Stockholms universitet
Konstvetenskapliga institutionen
Astralklockor
- synestesi, andlighet och vetenskap i Christine Ödlunds ljudkonstverk
B-uppsats i bildtolkning
Vt 2013
Karin Huddénius
Handledare: Mia Åkestam
Innehållsförteckning
Inledning
sid 3
Syfte och frågeställning
sid 3
Teoretiska överväganden
sid 4
Metod och material
sid 4
Avgränsningar
sid 5
Tidigare forskning/forskningsbakgrund
sid 5
Disposition
sid 6
Bakgrund:
Christine Ödlund
sid 7
Astralklockor
sid 8
Definition av begreppet ’astral’
sid 8
Det teosofiska samfundet och dess portalfigurer
sid 9
Teosofi och vetenskap
sid 10
Analys av ljudkonstverket Astralklockor
sid 11
Form, tanke och känsla i partitur och musik
sid 11
Slutsatser av analysen
sid 18
Resultat av undersökningen
sid 18
Käll- och litteraturförteckning
sid 19
Bildförteckning
sid 21
Bildbilaga
sid 22
2
Inledning
Sveriges Konstföreningar är ett riksförbund för konstföreningar, vars huvuduppgift är att
arbeta med samtidskonst och konstbildning. Under 2012 valde man, att arbeta med
”Andlighet i konsten” som tema.1 Konstnären Christine Ödlund fick i uppdrag att skapa ett
ljudkonstverk med andlighet som motiv för Sveriges Konstföreningar. Resultatet blev
Astralklockor; en pärm, som innehåller en CD med ett 23:24 min ljudkonstverk, ett partitur
och en skrift (booklet) författad av konstnären. Verket uruppfördes vid ett seminarium på
Sigtunastiftelsen i november 2012.2
I samband med Moderna Museets utställning Hilma af Klint – Abstrakt pionjär och Lunds
konsthalls utställning I strömmen, har temat andlighet i konsten återigen aktualiserats.3
Christine Ödlund har delvis samma inspirationskällor som Hilma af Klint, d v s de djupt
liggande andliga strömningar, som genomsyrade den västerländska kulturen omkring
sekelskiftet 1800-1900, och då främst teosofin. Ödlund hänvisar till texter av Mme Blavatsky
(1831-1891) och Annie Besant (1847-1933), båda viktiga portalfigurer inom teosofirörelsen.
Ett av Sveriges Konstföreningars syften med beställningen av verket var, att det skulle kunna
användas vid fördjupade konstsamtal ute i de lokala konstföreningarna. I samarbete med
Sensus studieförbund har man utarbetat en handledning för gruppsamtal om ljudkonst; ”Tala
konst, tala liv.” För att ge struktur åt samtalet, uppmanas varje gruppmedlem att fokusera på
en känsla, en form och en tanke som konstverket inspirerar till.4
Syfte
Att se ljud och höra bild var något som teosofer kallade clairvoyance och clairaudience, men
Ödlund talar hellre om synestesi, något hon beskriver som korskopplingar av sinnesupplevelser. 5 Hon beskriver detta också som en känslighet, ett tillstånd och en metod, som kan uppnås
genom djup koncentration .6 Syftet med denna uppsats är att undersöka hur dessa
korskopplingar av ljud och bild uttrycks i Christine Ödlunds konstverk ”Astralklockor”
(Bilaga1)
-dels visuellt i bilden (partituret)
-dels auditivt och akustiskt i musiken
1
En liten bok om andlighet i konsten. Red Jansson, M & Lund, C. Sveriges Konstföreningar, Malmö 2012, s 4.
En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 4.
3
Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Red Iris Muller-Westermann med Jo Widoff. Utställningskatalog, Moderna
museet. Sthlm 2013.
http://lundskonsthall.se/exhibitions/13strommen.html
4
Tala konst, tala liv – en metod för ett fördjupat konstsamtal. Ljudkonst. Sensus & Sveriges konstföreningar.
5
En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 17.
6
Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen. Sthlm 2012, s 19.
2
3
Frågan är, om metoder hämtade från akustisk signalanalys kan vara ett användbart
tolkningsredskap vid analys av ljudkonstverket Astralklockor?
Teoretiska överväganden
Att välja utgångspunkt och metod när det gäller att analysera Christine Ödlunds Astralklockor visade sig komplicerat. Hur skall den konstupplevelse beskrivas – den andliga
upplevelse – som kombinationen av bild och musik ger upphov till? Vilken metod passar för
det andliga, esoteriska budskapet, ja just den simulerade synestesin eller korskopplingen, som
Christine Ödlund talar om och som är just det specifika för det här konstverket?
Slutligen valde jag Matthew Rampleys perspektiv på visuell kultur som teoretisk utgångspunkt. Rampley menar, att ett paradigmskifte har skett, och att det inte längre är möjligt att
förhålla sig till kultur, konst och kreativitet som tidigare. Rampley anser, att man inom
konstvetenskapen tidigare främst har studerat målningar, teckningar och gravyrer, men nu
behövs ett vidgat perspektiv. Rampley diskuterar också hur begreppet skall avgränsas. Han
hävdar, att man kan ifrågasätta om den visuella kulturen överhuvudtaget finns. De kulturella
aktiviteter som vi klassar som visuella, utgör en mix mellan t ex kommunikation, ljud,
hörande, språk, kroppsspråk etc. En opera och en rockkonsert är en musikalisk upplevelse
men också en visuell upplevelse, mode skall inte bara ses, det skall bäras av människor o s v.
