SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Bygg- och miljönämnden 2012-02-06 Plats och tid 1 (106) Kontorshuset Hjorten, kl 09.30 - 17.00 Ajournering 12.00 - 12.45 Beslutande Övriga deltagande Lorents Burman, ordförande Jan-Erik Engman, vice ordförande Carl-Göran Lundmark Evelina Fahlesson, ej §8 Börje Lindström Agneta Burman-Ljungblad Ann-Christin Westerlund Stig Axelsson Anders Fransson Göran Åström, förvaltningschef Catrin Sandström, byggchef Harriet Wistemar, planchef Ulrica Morén, sekreterare Agneta Gustavsson, handläggare miljöavdelningen, §2 Helena Byström, handläggare miljöavdelningen, §2 Anna Bodén, handläggare miljöavdelningen, §3 Gabriella Andersson, handläggare miljöavdelningen, §3 Carl-Henrik Barnekow, handläggare planavdelningen, §8 Enar Nordvik, handläggare planavdelningen, §§7, 13 Jenny Sundkvist, handläggare byggavdelningen, §13 Elisabet Berggren, handläggare miljöavdelningen, §§14-18 Johanna Engström, handläggare miljöavdelningen, §§19-22 Pär Hellgren, ekonom, §35 Björn Holmgren, handläggare lantmäteriavdelningen, §35 Mikael Borell, Boliden Mineral, §39 Tjänstgörande ersättare Kjell Bergmark (för Anders Östlund) Stig Granlund (för David Lindgren) Raija Melender (för Evelina Fahlesson), §8 Ersättare Raija Melender Joakim Wallström Utses att justera Paragrafer 1 - 42 Jan-Erik Engman Underskrifter …………………………………………….. /Lorents Burman, ordförande/ ………………………………………………… /Ulrica Morén, sekreterare/ …………………………………………….. /Jan-Erik Engman, protokollsjusterare/ BEVIS OM ANSLAG Justering av bygg- och miljönämndens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum 2012-02-06 Anslaget har satts upp 2012-02-10 Förvaringsplats för protokollet Bygg- och miljökontoret, Trädgårdsgatan 7 Underskrift ……………………………………. Ulrica Morén Utdragsbestyrkande Anslaget tas ner efter 2012-03-02 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 §1 Fastställande av dagordning Punkt 9b Punkt 23 Justering (sign) Utgår – Vitberget S:5 Utgår – Boviken 3:5, dnr 2009.3531 Utdragsbestyrkande 2 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §2 PROTOKOLL 2012-02-06 3 Dnr 2008.3186 Yttrande över ansökan om omprövning av Rönnskärsverken och nytt djupförvar av avfall mål M 1012-09 Sammanfattning Boliden Mineral AB ansöker om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Rönnskärsverken i Skellefteå kommun. Sedan tidigare finns ett antal tillstånd för verksamheten inklusive gällande grundtillstånd som är mer än 10 år gammalt och meddelat med stöd av miljöskyddslagen. Tillståndansökan omfattar fortsatt och utökad produktion av koppar-, bly- och zinkprodukter samt ett nytt djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall. I ansökan har Boliden översiktligt beskrivit Rönnskärsverkens påverkan på miljön: Utsläpp till luft: Från olika processenheter och reningsutrustningar avgår främst metallhaltigt stoft, svaveldioxid och koldioxid. Utsläpp till vatten: Via kylvatten och renat processvatten släpps metaller och COD ut till havet. Även diffusa metallutsläpp sker. Buller: Buller uppstår från ventilation, materialhantering, trafik och mejsling av skänkar. Damm: Diffus damning uppstår främst vid materialhantering (transporter, lastning, lossning, slaggkrossning). Avfall: I verksamheten uppkommer avfall som kan delas in i två huvudgrupper: icke branschspecifikt avfall som huvudsakligen tas omhand externt och branschspecifikt avfall som lagras på Rönnskärs industriområde. Energi: Energi åtgår i varierade grad vid de olika processerna. Elenergi utnyttjas för smältning i kopparhyttan, kopparraffinering i elektrolysverket, motordrift för fläktar och transportanordningar. Olja och gasol används i varierande grad för smältning och varmhållning. Kol förbrukas som reduktionsmedel vid fumingverket. Transporter: Dieselolja och bensin förbrukas vid de interna transporterna på industriområdet. För transporter till och från Rönnskär förbrukas dieselolja till lastbilar, elenergi till tågtransporter och olja till fartygstransporter. Råvaror: Råvaror som utnyttjas är mineralkoncentrat från gruvor, kol, sand, olja och syrgas. Övriga råvaror är återvinningsmaterial av olika slag. Mark: Rönnskärsverken etablerades 1928 på en halvö i Bottenviken som under årens lopp har utökats genom utfyllningar av restprodukter, så att ytan är ca tre gånger större idag än vid driftstarten. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 4 Förorenad mark: Rönnskär är till stor del uppbyggt av metallhaltiga restprodukter som slagg och anrikningssand. Vattenanvändning: Havsvatten används till indirekt kylning av ugnar, sötvatten förbrukas i tillämpningar där havsvatten inte kan användas. Vibrationer: Inga sprängningar som medför störande vibrationer förekommer. Lukt: Svavellukt kan tillfälligtvis förekomma vid vissa vädersituationer Påverkan på recipienter: Föroreningsbelastningen på Rönnskärs omgivningar har historiskt varit hög. De senaste decenniernas kraftigt minskade utsläpp har lett till avsevärda förbättringar. Utsläppen från Rönnskär bidrar även idag till en förhöjd metall- och svavelbelastning i närområdet. Belastningen har dock nått ner till en nivå där det är svårt att påvisa några tydliga samband mellan dagens utsläpp och negativa effekter i omgivningen. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna följande synpunkter med bedömning och motivering som yttrande till mark- och miljödomstolen. Justering (sign) Bygg- och miljönämnden anser att den maximala utsläppsmängden svaveldioxid bör sättas till 5000 ton, vilket är 400 ton mindre än förväntat utsläpp. Bygg- och miljönämnden anser att mängden utsläppta kväveoxider bör hållas så låg som möjligt och att villkoret läggs närmare den förväntade utsläppsmängden och att andra sätt att minska kväveoxiderna istället får undersökas. Bygg- och miljönämnden anser att marginalen mellan de förväntade utsläppsmängderna och de föreslagna villkoren för luft är alltför stor för både stoft och metaller. När det gäller utsläppen av dioxiner och furaner är det ytterst viktigt att utsläppen inte tillåts öka med ökad produktion. Bygg- och miljönämnden anser att frågan om järnsand är ett avfall eller en biprodukt behöver tas med i prövningen av verksamheten. Bygg- och miljönämnden anser att eftersom bedömningen av järnsand kan vara av nationell betydelse bör Mark- och miljödomstolen ta in ett yttrande om bedömning från Naturvårdsverket om hur de ställer sig till frågan om järnsand är en biprodukt eller ett avfall och om det är lämpligt att använda biprodukten/avfallet i anläggningsändamål. Bygg- och miljönämnden delar bolagets uppfattning att kylvattnets innehåll av metaller bör avräknas vid beräkning av utsläppen av metaller till havet. Men det är då också rimligt att en motsvarande reducering görs av de villkorade begränsningsvärdena. Bolaget anger att utsläppet av kadmium kommer att öka efter utbyggnad vilket är otillfredsställande. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget behöver prioritera åtgärder för att minska kadmiumutsläppen från verksamheten. Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 5 Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att regelbunden provtagning av metaller/miljögifter i vattenområdet kring Rönnskärsverket läggs till i egenkontrollprogrammet samt att det är viktigt att bolagets kontroll av metallhalter i småabborre fortsätter men att egenkontrollprogrammet bör kompletteras med undersökningar av konsumtionsfisk, främst gädda, abborre, och sik. Bygg- och miljönämnden anser att det är lämpligt att samma villkor för buller som funnits tidigare ska gälla för verksamheten. Detta innebär att bullret från verksamheten inte får överskrida 50 dBA dagtid, 45 dBA kväll, 40 dBA natt och den momentana ljudnivån 60dBA nattetid. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör redovisa en strategi för hur koldioxidutsläppen som kommer från verksamheten på Rönnskärsverken ska kunna minska fram till 2030. Bygg- och miljönämnden anser också att Rönnskärsverken bör redovisa hur den lågvärdiga spillvärmen som kommer från Rönnskärsverken kan tas tillvara. Bygg- och miljönämnden anser att planen för hantering av material med innehåll av bromerade flamskyddsmedel bör kunna lämnas in samtidigt som planen för begränsning av diffus damning från verksamheten. Det vill säga senast ett år efter att domen vunnit laga kraft. Bygg- och miljönämnden anser att när det gäller de bromerade flamskyddsmedlen är det viktigt att bolaget gör kontinuerliga mätningar av nedfallet, sedimentundersökningar och undersökningar i djur och växter för att kunna se trender och om utsläppen ökar eller minskar. Provtagningar av bromerade flamskyddsmedel i dagvattnet från området bör också ingå. Utifrån det underlag som Boliden redovisat anser bygg- och miljönämnden att placeringen av ett slutförvar för farligt avfall under Rönnskär är ett godtagbart alternativ. Eftersom mycket av avfallet har hög lakbarhet av flera miljöfarliga metaller är det viktigt att Boliden prioriterar arbetet med att långsiktigt kemiskt stabilisera avfallet. Bygg- och miljönämndens bedömning och motivering till beslut Utsläpp till luft Mängden utsläppt svaveldioxid har minskat kraftigt från 40-talet fram till 1996. Därefter kan en svag ökning av utsläppt mängd noteras. Bolaget betonar att mängden utsläppt svavel i förhållande till producerad mängd koppar fortsatt kommer att minska men bidraget till haltnivåerna i omgivningarna kommer ändå att öka med 33 % vid maximal produktion och den återhämtning som setts i omgivningarna till följd av minskat nedfall kommer då att börja motverkas åtminstone i närområdet. Bygg- och miljönämnden anser därför att den maximala utsläppsmängden svaveldioxid bör sättas till 5000 ton, vilket är 400 ton mindre än förväntat utsläpp. När det gäller kväveoxider bedöms utsläppen inte leda till att några miljökvalitetsnormer överskrids i Rönnskärs närområde och bidraget till halterna i centrala Skellefteå väntas bara vara något enstaka mikrogram. Rönnskärs samlade bidrag till kvävedepositionen i omgivningarna bedöms öka med 25 % men det framhålls att det relativa bidraget ändå inte utgör mer än ca 2 % av det totala kvävenedfallet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 6 Tillåtna utsläppsmängder för stoft- respektive metaller från punktkällor föreslås av bolaget att sänkas, utom för arsenik, där den tillåtna utsläppsmängden föreslås vara oförändrad. Trots detta anser bygg- och miljönämnden att marginalen mellan de förväntade utsläppsmängderna och de föreslagna villkoren är alltför stor för både stoft och metaller. När det gäller utsläppen av dioxiner och furaner anser bygg- och miljönämnden att det är ytterst viktigt att utsläppen inte tillåts öka med ökad produktion. Järnsand Enligt bolaget är järnsand en biprodukt till kopparframställning och alltså inget avfall. Naturvårdsverket hade efterfrågat en redovisning av en alternativ hantering av järnsanden om materialet inte kan utnyttjas som anläggningsmaterial utan behöver omhändertas på annat sätt och på det svarar bolaget att förutom en extern marknad finns avsättning för järnsand internt i bolaget. Bygg- och miljönämnden vet att järnsanden geotekniskt har bra egenskaper t ex mot tjälskador men anser att den inte är ett helt okomplicerat material ur miljösynpunkt. Enligt artikel 5 i det nya ramdirektivet för avfall (2008/98/EG) kan en restprodukt betraktas som biprodukt istället för avfall om fyra villkor är uppfyllda. Villkoren är enligt bolaget uppfyllda vilket enligt bolaget innebär att järnsand inte är ett avfall. Bestämmelsen är införd i miljöbalkens 15 kapitel men bestämmelsen har nu tre punkter med ungefär samma innehåll. Bygg- och miljönämnden anser dock att det är ej klarlagt om alla kriterier är uppfyllda. Bland annat handlar kriterierna om att ämnet ska kunna användas direkt utan någon annan bearbetning än normal industriell praxis och att den fortsatta användningen ska vara laglig, dvs. ämnet ska uppfylla alla relevanta produkt-, miljö- och hälsoskyddskrav för den specifika användningen och inte leda till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. Bygg- och miljönämnden anser att det är ej klarlagt om kriterierna är uppfyllda eftersom det behövs en användaranvisning med vissa restriktioner för att använda materialet t ex att järnsand bör användas över grundvattenytan, och inte bör användas nära brunnar. Bolaget kan inte garantera att järnsanden används enligt deras anvisningar och att anvisningarna verkligen når användarna. Bygg- och miljökontoret har vid flera tillsynsbesök på företag där de använt sanden kunnat konstatera att anvisningarna inte är kända och därför inte heller följs. Frågan är också om processteget som av Boliden bedöms göra att järnsanden blir en produkt inte lika gärna kan ses som en behandling av ett avfall för att minska farligheten. Bygg- och miljönämnden har i tidigare komplettering efterfrågat en redovisning av hur Boliden avser att hantera järnsanden i förhållande till handboken ”Användning av avfall för anläggningsändamål” som gavs ut 2010. Bolaget har då svarat att materialet inte ska ses som ett avfall och att riktvärdena i handboken inte är tillämpliga. Om man ändå gör en jämförelse med de riktvärden som finns i Naturvårdsverkets handbok, eftersom materialet trots allt används till samma ändamål som handboken reglerar, så överskrider både totalinnehållet och utlakningen av metaller både nivån för fri användning och nivån för användning som täckmaterial på deponier. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 7 Boliden betonar att man endast ska se till utlakningen och att den procentuellt är liten men eftersom totalinnehållet av metaller är högt blir mängden metaller som lakas ut ändå relativt stor. Enligt Naturvårdsverket räcker det att man antingen överskrider totalinnehållet eller lakningsnivåerna för att man totalt sett ska bedöma att respektive nivå i handboken inte klaras. Bygg- och miljönämnden har även konstaterat att riktvärdena för förorenad mark, kategorin mindre känslig markanvändning överskrids för antimon, arsenik, kobolt, koppar, krom, molybden, nickel och zink, samt att nivån känslig markanvändning överskrids för bly. För koppar, molybden och zink är innehållet i sanden mellan 20 och 25 gånger högre än riktvärdet. Då det blir fler och fler platser där inventeringar av förorenade områden utförs tas också fler markprover där dessa extremt höga metallhalter konstateras. Den logiska bedömningen blir då att järnsanden borde saneras bort. Genom att använda sanden i samhället skapas hela tiden nya platser med förorenad mark. Bolaget poängterar också i sin ansökan att järnsand kommer att registreras som en produkt enligt Reach. Bygg- och miljönämnden vill betona att det vid Reachregistrering av ett ämne inte görs någon bedömning av om ämnet är ett avfall eller inte. Registreringen är därför inte synonymt med att det då blir en produkt. Bygg- och miljönämnden ifrågasätter lämpligheten att sprida järnsand i samhället utan egentlig kontroll. Bygg- och miljönämnden anser att det är nödvändigt att först och främst få klarhet i om man ska bedöma järnsand som en biprodukt eller ett avfall och därför vill vi att frågan får ingå i prövningen av Rönnskärsverken och att en bedömning får göras av mark- och miljödomstolen och Naturvårdsverket eftersom frågan kan vara av nationellt intresse. I samband med detta finner vi det angeläget att man även bedömer om materialet bör återanvändas eller om det bör deponeras. Utsläpp till och påverkan på vattenmiljön Försurning Länsstyrelsens preliminära beräkningar (kalkningsplanen för 2010-2015) visar att i Skellefteå kommun är ca 20 % av sjöarna och ca 60 % av vattendragen försurade. Detta har inneburit att det regionala miljömålet om att andelen försurade sjöar inte får överstiga 5 % till 2010 inte blev uppfyllt. Nya regionala miljömål kommer att tas fram under 2012 (naturvårdsverket). I vissa sjöar inom Rönnskärsverkets påverkansområde har kalkning pågått i över 30 år. Successivt minskad försurning har lett till lägre kalkgivor. Ökade utsläpp av svaveldioxid kan, som bolaget påpekar, dock motverka den positiva återhämtningen vad gäller försurning i sjöar och vattendrag. Kalkning kan inte heller helt kompensera det sura nedfallet eftersom inte alla försurade vatten kalkas idag och inga nya kalkningsprojekt tillåts. Bygg- och miljönämnden anser att det är av mycket stor betydelse att Boliden fortsätter att intensivt arbeta för att reducera utsläppen av svaveldioxid. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 8 Metaller Utsläppet av kylvatten bidrar med mest metaller, ca 95 % av det villkorsreglerade utsläppet. Den största andelen av utsläppen av metallerna koppar, bly och zink kommer från de diffusa utsläppen som idag inte kontrolleras kontinuerligt. Kylvattenintaget sker från Kallholmsfjärden som redan innehåller förhöjda halter. Detta medför att av Rönnskärsverkens utsläpp av metaller till havet kommer ca 30-70 % (2007) in via kylvattnet. Dessa metaller räknas idag in i de samlade utsläppen som villkoras. Bygg- och miljönämnden delar bolagets uppfattning om att kylvattnets innehåll av metaller bör avräknas vid beräkning av utsläppen av metaller till havet. Men det är då också rimligt att en motsvarande reducering görs av de villkorade begränsningsvärdena. Rönnskärsverkets metallutsläpp till havet har successivt minskat under de senaste decennierna. Förutom bolagets kontroll av kylvattnet är det relativt få metallanalyser gjorda på vatten utanför Rönnskär under senare år. Boliden har själva gjort mätningar 2007 och 2008 och Länsstyrelsen 2006. De högsta halterna återfinns i Kallholmsfjärden för koppar, bly, zink, kadmium och nickel. Det är bara halten av kadmium som vid något tillfälle legat i nivå med vattendirektivets gränsvärden. Även zink som inte är ett av vattendirektivet prioriterat ämne har tidvis uppmätts i mycket höga halter. Bolaget anger som en förklaring att fartyg som passerat hamninloppet kan ha virvlat upp metallhaltigt bottensediment och metaller kan därefter ha frigjorts till vattnet. Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att regelbunden provtagning av metaller i vattenområdet kring Rönnskärsverket läggs till i egenkontrollprogrammet. Kadmium är ett av vattendirektivets prioriterade ämnen och är giftigt för vattenlevande organismer. Bolaget anger att utsläppet av kadmium kommer att öka efter utbyggnad vilket är otillfredsställande. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör prioritera åtgärder för att minska kadmiumutsläppen från verksamheten. Undersökningar av metaller i gädda visar att halterna är ca 2-5 gånger högre i gädda från Skelleftehamnsfjärden än från andra undersökta fjärdar i Västerbotten. Halterna i havsgäddan ligger dock inte över de halter man finner i gäddor från sjöar i området. Analys av metallhalter i abborre ingår i Rönnskärs egenkontrollprogram. Det är främst metallerna bly och kvicksilver som avviker med förhöjda halter jämfört med referensstationer i området. I en undersökning från Naturhistoriska riksmuseet 2010 som analyserat abborre från hela norrlandskusten görs en jämförelse av halter i abborre och gränsvärden (i vissa fall beräknade gränsvärden). I abborre från Kallholmsfjärden och Sörfjärden överskrids gränsvärdet för kvicksilver. Bygg- och miljönämnden anser att det är viktigt att Rönnskärsverkets kontroll av metallhalter/miljögifter i småabborre fortsätter men att egenkontrollprogrammet bör kompletteras med undersökningar av konsumtionsfisk, främst gädda, abborre, och sik. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 9 Djupförvar Utifrån det underlag som bolaget redovisat så bedömer bygg- och miljönämnden att placeringen av ett slutförvar under Rönnskär är det bästa alternativet. Eftersom mycket av avfallet har hög lakbarhet av flera miljöfarliga metaller är det viktigt att bolaget prioriterar arbetet med att långsiktigt kemiskt stabilisera avfallet. Buller Resultaten av bullerutredningen 2010 visar att bolaget beräkningsmässigt håller gällande bullervillkor i samtliga kontrollpunkter som ligger vid omgivande bebyggelse kring verksamheten. Bygg- och miljönämnden anser att det är lämpligt att samma villkor för buller som funnits tidigare ska gälla för verksamheten. Detta innebär att bullret från verksamheten inte får överskrida 50 dBA dagtid, 45 dBA kväll, 40 dBA natt och den momentana ljudnivån 60dBA nattetid. Energi Den stora satsningen på smältning av elektronikskrot som nu görs där det frigörs stora mängder värme från ingående plaster ger överskottsenergi. Energiförlusterna kommer nu att öka i form av varmt kylvatten. Redan idag är det otillfredsställande att en stor del av spillvärmen från Rönnskärsverken inte tas tillvara då den anses lågvärdig. I miljömålen för Västerbotten angavs att år 2010 ska de sammanlagda utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i länet har minskat med åtta procent jämfört med utsläppt mängd 1990. I de lokala miljömålen för Skellefteå kommun anges att koldioxidutsläppen ska minska för hela Skellefteå kommun med 8 % till 2012. För Västerbottens län ansågs målet vara uppfyllt 2010 och även för Skellefteå kommun är utsikterna goda till utgången av 2012. Bygg- och miljönämnden anser att bolaget bör redovisa en strategi för hur koldioxidutsläppen som kommer från verksamheten på Rönnskärsverken ska kunna minska fram till 2030. Bygg- och miljönämnden anser också att bolaget bör redovisa hur den lågvärdiga spillvärmen som kommer från Rönnskärsverken kan tas tillvara. Bromerade flamskyddsmedel Kunskapen om hur bromerade flamskyddsmedel påverkar människa och miljö är begränsad men flertalet bromerade flamskyddsmedel ackumuleras i fettvävnad och stannar kvar lång tid i kroppen. Även om kunskapen om de bromerade flamskyddsmedlen är begränsad så finns det all anledning att misstänka att ämnena kan ge allvarliga problem, inte minst med tanke på den omfattande spridningen och svårnedbrytbarheten i miljön samt det faktum att ämnena har strukturella likheter med mer välkända miljögifter som t ex PCB. Att ämnena är persistenta, ansamlas i vävnader och anrikas i näringskedjor kan innebära stora problem på längre sikt. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 10 Den undersökning av bottensediment utmed Bottenviken som SGU (Statens geologiska undersökningar) gjorde 2003-2004 visar på tydligt förhöjda halter av bromerade flamskyddsmedel, polybromerade difenyletrar (PBDE) i Skelleftehamn i förhållande till Östersjön och Bottenviken i övrigt. I en rapport från Naturhistoriska riksmuseet (Rapport nr 9:2010), ”Miljögifter i abborre längs norra Sveriges kust” kan man också se att halten av polybromerade difenyletrar som analyserats ligger klart högst i Kallholmsfjärden och i Yttre fjärden i Piteå. I en undersökning på abborre som länsstyrelsen utförde 2007 var halterna av bromerade flamskyddmedel 25 gånger högre i Kallholmfjärden än i Österfjärden i Umeå. De förhöjda halterna i Rönnskärsområdet kommer mest troligt från den hantering av elektronikskrot som sedan lång tid tillbaka pågår i området. Bygg- och miljönämnden menar att det är viktigt att hanteringen och lagringen av elektronikskrot i så stor utsträckning som möjligt sker under tak, vilket också är vad bolaget beskriver i sin komplettering att de tänker göra. Det är också viktigt att man gör kontinuerliga mätningar av nedfallet samt sedimentundersökningar och undersökningar i biota för att kunna se trender och om utsläppen/halterna ökar eller minskar mm. Provtagningarna bör också omfatta dagvattnet från området. Bygg- och miljönämnden bedömer att bolagets pågående arbete med att minska damningen från hanteringen av elektronikskrot är bra och kan innebära att utsläppen av bromerade flamskyddsmedel minskar. Bolaget föreslår ett villkor där de åtar sig att upprätta en plan för hantering av material som innehåller eller har behandlats med bromerade flamskyddsmedel. Planen ska enligt deras förslag lämnas in två år efter att domen vunnit laga kraft. Bygg- och miljönämnden anser att planen för hantering av material med innehåll av bromerade flamskyddsmedel bör kunna lämnas in samtidigt som planen för begränsning av diffus damning från verksamheten. Det vill säga senast ett år efter att domen vunnit laga kraft. Det finns två företag i Skelleftehamn, däribland Boliden AB, som båda hanterar stora mängder elektronikskrot. Provtagningar visar att de högsta halterna bromerade flamskyddsmedel i sediment och fisk jämfört med kusten i övrigt finns just i området runt Skelleftehamn. Det vore därför önskvärt om något av de två företagen tog initiativ till en gemensam undersökning av föroreningssituationen (kanske tillsammans med Umeå universitet) när det gäller bromerade flamskyddsmedel. Det vore lämpligt att Boliden som det större företaget som också funnits i området under lång tid tog det initiativet. Kemikalier Bolaget beskriver sin kemikaliehantering och sitt arbete med kemikalier i ansökan. Bolaget beskriver att det finns några produkter som används i stor mängd med så kallade utfasningsämnen. Men det är också viktigt att Rönnskärsverken har kontroll på produkter som används i mängder under 1000 kg och att man dokumenterar produkter med utfasningsämnen men även riskminskningsämnen (ämnen med egenskaper som bör ges särskild uppmärksamhet) och vattendirektivsämnen (33 prioriterade ämnen i vattendirektivet som utgör en risk för vattenmiljön). Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 11 Farliga ämnen kommer på sikt att få en starkt begränsad användning och det är viktigt att bolaget i god tid vet vilka kemikalier som berörs. Bygg- och miljönämnden anser att produkter med innehåll av särskilt farliga ämnen bör finnas dokumenterade i egenkontrollen och om de kan nå vatten. Det är också lämpligt att med jämna intervall ta prover i utsläpp till vatten på de i vattendirektivet prioriterade ämnen som återfinns i de kemiska produkter som bolaget använder. Beskrivning av ärendet Ansökan gäller dels omprövning enligt miljöbalken av den samlade miljöfarliga verksamheten vid Rönnskärsverken med utökning av produktionen dels ett nytt djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall. Produktionsökningen avser i första hand koppar-, bly- och zinkprodukter. För verksamhetens huvudprodukt koppar är ökningen i produktion 500 000 ton/år jämfört med dagens nivå, enligt tillstånd 300 000 ton/år. Hamnverksamhet Avveckling av befintliga lagerplatser för farligt processavfall Nytt djupförvar för farligt avfall och kvicksilveravfall Verksamhet Rönnskärsverken är en av världens största anläggningar för återvinning av metaller. Rönnskär är ett smältverk för produktion av koppar, bly, guld, silver och zinkprodukter samt ytterligare metaller och metallföreningar som biprodukter. Andra biprodukter är svavelsyra och flytande svaveldioxid. Rönnskärsverken består idag av ett tiotal produktionsenheter som tillsammans gör det möjligt att utvinna metaller ur de flesta typer av metallhaltiga råvaror. Som råvaror utnyttjas anrikade metallkoncentrat från framförallt svenska gruvor liksom återvinningsmaterial i form av skrot och restprodukter av olika slag bland annat elektronikavfall. Till verksamheten hör en hamn över vilka egna råvaror och produkter skeppas. Hamnen fungerar också som transithamn för metallkoncentrat från gruvor i regionen. Djupförvar Som ett tillägg till den tidigare inlämnade ansökan om fortsatt och utökad produktion söker företaget tillstånd enligt miljöbalken för deponering av farligt avfall, som har genererats och kommer att genereras från verksamheten vid Rönnskärsverken. Deponeringen planeras ske genom underjordsförvar i en serie bergrum, som anläggs på 300-400 meters djup under industriområdet. Bergrummen kommer att slutgiltigt förseglas i samband med att verksamheten vid Rönnskärsverken upphör. Sedan Rönnskärsverkens tillkomst vid slutet av 1920-talet har betydande kvantiteter restprodukter genererats från verksamheten och lagrats i avvaktan på en eventuell upparbetning. Mycket av detta material har också förts tillbaka till processen och vissa kvantiteter har använts för utfyllnad på industriområdet, medan andra har förädlats till produkter och biprodukter. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 12 Trots detta har en stor mängd restprodukter inte kunnat avsättas eller omsättas och de utgör idag ett avfall som måste tas om hand slutligt. En del av detta avfall är kvicksilverkontaminerat farligt avfall som mellanlagrats på industriområdet i avvaktan på beslut om slutligt omhändertagande. Enligt svensk lagstiftning ska detta kvicksilverhaltiga avfall senast 1 januari 2015 bortskaffas till en anläggning för permanent lagring i djupt bergförvar. Efter flera års utredningar i denna fråga har Boliden funnit att den bästa lokaliseringen för ett sådant underjordsförvar är i berget under Rönnskär. Utsläpp till luft Vid Rönnskärsverken släpps flera olika ämnen ut till luft. En sammanställning av de gränsvärden som gäller i dagsläget, de utsläppsmängder som förekommit på senare år, väntad utsläppsmängd vid ökad produktion samt vilket gränsvärde som Boliden AB föreslår ska gälla för det nya tillståndet redovisas i tabellform i bilaga. Svaveldioxid Rönnskärsverken har sedan starten på 1930-talet varit en av de mest betydande utsläppskällorna i landet för svaveldioxid. På 40-talet var utsläppen som högst med över 100 000 ton SO2 (svaveldioxid) per år. Dagens utsläppsnivå ligger på ca 4000 ton SO2 trots mångdubblad produktion och utsläppsminskningen bara sen 80-talet uppgår till ca 70 %. Svavelutsläppen är till övervägande del processrelaterade och kommer från svavlet i sligen. Svaveldioxid släpps också ut genom transporter knutna till Rönnskärsverken. Utsläppen från transporter uppskattas till ca 7 ton i dagsläget men väntas minska till ca 3 ton om föreslagna hårdare regler för svavelhalten i fartygsbränsle träder ikraft. Den största källan inom Rönnskärsområdet är kopparsmältverket där sligen smälts och där en stor del av svaveldioxiden avgår genom konverterventilationen och centralskorstenen. Kopparsmältverket står för 65-70 % av de totala SO2-utsläppen. En annan stor källa är fumingverket därifrån ca 25 % av de totala SO2-utsläppen sker. Svavelproduktverket står endast för ca 5 % av totalutsläppen. I dagsläget släpps 19,5 kg SO2 ut per producerat ton koppar vilket innebär att man med dagens anläggning inte kan producera den tillståndsgivna mängden på 300 000 ton koppar utan att överskrida den tillåtna utsläppsmängden av SO2 utan att investera i ytterligare svavelreningsteknik. Trots att mängden SO2 som släpps ut kommer att öka med ökad produktion betonar bolaget att utsläppet av SO2 per ton producerad koppar ändå kommer att minska med de föreslagna villkoren, från 15 kg SO2 vid en produktion på 300 000 ton koppar till 12,6 kg SO2 vid en maxproduktion på 500 000 ton. Bolaget har kartlagt möjligheterna till ytterligare rening i anläggningens olika delar och på många ställen är det komplicerat pga. låga svavelhalter i kombination med höga gasflöden. Ytterligare rening övervägs i dagsläget främst vid kopparverket och slaggfumingverket där svavlet avgår med tappgaser, ventilationsgaser och processgaser. Rening vid fler emissionspunkter, utöver nämnda, medför enligt bolaget en omotiverat hög driftskostnad. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 13 De två metoder som bedöms tänkbara för svavelrening innebär att man tillsätter antingen kalk eller lut (i detta fall natriumhydroxid), för att binda svavlet. Vid användning av kalk uppkommer en avfallskostnad och metoden bedöms dyrare än rening med lut och därför är lut förstahandsalternativet. Ytterligare en teknik som är bedömd som BAT (Best Available Technology) för svavelrening är skrubbning i sjövatten. Denna metod bedöms som den mest kostnadseffektiva lösningen men orsakar troligen alltför höga utsläpp av metaller till vattenrecipienten. Bolaget har i ansökan angivit att en rimlig ambitionsnivå, mot bakgrund av nyttan med verksamheten och den miljöpåverkan som kan förutses pga. SO2-utsläppen är att åtgärder för att minska utsläppen ska vidtas till en specifik reningskostnad av 60 kr/kg svavel. Tvingas bolaget rena mera blir det inte ekonomiskt att genomföra produktionsökningen. Bolaget framhåller att belastningen på miljön är godtagbar och att förslaget till villkor uppfyller hänsynsreglerna i miljöbalken. Vid Rönnskärsverken övervakas SO2-utsläppen sker genom kontinuerlig mätning vid sju större utsläppspunkter som tillsammans står för ca 97 % av det totala SO2utsläppet. Vid övriga utsläppspunkter sker mätningar periodvis. Svaveldioxid i omgivningen Miljökvalitetsnormen för SO2 är 200 µg/m3 som timmedelvärde och 100 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Timmedelvärdet får överskridas 175 timmar per år förutsatt att halten 350 µg/m3 inte överskrids mer än 24 gånger under ett kalenderår. Normen för dygn får överskridas 7 dygn per år förutsatt att halten 125 µg/m3 inte överskrids under mer än 3 dygn under ett kalenderår. Bolagets bedömning är att miljökvalitetsnormerna inte överskrids. Det nationella och regionala miljömålet för svaveldioxid säger att halten 5 µg/m3 som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Från WHO finns också sen tidigare ett 10-minutersmedelvärde på 500 µg/m3 och ett dygnsmedelvärde på 20 µg/m3. Mätningar av svaveldioxid i omgivningarna kring Rönnskärsverken (Skelleftehamn, Örviken, Yttre Ursviken och Bureå) genomfördes i stort sett ett kvartal varje år under åren 1998-2003. Halterna var genomgående låga och medelvärdena låg oftast runt 5 µg/m3 eller något högre. Bolaget har förutom mätningar låtit utföra spridningsberäkningar för svaveldioxid, kväveoxider och partiklar (PM10), depositionsberäkningar av svavel och kväve samt uppskattning av haltnivån i luft av bly, kadmium och arsenik baserade på emissionsförhållanden mellan dessa parametrar och partiklar (metallerna mäts i partikelfraktionen PM10). Beräkningarna har utförts separat för produktionsanläggningen och för transporterna (hamnen och interna transporter på land). Beräkningar har även gjorts för en 33 % högre emission, som ska spegla utsläppen vid sökt kopparproduktion (emission av ca 6000 ton SO2). Utöver detta har en specialberäkning gjorts för att studera risken att WHO:s 10-minutersmedelvärde ska överskridas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 14 Spridningsberäkningarna visar på relativt låga halter av SO2 i omgivningarna. Mätningarna i närmaste omgivningarna har som nämnts visat på halter som ligger kring, och strax över 5 µg/m3. Beräkningarna visar att produktionsökningen kan medföra att årsmedelvärdet kommer att överskrida det nationella och regionala miljömålet åtminstone i ett begränsat område norr om, och möjligen även sydväst om Rönnskärsverken. I övrigt i Skelleftehamn visar beräkningarna på ett haltbidrag av SO2 för årsmedelvärdet på som mest 3 µg/m3 i nuläget och ett tillskott av 1 µg/m3 vid ökad produktion. 98-percentilen för timme ligger i dagsläget på 15-20 µg/m3 och väntas öka med ca 10 µg/m3. Korta perioder med höga halter förekommer under sommaren vid sjöbris när landmassan är uppvärmd och vertikala luftrörelser blandar ner utsläppsplymen mot marken. Beräkningarna av de högsta 10-minutersmedelvärdena visar på halter på 300350 µg/m3 och med framtida produktion kommer de att ligga i spannet 400-450 µg/m3. WHO:s rekommenderade 10-minutersmedelvärde kommer således inte att överskridas. Bidragen till nedfall av svavel kommer att öka från ca 200 till 270 mg/m2 och år inom en mils radie. Kväveoxider Utsläppen av kväveoxider är i högsta grad processberoende. Hälften av det totala utsläppet genereras vid injicering av kol och syreanrikad luft i fumingverket. Resterande hälft är relativt jämnt fördelad på övriga enheter (undantaget ädelmetallverket), där de uppkommer genom förbränning. Vid en ökad produktion bedöms utsläppen öka med ca 25 % till ca 250 ton/år. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids i centrala Skellefteå. Tillskotten till årsmedelvärdet och 98-percentilen för timme för kvävedioxid blir som mest 1 µg/m3 i centrala Skellefteå. Bidraget från processerna på Rönnskärsverken bedöms bidra med maximalt 1-2 % av de totala halterna. De tunga fordon som transportera material till och från Rönnskärsverken och som passerar genom Skellefteå centrum utgör ca 1 % av totala fordonsantalet och ca 14 % av de tunga transporterna på väg 372 mot E4. När det gäller närområdet till Rönnskär så finns inga mätdata för kvävedioxid men risken av någon miljökvalitetsnorm ska överträdas bedöms av bolaget som försumbar. Kvävenedfallet från Rönnskär utgör som mest 1-2% av totala nedfallet och transporterna bedöms bidra med ungefär samma mängd. Rönnskärs bidrag till kvävenedfall är i dagsläget 2-3 mg/m2 och bedöms öka med 1 mg/m2 inom en mils radie. Rönnskärs bidrag till kvävenedfallet i området är således litet i förhållande till den totala depositionen. Stoft (partiklar) och metaller Utsläppen av stoft sker från många olika punkter med relativt små utsläpp vid varje punkt. Det största enskilda utsläppet kommer från granuleringen av fumad slagg i kopparverket (ca 20 %). De metaller som släpps ut i störst mängd är zink, bly och koppar (1-10 ton/år). Kopparsmältverket står för största delen (70-80 %) och härifrån Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 15 kommer också största mängderna av kadmium och arsenik. Kvicksilver däremot, kommer till största delen från svavelproduktverket. Vid smältverket finns idag mer än 30 större filteranläggningar och driftstörningar i anläggningarna eller incidenter i processerna kan orsaka tillfälligt högre stoftutsläpp. Gränsvärden för stoft har gällt sen 1994 men har aldrig överskridits hittills. 2007 inträffade driftsproblem vid två av reningsanläggningarna vilket ledde till något högre utsläpp av stoft och metaller. Utsläppen av stoft och metaller till luft väntas vid fullt utbyggd verksamhet kunna hållas på ungefär samma nivå som idag eftersom den utbyggda produktionskapaciteten kan bära kostnaden för ytterligare rening. De tillgängliga systemen för avskiljning av stoft som finns på marknaden idag har en hög avskiljningsgrad Stoftutsläppen väntas kunna begränsas till ca 35-40 ton/år och metallutsläppen väntas också kunna ligga kvar på ungefär samma nivåer som i dagsläget. Mätningar av partiklar i Kurjovikens småbåtshamn har visat att stofthalterna är låga och ligger endast något över de halter som uppmätts i regional bakgrundsluft (station i Vindeln). Halterna ligger betydligt under miljökvalitetsnormen för PM10. Bolaget har också bedömt risken att den relativt nya miljökvalitetsnormen för PM2,5, som inte får överskridas efter 1 jan 2015 ska överskridas, men dragit slutsatsen att normen inte bör innebära något problem för luftkvalitén kring Rönnskärsverken under nuvarande förhållanden. Studier av partikelhalterna tillsammans med vindriktningar visar att Rönnskärsverken bara bidrar med en mindre del av de partiklar som uppmäts där. De regionalt spridda luftföroreningarna bedöms ge största bidraget. När det gäller metaller ligger halterna av bly, kadmium, arsenik och nickel klart under miljökvalitetsnormen. Kvicksilver finns som en orenhet i många metallfyndigheter och vid smältning av malmerna avgår nästan 100 % av kvicksilvret som elementärt kvicksilver i gasform. Elementärt kvicksilver är förhållandevis stabilt i atmosfären och har låg benägenhet för våt- och torrdeposition. Detta göra att kvicksilver uppehåller sig i atmosfären mycket längre än övriga metaller och därför sker en i det närmaste global spridning i jämförelse med andra metaller som mest ger lokal och regional påverkan. Inga mätningar av kvicksilver har gjorts kring Rönnskärsverken på senare tid men på andra orter med lokala kvicksilverkällor är bidraget från dessa oftast litet. Kvicksilverutsläppen har inom det närmaste området (Skelleftehamn) beräknats ge ett haltbidrag som är mindre än 0,1 ng/m3. Ingen miljökvalitetsnorm som ska övervakas av kommuner finns för kvicksilver, däremot finns en skyldighet för Naturvårdsverket att mäta halten gasformigt totalkvicksilver och nedfallet av kvicksilver i regional bakgrundsluft. När det gäller metallnedfall i omgivningen så har det även undersökts genom att analysera vegetabilier från trädgårdar i Rönnskärs omgivning. En minskning av både bly och kadmium har kunnat ses sen 1985, med undantag av bly som vid senaste undersökningen 2006 åter igen hade ökat något. Enligt Livsmedelsverkets bedömning så är det numera sällsynt att metallhalterna är förhöjda men på några av provplatserna noteras fortfarande förhöjda halter. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 16 Eftersom sköljning av vegetabilierna har en positiv effekt så rekommenderas det fortfarande att frukt, bär och grönsaker från området sköljs innan man äter dem. Dioxiner och furaner Dioxiner och furaner kan uppkomma vid Rönnskärsverkens processer och efterföljande gaskylning ur organiska ämnen och klor/klorider i det material som smälts ner. Bildningen kan motverkas genom processtyrning, bl a genom efterförbränning av processgas och rätt temperatur. Utsläppen minimeras genom uppfångning i filteranläggningar med aktivt kol. Utsläppen av dioxiner och furaner beror på att materialet som smälts ner innehåller organiskt material och klor/klorider. Bildningen av dessa ämnen har begränsats genom processtyrning och rening. 2007 uppmättes utsläppen till 0,6-0,7 g I-TEQ (International Toxic Equivalent). Vid ökad produktion kommer processinterna åtgärder att vidtas för att begränsa dioxinutsläppet och kompletterande rening kommer att införas om det blir nödvändigt. Mätningar av dioxinnedfall har gjorts på några platser inom industriområdet under två mätkampanjer, en screeningomgång hösten 2002 samt en andra mätning våren 2008. Vid den andra mätningen processades elektronikskrot kontinuerligt samtidigt som normalt ogynnsamma förhållanden råder ur dammsynpunkt. Mätningarna visade att nedfallet var störst i sydöstra delen av Rönnskär (18 pg TEQ/m2 och dag). Nedfallet vid industriområdets västra gräns har varit betydligt lägre. Järnsand Järnsand är ett material som uppstår som en restprodukt vid framställningen av koppar. Vid kopparframställningen tillsätts kvartssand till kopparsligen, som slaggbildare. Kvartsen förenar sig med järnet i sligen och bildar kopparslagg som avskiljs som råkoppar (s.k. skärsten) i smält form. Slaggen renas genom slaggfuming och tappas sen till en sättningsugn där slaggen renas ytterligare från koppar. Den kvarvarande slaggen i sättningsugnen granuleras genom att den snabbkyls i en vattenstråle. Slaggen pumpas därefter med kylvattnet till bassänger för avvattning. Därefter läggs slaggen på upplag. Järnsanden består till största delen av järnoxid och kiseldioxid men flera andra metaller, däribland tungmetaller ingår också, dock i mindre mängder. Vid dagens kopparproduktion bildas ca 250 000 ton slagg per år och mängden kommer enligt bolaget att öka väsentligt vid sökt produktionsnivå. Järnsanden används bl a som tjälisolerande material vid väg- och husbyggnad och har använts i Skellefteå kommun sen början av 70-talet. En mindre mängd (ca 5 % av årsvolymen dvs. 12 500 ton) har sålts som blästermedlet Fayalit, men denna försäljning kan komma att upphöra. Bolaget har låtit IVL (Svenska miljöinstitutet) göra en livscykelanalys av järnsanden med tre olika delar, användning av järnsand i väg, deponering av järnsand och användning av bergkross i vägbygget istället för järnsanden. Analysen visar på en något lägre miljöpåverkan då järnsand används i en väg jämfört om den läggs på deponi. Detta förklaras av att en mindre arbetsinsats krävs för vägalternativet jämfört med deponering. I samma studie ingick även en undersökning av utlakningen av fyra metaller, arsenik, kadmium, kvicksilver och bly i jämförelse med bergkross. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 17 En jämförelse av totalinnehållet av nämnda metaller fick återspegla en oändlig tidsrymd då samtliga metaller skulle lakas ur. Vid den jämförelsen blev den totala utlakningen högre för alternativet att deponera järnsanden eftersom utlakningen av metallerna från bergkrosset då också tillkommer. Vid en jämförelse av endast utlakningen av metallerna vid lakning med 10 l lakvätska per kg material var utlakningen högre från järnsanden än den från bergkrosset. Bolaget klassificerar järnsanden som en restprodukt som vidareförädlats till biprodukt. En förutsättning för att man inte ska tvingas deponera järnsanden är dels en fortsatt efterfrågan i samhället samt att myndigheterna tillåter en ökad användning av järnsand som ersättning för andra fyllnings- och isoleringsmaterial. Förutom den externa marknaden finns avsättning för järnsand internt inom verksamheten därför behövs enligt bolaget inte något tillstånd att deponera järnsand eller annars att hantera den på annat sätt. Bolaget framhåller att trots att materialet innehåller stora mängden metaller så är den procentuella utlakningen liten pga. den glasartade struktur som man får fram vid tillsatsen av ren kvartssand i processen. Det framhålls också att användningen sparar på naturliga berg- och grusmaterial. Bolaget har också registrerat järnsanden som en produkt enligt Reach. Sedan många år tillbaka finns även en användaranvisning för järnsanden som bl a säger att järnsanden bör användas ovan grundvattenytan, inte i närheten av vattentäkter och att den ska täckas över för att minska lakvattenbildningen och syretillgången. Järnsanden bör heller inte blandas med andra material eftersom den då förlorar sin isolerande förmåga, annars riskerar den att spridas och användas på ett okontrollerat sätt. Utsläpp till och påverkan på vattenmiljön Processvatten, regn- och spolvatten, avdrivarvatten från svaveldioxidverket och lakvatten från lagringsplatser går till centralt reningsverk före utsläpp till havet. Sanitärt spillvatten går till sanitärt reningsverk före utsläpp till havet. Från havet tas kylvatten som indirekt används till kylning av processer och till slaggranulering. Inget kylvatten förutom det som används vid slaggranuleringen har direktkontakt med smältmaterial eller processgas. Använt kylvatten leds tillbaka till havet utan rening. Kylvatten som använts till granulering går via en avvattnings- och sedimenteringsbassäng till havet. Det finns sex utsläppspunkter från Rönnskärsverken varav det finns villkor för fem. Det finns idag inga villkor för utsläpp av granuleringsvattnet. Men bolaget föreslår att en reningsanläggning för rening av granuleringsvatten ska tas i drift. I Rönnskärs närområde förekommer förhöjda metallhalter i såväl ytligt grundvatten, bäck- och sjövatten som i sjösediment. Likaså finns indikationer på haltförhöjningar för vissa metaller i fisk, bl.a. kvicksilver. Bolaget anser att tidigare utsläpp är den helt avgörande orsaken till dessa förhållanden, vilket märks inte minst av de minskade halterna som uppmätts i ytliga sediment jämfört med underliggande, historiska lagren. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 18 I likhet med vad som gäller för mark bedömer bolaget betydelsen av Rönnskärsverkens pågående verksamhet på förhållandena i grund och ytvatten som liten eller obetydlig. Metalldepåerna i mark och sjösediment i omgivningarna till Rönnskär är så stora, att de ytterligare metalltillskott som dagens utsläpp till luft orsakar ter sig marginella i sammanhanget. Försurningsläget i länets sjöar och vattendrag uppvisar en positiv trend. Inom Rönnskärsverkens kontrollprogram specialundersöks Burötjärnen 3,5 km SV Rönnskär där vattnets pH idag är neutralt och har nått en ökad motståndskraft mot försurning, vilket har registrerats sedan slutet av 1990-talet. Detta förmodas vara en konsekvens av ett minskat surt nedfall. I det angränsande havsområdet har gradienter med minskande halter med ökat avstånd från Rönnskär uppmätts för flertalet analyserade metaller i sediment och snäckor. Störst förhöjda halter nära smältverket har registrerats för bly, koppar, zink och kvicksilver medan skillnaden varit mindre för kadmium och arsenik. I fisk uppvisar framför allt kvicksilver förhöjda halter nära Rönnskär. Den pågående verksamhetens betydelse för den aktuella metalltillförseln till angränsande havsområde har uppskattats i enlighet med Tabell 6-19. Sett enbart till villkorsreglerade utsläpp utgör Rönnskärsverken idag en underordnad källa för metalltillförsel till havsområdet för koppar, bly, zink och arsenik (<10 %), medan andelen är större för kadmium och kvicksilver. Om hänsyn även tas till det totala utsläppet från Rönnskärsverket d.v.s. även indirekta och diffusa källor t. ex granuleringsvatten och grundvatten från ej hårdgjorda markområden ökar Rönnskärsverkens andel, särskilt för kvicksilver och bly som då utgör 71 respektive 57 % av metalltillförseln till Skellefteåbukten. Tabellen visar uppskattad tillförsel av metaller till Skelleftebukten från olika källor Metallutsläpp (ton/år) Cu Pb Zn Cd As Rönnskär 2006-2007 Villkorsreglerade utsläpp 0,2 0,1 0,7 17 0,3 Övrig tillförsel 1,4 0,7 7,0 13 0,1 TOTALT 1,6 0,8 7,7 30 0,4 Övriga källor 2,7 37 16 0,5 3,3 Skellefte älv 0,02 0,5 0,01 0,2 0,05 Kommunalt reningsverk 0,01 7 1,0 0,1 0,2 Bakgrundsdeposition SUMMA utsläpp + övrigt 5,2 1,4 25 75 3,1 Rönnskärs andel (%) Villkorsreglerade utsläpp till vatten 4 7 3 23 10 Totala utsläpp till vatten 31 57 31 40 13 Hg 10 10 20 5,4 1,6 1,3 28 36 71 En central källa som inte räknats med i sammanhanget är havssedimenten. Eftersom sedimenten i havsområdet kring Rönnskär innehåller höga koncentrationer av metaller från framför allt tidigare utsläpp kan dessa eventuellt utgöra en betydande metallkälla för ekosystemets samlade metallexponering. Samtidigt har en påtaglig koncentrationsminskning registrerats i havssedimenten för flera metaller under den senaste 15-årsperioden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 19 Koncentrationsminskningen i sedimenten är dock betydligt mindre än utsläppsminskningen från verksamheten under senare decennier. Anledningen till denna skillnad är att flertalet bottnar längs kusten utgör s.k. transportbottnar från vilka metallkontaminerat bottensediment inte fastläggs utan material tidvis kan erodera ner mot djupare bottnar. En ämnesgrupp som förekommer i förhöjda koncentrationer i både fisk och sediment, och som inte kan hänföras till tidigare utsläpp, är bromerade flamskyddsmedel som idag processas i stora mängder vid såväl Rönnskärsverken som en närliggande återvinningsindustri. Likaså är dioxinhalten något förhöjd i havssedimenten intill Rönnskär, med ett dioxinmönster som överensstämmer med det som registrerats i utgående vatten från den centrala reningsanläggningen. Framtida påverkan vid sökt produktion Ekosystemen i kringliggande sjöar och vattensystem förväntas komma att exponeras för allt mindre metaller i takt med den positiva försurningsutvecklingen och att sedimenten efterhand överlagras med metallfattigare material. Liksom för mark måste dock en reservation göras för verksamhetens bidrag till depositionen av svavel. Det går nämligen inte att helt bortse ifrån risken för att detta bidrag på sikt kan medverka till att lösgöra del av de närliggande markernas metallpool, med ett ökat tillskott till grund- och ytvatten som följd. Detta kan i så fall motverka den positiva återhämtningen. Den allmänna försurningstendensen är dock positiv och pekar åt motsatt håll i form av bl.a. stigande pH i ytligt grundvatten under senare år och en sjunkande sulfathalt. Eventuellt kan utvecklingen komma att bromsas upp i Rönnskärs närområde till följd av den förväntade ökningen av verksamhetens svaveldioxidutsläpp vid sökt produktion. Bolaget anger att Rönnskärsverkens samlade utsläpp av zink i relation till den totala metalltillförseln till havsområdet förväntas minska från nuvarande ca 30 % till knappt 20 %, medan kadmiumandelen ökar från 40 % till drygt 50 %. Detta dock under förutsättning att metalltillförseln med älven och från andra källor förblir ungefär oförändrade. För övriga metaller blir förändringen mindre eller ingen alls. För kadmium gäller att relativt måttliga haltförhöjningar registrerats i såväl angränsande bottensediment som snäckor och fisk i Rönnskärs närområde jämfört med flera andra metaller. Däremot har vid några mättillfällen påtagliga haltförhöjningar uppmätts i vatten nära smärtverket. En ökad kadmiumtillförsel kan eventuellt komma att påverka denna bild negativt. Om man endast betraktar de metallutsläpp från Rönnskärsverken som kommer att registreras inom ramen för utsläppskontrollen, kommer dessa vid sökt produktion att svara för mindre än 10 % av den totala tillförseln till havsområdet för koppar och zink. För övriga metaller är denna andel tills vidare osäker eftersom utredning pågår om deras framtida avskiljningsgrad vid rening av granuleringsvattnet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 20 De angivna andelarna ovan för zink och kadmium innebär en överskattning av Rönnskärsverkens reella betydelse eftersom ingen hänsyn kunnat tas till metallavgången från de förorenade havssedimenten. Dessa kommer under lång tid framöver att avge metaller till det ovanliggande havsvattnet. Sedimentens betydelse som metallkälla för havsområdets ekosystem kommer efterhand att minska i takt med att metallkontaminerat material överlagras av mindre metallhaltigt material till följd av de minskade utsläppen. Denna tillfriskningsprocess kommer dock att motverkas av att nya bottenområden efterhand exponeras för vågoch isverkan genom landhöjningen. På så sätt återförs sedimentpartiklar med associerade metaller till ytsedimenten, vilket kommer att fortgå under lång tid framöver. Belastningen på havsområdet med stabila organiska ämnen förväntas inte öka i sökt alternativ, och därmed inte heller risken för ökat upptag och negativ påverkan på havsområdets fauna. Djupförvar Under tiden då underjordsförvaret anläggs och avfall behandlas och lagras i förvaret kommer lakvatten, länshållningsvatten m.m. att fortlöpande kontrolleras och vid behov renas i bl.a. smältverkets centrala reningsverk. Bolaget menar att inga nämnvärda ökade utsläpp bedöms ske till vattenmiljön vid avfallens förvaring under jord fram till förvarets stängning. Snarare kommer grundoch ytvattenmiljön