En film bygger förutom på det visuella också på ljudet, manuskriptet och dialogen etc.7
“Nevertheless, given that the generation of visual meaning involves complex interactions
between images and material artefacts, and that the various practices of visual culture
frequently rely on such interactions, exclusive attention to images is open to interrogation.”8
Enligt Rampley har konsthistorien på senare år dominerats av vissa teoretiska perspektiv, som
Lacans teori om blicken, semiologisk teori om tecken och deras betydelse, feministiska
perspektiv hos Judith Butler, Julia Kristeva och Luce Irigaray och postkoloniala perspektiv
etc. ”It is not that these theories are unimportant; they undoubtedly are, and they are referred
to here. However, this book does not assume that these are the only or even principle methods
by which one should explore visual culture.”9
Metod och material
Metoden jag vill pröva är, att göra en bildanalys och en musikalisk analys, och att jämföra
dem, för att försöka finna ett samband mellan visuella och auditiva stimuli. Jag kommer
också att pröva att göra en bild av musiken, genom att göra en akustisk analys av musikens
förlopp. Metoden bygger på subjektiva beskrivningar av ljud och bild. Möjligen kan den
akustiska bilden, i spektrogram och i spektrumsektioner, användas som en tredje och mer
objektiv faktor vid analysen.
Musiken kommer att avlyssnas i sin helhet parallellt med att partituret studeras. Partituret kan
delas in i åtta bilder, som följer musiken med noter och tecken. Min avsikt är, att vid var och
7
Rampley, M: Visual culture and the meanings of culture. Ur Exploring Visual Culture. Definitions, concepts,
contexts. Ed by Matthew Rampley. Edinburgh 2005, s 5-17.
8
Rampley, M: Introduction. Ur Exploring visual culture, s 2.
9
Rampley, M: Introduction. Ur Exploring visual culture, s 3.
4
en av bilderna lyssna upprepade gånger på det tillhörande musikavsnittet, och därefter göra en
tolkning av bild och musik, samt en kommentar om känslor och tankar, som konstverket
väcker hos mig. Därefter spelas musikavsnittet in i programmet Spectrum View, Oxford Wave
Research Ltd. Fördelen med detta program, som publicerades 2013, är att resultatet
presenteras i färg och i realtid och möjlighet finns att ta foton av olika moment i analysen.
Programmet är dessutom lättillgängligt och billigt, men håller ändå en hög kvalitet.10
Min bakgrund som logoped, inriktad på behandling av patienter med röststörningar, har sin
betydelse i sammanhanget. Vid omhändertagandet av röstpatienter ingår, att logopeden gör en
bandinspelning, och en perceptuell röstanalys och också en akustisk analys av inspelningen. I
Sverige innebär perceptuell röstanalys, att logopeden använder beskrivande termer, som är väl
utprövade vad gäller inter- och intrabedömarreliabilitet, och som ofta har ett akustiskt samband. 11Termen ’skrap’ innebär t ex högfrekvent oregelbundenhet. Jag har också en mångårig
erfarenhet av att rutinmässigt göra akustiska analyser, som grundtonshistorgram och
smalbandsspektrogram. De används bl a som ett pedagogiskt instrument, för att patienten
skall kunna ’se’ sin röst.12
Musiken beskrivs på en amatörnivå/upplevelsenivå, och syftet är inte att göra en noggrann
analys av det musikaliska innehållet. Målet är heller inte, att göra exakta beräkningar av tid,
frekvens eller amplitud i spektrogrammen, utan de kommer att betraktas som avbildningar av
ett förlopp. För att kunna göra hållbara akustiska mätningar krävs en mycket noggrann
kontroll av variabler som val av mikrofon, inspelningsmiljö etc.
Avgränsingar
Vid tolkningen av bild och musik kommer jag inte att använda den teosofiska idévärlden som
förklaringsgrund, utan utgår från mina egna intryck när jag under meditativ koncentration
upplever konstverkets ljud och bild.
Tidigare forskning
Under våren 2013 har Hilma af Klint och hennes teosofiska bakgrund stått i centrum för
konstintresset. Det är väl känt att konstnärer som Kandinsky, Mondrian, Kupka och Malevitj
med flera var influerade av teosofi och antroposofi.13 Sixten Ringbom, professor i
konsthistoria vid Åbo Akademi, var en viktig introduktör av andlighet i konsten under 1900talet. Hans artikel från 1966 är en bred översikt och en klarsynt analys av de olika andliga
strömningarna vid förra sekelskiftet. 14Hans fokus är Kandinsky, men han inkluderar även
andra konstnärer och också förgrundsgestalter inom teosofi, som Madame Blavatsky, Annie
Besant och C W Leadbeater och även antroposofins grundare Rudolf Steiner. Utställningen
10
Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis. Oxford Wave Research Ltd. Oxford, 2012-1013.
11
Stockholm Voice Evaluation Approach (ett antal referenser finns på Internet).
Huddénius, K: Oregelbundenhet i fonationen – en litteraturöversikt och en studie. Magisteruppsats i logopedi.
Inst f klinisk vetenskap. Enheten för foniatri och logopedi. Karolinska Institutet, Sthlm 2001.
13
Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Utställningskatalog, Moderna museet. Sthlm 2013.
14
Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual, Occult elements in the early theory of abstract painting.”
Journal of the Warburg and the Courtauld Institutes, vol 29 (1966), s 386-418.
12
5
”The spiritual in art, abstract painting 1890-1985” i Los Angeles 1986-7, blev epokgörande
för intresset för andlighet i konsten under 1900-talet. Organisatören av utställningen Maurice
Tuchman kontaktade Ringbom, och fick genom honom kännedom om Hilma af Klint, vilket
ledde till att hennes konst presenterades för en internationell publik.15 Sixten Ringbom
menade, att det tidigare har funnits en tendens att förringa ockultismens betydelse för den
tidiga abstrakta konsten.16 I Sverige kom Åke Fants avhandling om Hilma af Klint 1989, och
den följdes av två utställningar om hennes konst på Moderna museet 1989 och på Liljevalchs
1999.17
Min huvudinriktning på det konstvetenskapliga perspektivet gjorde, att jag först på ett sent
stadium kom att intressera mig för ljudkonst ur ett musikvetenskapligt perspektiv. Hans
Johanssons D-uppsats från 2010 är gränsöverskridande, men är skriven inom ämnesområdet
konstvetenskap. Johansson menar att: ”Svenska böcker som behandlar ljudkonst är ovanliga,
någon undersökning av ljudkonst från konstvetenskapligt håll existerar i stort sett inte i
svensk diskurs.” Han efterfrågar ett svenskt standardverk i ämnet ljudkonst. 18 De böcker han
hänvisar till är som regel skrivna inom en musikvetenskaplig diskurs. Dessvärre har jag blivit
medveten om dem på ett så sent stadium, att jag inte har kunnat använda dem för denna
uppsats. Jag tänker främst på Brougher, K & Mattis, O: Synaesthesia in Art and Music Since
1900 (London 2005) och Licht, Alan: Sound Art: Beyond Music, Between Categories (New
York 2007). Det har också framkommit att Åsa Stjernas bok Ljudkonst kommer att ges ut
under 2013.
Jag har inte funnit någon vetenskaplig forskning om Christine Ödlunds konst, men däremot
ett antal tidningsartiklar, recensioner och intervjuer.
Disposition
Min utgångspunkt är att inledningsvis presentera Christine Ödlund, och hennes konstverk.
Astralklockor är skapat i en teosofisk kontext. Efter en kort introduktion av de teosofiska
förgrundsfigurer, som har påverkat konstnären, görs en kort beskrivning av några av de teosofiska idéer, som hade så stort genomslag bland konstnärer och intellektuella vid förra
sekelskiftet. Därefter följer en rapport från undersökningen, som inleds med en beskrivning av
konstverket och dess struktur. Jag har gjort en indelning av partituret i åtta bilder, och
kommer att analysera varje bild för sig; först bilden i partituret, sedan musiken och sist den
akustiska bilden. Därefter tilläggs mina egna kommentarer. Slutligen görs en sammanfattning
av resultatet av undersökningen.
15
The spiritual in art, abstract painting 1890-1985, 23 November 1986-8 Mars 1987, Utställningskatalog, Los
Angeles County Museum of Art, Los Angeles.
16
Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”, (1966), s 386-7.
17
Fant, Åke: Hilma af Klint – ockult målarinna och abstrakt pionjär. Sthlm 1989.
18
Johansson, Fredrik: Den konstnärliga hanteringen av ljud. En studie av ljudkonst och populärkultur. Duppsats. Avd för konstvetenskap och visuell kommunikation. Inst för kultur och kommunikation, Linköpings
universitet 2010, s 15.
6
Bakgrund
Christine Ödlund
Christine Ödlund, född 1963, är bildkonstnär och kompositör, bosatt i Stockholm. Hon är
utbildad vid fotografilinjen på Konstfack, Stockholm, i videokonst vid Kungliga Konsthögskolan, Stockholm och vid Elektroakustisk musik i Sverige (EMS), Stockholm. Hon har
haft några separatutställningar och också deltagit i ett antal grupputställningar utomlands
(New York, Tokyo, Tel Aviv, Amsterdam m fl) och i Sverige (Moderna utställningen på
Moderna museet 2010, Magasin 3, Supermarket 2013 m fl). Hon blev också nominerad till
DNs kulturpris i konst & form 2011.19 Ödlunds konstnärliga uttryck omfattar många olika
genrer; målning, teckning, video och elektronisk musik. Hennes visuella konst beskriver ofta
mystiska landskap med minnesfragment från skogar, djungler och havsbottnar i såväl mikro
som makroperspektiv. Hon rör sig gärna i gränslandet mellan natur och vetenskap. ”I
Christine Ödlunds värld sjunker vi in på en biologisk-kemisk nivå som upphäver välbekanta
perspektiv. /---/ Vi tar del av abstraktioner av magnetiska fenomen, visuell kommunikation
med levande växter, och i självaste inträngandet i den levande organismen skapas en ny
syntes mellan betraktaren och det betraktade. Men Christine Ödlund är inte någon
naturmystiker i traditionell bemärkelse. Snarare utgör ett vetenskapligt perspektiv, i förening
med ett egensinnigt formspråk, essensen i hennes konst.”20
Christine Ödlund har tillbringat en tid vid Institutionen för Ekologisk kemi, KTH, där hon
fick följa forskningen om hur växter kan kommunicera kemiskt med varandra, t ex genom att
de utsöndrar en substans, som varnar andra växter vid angrepp utifrån. Detta har hon senare
skildrat i ”Stress call for a stinging nettle” i en bild och musik. Vid en utställning i samband
med invigningen av Marabouparken tolkades detta skeende – brännässlans försvarsspråk då
nässelfjärilslarv äter bladen – musikaliskt av en kvartett, samtidigt som händelseförloppet
visades på film.21 (Bilaga 1)
”Andlighet kan betyda många saker men för mig är det en känslighet, ett tillstånd och
förmåga till kontakt med världen på gränsen eller utöver våra sinnen” säger Christine Ödlund
vid en intervju. 22 ”Nu är det inte så att allt uteslutet måste se andligt ut på något sätt. För mig
ligger det andliga i själva metoden och utförandet. Om man kan och vill uppnå den
koncentrationen som krävs för att frikoppla sinnesintrycken, då är konsten ett utmärkt verktyg
att utforska både den inre och den yttre verkligheten med. De av mina verk som har påtagligt
andliga dimensioner är de musikaliska tankeformerna; Thought-Forms som jag har visat både
i form av teckningar och videoprojicerade animationer. De är tolkningar av teosofen Annie
Besants clairvoyanta observationer av musik.”23 Enligt Ödlund är hennes musikaliska
inspiratörer Eliane Radigue, Maryanne Amacher och Pauline Oliveros.24
19
Uppgifter hämtade från Ödlunds hemsida: www.christineodlund.se
http://www.christianlarsen.se/exhibitions/christine-odlund/
21
Torén Björling, Sanna & Lindqvist, Lars: “Och den nominerade är: Christine Ödlund”. DN 2011-03-04.