i Rönnskärs närhet att förbättras genom den avlastning av metaller som sker när de temporära avfallsupplagen på industriområdet avvecklas. På mycket lång sikt kan den grundvattenström som passerat genom underjordsförvaret föra med sig urlakade metaller till en ytvattenrecipient. Bolaget har försökt beräkna dessa utsläpp och för de vanliga metallerna utom kadmium kommer utsläppen av lakvatten utgöra mindre än 1 % jämfört med den nuvarande metalltransporten från Skellefteälven. Om allt kadmium hamnar i Skellefteälven så leder detta till en 20-25 procentig ökning av årstransporten i älven. Men bolaget menar att eftersom kadmiumhalten är så låg i älven så kommer man ändå inte upp i några halter som kan utgöra några miljöproblem. Man bedömer också att kadmiumhalten hamnar under den nuvarande miljökvalitetsnormen för prioriterade ämnen. Genombrottstiden för lakvattnet från förvaret till ytvattenrecipient har beräknats till mellan 1 000 och 15 000 år. Lakvattnet kommer med största sannolikhet att tränga upp, antingen i Skellefteälvens framtida mynningsfåra, eller i angränsande del av Bottenviken, som efter ca 3 000 år genom landhöjningen blivit en sjö. Utspädningen kommer därmed att vara stor och risken för negativa konsekvenser bedöms som ringa eller negligerbara. Om emellertid en inte obetydlig andel av lakvattnet tränger upp i en eller flera mindre vattenförekomster i förvarets närområde finns det risk för en lokal negativ påverkan på känsliga organismer av framför allt höga kadmiumhalter. Denna bedömning är Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 21 konservativ på så sätt att ingen hänsyn tagits till eventuell metallfastläggning längs grundvattnets väg från underjordsförvaret till markytan. Om så sker, vilket är sannolikt, reduceras risken för konsekvenser. Bolaget betonar att möjligheten att förutsäga vad som kommer att hända om flera tusen år är ytterst begränsad, varför prognosen är mycket osäker och i vissa delar spekulativ. Under alla förhållanden kommer risken för framtida negativa effekter att bli betydligt mindre från ett djupt liggande avfallsförvar under Rönnskär jämfört med alternativet att långtidsförvara avfallen i en på markytan liggande deponi för farligt avfall. Buller Avståndet till närmaste bostäder nordväst om Rönnskärsverken är cirka 2 km. Fritidsbebyggelse finns norr och söder om industriområdet 1,5 respektive 2,5 km från Rönnskärsverken. Den verksamhet som alstrar buller är i drift dygnet runt. Vanligtvis är bullret ett monotont och konstant ljud. Störande ljud kommer främst från blåsmaskiner och fläktar och momentana ljud som utsläpp av överskottsånga, lossning, lastning. Utförda mätningar 2008 indikerar att ljudnivån ligger 4-5 dBA högre än aktuellt myndighetskrav vilket är 40 dBA för natt vid bostäder. Företaget har gjort en intern kartläggning av bullerkällor på Rönnskär. 187 individuella bullerkällor ingår i beräkningen. Utifrån den utredningen har ett flertal åtgärder gjorts och är planerade. Genom att dämpa och skärma av bulleralstrande utrustning räknar företaget med att bullret från verksamheten inte ska öka vid sökt produktion. Resultaten av utredningen 2010 visar att bolaget beräkningsmässigt håller gällande bullervillkor i samtliga kontrollpunkter som ligger vid omgivande bebyggelse kring verksamheten. Bolaget rekommenderas att införa rutiner för systematiskt hantering av externbuller samt för att hantera nytillkommande potentiella bullerkällor t ex genom att ställa krav vid upphandling av utrustning, fordon mm i syfte att förbättra eller som minst behålla aktuell externbullersituation. Energi Rönnskärsverken använder sig av inköpt energi i form av elkraft, eldningsolja, drivmedel och gasol. Dessutom innehåller flera smältråvaror och tillsatsmaterial energi som utnyttjas i processerna. Exempel på energi i smältråvaror är svavlet i sligerna och plasten i elektronikskrotet samt energin i reduktionsmedlen kol och koks. Den värme som avgår från smältprocesser och andra delar i anläggningen används i ångpannor och värmeväxlare. En del av ångan kan användas för drift av turbin för att generera el. Övriga ånga används i processer och för beredning av fjärrvärme för internt bruk och till fjärrvärmekunder. Den planerade produktionsökningen leder till en ökning av det totala energibehovet. Den nya smältenheten för elektronikskrot ger också upphov till mycket restvärme från processer. Företaget uppger att genom energieffektivisering och val av produktionsteknik kan den specifika energiåtgången per ton metall minskas med upp till 40 %. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 22 Cirka 30 000 ton koldioxid per år som är direkt energirelaterade ingår i handeln med utsläppsrätter, övriga utsläpp är processrelaterade. Cirka 130 000 ton koldioxid släpps ut årligen genom att kol tillsammans med syreanrikad luft injiceras till smältan för att reducera zink och blyföreningar till metall. Ungefär 1 700 ton koldioxid avgår genom de tillsatser av kalk som sker till blykaldoverket. Ett ytterligare koldioxidutsläpp på ca 28 000 ton per år sker vid återvinningen av elektronikskrot. Skrotet innehåller plast, vars innehåll av kol oxideras till koldioxid vid återvinningsprocessen. Plasten står samtidigt för ett energitillskott till processen. Bromerade flamskyddsmedel En stor del av det elektronikskrot som hanteras på Rönnskärsverkens område innehåller bromerade flamskyddsmedel. Flamskyddsmedel används av brandsäkerhetsskäl i många produkter bland annat i elektronik. Sedan flera medel visat sig vara skadliga för miljö och hälsa har tillverkning och användning av dessa förbjudits i Sverige och Europa men finns fortfarande i det elektronikavfall som bland annat hamnar på Rönnskär. Spridning av de bromerade flamskyddsmedlen till luft och vatten sker framför allt vid hantering och lagring av elektronikskrotet. Det sprids främst via diffus damning och med dagvatten från området. Idag försöker man minimera damningen från elektronikskrothanteringen genom att bland annat minska antalet omlastningar av materialet. Bolaget kommer med den sökta utökningen att ta emot betydligt större mängder elektronikskrot men de menar att utsläppen av bromerade flamskyddsmedel inte kommer att öka. Det nya kaldoverket kommer att möjliggöra en snabbare genomströmning av materialet och därmed kortare lagringstider. Elektronikskrotet kommer också att i möjligaste mån förvaras under tak eller i slutna enheter vilket begränsar det diffusa utsläppet. För att minska spridningen av bromerade flamskyddsmedel ytterligare har bolaget föreslagit ett villkor som säger att en plan ska upprättas för hanteringen av material som innehåller bromerade flamskyddsmedel. Boliden har föreslagit att planen ska redovisas för tillsynsmyndigheten senast två år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Kemikalier Kemikalieförbrukningen är i huvudsak proportionell till materialflödet vilket innebär att om produktionen ökar så ökar även förbrukningen av kemikalier. Inom verksamheten används idag cirka 1000 kemiska produkter. Kemikaliefrågor hanteras av speciella grupper på företaget som utvärderar pågående användning, utbyte och provar nya kemiska produkter. Bolaget redovisar årligen användningsområde och förbrukning av kemikalier som förbrukas i större mängder än 1000 kg. I ansökan finns redovisat kemikalieförbrukning för 38 kemiska produkter (2007). Fyra av kemikalierna, blyoxid, blyfluss, kopparpulver och elektrodmassa är så kallade utfasningsämnen (ämnen med så allvarliga egenskaper att de bör fasas ut). Det finns fler produkter som innehåller sådana ämnen men produkterna används i mängder under 1000 kg. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 23 Förorenade områden Verksamheten på Rönnskär har bedrivits sedan 1930. Själva verksamhetsområdet har under den tiden expanderat från att ursprungligen ha omfattat en area av ca 50 ha till ca 153 ha idag. Utökningen av området har skett genom utfyllnad med olika slagger och restprodukter inom och utanför de ursprungliga öarna Hamnskär och Rönnskär. Utfyllnaden har medfört att material med höga föroreningshalter finns inom dagens verksamhetsområde. Utfyllnaden har skett i omgångar med olika material och dokumentationen av utfyllnaden är inte fullständig, vilket i sin tur medför osäkerheter vid beskrivning av föroreningsnivåer. Överlag innehåller dock de utfyllda massorna höga halter metaller och halvmetaller. Exempel på utfyllnadsmaterial är kopparslagg, fumingslagg och anrikningssand. Återställningen av industriområdet planeras i två steg, dels genom en plan för partiell återställning dels en plan för slutlig återställning då verksamheten avslutas eller när stora delar av området inte längre behövs för produktionen. Den partiella återställningen gäller de områden som är förorenade och inte längre används i produktionen. Dessa områden är framför allt de lagringsplatser/dammar som innehåller farligt avfall och som ska avvecklas genom att avfallet överförs till det planerade djupförvaret där det ska slutförvaras. Den partiella återställningsplanen innefattar bland annat kartläggning av föroreningarna, riskanalys, fastställande av saneringsbehov, åtgärdsmål, åtgärdsplan och eventuell sanering av markområden. På grund av den intensiva användningen av Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 24 marken på Rönnskär kommer inte återställningsarbetena att bli särskilt omfattande innan den slutliga avvecklingen av Rönnskärsverkens verksamhet. Bolaget menar att vilka slutliga efterbehandlingsåtgärder som kan bli aktuella när verksamheten läggs ned bör avgöras av tillståndsmyndigheten utifrån det efterbehandlingsbehov som då finns. Bolaget har beskrivit två huvudprinciper för återställning av de förorenade områdena på Rönnskär, upparbetning respektive inkapsling. Bolaget bedömer att upparbetning innebär mycket höga kostnader och är inte enligt företaget aktuellt som återställningsåtgärd. Alternativet med inkapsling bygger på principen att fyllnadsmassorna täcks för att skyddas mot erosion och för att minska inträngning av vatten och syre som medför metallutlakning. Egenkontroll I ansökan beskrivs inte egenkontrollen så detaljerat förutom att bolaget skriver att en omfattande provtagning görs. Bolaget följer ett kontrollprogram som är upprättat 1999 och kompletterat 2007. Provtagning görs på utsläpp till luft och vatten, metallanalyser på vattenprover, grundvattenprover och prov på lakvatten från lagerplatser mm. Boliden AB blev miljöcertifierade 2007. När det gäller djupförvaret för farligt avfall kommer ett egenkontrollprogram att upprättas. I det kommer bland annat kontroll av grundvattenstånd, metaller i grundvatten och lakvatten, tillståndet i ytvattenrecipienten samt kontroll av kylvatten, regn- och spolavloppsvatten i de områden som berörs av utlastning och transport av avfallet att ingå. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-23 _____ Sänds till: Mark- och miljödomstolen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §3 PROTOKOLL 2012-02-06 25 Dnr 2011.3642 Bygg- och miljönämndens riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun Sammanfattning Bygg- och miljönämnden har tillsynsansvar över miljöfarliga verksamheter, till exempel fordonstvättar och verkstäder, där oljeutsläpp kan förekomma. Dessa riktlinjer har tagits fram för att vanligt förekommande verksamheter ska få en enhetlig bedömning med likartade krav. Riktlinjerna är också till för att det ska vara lättare för verksamhetsutövare att ta reda på vad som gäller. Ett annat syfte med riktlinjerna är att kommunens kunder ska få samma information oavsett om de vänder sig till miljöavdelningen, byggavdelningen, tekniska kontoret eller till kundtjänst. Olja och metaller orsakar både akuta gifteffekter och långsiktiga effekter i vattenmiljöer. Dricksvattentäkter skadas redan vid små utsläpp. För avloppsreningsverken kan förekomsten av olja leda till störningar i reningsprocessen, vilket i sin tur kan resultera i ett sämre reningsresultat. Utsläpp av metaller till spillvattennätet leder till försämrad slamkvalitet vid reningsverket. Detta i sin tur minskar möjligheterna att leva upp till riksdagens mål om återförande av avloppsslam till produktiv mark. För att det ska vara möjligt att klara dessa krav och kunna återföra näringsämnena i slammet till jord och skogsbruk är det viktigt att avloppsvattnet inte innehåller höga halter av tungmetaller och andra föroreningar. En väl fungerande slam- och oljeavskiljaranläggning fångar upp olja och metaller i vattnet, vilket i sin tur minskar den negativa påverkan på miljön. Även behandlat avloppsvatten och slam blir renare. Huvudman för den allmänna vatten- och avloppsanläggningen är Skellefteå kommun, tekniska nämnden. Tekniska nämnden har tagit fram utsläppskrav som anger vad som får släppas ut till spillvattennätet och dessa riktlinjer är framtagna som ett stöd för att utsläppskraven ska kunna uppfyllas. Riktlinjerna anger att verksamheter där utsläpp av oljeprodukter kan förekomma i mer än obetydliga mängder ska ha oljeavskiljare och hur dessa ska utformas. Riktlinjerna anger även krav på larm, provtagning, skötsel, besiktningar och avfallshantering. Riktlinjerna omfattar i huvudsak inte utsläpp till dagvattennätet eftersom utsläppskrav ännu saknas för dagvatten. Skötselråden för oljeavskiljarna är dock detsamma. Riktlinjerna är framtagna i samarbete mellan bygg- och miljökontoret och tekniska kontoret. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden fastställer Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 26 Miljömål Detta förslag till beslut bidrar till att uppfylla de nationella miljömålen Giftfri miljö och Levande sjöar och vattendrag. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-23 Riktlinjer för oljeavskiljare i Skellefteå kommun, 2012-01-23 _____ Sänds till: Tekniska kontoret Bygg- och miljökontoret Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §4 PROTOKOLL 2012-02-06 27 Dnr 2012.86 Bygg- och miljönämndens kontrollplan för livsmedel 2012 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har arbetat fram en kontrollplan för livsmedel för 2012. Kontrollplanen för 2011 har utgjort underlag. Kontrollplanen beskriver bland annat bygg- och miljönämndens mål med livsmedelskontrollen och vilka kontroller som prioriteras under 2012. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden antar kontrollplan för livsmedel 2012. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-12 Bygg- och miljönämndens kontrollplan livsmedel 2012 _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §5 PROTOKOLL 2012-02-06 28 Dnr 2003.2026 Yttrande över Kuusakoskis utredning om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från Kuusakoskis anläggning i Skelleftehamn Sammanfattning Länsstyrelsen har begärt yttrande av miljönämnden över Kuusakoskis utredning i prövotidsfrågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från Kuusakoski Sverige AB:s anläggning i Skelleftehamn. Länsstyrelsen lämnade Kuusakoski tillstånd för sin verksamhet i Skelleftehamn 200409-24. I beslutet uppsköts frågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från verksamheten. Länsstyrelsen har därefter beslutat om förlängd prövotid vid tre tillfällen, senast genom Länsstyrelsens beslut 2010-04-16. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att lämna följande synpunkter med bedömning och motivering som yttrande. Bygg och miljönämnden föreslår Länsstyrelsen att tillstyrka Kuusakoski AB:s yrkande att få förlängd prövotid med ett år till 2012-12-31. Bygg- och miljökontorets bedömning och skäl för beslutet Kuusakoski har under 2010 – 2011 genomfört försök med olika typer av filter och hittat några alternativ som visat goda resultat. Företaget vill köra vissa försök i full skala och med ombyggda dammar under en säsong för att veta säkert om metoden reducerar föroreningshalterna i tillräcklig grad. De yrkar därför om förlängd utredningstid. Bygg- och miljökontoret anser att företaget vid det här laget borde ha hittat ett bra reningsalternativ, men med de skäl som Kuusakoski beskriver i sin utredning bedömer Bygg och miljökontoret att det kan vara rimligt att företaget får förlängd utredningstid med ytterligare ett år. Bygg och miljökontoret vill återigen poängtera att det är viktigt att nu komma fram till en fungerande åtgärd som minskar föroreningshalterna. Kuusakoski har tidigare åtagit sig att även vidta andra åtgärder för att minska spridningen av föroreningar från området, bland annat förbättrad städteknik. Företaget har också sagt att de avser att fortsätta utreda förekomsten av och möjligheten att minska spridningen av bromerade flamskyddsmedel och dioxin. I den utredning som företaget lämnat in har man inte redovisat något om vilka åtgärder som genomförts för att minska spridningen av föroreningar. Man har inte heller redovisat något om hur man redan har eller hur man planerar att utreda förekomsten av bromerade flamskyddsmedel och dioxin samt möjligheten att minska spridningen av ämnena. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 29 Det är viktigt att dessa åtaganden genomförs och redovisas i den slutliga utredningsrapporten. När det gäller de slutliga villkoren har företaget i sin utredning föreslagit riktvärden för halterna precis som tidigare. De förslag till slutliga villkor som Kuusakoski ska redovisa tillsammans med utredningen bör vara formulerade som begränsningsvärden, och inte som tidigare, riktvärde och gränsvärde. Förslaget bör också visa hur villkoren ska kontrolleras. Recipient till Kuusakoski är Kallholmsfjärden (Skelleftehamnsfjärden). Vattenmyndigheten har i beslut 2009 fastlagt status och miljökvalitetsnormer för fjärden. Normen för den kemiska statusen är ”god kemisk status” senast 2021 och normen för ekologisk status är ”god ekologisk potential” senast 2021. Idag uppnås inte normerna enligt Vattenmyndigheten. Kuusakoski AB har i sin utredning inte kommenterat eller bedömt om utsläppen från anläggningen kan komma att påverka miljökvalitetsnormen för Kallholmsfjärden. En sådan bedömning bör också finnas med i utredningen. Bakgrund Länsstyrelsen har begärt yttrande av bygg- och miljönämnden över Kuusakoskis utredning i prövotidsfrågan om slutliga villkor för utsläpp av renat dagvatten från Kuusakoski Sverige AB:s anläggning i Skelleftehamn. Länsstyrelsen lämnade Kuusakoski tillstånd för verksamheten 2004-09-24 och i beslutet uppsköts frågan om slutliga villkor för utsläpp av dagvatten från verksamheten. I tillståndet anges provisoriska riktvärden för föroreningsinnehållet i dagvattnet. Utredningstiden har tidigare förlängts tre gånger, senast genom Länsstyrelsens beslut 2010-04-16. Utredningskravet innebär att föroreningsinnehållet i det dagvatten som avleds från reningsanläggningen till recipienten ska undersökas och de totala utsläppsmängderna av metaller och andra miljöstörande ämnen ska kartläggas. Möjligheterna till att återanvända vattnet i anläggningen ska undersökas liksom möjligheten att, om det visar sig vara motiverat, förbättra reningsanläggningen avseende kapacitet och teknik. Dagvatten från verksamhetsområdet samlas upp i ett antal dagvattenbrunnar och avleds via en pumpstation till två sedimenteringsdammar. Från dammarna leds vattnet till en oljeavskiljare, en provtagningsbrunn och vidare ut till recipienten Kallholmsfjärden. Kuusakoski har tidigare genomfört åtgärder för att minska föroreningshalterna i vattnet bland annat genom utbyggnad av sedimenteringsdammarna och försök med flockningsmedel. Åtgärderna har dock inte gett tillräckligt bra och säkra resultat. Kuusakoski har under 2010 – 2011 genomfört försök med olika typer av textilfilter i kombination med kolfilter. Försöken har visat goda resultat men för att garantera att systemet klarar alla varianter av dagvatten och årstidsförändringar menar bolaget att det krävs ytterligare studier. Parallellt med försöken med textilfilter har Kuusakoski också gjort försök med en typ av torvfilter. Kuusakoski har ett liknande filter på företagets skrotgård i Umeå som de menar har visat goda reningsresultat. Fördelen med torvfiltren är att de kräver mindre skötsel och underhåll samt att torvfiltret klarar större variationer i flöden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 30 Kuusakoski beskriver olika alternativ för fortsatta försök med filterlösningar och ombyggnationer av dammarna. Företaget vill bland annat utreda torvfilteralternativet i full skala, eventuellt i kombination med ett textilfilter samt se effekterna av en ombyggnad av dammarna. Kuusakoski yrkar därför på en förlängd prövotid till 2012-12-31. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-26 _____ Sänds till: Länsstyrelsen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §6 PROTOKOLL 2012-02-06 31 Dnr 2012.478 Anskaffningsbeslut för omkalkning av sjöar och vattendrag 2012-2014 Sammanfattning Bygg- och miljönämnden driver 20 kalkningsprojekt inom kommunen. Tidigare har upphandling av omkalkning skett årligen. Nu kommer en treårsupphandling att genomföras för åren 2012, 2013 och 2014. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beviljar anskaffningsbeslut för omkalkningar för åren 2012, 2013 och 2014 till ett belopp på högst 3 Mkr per år. Skäl för beslutet Bygg- och miljönämnden är huvudman för kommunens kalkningsprojekt. Kommunens inköpsavdelning ansvarar för upphandling. Ett anskaffningsbeslut behövs för att kunna slutföra upphandlingsprocessen. Beskrivning av ärendet Bygg- och miljönämnden driver 20 kalkningsprojekt inom kommunen, se nedanstående tabell. I projekten ingår ofta flera sjöar och vattendrag som kalkas årligen med helikopter eller båt. Arbetet utförs av entreprenörer och upphandling av arbetena görs varje år. Kostnaderna täcks av årliga statsbidrag och till en mindre del av egna budgeterade medel. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Flodområdesnamn Åtgärds omr Namn Åby älv Åby älv/Byske älv Åby älv/Byske älv Åby älv/Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Byske älv Kåge älv Skellefteå älv Bure älv Bure älv Bure älv Bure älv Bure älv Bure älv/Mångbyälven Bure älv/Mångbyälven Mångbyälven Mångbyälven Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Rickleån Malbäcken (Åby älv) Björntjärnen Finnträsket Vitsjön Kyrkbäcken Tvärån Tvärån Tvärån Tvärån Tvärån Tvärån Tvärån Norra Bastuträsket Svart-Röjnoret Holmsvattnet Holmsvattnet Stor-Blåbergsträsket Stor-Örutjärnen Tvärträsket Degerträsket Degerträsket Stavvattnet Stavvattnet Bjursjön/Mjötjärnbäcken Bjursjön/Mjötjärnbäcken Bjursjön/Mjötjärnbäcken Bjursjön/Mjötjärnbäcken Holmbäcken Korvbäcken Korvbäcken Korvbäcken Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Tallån Rickleån Tallån Våtmarker, Malbäcken Björntjärnen Finnträsket Vitsjön Våtmarker, Kyrkbäcken Stor-Bälltjärnen Hundtjärnen Inre-Småvattnet Mellan-Småvattnet Yttre Småvattnet Lidträsket Våtmarker, Svartån Norra Bastuträsket Svart-Röjnoret Holmsvattnet Svarttjärnen Stor-Blåbergsträsket Stor-Örutjärnen Tvärträsket Kårängessjön Degerträsket Stavvattnet Stor-Lövvattnet Mjötjärnen Konjakstjärnen Ljustjärnen Våtmarker, Mjötjärnbäcken Våtmarker, Holmb. Innersjön Lidsjön Våtmarker, Hundsjöbäcken Brännträsket Lubboträsket Ljusvattnet Långträsket Lill-Krokvattnet Stor-Örträsket Myrträsket Vittjärnen Mörtträsket Rotsjön Gorkuträsket Tavträsket Järvträsket Ilvädersträsket Våtmarker, Rotbäcken Våtmarker, Holktjärnbäcken Justering (sign) Utdragsbestyrkande 32 Antal ton Metod 225 3 60 5 90 14 9 2 2 2 27 85 12 1 25 20 4 1 2 15 30 25 45 7 1 0,5 19 43 50 30 54 10 10 3 15 0 10 5 0,5 10 3 8 5 5 10 25 FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG BÅT FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG FLYG BÅT FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG FLYG 46 FLYG SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-27 _____ Sänds till: Kommunledningskontoret, inköpsavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande 33 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §7 PROTOKOLL 2012-02-06 34 Dnr 2008.1453 Antagande - Detaljplan för Polaris 35 m.fl. inom stadsdelen Centrala stan, Skellefteå kommun Sammanfattning Syftet med planen är att Detaljplanen syftar till att möjliggöra att skolverksamhet kan bedrivas inom del av Polaris 35, upphäva möjligheten till en gemensamhetsanläggning för genomfart i kvarteret, samt medge en flexibel markanvändning som harmoniserar med övriga delar av kvarteret Polaris. Samtidigt bekräftar den nya detaljplanen den tidigare gällande detaljplanen för fastigheten Polaris 37. Samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget har blivit tillgodosedda. Bygg- och miljönämndens beslut 1. Bygg- och miljönämnden godkänner detaljplanen. 2. Bygg- och miljönämnden föreslår att kommunfullmäktige antar detaljplanen. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse: 2011-12-08 Utlåtande: 2011-12-08 Plan- och genomförandebeskrivning: december 2011 Plankarta: december 2011 Upplysningar Den som framfört synpunkter under samråds- och utställningstiden, som helt eller delvis inte tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut. _____ Sänds till: Kommunstyrelsen Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 §8 Dnr 2010.3520 Utställning – Detaljplan för Karlshem 1 m.fl. inom stadsdelen Anderstorp, Skellefteå kommun Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra bostadsbebyggelse i form av 10 radhus. Av de synpunkter på planförslaget som kommit in har följande inte blivit tillgodosedda: Lundberg, Årtullen 9 Hällström, Årtullen 5 Karlsson, Årtullen 10 Hedman, Årtullen 12 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden godkänner detaljplanen för utställning. Bygg- och miljönämndens behandling av ärendet På grund av jäv deltog inte Evelina Fahlesson (s) i handläggningen och beslut i ärendet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20 Samrådsredogörelse 2012-01-20 Plan- och genomförandebeskrivning 2012-01-20 Plankarta 2012-01-20 _____ Sänds till: Kommunstyrelsen Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande 35 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden §9 PROTOKOLL 2012-02-06 36 Dnr 2012.180 Uppdrag – detaljplan för Ringduvan 9 Bygg- och miljönämndens beslut: Bygg- och miljökontoret får i uppdrag att upprätta ny detaljplan för det aktuella området. Beskrivning av ärendet Skelleftebostäder AB har köpt fastigheten Ringduvan 9 och önskar bebygga den. Det tänkta huset håller sig inom gällande plans (från 1960) bestämmelser för ändamål (bostad, tre våningar) och byggnadshöjd (10,4 m) med mera, men medger inte flyglar eller underjordiskt garage. Av den anledningen har Skelleftebostäder AB inkommit med önskemål om ny detaljplan för området. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18 ______ Sänds till: Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 10 PROTOKOLL 2012-02-06 37 Dnr 2012.48 Uppdrag - detaljplan för Länspumpen 1 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljökontoret får i uppdrag att upprätta ändring av detaljplan för det aktuella området. Beskrivning av ärendet Fastighets AB Polaris äger fastigheten Länspumpen 1 i Ursviken och har ansökt om tillägg till detaljplanen för bostadsändamål. Gällande detaljplan från 1997 medger småindustri och kontor (JK) i fyra respektive två våningar. Tanken är att göra det möjligt att även fortsatt nyttja alla hus för kontorsändamål, men i det höga huset lägga till bostadsändamål och ta bort möjligheten att bedriva småindustri, samt att i det lägre huset behålla småindustri men även lägga till bostadsändamål (dock ej samtidigt). Det fortsatta planarbetet får hantera detta. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-27 _____ Sänds till: Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 11 PROTOKOLL 2012-02-06 38 Dnr 2010.2880 Antagande – detaljplan för Strömfors 1:151 samt del av Bjurliden 1:298 inom kommundelen Boliden Sammanfattning Syftet med planen är att möjliggöra uppförande av garagebyggnad på Bjurliden 1:298 i enlighet med upprättat servitutsavtal. Samtidigt ges en möjlighet att utöka Strömfors 1:151 genom fastighetsreglering. Planen bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan. Samtliga synpunkter som kommit in på planförslaget har blivit tillgodosedda. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden antar detaljplanen. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse Särskilt utlåtande Plan- och genomförandebeskrivning Plankarta 2011-12-12 2011-12-12 2011-12-12 2011-12-12 Upplysningar Den som framfört synpunkter under samrådstiden, som helt eller delvis inte tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut. Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsens arbetsutskott ger bygg- och miljönämnden rätt att anta detaljplanen. _____ Sänds till: Kommunstyrelsen Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 12 PROTOKOLL 2012-02-06 39 Dnr 2010.3750 Antagande - detaljplan för Degerbyn 21:1. inom stadsdelen Degerbyn (Mobacken), Skellefteå kommun Sammanfattning Syftet med detaljplanen är att säkerställa socialkontorets (Solkrafts) verksamhet i Rosengård. Detta görs genom att ersätta redan ianspråktagen allmän platsmark (parkeller plantering) med kvartersmark, användning småindustri. Detaljplanen har upprättats med normalt planförfarande och har varit ute på samråd 11 augusti – 2 september 2011. Förslaget har därefter justerats efter inkomna synpunkter (stängselkrav utgår, redaktionella synpunkter m.m.) Detaljplanen var utställd 21 november – 5 december 2011 på Bygg- och miljökontoret och på kommunens webbplats. Samtliga synpunkter från samrådet har tillgodosetts. Utifrån inkomna utställningshandlingar har länsstyrelsen ingen erinran. Under utställningen har trafikverket inkommit med synpunkter som inte tillgodosetts. Se vidare samrådsredogörelse och utlåtande. Följande synpunkter har helt eller delvis inte kunnat tillgodoses: Införande av stängselkrav längs planområdets norra gräns mot järnvägen Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden antar detaljplanen. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse: 2011-12-20 Utlåtande: 2011-12-20 Plan- och genomförandebeskrivning: 2011-12-20 Plankarta: december 2011 Upplysningar Den som framfört synpunkter under samråds- och utställningstiden, som helt eller delvis inte tillgodosetts, har rätt att överklaga detta beslut. Beslutet gäller under förutsättning att kommunstyrelsens arbetsutskott ger bygg- och miljönämnden rätt att anta detaljplanen. _____ Sänds till: Kommunstyrelsen Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 13 40 Dnr 2009.1858 Riktlinjer/policy för hållbart stadsbyggande och boende Sammanfattning av ärendet Allt som planeras och byggs i Skellefteå ska bidra till att vår stad blir attraktiv och hållbar att leva och bo i. Därför har vi tagit fram riktlinjer för vad vi i Skellefteå kommun menar med hållbart byggande. Riktlinjerna ska vägleda byggherrar att göra hållbara val. Utöver att följa gällande byggregler har varje byggherre ett ansvar för att alla byggprojekt är en del av en hållbar utveckling. Med varje byggprojekt, stort eller litet, tas resurser i anspråk och en hållbarhetsskuld uppstår. Vårt mål med riktlinjerna är att reglera den skulden och att de erfarenheter görs återförs som kunskap till kommande byggprojekt. Allt för att bli mer medvetna i hanteringen av resurser och inverkan på våra livsmiljöer (resurseffektiva, miljövänliga, attraktiva). De resurser vi tar i anspråk ger vi också tillbaka. Byggherren får tillsammans med avsiktsförklaringen en checklista med förslag på olika sätt att uppfylla det som krävs för att uppnå ett hållbart byggande. Kriterierna är indelade i tre olika hållbarheter: social, ekologisk och ekonomisk. Alla tre delar är ömsesidigt beroende av varandra för en hållbar utveckling. Ett byggprojekt ska alltid följa gällande lagar och regler, även om vissa kriterier innebär ett hårdare krav än vad som ställs av samhället. Riktlinjerna gäller i första hand för byggherrar som vill bygga på kommunal mark samt i de fall där kommunen väljer att sälja mark. Riktlinjerna ska tillämpas på nybyggnation av samtliga byggnadsverk, såväl bostäder och kontor som offentliga lokaler, industrihallar och broar mm. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden ställer sig bakom förslag till Riktlinjer för hållbart byggande i Skellefteå. Bygg- och miljönämnden beslutar även att skicka Riktlinjer för hållbart byggande i Skellefteå på samråd/remiss. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20 Riktlinjer för hållbart byggande i Skellefteå 2012-01-20 _____ Sänds till: Bygg- och miljökontoret, planavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 14 PROTOKOLL 2012-02-06 41 Dnr 2011.3250 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Östanbäck 3:11 utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen, som ägs av NN. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Östanbäck 3:11, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Östanbäck 3:11 utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Justering (sign) Alla delar av bryggan som tillkommit efter 1997 ska tas bort (karta och foton). Alla delar av underliggande pir som tillkommit efter 1997 ska tas bort. Övrig privatisering mellan strandlinjen och tomtgräns till Östanbäck 3:12, såsom gräsmatta, stock/stenförstärkning av strandlinjen ska tas bort. Gräsytan ska fasas av så att en mer naturlig strandlinje skapas. Den får inte skötas som gräsmatta, men kan slås ett fåtal gånger per år och därmed tillåts en mer naturlig växtlighet över tid. Tomtägaren kan med fördel sätta upp tydlig tomtplatsavgränsning (t ex häck eller staket). Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 42 Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort delar av bryggan och underliggande pir, gräsmatta och stock/stenförstärkning, återställa strandlinjen samt den privatisering som utförts på stranden för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Piren och bryggan förstör miljöer på havsbotten och påverkar vattenförhållandena, så som strömningsmönster och vågexponering. De förändrade vattenströmmarna resulterar i att finsediment deponeras på läsidan medan lovartssidan eroderas, vilket bl.a. kan skapa en sandstrand som inte borde finnas. Karta och foton Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 43 Karta och flygfoton tagna 1997 och 2007 som visar bryggan och piren som ska åtgärdas. Flygbild från 2010 som visar brygga, pir, gräsmatta och förändring av strandlinjen som ska åtgärdas Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden Justering (sign) PROTOKOLL 2012-02-06 Utdragsbestyrkande 44 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 45 Foton som visar brygga, pir, gräsmatta och sten/kantläggning i strandlinjen som ska åtgärdas. Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet, och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärden som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal fastigheter belägna på öar. Fastigheten Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen besöktes 2011-09-26. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bryggan och underliggande pir är enligt protokoll fört vid besöket ca 23 m lång och ca 4,9 m bred. Piren inramas av stora stenar och betongfundament. På bryggan finns belysning. Området mellan tomten Östanbäck 2:12 och strandlinjen (nedanför stugan) är privatiserad med gräsmatta och strandlinjen är rätad med stockar och stora stenar är lagda utanför stockarna som förstärkning. Ovan nämnda område ger ett starkt intryck av privatisering. Ägaren till fastigheten Östanbäck 3:12 inkom 2011-11-22 med synpunkter i ärendet. I samband med det lämnade han också in en ansökan om strandskyddsdispens för att få den prövad av Bygg- och miljönämnden. Fastigheten 3:12 är belägen på en ö och behov av en båtplats finns. Ansökan om strandskyddsdispens hanteras separat (diarienummer 2011-3833). Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 46 Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7 kap. 15 § miljöbalken.) Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysningar Möjlighet att söka strandskyddsdispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-18 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Östanbäck 3:11, utanför Östanbäck 3:12, Oxholmen. Fastighetsägare av Östanbäck 3:12 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 15 PROTOKOLL 2012-02-06 47 Dnr 2011.3256 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan, som ägs av NN. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Furuskogen 2:41, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Alla delar av bryggorna ska tas bort (karta och foton). Bägge pirarna/utfyllnaderna ska tas bort. Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 48 Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan, Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort bryggorna och pirarna samt återställa strandlinjen så att detta inte hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Pirar förstör miljöer på havsbotten och påverkar vattenförhållandena, så som strömningsmönster och vågexponering. De förändrade vattenströmmarna resulterar i att finsediment deponeras på läsidan medan lovartssidan eroderas, vilket bl.a. skapar en sandstrand som inte borde finnas. Karta och foton Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 49 Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar pirar som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden Justering (sign) PROTOKOLL 2012-02-06 Utdragsbestyrkande 50 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 51 Foto som visar bryggan och pirarna som ska åtgärdas. Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet, och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal fastigheter belägna på öar. Fastigheten Furuskogen 2:41, Egennyttan besöktes 2011-09-21. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bryggan är enligt protokoll fört vid besöket ca 5 m lång och ca 1 m bred. En friliggande flytbrygga ca 4 m x 2,5 m är förankrad öster om ön. En pir är ca 10 m lång och 5 m bred och är fylld med finare sten och grus. Den är också förstärkt runt om med större stenar. Den andra piren är ca 6 m x 2,5 m. En mindre brygga ligger uppdragen på land. Området ger intryck av privatisering. Fastighetsägaren inkom med synpunkter i ärendet 2011-12-06. Fastighetsägaren är ensam ägare till Egennyttan och ingen annan stuga/tomtplats finns på ön. Han har för avsikt att söka strandskyddsdispens för en båtplats i efterhand och få den prövad av Bygg- och miljönämnden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 52 Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7 kap. 15 § miljöbalken.) Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysningar Möjlighet att söka strandskyddsdispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Furuskogen 2:41, Egennyttan. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 16 PROTOKOLL 2012-02-06 53 Dnr 2011.3260 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken, som ägs av NN. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Romelsön 1:1, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Piren ska tas bort. Bastu, badtunna och grillplats som inte står inom den i situationsplanen avgränsade tomtplatsen ska tas bort. Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har Byggoch miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har Bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 54 Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken, Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort piren, bastun, badtunnan och grillplatsen som inte står inom den i situationsplanen avgränsade tomtplatsen. Strandlinjen ska återställas för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Karta och foton Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 55 Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar badtunna, grillplats (röda pilar) och bastun (markerad som vit ellips) som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Foton som visar mindre pir, badtunna och bastu som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande 56 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 57 Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet, och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Under hösten 2011 har kompletteringar till inventeringen gjorts med besök på ett antal fastigheter belägna på öar. Fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken besöktes 2011-09-21. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Piren är ca 3m x 3 m. I området närmast strandlinjen finns grillplats, bastu och badtunna. Bastun har tillkommit under 2011. Hela området ger ett starkt intryck av privatisering. Stugägaren inkom med synpunkter i ärendet 2011-12-20. I synpunkterna uppger stugägaren att bryggan funnits på plasten före 1975 och därmed omfattas den inte av detta föreläggande. Om stugägaren önskar flytta bryggan till annan plats krävs strandskyddsdispens. Ett bygglov med strandskyddsdispens beviljades av byggnadsnämnden 2005-05-04. Strandskyddsdispensen gäller det arrenderade markområdet vars begränsningslinjer framgår av situationsplanen. Bygg- och miljönämnden bedömer att grillplats, bastu, badtunna står utanför ovan nämnda begränsning i situationsplanen och blir därför föremål för rättelse. Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7 kap. 15 § miljöbalken.) Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 58 Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysningar Möjlighet att söka strandskyddsdispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-17 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken Stugägaren på fastigheten Romelsön 1:1, Björnudden, Bastuviken Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 17 PROTOKOLL 2012-02-06 59 Dnr 2009.3801 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 1:12 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering, genomförd 2009, av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Östanbäck 1:12, som ägs av NN. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Östanbäck 1:12, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 16 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Östanbäck 1:12. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Privatiseringen på den yttre delen av bryggan (soldäcket) dvs. möbler och staket ska tas bort (karta och foton). Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och eventuella arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som byggnadsnämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det har beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Östanbäck 1:12 Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort privatiseringen på den yttre delen av bryggan för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Karta och foton Karta och flygfoton tagna 2007 och 1997 som visar bryggan som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande 60 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Flygbild från 2010 som visar de tillkomna delar av bryggan som ska åtgärdas Justering (sign) Utdragsbestyrkande 61 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 62 Foton som visar bryggan som ska åtgärdas. Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcktes inom projektet, och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärden som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Fastigheten Östanbäck 1:12 besöktes 2009-10-05. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar att bryggan då fortfarande fanns kvar på platsen. Bryggan är enligt protokoll fört vid besöket ca 17 m lång och 7 m bred. Den har en gjuten infästning och större stenar är upplagda runt infästningen. Bryggan har ett 7 m brett soldäck med möbler på och ger ett starkt intryck av privatisering. Fastighetsägaren inkom med synpunkter i ärendet 2012-01-12. Han uppger att han också är markägare på Oxholmen och att bryggan behövs för bruk av denna mark (transport av maskiner mm). Han avser att söka dispens i efterhand om så krävs. Bygg- och miljönämnden gör bedömningen att den yttre delen av bryggan, i den utformning den har idag med möbler och staket, inte är anpassad för transport av maskiner över till Oxholmen. Landgången har inte heller den bredd som rimligtvis borde krävas för maskintransport. Eftersom det är en jordbruksfastighet skulle ingen strandskyddsdispens behövas om bryggans utformning tydligt visar att dess användning är anpassad till jord- och skogsbruket på Oxholmen. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 63 Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7 kap. 15 § miljöbalken.) Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysningar Möjlighet att söka strandskyddsdispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-18 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Östanbäck 1:12 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 18 PROTOKOLL 2012-02-06 64 Dnr 2009.3813 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Östanbäck 13:16, utanför Östanbäck 13:23 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering av stränderna i Skellefteå Kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheterna Östanbäck 13:16, som ägs av NN, (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck S:10, som ägs av NN. Inventeringen genomfördes 2009. Detta föreläggande skickas till två berörda fastighetsägare. Fastighetsägare är ansvarig för den del av verksamheten som bedrivits på din fastighet. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga, NN, ägare av fastigheten Östanbäck 13:16, och NN, ägare av fastigheten Östanbäck S:10, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 16 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheterna Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck S:10. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Justering (sign) Alla delar av bryggorna ska tas bort (se karta och foton). Piren ska tas bort. Byggnad (bastu) ska tas bort. Gräsmatta utanför tomtplats ska återställas. Alternativt kan tydlig tomtplatsavgränsning vid fastighetsgränsen (t ex häck eller staket) sättas upp. Gräsytan utanför fastighetsgränsen får inte skötas som gräsmatta men kan slås ett fåtal gånger per år och därmed tillåts en mer naturlig växtlighet över tid. Belysning och annat som skapar intryck av privatisering ska tas bort. Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Stenar och block ska spridas ut på stranden och i vattnet för att återskapa en naturlig strandmiljö. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 december 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 december 2012. Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 65 Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 1 timme. Den avgift som byggnadsnämnden kommer att debitera er är 890 kronor. Motivering Ingen strandskyddsdispens har beviljats för åtgärder som utförts på fastigheterna Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck S:10, Skellefteå kommun. Gällande detaljplan för området medger ej de åtgärder som utförts på fastigheten. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort alla delar av bryggorna, piren och återställa strandlinjen samt den privatisering som utförts på stranden för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 66 Karta och foton Karta och flygfoton tagna 2007 (till vänster) och 1997 (till höger) som visar piren och bryggorna som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 67 Flygbild från 2010 som visar pir, bryggor, gräsmatta och byggnad (bastu) som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 68 Foton som visar piren och bryggorna som ska åtgärdas. Redogörelse för ärendet Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun genomförde sommaren/hösten 2009 en inventering av eventuell otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet längs kusten. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet som tillkommit efter 1997 blir föremål för föreläggande om rättelse. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 69 Fastigheterna Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) och Östanbäck S:10 besöktes 2009-10-06. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar att piren och bryggorna då fortfarande fanns kvar på platsen. Piren är enligt protokoll fört vid besöket ca 21 m lång och 2,2 m bred. Bryggan utanför piren är 7,9 m lång och 2,4 m bred. Vid sidan av piren finns en gjuten infästning för mindre brygga. Den tillhörande bryggan är vid besöket upptagen liggandes på land och är 6,2 m lång, varav den bredare delen är 2,5 m bred. Området mellan strandlinjen och tomtgräns till Östanbäck 13:23 ger ett starkt intryck av privatisering med bland annat gräsmatta, byggnad (bastu), mindre trapp, belysning mm. En otillåten muddring är också genomförd. Det muddrade området är ca 3 x 8 m. Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att en återställning av muddringen skulle innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta. Därför omfattas inte muddringen av detta föreläggande. Ägaren till fastigheten Östanbäck 13:23 och ägaren till fastigheten 13:16 har inkommit med synpunkter i ärendet 2011-12-09. Östanbäck samfällighetsförening inkom med synpunkter i ärendet 2012-01-11. Bygg- och miljönämnden bedömer att synpunkterna inte förändrar innehållet i föreläggandet. Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. (7 kap. 15 § miljöbalken.) Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 70 Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Detaljplan För området gäller detaljplan för del av Östanbäck 13:16 m fl vid Rösnäsfjärden, Skellefteå kommun, 1998-06-16. För vattenområdet utanför fastigheten Östanbäck 13:16 gäller beteckningen W (öppet vattenområde) och för aktuellt landområde beteckningen Natur (naturområde). Ett öppet vattenområde får ej överbyggas. I planen finns två områden för gemensamma småbåtshamnar angivna. Upplysningar Möjlighet att söka strandskyddsdispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Om byggnad ska uppföras utanför tomtplatsavgränsning krävs bygglov. Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndighet. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-17 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Östanbäck 13:16 (utanför Östanbäck 13:23 och 13:36) Fastighetsägare av Östanbäck S:10 Fastighetsägare av Östanbäck 13:23 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 19 PROTOKOLL 2012-02-06 71 Dnr 2009.3521 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:10 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomfördes 2009) av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Boviken 2:10, som ägs av NN. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området bryter mot strandskyddsbestämmelserna och är därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av fastigheten Boviken 2:10, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Boviken 2:10. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Den stenskodda strandlinjen ska tas bort och utfyllnadsmassorna som utgör gräsmattan ska fasas av för att återskapa en naturlig strandmiljö. Strandlinjen ska återställas till det skick den hade innan åtgärden utfördes. Återetablering av naturlig växtlighet ska tillåtas. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 72 Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Boviken 2:10 Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort den stenskodda strandlinjen samt fasa av utfyllnadsmassorna som använts för att anlägga gräsmattan. Stenar och block från stenskoningen samt överblivna massor efter avfasningen ska fraktas ifrån platsen. Strandlinjen ska avfasas så att den liknar en opåverkad, naturligt sluttande strand som finns i omgivningen. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Karta och foton Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 73 Karta och flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar området (röd pil) som ska åtgärdas. Foto som visar den stenskodda strandlinjen samt utfyllnaden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 74 Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall ha beaktats. Fastigheten Boviken 2:10 besöktes 2009-09-30. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar att bryggan, stenskoningen och utfyllnaden fortfarande finns kvar på platsen. Strandlinjen har kraftigt förändrats genom att utfyllnadsmassor och en stenskoning har anlagts. Den nya strandlinjen är rak och ligger högre än omgivande stränder. Stenskoningen utgöras av stenar, mest troligen sprängsten eftersom området naturligt saknar stora mängder sten. En otillåten muddring är också genomförd. Det muddrade området är ca 35 m långt och 13 m brett. Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att i detta fall skulle en återställning av muddringen innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta. Fastighetsägaren till Boviken 2:10 inkom med synpunkter på ärendet den 8 december 2011 samt förtydliganden av synpunkterna och foto den 21 december 2011. I fastighetsägarens synpunkter framkom att den brygga som var en del av ärendet, har funnits i liknande skick sedan tidigt 50-tal. Bryggan är därför inte längre en del av ärendet eftersom den funnits på platsen innan strandskyddslagstiftningen infördes. En förändring av bryggan har dock skett under årens lopp. Bryggan utgjordes tidigare av bockar i vattnet med ovanliggande trätrall och i dagsläget utgörs bryggan av en flytbrygga i två sektioner fästa i botten med kedjor. Bygg- och miljökontoret vill upplysa om att det finns möjlighet att söka strandskyddsdispens för bryggan, vilken prövas separat. Övriga inkomna synpunkter förändrar inte ärendet. Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- och djurarter (7 kap. 15 § miljöbalken). Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 75 Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysning Möjlighet att söka dispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten. Om en otillåten muddring är utförd (oavsett om den omfattas av föreläggandet eller ej) kommer den också att skickas till polis- och åklagarmyndigheten. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Boviken 2:10 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 20 PROTOKOLL 2012-02-06 76 Dnr 2009.3524 Beslut beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Boviken 2:33 Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde Bygg- och miljökontoret, ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall beaktas. Fastigheten Boviken 2:33, som ägs av NN, besöktes 2009-09-30. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. En otillåten muddring och dumpning av muddermassor är genomförd. Det muddrade området är vid besöket protokollfört som ca 20 m långt och 5,5 m brett och sträcker sig längs piren. Muddermassorna är dumpade på andra sidan av samma pir och ligger i dagsläget helt exponerade och i kontakt med vattnet. Dumpningsområdet är vid besöket protokollfört som ca 9,5 m långt och 3 m brett. Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att i detta fall skulle en återställning av muddringen innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta. Fastighetsägaren, NN, inkom med synpunkter och fotografier angående ärendet den 17 november 2011. I synpunkterna och framförallt i fotografierna framgick det att de muddermassor som vi förelade fastighetsägaren att ta bort i dagsläget är beväxta. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att NN, ägare av Boviken 2:33, ska betala handläggningsavgift för otillåten verksamhet inom strandskyddsområde. Skäl för beslutet Eftersom muddermassorna är beväxta i dagsläget så medför det att ingen urlakning av sediment längre sker. Muddermassorna ska därför inte avlägsnas eftersom det medför större skada än nytta. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som Bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Upplysning Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12 _____ Sänds till: Fastighetsägaren av Boviken 2:33 Justering (sign) Utdragsbestyrkande 77 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 21 PROTOKOLL 2012-02-06 78 Dnr 2009.3525 Beslut beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:34 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomförd 2009) av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Boviken 2:34, som ägs av NN. Nuvarande fastighetsägare inkom med synpunkter i ärendet den 6 december 2011. I synpunkterna framgick att nuvarande fastighetsägare inte ägde fastigheten när muddringen utfördes. Nuvarande fastighetsägare förvärvade fastigheten den 30 juni 2010. Innan köpet av fastigheten kontaktade de Skellefteå kommun för att få en fullständig bild kring vilka tillstånd som fanns på fastigheten. Skellefteå kommun informerade då nuvarande fastighetsägare att en av byggnaderna saknade bygglov, men i övrigt informerades det inte om någon annan otillåten verksamhet som berörde fastigheten. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att avskriva ärendet. Skäl för beslutet Bygg- och miljökontoret bedömer att nuvarande fastighetsägare har fullgjort sin undersökningsplikt och att Skellefteå kommun har begått ett fel. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-20 _____ Sänds till: Fastighetsägaren av Boviken 2:34 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 22 PROTOKOLL 2012-02-06 79 Dnr 2009.3526 Föreläggande om rättelse beträffande otillåten verksamhet inom strandskyddsområde på fastigheten Boviken 2:19, utanför Boviken 2:92 Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har genom en inventering (genomförd 2009) av stränderna i Skellefteå kommun fått kännedom om otillåten verksamhet inom strandskyddsområdet på fastigheten Boviken 2:19, som ägs av NN, utanför fastigheten 2:92, som ägs av NN. Inventeringen genomfördes 2009. Fastighetsägare är ansvarig för verksamhet på fastigheten. Bygg- och miljökontorets samlade bedömning är att området är starkt privatiserat och därmed föremål för föreläggande om rättelse. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att förelägga NN, ägare av Boviken 2:92, med stöd av 26 kap 9 § och med hänvisning till 7 kap 15 § miljöbalken, om rättelse angående ändring av strandlinjen på fastigheten Boviken 2:19. Återställningen av området ska ske på följande sätt: Plattsättningen med möbler mellan strandlinjen och fastigheten Boviken 2:92 ska tas bort. Borttagandet ska göras med sådan hänsyn att de närboende och naturmiljön störs så lite som möjligt. Arbetsmetod och arbetsmaskiner ska väljas så att inga markskador, föroreningar eller annan negativ påverkan på området uppstår. Åtgärden ska vara genomförd innan 1 september 2012. När återställningen är utförd ska handlingen ”Intyg av rättelse” och fotografier som visar genomförda åtgärder skickas in till bygg- och miljökontoret senast 14 september 2012. Avgift för handläggning av otillåten verksamhet Till följd av misstanke om brott mot strandskyddet (7 kap 15 § miljöbalken) har bygg och miljökontoret utfört tillsyn. För den tillsynen har bygg- och miljönämnden rätt att ta ut avgift för handläggning av ärendet enligt fastställd timtaxa, 890 kronor per timme (KF § 35, 2008-02-26). Den nedlagda handläggningstiden för detta ärende är 2 timmar. Den avgift som bygg- och miljönämnden kommer att debitera er är 1780 kronor. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 80 Motivering Bygg- och miljönämnden har inte funnit att det beviljats någon strandskyddsdispens för åtgärder som utförts på fastigheten Boviken 2:19 Skellefteå kommun. Bygg- och miljönämnden förelägger er därför att ta bort plattsättningen samt möbler på området mellan strandlinjen och fastigheten Boviken 2:92, för att detta inte ska hindra eller avhålla allmänheten från att beträda strandområdet. Återställandet har även till syfte att gynna återetablering av ett för området naturligt växt- och djurliv. Karta och foton Karta som visar fastigheten Boviken 2:19 som berörs. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 Flygfoton tagna 1997, 2007 och 2010 som visar området som ska åtgärdas. Justering (sign) Utdragsbestyrkande 81 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 82 Foto som visar området som muddrats. Redogörelse för ärendet Sommaren/hösten 2009 genomförde bygg- och miljökontoret, Skellefteå kommun ett inventeringsprojekt av eventuellt brott mot strandskyddsbestämmelserna. Bygg- och miljönämnden har beslutat att all otillåten verksamhet som upptäcks inom projektet och som tillkommit under perioden 1997-2007, blir föremål för föreläggande om rättelse. Även åtgärder som tillkommit efter 2007 kan i vissa fall beaktas. Fastigheten Boviken 2:19 besöktes 2009-09-30. Bygg- och miljökontoret har också jämfört flygbilder över området tagna 1997, 2007 och 2010. Bilderna från 2010 visar att muddringen och privatiseringen fortfarande finns kvar. Gräsmattan sträcker sig från fastigheten Boviken 2:92 hela vägen ner till strandlinjen, nere vid vattnet finns en plattsättning med utemöbler. Hela detta område ger ett starkt intryck av att vara privatiserat. En otillåten muddring är också genomförd. Vid besöket kunde bara en bit av muddringen undersökas, muddringen är därför protokollförd som ca 19,4 m lång och 10,4 m bred och sträcker sig längs piren. Mätningar i flygfotot visar att det muddrade området egentligen är ca 55 m långt. Bygg- och miljökontoret har gjort bedömningen att i detta fall skulle en återställning av muddringen innebära stora risker för grumling av vattnet och riskera större skada än nytta. Fastighetsägaren har överlämnat ärendet till ägaren av Boviken 2:92, som nyttjar det berörda området. Fastighetsägaren till Boviken 2:92, NN, har också tagit på sig ärendet och vill att all fortsatt kommunikation i ärendet ska ske med honom. NN inkom med synpunkter i ärendet den 1 december 2011. I dessa framgår att den stig som är plattsatt hela vägen från fastigheten Boviken 2:92 ner till vattnet funnits där sedan tidigt 70-tal, alltså innan strandskyddslagstiftningen tillkom. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 83 Den plattsatta stigen omfattas därför inte längre av föreläggandet. I synpunkterna framgår även att gräsmattan mellan Boviken 2:92 och vattnet inte är insådd utan självsådd och att den har bildats eftersom annan vegetation hållits undan med gräsklippare. Eftersom att området med gräsmattan inte omfattar NNs tomt uppmanar vi honom att inte sköta den som en gräsmatta, utan låta den anta ett mer naturligt utseende. Vegetationen får hållas undan för att upprätthålla utsikten, men områdets djur- och växtliv skulle gynnas av att den sköttes som en äng och att man slår den en eller ett fåtal gånger varje sommar. Övriga inkomna synpunkter förändrar inte ärendet. Aktuella bestämmelser Strandskydd Strandskyddsbestämmelserna behandlas i 7 kap. 13 – 18 §§ miljöbalken. De har tillkommit för att dels trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och dels för att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för växt- och djurlivet. Det generella strandskyddet gäller 100 m från strandlinjen, såväl ut i vattnet som inåt land. Inom strandskyddsområdet får inte 1. nya byggnader uppföras, 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle fått färdas fritt, 3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2, eller 4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för växt- och djurarter (7 kap. 15 § miljöbalken). Vattenverksamhet I princip all vattenverksamhet (t ex muddring) av betydelse är tillståndspliktig enligt 11 kap 9 § miljöbalken. Ansökan om tillstånd lämnas till Miljödomstolen. För vissa mindre vattenverksamheter, enligt 11 kap 9a § miljöbalken, räcker det med att göra en anmälan innan de påbörjas. Anmälan ska göras till kommunen som är tillsynsmyndighet. Tillsyn Bygg- och miljönämnden är tillsynsmyndighet då det gäller strandskyddet inom Skellefteå kommun. En tillsynsmyndighet får enligt 26 kap. 9 § miljöbalken meddela de förelägganden och förbud som behövs för att bestämmelserna i miljöbalken eller föreskrifter eller beslut meddelade med stöd av balken ska efterlevas. Upplysning Möjlighet att söka dispens Bygg- och miljökontoret vill upplysa er om möjligheten att ansöka om strandskyddsdispens i efterhand för den redan uppförda anläggningen. Mer information om hur Ni ansöker om strandskyddsdispens hittar du på www.skelleftea.se ”Boende, miljö och infrastruktur” och ”Bygglov, tillstånd och fastighetsfrågor”. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 84 Övriga upplysningar Bygg- och miljökontoret som tillsynsmyndighet är skyldig att skicka alla misstänkta strandskyddsbrott till polis- och åklagarmyndigheten. Om en otillåten muddring är utförd (oavsett om den omfattas av föreläggandet eller ej) kommer den också att skickas till polis- och åklagarmyndigheten. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-01-12 _____ Sänds till: Fastighetsägare av Boviken 2:92 Fastighetsägare av Boviken 2:19 Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 23 85 Dnr 2011.1832 Strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus Fastighet: BÄCK S:5 Sammanfattning av ärendet Tomtplatsen ligger på Brönsnäsgrunden i Bäckfjärden ca 15 km sydost om Bureå. Dispensen avser uppförande av ett nytt fritidshus som ersätter befintligt fritidshus. Bygglov har sökts för projektet. Se separat bygglovsärende 2011-1786. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beviljar dispens från strandskyddsbestämmelserna. Villkor Dispensen från strandskyddsbestämmelserna gäller endast för området som är markerat på tomtplatskartan, det vill säga tomtplatsen. Tomtplatsens area är ca 1020 m². Upplysning Länsstyrelsen har rätt att överpröva bygg- och miljönämndens beslut om strandskyddsdispens. Du ska därför inte påbörja de beviljade projekten innan tiden för överklagande har gått ut. Tiden omfattar tre veckor och räknas från den dag då ärendet kommer in till länsstyrelsen. Skäl för beslutet Beslutet om dispens från strandskyddsbestämmelserna är fattat med stöd av 7 kap. 18 b § miljöbalken och med hänvisning till 7 kap. 18c § första stycket 1 miljöbalken. Särskilda skäl för strandskyddsdispens bedöms finnas, med hänvisning till att tomtplatsen redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Konsekvenserna för natur och friluftsvärdena förändras inte. Projektet bedöms vara förenligt med strandskyddets syfte. Giltighetstid för strandskyddsdispens Dispensen från strandskyddsbestämmelserna upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet började gälla. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 24 86 Dnr 2011.1786 Bygglov för nybyggnad av fritidshus Fastighet: BÄCK S:5 Sammanfattning av ärendet Tomtplatsen ligger på Brönsnäsgrunden i Bäckfjärden ca 15 km sydost om Bureå. Bygglovet avser uppförande av ett nytt fritidshus som ersätter befintligt fritidshus. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden ger byggchefen i uppdrag att besluta i ärendet för att bygga ett fritidshus. Beslut kan tas under förutsättning att kompletta handlingar har kommit in, granskats och godkänts. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 25 87 Dnr 2011.3328 Bygglov för 6 st vindkraftverk och teknikbodar, Aldermyrbergets vindpart Fastighet: STORKLINTEN 3:1 Sammanfattning av ärendet På västra delen av fastigheten Storklinten 3:1 vill man sätta upp en vindkraftspark bestående av 6 vindkraftverk med en total effekt på 24 MW. Fem av vindkraftverken med tillhörande teknikbodar placeras på Aldermyberget och ett vindkraftverk med tillhörande teknikbod placeras på Långberget. Avståndet från vindkraftverken till närmaste bostads/fritidhus är ca 1,6 km och avståndet till skidanläggningen i Storklinta är ca 2,4 km och ca 1,7 km till Storklintas topp. Anläggningen är placerad ca 9 km norr om Jörn och ca 58 km nordväst om Skellefteå. Vindkraftverkens totala höjd understiger 150 meter vilket innebär att hinderbelysningen ska kan vara ett fast rött sken som är avskärmat mot mark. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden ger bygglov för att bygga 6 st vindkraftverk och teknikbodar. Peter Hjelmze är kontrollansvarig för projektet. Upplysning Berörda grannar och fastighetsägare har fått uttala sig. Ingen hade någon synpunkt. Skäl för beslutet Aldermyrbergets vindpark finns i ett område av skogsbruk. Intill vindparken ligger naturområde Storklinta med mycket högt naturvärde. Naturobjektet består av två stora berg, Storklinen och Granberget och en djup mellanliggande dalgång där den lilla Dalbäcken rinner upp. Vindkraft är också ett starkt riksintresse som här kan finnas i anslutning till naturområdet. Områdets karaktär i landskapet är resultatet av samspelet mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Vindkraftverkens siluetter kommer att påverka landskapsbilden men påverkan anses acceptabel. Projektet stämmer överens med översiktsplanen och kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser. Giltighetstid för bygglovet Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet vunnit laga kraft. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 26 88 Dnr 2010.2605 Förhandsbesked för nybyggnad av fritidshus Fastighet: ÖSTANBÄCK 4:53 Sammanfattning av ärendet Den tänkta tomtplatsen ligger vid Bodudden, ca 4,7 km söder om Ostvik, vid Kågefjärden, mittemot Kåge såg. Ansökan avser en nyetablering av fritidshus. En kraftledning passerar den tänkta tomtplatsen och Skellefteå Kraft har getts möjlighet att yttra sig. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden lämnar ett positivt förhandsbesked för att bygga ett fritidshus. Villkor Innan arbetet påbörjas ska du ansöka om bygglov. Bygglovet ska sedan bedömas av bygg- och miljönämnden. Om det blir beviljat får du påbörja arbetet. Upplysning Berörda grannar och fastighetsägare har fått uttala sig. Ingen hade någon synpunkt. En kraftledning passerar strax intill den föreslagna tomtplatsen. Skellefteå Kraft har meddelat ett krav på minsta skyddsavstånd på 6 meter från kraftledningens mitt. Skäl för beslutet Byggprojektet stämmer överens med översiktsplanen och kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser. Giltighetstid för bygglovet Förhandsbeskedet upphör att gälla om du inte sökt bygglov inom två år från den dag då beslutet togs. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 27 89 Dnr 2011.3425 Bygglov för nybyggnad av mast och 2 teknikbodar Fastighet: SVANFORS 1:40 Sammanfattning av ärendet Fastigheten ligger i Svanfors, ca 25km väster om Skellefteå. Ansökan avser nybyggnad av mast och två teknikbodar. Berörda grannar har fått tillfälle att yttra sig. Några av dessa har framfört viss oro över eventuell strålningsrisk. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beviljar bygglov med följande upplysningar. Lennart Lundmark är kontrollansvarig för projektet. Upplysning Länsstyrelsen samt försvarsmakten har inget att erinra. Det förutsätts att luftfartsverket inte har något att invända mot mastens placering och höjd. För att undvika att nya master sätts upp i närområdet bör andra operatörer ges möjlighet att utnyttja masten. Skäl för beslutet Länsstyrelsen har bedömt att masten, med tillhörande teknikbodar, är planerad till en plats som inte berörs av några utpekade naturvärden och att uppförandet därför inte väsentligt kommer att påverka naturmiljön. Åtgärden är förenlig med kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser. Aktuella bestämmelser Av kommunens översiktsplan framgår att platsen ligger inom utpekat intresse för naturvården, samt inom R1område. Giltighetstid för bygglovet Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet vunnit laga kraft. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 28 90 Dnr 2011.3926 Strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus, ersättningsbyggnad Fastighet: STORKÅGE 16:65 Sammanfattning av ärendet Fastigheten ligger i Brännäset vid Lillåfjärdens norra strand, ca 2,5 km från Kåge. Ansökan avser strandskyddsdispens för nybyggnad av fritidshus (ersättningsbyggnad). Bygglov har sökts för projektet. Se separat bygglovsärende 2011-3925. Bygg- och miljökontorets förslag till beslut Bygg- och miljönämnden beviljar dispens från strandskyddsbestämmelserna med nedanstående villkor. Villkor Dispensen från strandskyddsbestämmelserna ska endast gälla för området som är markerat på bilaga 1 i tjänsteskrivelsen, det vill säga tomtplatsen. Tomtplatsens area är 1800m². Upplysning Länsstyrelsen har rätt att överpröva bygg- och miljönämndens beslut om strandskyddsdispens. Du/ni ska därför inte påbörja de beviljade projekten innan tiden för överklagande har gått ut. Tiden omfattar tre veckor och räknas från den dag då ärendet kommer in till länsstyrelsen. Skäl för beslutet Beslutet om dispens från strandskyddsbestämmelserna är fattat med stöd av 7 kap. 18 b § miljöbalken och med hänvisning till 7 kap. 18c § första stycket 1 miljöbalken. Särskilda skäl för strandskyddsdispens bedöms finnas, med hänvisning till att tomtplatsen redan tagits i anspråk. Konsekvenserna för natur och friluftsvärdena bedöms bli små. Den privata zonen utvidgas inte och det sker inte någon påverkan av de biologiska värdena utanför det redan ianspråktagna området. Projektet bedöms vara förenligt med strandskyddets syfte. Giltighetstid för strandskyddsdispens Dispensen från strandskyddsbestämmelserna upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet började gälla. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 29 91 Dnr 2011.3925 Bygglov för nybyggnad av fritidshus Fastighet: STORKÅGE 16:65 Sammanfattning av ärendet Fastigheten ligger i Brännäset vid Lillåfjärdens norra strand, ca 2,5km från Kåge. Ansökan avser bygglov för nybyggnad av fritidshus. På fastigheten finns sedan tidigare ett fritidshus som rivs och ersätts med ett nytt. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden ger bygglov för att bygga ett fritidshus. Vi har godkänt Mattias Jakobsson som kontrollansvarig. Upplysning Området omfattas av strandskydd. Frågan om strandskyddsdispens behandlas i ett separat ärende dnr 2011-3926. Platsen är redan ianspråktagen. Aktuella bestämmelser Av kommunens översiktsplan framgår att platsen ligger i ett R1område. Tomtplatsen ligger inom ett område med högt naturvärde. Skäl för beslutet Projektet stämmer överens med kravet på god hushållning med mark- och vattenresurser. Giltighetstid för bygglovet Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet vunnit laga kraft. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 30 92 Dnr 2011.4223 Bygglov för nybyggnad av kallager och fasadändring Fastighet: MUFFEN 2 Sammanfattning av ärendet Fastigheten är registrerad som industrienhet/lager och ligger i området Degerbyn. Ansökan avser tillbyggnad av kallager samt fasadändring. Förslaget avviker från detaljplanens bestämmelser eftersom byggrätten överskrids. Fastighetsarean är 23 457m² och byggrätten är en tredjedel av den. Åtgärden medför en avvikelse på 737 m², vilket tillsammans med tidigare avvikelse medför en total avvikelse på 1 090m². Detaljplanarbete för utökad byggrätt är påbörjat. Berörda grannar/fastighetsägare har fått tillfälle att yttra sig. Ingen har framfört någon erinran. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beviljar bygglov för tillbyggnad av kallager och fasadändring (ny port och dörr i befintlig del). Lennart Lundmark är kontrollansvarig för projektet. Upplysning Bygglovet lämnas med avvikelse från befintlig detaljplan och i enlighet med det pågående planarbetet. Skäl för beslutet Tillbyggnaden kommer inte att påverka omgivningen nämnvärt. Förslaget stämmer överens med den pågående detaljplanens bestämmelser. Aktuella bestämmelser För området gäller detaljplan. Giltighetstid för bygglovet Bygglovet upphör att gälla om arbetet inte påbörjas inom två år och avslutas inom fem år från den dag då beslutet vunnit laga kraft. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 31 PROTOKOLL 2012-02-06 93 Dnr 2011.3856 Folkhälsopolitiska programmet för uppföljning2011, planering 2012 och förslag till prioriteringar 2013 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden godkänner skrivelsen som yttrande till folkhälsorådet. Bakgrund Folkhälsorådet har utifrån folkhälsoprogrammet 11 målområden beslutat att för 2011 prioritera följande: Delaktighet och inflytande i samhället (1) Ekonomisk och social trygghet ( 2) Trygga och goda uppväxtvillkor (3) Ökad fysisk aktivitet (9) Goda matvanor och säkra livsmedel (10) Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel (11) Folkhälsorådet vill ha svar på följande frågor från Bygg- och miljönämnden: 1. Hur har bygg- och miljönämnden lyft de prioriterade områdena under 2011? 2. På vilket sätt spelar de folkhälsofrågorna en roll i ert arbete med styrkorten och budget 2012? 3. Förslag på områden som bygg- och miljönämnden vill prioritera 2013? Allmänt om Bygg- och miljönämndens roll Bygg- och miljönämnden är en viktig del i kommunens arbete för hållbar utveckling där den ekonomiska, sociala och den ekologiska dimensionen ingår. Folkhälsofrågor finns också med i de lokala miljömålen som är antagna av KF år 2006. De områden som tydligt berör folkhälsan är Leva och Bo samt Frisk luft. Planeringsfrågorna är av särskild betydelse för en omställning till ett hållbart samhälle. Tillsyn har samma mål eftersom det i miljöbalkens portalparagraf framgår att lagen ska tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en hälsosam och god miljö. Bygg- och miljönämnden har genom sitt ansvar främst bedrivit aktiviteter inom de aktuella folkhälsomålen ökad fysisk aktivitet ( 9) samt Goda matvanor och säkra livsmedel (10) Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 94 Svar på fråga 1: Några aktiviteter som nämnden har bedrivit med koppling både till miljö och folkhälsomålen under 2011 - Hållbart byggande. Nya riktlinjer och policy för hållbart byggande har tagits fram. Nämnder och bolag inom kommunkoncernen har ställts inför frågan vad social hållbarhet innebär för dem. - Åtgärdsprogram Luft. Åtgärder för att klara miljökvalitetsnormer i centrala Skellefteå. I programmet renare luft finns flera aktiviteter som ska förändra beteende och därigenom förändringar av resvanor. - Klimatseminarier i samarbete med fastighetskontoret och inköp på kommunledningskontoret med fokus på klimatsmart och ekologisk mat - Samarbete med Tekniska kontoret och Framtidsvägen för att få fler att kombinera motion och resande till jobbet - Tillsynsprojekt för offentliga lokaler bland annat förskolor - Samordnare för allergikommittén för Skellefteå kommun med grund i handlingsprogrammet för det allergiförebyggande arbetet. Under året har frågan om kommunens arbetssätt kring ”Friska hus” frågan belysts. Svar på fråga 2. Folkhälsomålen har varit ett av underlagen i samband med framtagande av nytt styrkort för 2012. Den viktigaste prioriteringen från styrkortet är; - kring planering och byggande under Utveckling/Tillväxt och långsiktig hållbar utveckling i styrkortet. Mått: Policy för hållbart boende förankrad internt och externt Svar på fråga 3. Bygg- och miljönämndens folkhälsoarbete för 2013 Bygg- och miljönämnden kommer förutom policy för hållbart byggande att driva: - arbetet med klimatsmart och ekologisk mat - vara sammankallande för Skellefteå kommuns allergikommitté. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse 2012-02-03 _____ Sänds till: Folkhälsorådet, Harriet Classon Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 32 95 Dnr 2012.273 Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige under perioden september 2011 – januari 2012 Sammanfattning av ärendet Under aktuell period har inga uppdrag från kommunfullmäktige inkommit. För övrigt finns det inte några äldre uppdrag från kommunfullmäktige som inte är besvarade, med undantag för planuppdrag som redovisas i särskild ordning. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämndens godkänner redovisningen. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontoret tjänsteskrivelse, 2012-01-24 _____ Sänds till: Kommunfullmäktige Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 33 Delegationsbeslut Delegationsbeslut under perioden 2011-11-29 – 2012-01-23, 628 handlingar. Delegationsbeslut ordförande, 3 handlingar. Bygg- och miljönämndens beslut Godkänner redovisningen av delegationsbeslut. Justering (sign) Utdragsbestyrkande 96 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 34 Övriga meddelanden Övriga meddelanden under perioden 2011-11-29 – 2012-01-23, 104 handlingar. Bygg- och miljönämndens beslut Godkänner redovisningen av övriga meddelanden. Justering (sign) Utdragsbestyrkande 97 SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 35 98 Dnr 2012.362 Årsbokslut 2011 tillika verksamhetsberättelse för bygg- och miljönämnden Sammanfattning av ärendet Bygg- och miljönämndens årsbokslut tillika verksamhetsberättelse redovisar måluppfyllelsen för de av nämnden fastställda mål för 2011, samt det ekonomiska utfallet. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden godkänner årsbokslutet tillika verksamhetsberättelse för 2011 Bygg- och miljönämnden beslutar att överskottet i driftsbudget 2011 på 1,4 mkr äska överföring till driftsbudget 2012 för följande ändamål: 1. 540 tkr diverse projekt och satsningar 2. 300 tkr för systematisk fastighetsbildning 3. 250 tkr för kompetensförsörjning 4. 200 tkr för implementering av policyn för hållbart byggande 5. 150 tkr för 3D satsning Bygg- och miljönämnden beslutar att inte äska överföring av överskottet på 409 tkr av investeringsbudgeten 2011. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse förslag till årsbokslut tillika verksamhetsberättelse, 2012-01-24 _____ Sänds till: Kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 36 PROTOKOLL 2012-02-06 99 Dnr 2012.329 Delegation av arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att till bygg- och miljökontorets förvaltningschef delegera arbetsuppgifter och arbetsmiljöansvar i enlighet med de fastställda riktlinjerna. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige har fastställt kommunens arbetsmiljömål. Arbetsmiljöansvaret vilar enligt kommunallagen på kommunens nämnder. Enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen har kommunstyrelsen fastställt förvaltningschefernas arbetsmiljöansvar. Fullmäktige uppdrog även åt facknämnderna att göra en skriftlig delegation till förvaltningscheferna. År 2007 upprättade dåvarande byggnadsnämnd en delegation till förvaltningschef. Då nämnden sedan 2011 har en ny sammansättning bör delegationsbeslutet också förnyas. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-20 Bygg- och miljönämndens delegation av arbetsuppgifter med åtföljande arbetsmiljöansvar, 2012-01-23 _____ Sänds till: Kommunledningskontoret Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden § 37 PROTOKOLL 2012-02-06 100 Dnr 2011.3701 Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan 2012 Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden fastställer bygg- och miljökontorets förvaltningsövergripande arbetsmiljö- och likabehandlingsplan för 2012. Beskrivning av ärendet Enligt arbetsmiljölagen, AML, har arbetsgivaren huvudansvaret för arbetsmiljöarbetet. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Lagen om diskriminering har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I Skellefteå kommun har kommunfullmäktige upprättat en arbetsmiljöpolicy samt en policy för lika behandling. Bygg- och miljökontorets uppgift är att årligen upprätta en förvaltningsövergripande plan för arbetsmiljöarbetet, kopplad till arbetsmiljöpolicyns mål. En plan för lika behandling ska också upprättas. Utifrån detta har förvaltningen, i samråd med samverkansgruppen, tagit fram ett förslag till arbetsmiljö- och likabehandlingsplan. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-18 _____ Sänds till: Kommunledningskontoret Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 38 101 Dnr 2012.361 Organisationsförändringar på bygg- och miljökontoret flyttning av bostadsanpassningen till konsument- och överförmyndaravdelningen samt namnändring på byggavdelningen. Sammanfattning av ärendet Förslaget innebär en förändring av bygg- och miljökontorets organisation så att verksamheten bostadsanpassning flyttas från byggavdelningen till konsument- och överförmyndaravdelningen från och med 1 mars 2012. Ytterligare ett förslag är att byta namn på byggavdelningen till bygglovsavdelningen för att undvika missförstånd och sammanblandning med de exploaterande verksamheterna i kommunen. Bygg- och miljönämndens beslut Bygg- och miljönämnden beslutar att godkänna bygg- och miljökontorets förslag till organisationsförändring innebärande att verksamheten bostadsanpassning flyttas från byggavdelningen till konsument- och överförmyndaravdelningen från och med 1 mars 2012. Bygg- och miljönämnden beslutar även om ett namnbyte på byggavdelningen till bygglovsavdelningen från och med 1 mars 2012. Beskrivning av ärendet Byggavdelningens chef kommer under våren att övergå till arbete hos annan arbetsgivare och processen för att rekrytera efterträdare kommer inledas. I samband med detta föreslås en organisationsförändring som innebär att verksamheten bostadsanpassning flyttas från byggavdelningen till konsument- och överförmyndaravdelningen fr. o m 1 mars 2012. Motivet till förändringen är att skapa en jämnare belastning mellan förvaltningens avdelningschefer. Byggavdelningen har vuxit under senare år, dels när den administrativa avdelningen fördelades ut på övriga avdelningar och dels med anledning av viss förstärkning. Byggavdelningen består idag av 18 personer exklusive chef. Ytterligare ett motiv till förändringen är att byggavdelningen nu blir renodlad för bygglovsverksamheten vilket underlättar möjligheten att rekrytera ny chef. Bygglovsverksamheten, som periodvis är utsatt för högt ärendetryck, är nu också inne i en utvecklingsarbete vilket kommer att bli en del av den nya chefens ansvar. Bostadsanpassningsgruppen består av 5 personer och är en väl fungerande arbetsgrupp. Gruppen bedöms kunna överföras till konsument- och överförmyndaravdelningen som idag består av 10 personer exklusive chef. I samband med organisationsförändringen föreslås även ett namnbyte på byggavdelningen till bygglovsavdelningen. Detta för att undvika missförstånd och sammanblandning med de exploaterande verksamheterna i kommunen. Därmed kommer även chefstjänsten att benämnas som bygglovschef. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 102 Information och samråd har hållits med berörda personalgrupper. Förslaget har också samverkats med berörda fackliga organisationer. Beslutsunderlag Bygg- och miljökontorets tjänsteskrivelse, 2012-01-24 _____ Sänds till: Kommunledningskontoret Konsumentnämnden Överförmyndarnämnden Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 103 § 39 Information – Djupförvar av avfall Mikael Borell, chef miljölabb på Rönnskärsverken, informerar nämnden om det tänkta djupförvaret av avfall. Utredningen om djupförvar av avfall startade redan på 1980-talet och har pågått sedan dess. År 2006 påbörjades utredningen om lokalisering av djupförvaret och ett 20-tal gruvor i Skellefteåfältet har utvärderats. Endast 2 alternativ, Åkullagruvan och Rönnskär, blev aktuella för djupförvaret. Undersökningar av berget och jordskorpan har gjorts ute på Rönnskär och det visar att Rönnskär är en lämplig plats för djupförvaret. Man har även jämfört ett antal punkter mellan Åkullagruvan och Rönnskär, som bl a transporter och övervakning, och då är Rönnskär bättre plats för djupförvaret eftersom transporterna blir kortare, inga transporter kommer att ske genom tätbebyggda områden och att övervakningen är bättre. Det som nu kommer att påbörjas är förprojekteringen för en ramp och byggandet av djupförvaret kommer att påbörjas under år 2013. Bygg- och miljönämnden tackar för informationen. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 104 § 40 Förvaltningschefen informerar Studiebesök med inspektör Det har tidigare nämnts att ledamöterna i nämnden ska få möjligheten att följa med inspektörer ut på besök. Bygg- och miljökontoret återkommer med förslag på ett schema för detta. Handlingsplanen för bättre företagsklimat I handlingsplanen finns förslaget att nämndernas ledamöter ska göra besök ute på företag i kommunen, 3 besök per år. Planering för detta kommer att göras närmare sommaren. Lokaler Nordea vill expandera och behöver större lokaler. Det är lantmäteriavdelningen som berörs men ännu är det inte klart om hur stor yta det handlar om. Personal Carl-Henrik Barnekow på planavdelningen går vidare till nytt jobb. Han slutar sin tjänst i maj. Digitala nämndssammanträden Nu är det bestämt att vad det blir för digital lösning till nämndernas handlingar, det blir iPad:s. Först ut att testa dessa blir socialnämnden. De ska börja använda iPad:s på sina sammanträden från och med mars 2012 och ska under maj 2012 göra en utvärdering. Så efter sommaren kan nog även bygg- och miljönämnden ha iPad:s på sina sammanträden. Bygg- och miljönämnden tackar för informationen. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 § 41 105 Dnr 2012.6 Kurser/konferenser Följande inbjudningar finns: 1) Tid: Plats: Pris: Arrangör: ”Presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder” 22-23 mars, 29-30 mars och 9-10 maj Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm 3 300 kr (exkl. moms), logi bokas och betalas av deltagarna själva Sverige Kommun och Landsting 2) Tid: Plats: Pris: Arrangör: ”FAH:s vårmöte 2012” 27-28 mars Stockholm FAH 3) Tid: Plats: Pris: Arrangör: ”Kommunalrättsdagen 2012” 26 april Ansia, Lycksele 1 950 kr (exkl. moms) Region Gävleborg och Region Västerbotten Arbetsutskottet beslutade Anmäla Lorents Burman, Jan-Erik Engman och Stig Axelsson till ”Presidiedagar för miljö-, plan- och byggnämnder” den 22-23 mars 2012. Noterar inbjudan till FAH:s vårmöte, men avstår från deltagande. Bygg- och miljönämndens beslut Arbetsutskottets beslut noteras. Den i nämnden som är intresserade av att delta på kursen ”Kommunalrättsdagen” den 26 april i Lycksele anmäler sitt intresse till nämndssekreteraren. Justering (sign) Utdragsbestyrkande SKELLEFTEÅ KOMMUN Bygg- och miljönämnden PROTOKOLL 2012-02-06 106 § 42 Byggchefen önskas lycka till Ordförande Lorents Burman och hela nämnden önskar byggchef Catrin Sandström lycka till på sin nya tjänst i Umeå. _____ Justering (sign) Utdragsbestyrkande