22
En liten bok om andlighet i konsten. 2012, s 20.
23
En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 20.
24
Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07.
20
7
Astralklockor
Ljudkonstverket Astralklockor är tillägnat Madame Blavatsky (se sid 9), som enligt Ödlund
hade en magnetisk dragningskraft på de intellektuella omkring sekelskiftet. I Madame
Blavatskys närhet förekom ofta fenomen, som kallades övernaturliga, och som hon ansåg
hade en ännu inte utforskad naturvetenskaplig förklaringsgrund. En förmåga hon själv hade
var, att frambringa toner ur tomma intet. Dessa ljud har beskrivits som klockor, men även som
det ljud som uppstår när man gnider med fingret runt kanten på ett glas.25 ”Dessa så kallade
astralklockor verkar framförallt vara fenomen som var sammanlänkade med hennes kreativa
tänkande. På telepatisk väg stod hon i kontakt med andliga rådgivare, som hon träffat under
sina resor till Tibet och andra platser i världen och under koncentrerade omständigheter kunde
’strömmarna’ mellan Blavatsky och dessa andliga mästare etableras. Genom en serie regelbundna knackningar fanns det tecken på sådana strömmar. Andra signaler var astrala klockor
som ringde.” 26
Definition av begreppet astral
Efter att ha sökt efter en användbar definition av begreppet astral, har jag till slut valt
beskrivningen i SAOB samt en illustration ur C W Leadbeaters bok ”Man visible and
Invisible” från 1902:
Fig 1. The planes of nature. 27
”teosof. o. spirit. som är af en finare materia än den (vanliga) fysiska l. som tillhör en värld
som utgör ett mellanled mellan den fysiska o. den andliga världen; särsk.: som hänför sig till
l. härrör från l. tillhör l. har afseende på den värld l. det "plan" som enligt den nyaste
teosofiens läror utgör ett mellanled mellan den fysiska världen l. det fysiska "planet" o. den
25
En liten bok om andlighet I konsten, 2012, s 14.
En liten bok om andlighet I konsten, 2012, s 17.
27
Leadbeater, C W: Man visible and invisible. The Theosophical Publishing House,Madras 1902.
26
8
"mentala" världen l. det "mentala" "planet" samt bildar det närmaste materiella underlaget
för känslan.”28
Det teosofiska samfundet och dess portalfigurer
Den teosofiska rörelsen uppstod i en tid då den kristna kyrkans världsbild hade konfronterats
med Darwins idéer om evolutionen (vilka omfattades av det teosofiska sällskapet).
Rörelsen föddes 1875 ur den spiritistiska våg, som lockat avantgardistiska kretsar i USA och
Europa, men man tog senare avstånd från spiritismen. 29”Teosofin, liksom spiritualismen, var
inte en liten obskyr tankeströmning under 1900-talets första år. Tvärtom var det en stor och
blomstrande internationell rörelse, som attraherade en lång rad konstnärer, musiker, författare,
vetenskapare, pedagoger och andra.” 30
Helena Petrovna Blavatsky (1831-1891), en rysk aristokrat född i Ukraina, grundade
tillsammans med Henry Steel Olcott och William Quan Judge ’The Theosophical Society’ i
New York 1875. Blavatsky var en gåtfull, mytomspunnen och kontroversiell person, både
hyllad och kritiserad av samtiden och eftervärlden . Hon var synnerligen berest och besökte
och bodde i många länder. 1879 flyttade hon tillsammans med Olcott till Indien och startade
det Teosofiska samfundets högkvarter i Adyar, utanför Madras. Denna institution finns
fortfarande kvar. Blavatsky sammanfattade sina tankar i flera skrifter. Hon strävade efter att
ena vetenskap, religion och filosofi i en syntes.31
Fig 2. Plate G. Music of Gonoud. Forms built
by music. Besant &Leadbeater: Thought-Forms.
Fig 3. Plate M. Music of Mendelssohn.
Besant & Leadbeater: Thought-Forms.
28
Svenska akademins ordbok (SAOB spalt: A2543; tryckår: 1903).
Fjällsby, Per-Olov: Indien som utopi och verklighet. Om den teosofiska rörelsens bidrag till indisk utbildning
och politik 1879-1930. Doktorsavhandling i historia. Karlstads universitet 2012:21.
30
Sandqvist, Gertrud: ”En annan relation”, Sydsvenska Dagbladet 2013-03-26.
31
En liten bok om andlighet i konsten, 2012, s 14-15.
29
9
Annie Besant (1847-1933), övertog ledarskapet för Teosofiska samfundet i Adyar efter
Blavatskys död 1891. Innan hon flyttade till Indien var hon kvinnorättsaktivist, socialist och
medlem i Fabian Society i Storbritannien. Hon skrev flera böcker, bl a ’Thought-Forms’ där
hon tillsammans med sin medförfattare C W Leadbeater beskrev clairvoyanta upplevelser av
auror – tankeformer – men också former skapade av musik (se fig 2 och 3). 32 ” The key
concept of the theosophical mysticism of colour and form is the notion of vibration. The
pattern of the human aura, as well as that of the musical configuration observed by the
clairvoyants, is shaped and coloured by supersensible vibrations generated by thoughts and
emotions.”33
Christine Ödlund skriver på sin hemsida: ”I mitt arbete korsas konst och vetenskap i ljud, ljus
och bild. Ett arbete kan börja i en animation för att sedan övergå i ljud och slutligen resultera i
en teckning. Denna metod använder jag även i min praktik, som skulle kunna beskrivas som
simulerad synestesi. /---/ Genom denna konstnärliga arbetsmetod har mina vägar korsats med
teosofen Annie Besants idéer, som i början av 1900-talet gjorde clairvoyanta eller i min
tolkning synestetiska observationer av musik som materialiserar sig i färg, form och rörelse,
så kallade musikaliska tankeformer.”34
Teosofi och vetenskap
Vid sekelskiftet hade vetenskapsmän kunnat påvisa, att rymden var ’fylld’ av vågor, strålar
och strömmar, något som snabbt anammades av de ockulta rörelserna. Att tankar vibrerar som
vågor och att de kunde överföras via etern, var en ockult uppfattning, som också delades av
vissa vetenskapsmän. ”1895 upptäcker Wilhelm Röntgen de strålar som kommer att få hans
namn, och som gör det möjligt att synliggöra dolda strukturer. Heinrich Hertz bevisar
existensen av elektromagnetiska vågor, som han 1886 lyckas överföra från en sändare till en
mottagare – en upptäckt som kommer att utgöra grunden för trådlös telegrafi och senare för
radion. Det är därför föga förvånande att många konstnärer och författare under åren före
första världskriget tycks betrakta ockultismen och de nya vetenskaperna närmast som
likvärdiga vägar för sökandet efter dittills osynliga dimensioner av verkligheten.”35 Ljus,
strålning, röntgen och vågfenomen hade bevisat, att det finns mer i etern än vad ögat kan se.
Baudin menar, att detta förklarar det stora intresset för övernaturliga fenomen som
clairvoyance, det inre ögat, astrala röntgenstrålar etc. Frågan uppstod: hur skulle man fånga
detta icke-perceptuella i konsten?36
32
Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought -Forms. London 1901. Kan laddas ned från
www.gutenberg.org/etext/16269
33
Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”, (1966), s 399.
34
Uppgifter hämtade från Ödlunds hemsida www.christineodlund.se
35
Magnusson, Jonas J: ”Hilma af Klint – diagramkonstnär”, Kunstkritikk 13.03.13.www.kunstkritikk.se/
36
Bauduin, T M: “Science: Occultism, and the art of the avant-garde in the early twentieth century”. Journal of
Religion in Europe, vol. 5 (2012), s 39.
10
Analys av ljudkonstverket Astralklockor
Teknisk beskrivning
Pärmen
Astralklockor består av en pärm av tjock papp, som utvändigt och invändigt är klädd med en
kopia av en akvarell av Ödlund, med den skillnaden att bilden på insidan är omvänd i
förhållande till utsidan. Framsidan bär texten: Astralklockor – Astral Bells – Christine Ödlund
i silverfärgade versaler. När pärmen är uppslagen syns till vänster partituret instucket mellan
två flikar och till höger är en CD fäst och under denna är ett litet häfte fastklistrat vid pärmen.
(se bildbilagan 1).
Partituret
Partituret är av stadig papp, 48x29 cm, hopvikt i fyra delar (se fig 4, s 12). Notskriften består
av en bild målad med akvarell och blyerts, indelad i två sektioner, en övre och en undre. De
två sektionerna – notraderna – är i sin tur indelad i två plan; det övre planet är betecknat
Astral plane – Astralplan och det undre Thought-Streams – tankeströmmar.
CDn
På baksidan av CDn finns en bild, som har stora likheter med Ödlunds akvarell Noise (2013)
(se bildbilagan 1). Alla ljud i stycket kommer från glas fyllda med olika mängd vatten, som
när man gnider med fingret runt kanten orsakar svängningar vid olika frekvenser. Instrumentet kallas ibland glasharpa. Ljudet har sedan bearbetats i en studio.
The Booklet
The Booklet - det lilla häfte, som finns inklistrat i pärmen -visar på framsidan en teckning av
en Thought-Form, inspirerad av Annie Besant och C W Leadbeater (1901). Innehållet består
av ett förord av Gertrud Sandqvist: ’Tankens former’ och därefter en text av Christine
Ödlund: Astralklockor. Båda texterna är översatta till engelska. Sist finns en kort
litteraturhänvisning. 37
Form, tanke och känsla i partitur och musik
Partituret ger en bild av hela verkets uppbyggnad och kan läsas parallellt med musiken. En
markerad tidsskala, som börjar vid 0 c:a en dm in till vänster på den övre sektionen och slutar
med 24, motsvarar musikstyckets längd; 23:24 min. Ovanför tidsmarkeringen, syns ett violett
horisontellt band, c:a 1 cm brett, som följer hela tidsskalan och betecknas som brus, tankebrus
och Thought-Noise. Vid notskrivandet har Ödlund använt teosofiska tecken och symboler,
men ingen förklaring eller beskrivning finns. Schemat nedan visar den indelning jag har gjort
i åtta bildavsnitt (se fig 5, s 12).
37
Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen. Sthlm 2012.
11
Fig 4. Partituret till Astralklockor. Akvarell och blyerts på papper. 48X29 cm. Foto: K Huddénius.
1
3
2
Astralplan
4
Tankeströmmar etableras
( Fysiskt plan)
Tankebrus & tidsskala
Tankeströmmar
5
6
Tanke-
Astralplan
Former
(Fysiskt plan) – tankeströmmar
7
8
Disconnection
Fig 5. Schematisk bild över partiturets två notlinjer. Siffrorna markerar de åtta bilder (med tillhörande musik)
som analyseras nedan. Streckad linje markerar gräns mellan tankeströmmar (fysiskt plan) och astralplan.
Siffrorna överst i varje bildruta motsvarar siffrorna i beskrivningen nedan. (Källa: K Huddénius).
12
Bild 1 : Innan musiken har börjat:
Bild: Läsningen börjar i övre vänstra hörnet – där finns en bild av sju bergstoppar i olika höjd;
de lägsta i mjuka, lite diffusa färger (brunrosa, ockra, ljusgrön, milt blå), topparna i
bakgrunden är de högsta och de är ofärgade. I förgrunden är en transparant romb målad, som
når till notradens ytterkanter, och som delvis täcker åtminstone de högsta topparna. Romben
är gråviolett. Innanför dess gränser virvlar några vita romber, som snöflingor. Den stora
violetta romben bleker och förändrar ’bergstopparnas’ färger, t ex den blå toppen blir mörkt
violett. ’Bergstopparna’ befinner sig inom området för tankeströmmar och når inte upp till
astralplanet. Tre mjuka band, ett gult, ett mörklila och ett blågrönt, svävar diagonalt uppåt och
bortåt, överst i astralplanet. Madame Blavatskys namn är skrivet med blyerts på det ljust
blågröna bandet.
Min kommentar: ’Bergstopparna’ kan vara tecken för naturens sju plan, en central idé inom
teosofin (se sid 8). Varje plan har sin karakteristiska färg; bottenplanen har brunaktig färg och
femte planet (Nirvana) är violett. De två högsta planen har ingen färg utan är rent ljus.38
Rombformen kan tolkas som tecken för astralklockor, enligt Christine Ödlund.39 Min tolkning
är, att bergstopparna också kan vara en symbol för våra tankar, som växer ur tankebrus och
trivialiteter, och som vanligen inte når upp till astralplanet. Den stora gråvioletta astralklockan
förändrar vårt seende – tonerna förändrar färgerna och tankarna.
Bild 2 : 0-5 min:
Bild: C:a en dm in från vänster börjar musikens tidsskala vid noll. I botten ligger det
heltäckande violetta tankebruset, som ett stadigt band under hela musikupplevelsen. Tunna,
vertikala blyertsstreck, som vart och ett börjar och slutar med en rombform – astralklockor kommer uppifrån och riktas nedåt mot det fysiska planet. Sammanlagt 21 x 2 klockor finns
inom detta tidsintervall; den nedre är mörkblå och den övre är violett. De följer musiken och
är nottecken. Mindre rörelser i musiken makeras med olika tecken, ibland tydliga och
distinkta; som tre parallella vertikala streck, ibland nästan upplösta små markeringar med
akvarellpensel.40 Mellan 3-5 min försvinner det grusiga tankebruset och kvar finns några
upplösta skuggningar och streck. Längst ned till höger finns orden ’Tankeströmmar etableras’
skrivna med blyerts.
Musik: 0-3 min: Enstaka rena, relativt starka vibrerande toner slås an, med olika intervall;
ters, kvint, kvart osv. I botten finns en, ibland två relativt lågfrekventa toner som ligger kvar
och växer och minskar i styrka. När amplituden minskar blir tonerna instabila och
oregelbundna och ljudet blir då staccaterande med gnisslande, ibland skrapiga biljud. Ibland
uppstår ett glissando, som låter som en stråke som med svagt tryck dras över strängar. (se bild
1, mellan 0.0 och 6.4 s nedan). Mellan 3-5 min blir tonerna mer stabila och jämna i styrka och
38
Ringbom, S: “Art in the epoch of the great spiritual”. (1966), s 398
Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07.
40
Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren 2013-05-07.
39
13
ljuder mer legato. Oregelbundenheten i svängningarna upphör och tonerna blir harmoniska.
Ett högfrekvent vibrato hörs också. (Se fig 6 nedan).
Fig 6. Bild 2: mellan 0-6.4 s syns ett glissandoliknande ljud.. Vibrato syns vid c:a 2000 Hz på y-axeln. OBS
tidsskalan ovan är ej direkt relaterad till tidsskalan i partituret. På x-axeln tid i sekunder och på y-axeln frekvens
i Hz. Amplituden uttrycks med färgskalan till höger.
Min kommentar: Kontaktförsök görs genom astralklockornas vibrerande toner från astralplanet till det fysiska planet. Tankebruset ligger i botten och över detta finns oregelbundenheter – kanske tankefragment och brist på koncentration, här representerade av diffusa korta
streck, vågor och punkter i lila och ockra – som stör kontaktförsöken. Efter 3 min byggs
kontakten gradvis upp och stabiliseras och tankeströmmarna etableras.
Bild 3 : 5 – 13 min
Bild: Vid 5 min inträffar en tydlig förändring. Astralplan och tankeströmmar är materialiserade. En blånande bergskedja – de astrala planen? -växer upp och speglar sig i en stilla sjö.
Stranden utgör gränsen mellan astralplanet och det fysiska planet. Bergen är mörkare blå i
förgrunden, närmast strandkanten, medan de högsta topparna ljusnar i bakgrunden. I sjön –
det fysiska planet - där tankeströmmarna finns - flyter tre vattenupplösta färgskiftningar förbi;
en rosa, en blå och en grågrön. Vid 7 min inträffar en ny händelse, som upprepas vid 9 min;
grupper om fyra klockor visar sig högt upp i astralplanet, och nedanför dem finns två grupper
om fyra klockor, som skuggor, riktade mot gränsen för det fysiska planet.
Musik: En stabil ton sväller och avtar och lämnar över till en högre ton (en kvart högre) som
sväller och avtar - crescendo – diminuendo - som ett långsamt vaggande. Lågfrekventa och
högfrekventa toner kommer in men den vaggande dialogen mellan de två tonerna kvarstår.
Detta mönster ligger kvar, men vid 7 min och 9 min bryts mönstret tillfälligt och nya klanger
kommer in - en klingande dissonans som upprepas och sedan upphör och återigen hörs det
harmoniska vaggandet. Efter 7 min förändras ’melodin’ och den gungande rytmen sker nu
mellan en ton inom ett-strukna oktaven och en ton c:a en oktav högre. Efter 9 min kommer
nya toner in men den vaggande rytmen kvarstår. (Se fig 7 s 15)
14
Fig 7. Bild 3: Vid c:a 18 s och framåt syns klangbilden av astralklockorna. som kommer in vid c:a 7 min på
tidsskalan i partituret.
Min kommentar: Kontakt mellan astralplanet och det fysiska planets tankeströmmar har
uppnåtts. Meditationen har börjat. Den vaggande rytmen är som en stilla dialog mellan de två
tonerna. Färgskiftningarna i tankeströmmarna följer rörelser i musiken. Om de vore betydelsekodade signifianter och följde den teosofiska färgläran skulle de representera kärlek (rosa),
allmakt (ljusblå) och sympati eller möjligen anpassning (grågrön).41
Bild 4 : 13 – 14 min:
Bild: De astrala planen -bergskedjan -sjunker nedåt och försvinner vid 13 min. Redan vid 12
min syns streck och ’grus’ nära den violetta tankebruslinjen; tecken som kan tolkas som
störningar i det meditativa flödet. Här finns ordet: Thought Noise skrivet med blyerts. Två
tydliga nya kontaktförsök genom nya astralklockor kommer uppifrån strax före 14 min.
Musik: Redan vid 12:30 hörs gnisslande biljud, men den vaggande rytmen mellan hög och låg
ton fortsätter ihärdigt. Skrapigheten återkommer (som en stråke över strängar) och vid 13 min
bryter den rena harmonin samman och pulserande, högfrekvent skrapiga ljud hörs, men
genom detta brus söker astralklockor åter kontakt genom klingande harmoniska toner men de
följs av ett crescendo av en från början svag uppfordrande ton, som följs av en samling toner,
ungefär som i en stämmande orkester. (Se fig 8 nedan).
Fig 8. Bild 4: De pulserande, skrapiga ljuden börjar efter 12 s och slutar vid c:a 40 s.
41
Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought forms ( försättsbladet). London 1901.
www.gutenberg.org/etext/16269
15
Min kommentar: Meditationen är på väg att brytas av dissonanser. Tankebrus stör. Slutligen
sker ett sammanbrott och ett nervöst hackande ljud ökar oron. De rena harmonierna segrar och
sväller och förväntan uppstår. Vad är på väg att hända?
Bild 5 : 14 - 16 min:
Bild: Plötsligt exploderar två tydliga tankeformer, av den typ som Besant och Leadbeater
kallar ”Forms built by music” (jmfr fig 2, sid 9)42 Som svampliknande trädformationer växer
de upp ur tankebruset ända upp till astralplanet och åstadkommer en eruption av olika
färgnyanser. Deras övre delar väcker associationer till de bergstopparna/naturplanen, som
förekommer i bild 1 och 8. Ordet Thought-Forms står skrivet med blyerts/färgpenna vid den
högra och sista tankeformen. Efter explosionen av ljud och färg uppstår ett kortvarigt
vakuum. Små rörelser syns i tankeströmmen men astralplanet har nu endast ofärgade
konturer.
Fig 9. Bild 5. Den första tankeformen börjar före 12,8 s och slutar vid 25s. Ljudsekvensen upprepas sedan.
Musik: En ensam ton växer i styrka, den delas och övergår i två näraliggande toner, som gnids
mot varandra och som sedan slår ut i ett skönklingande ackord. Nu inträffar den första
tankeformen som en eruption av ljud och klingande toner, som börjar med högfrekventa,
vassa och gnistrande toner, som i upprepade glissandi stiger och faller. I botten ligger några
djupa borduntoner.43 Efter några sekunders tystnad upprepas hela sekvensen. Efteråt samlas
ett knippe toner till ett jämnstarkt flöde, ungefär som när en orkester stämmer. På nytt hörs
dissonanser och ljud som om man blåser i en glasflaska och därefter någon sekunds tystnad.
(Se fig 9).
Min kommentar: Tankeformerna uppfattar jag som en ny sats inne i verket. En förväntan
byggs upp och så plötsligt sker en eruption av skönklingande toner och färger, som hos mig
skapar en euforisk känsla, som upprepas efter en kort paus. Därefter sker en nedtoning och
omorientering.
42
Besant, Annie & Leadbeater, CW: Thought forms. London 1901, s 55.
Bordun (från franskans bourdon, "humla") är en oförändrad, ofta låg, ton som ackompanjerar en
melodi.(Wikipedia)
43
16
Bild 6 : 16 - 20 min:
Bild: I astralplanet växer ’Bergskedjan’ på nytt upp och blånar i fjärran och speglar sig
återigen i tankeströmmarna, där en slinga av ljusgul utspädd akvarellfärg brer ut sig mer och
mer. Meditationen är återupptagen.
Musik: Toner börjar trevande söka efter fast mönster och snart hörs den stabila dialogen
mellan två lågfrekventa toner med burkig klang (sekund, ters, kvart, kvint), som övertrumfas
av två gnistrande högfrekventa toner som ställer egna frågor och får svar. Samma rytmiskt
gungande och vaggande som i bild 3.
Min kommentar: Lugnet brer ut sig. Meditationen fortsätter. Transliknande tillstånd råder.
Den gula färgen betyder i Besants färglära högsta intelligens, men här kanske vishet skulle
passa bättre?
Bild 7 : 20 - 23:24 min:
Bild: Vid 20 min upphör bergskedjan att vara blå och övergår till att bli en med blyerts
tecknad kontur . Nya kontaktförsök från astralklockor kommer uppifrån, men nu sker ingen
förbindelse och vid 22 min finns antecknat: Disconnection.
Musik: En relativt lågfrekvent ton blir dominerande och ökar mycket i styrka. Gnisslande,
skrapiga biljud återkommer. Toner bryts. Klockorna klingar sökande, men dämpas mer och
mer av bruset. Tempot ökar. Skrapigheten dominerar mer och mer. Mörka djupa och
klanglösa bastoner skrapar och enstaka diskanttoner klingar men de mörka tar över.
Diminuendo. Gnisslet upphör. Ljudet tystnar.
Min kommentar: Harmonin bryts. Kontakten skaver. Astralklockorna försöker återupprätta
kontakt men tankebruset segrar. Tystnad.
Bild 8 : Efter 24 min:
Bild: Vid 23:24 tystnad och nu växer bergstoppar från bild 1 upp på nytt, fastän nu dubbelt
så höga och omfångsrika. Denna gång når de flesta upp till Astralplanet och de har klara, rena
och lysande färger. I förgrunden finns en ljust gul romb (astralklocka), som förändrar
färgnyanser, så att de blir ljusare. Ytan som bergstopparna täcker har fördubblats.
Min kommentar: Färgerna glöder. Ljuset har återvänt. De låga tidigare nedtryckta tankarna
når nu nya höjder. Astralklockor förändrar vårt seende. Meditation och koncentration ger
färgrikedom och inspiration.
Vilken känsla har jag efter verket?
Svar: Ett lugn och en stilla eufori!
Vilken form berörde mig i ljudkonstverket?
17
Svar: Tankeformerna är utan tvekan de former som stannar kvar längst.
Vilken tanke dröjer sig kvar inom mig?
Svar: Att läsa partituret och att lyssna koncentrerat öppnar dörrar till känslor av närvaro i
stunden, av medvetenhet och av inspiration.
Slutsatser av analyserna
Undersökningen av bild, musik och akustik i Astralklockor har inneburit ett försök att fånga
den samtidiga upplevelsen av bild och ljud. Signalanalysprogrammet har varit ett viktigt och
inspirerande hjälpmedel, genom att det har givit en möjlighet att ’se’ ljudet. Det har också
givit en möjlighet till ytterligare en estetisk upplevelse; skönheten i spektrogrammets
bildflöde, när musiken ’materialiserad’ glider förbi på skärmen.
Resultat av undersökningen
I Astralklockors partitur är bilden i hög grad påverkad av den strategi som används vid
komponerandet av musik. ’Notbilden’ innehåller tecken från den teosofiska idévärlden, och
konstnären har haft ett uppdrag att utföra ett ljudkonstverk med andligt innehåll. Min
undersökning av Astralklockor har resulterat i en tolkning av hur musik och bild synkront
påverkar lyssnaren/betraktaren. Frågan jag ställde mig före undersökningen var, om ett
signalanalysprogram kan vara ett användbart tolkningsredskap vid analys av ljudkonstverket
Astralklockor. I denna undersökning har jag kunnat ’se’ ljudet, vilket har ökat möjligheterna
att se samband och korrespondenser mellan ljud och bild. Det har inte varit möjligt att göra
objektiva mätningar av olika dimensioner, men med ett mer avancerat signalanalysprogram
och kontrollerade inspelningsförhållanden är detta helt genomförbart.
Under arbetet med uppsatsen har jag gradvis blivit medveten om att mycket forskning är
genomförd inom musikvetenskaplig disciplin, vars resultat också kan användas gränsöverskridande inom konstvetenskap. Jag ser många möjligheter att använda akustisk analys inom
ämnesområden som visuell musik och ljudkonst.
18
Käll- och litteraturförteckning:
Otryckta källor:
Intervju med Christine Ödlund av uppsatsförfattaren vid möte på ett kafé i Stockholm 201305-07.
Litteraturförteckning:
Bauduin, Tessel M: “Science: Occultism, and the art of the avant-garde in the early twentieth
century.” Journal of Religion in Europe, vol.5 (2012), s. 23-55.
Besant, Annie & Leadbeater, Charles W: Thought forms. Theosophical publ. society, London
1901. Kan laddas ned från The Gutenberg Project, www.gutenberg.org/etext/16269 . 201304-22.
En liten bok om andlighet i konsten. Red Jansson, Mathias & Lund, Caroline. Sveriges
Konstföreningar, Malmö 2012.
Fjällsby, Per-Olov: Indien som utopi och verklighet. Om den teosofiska rörelsens bidrag till
indisk utbildning och politik 1879-1930. Doktorsavhandling i historia. Karlstads universitet
2012:21.
Huddénius, Karin: Oregelbundenhet i fonationen – en litteraturöversikt och en studie.
Magisteruppsats i logopedi. Inst f klinisk vetenskap. Enheten för foniatri och logopedi.
Karolinska Institutet, Stockholm 2001.
Johansson, Fredrik: Den konstnärliga hanteringen av ljud. En studie av ljudkonst och
populärkultur. D-uppsats. Avd för konstvetenskap och visuell kommunikation. Inst för kultur
och kommunikation. Linköpings universitet 2010.
Leadbeater, Charles W: Man visible and invisible, The Theosophical Publishing House,
Madras 1902, 2 ed revised and enlarged. Kan laddas ned från
www.anandgholap.net/Man_Visible_And_Invisible-CWL.htm 2013-05-03.
Exploring Visual Culture. Definitions, concepts, contexts. Ed by Matthew Rampley.
Edinburgh University Press, Edinburgh 2005.
Ringbom, Sixten: “Art in the epoch of the great spiritual. Occult elements in the early theory
of abstract painting”. Journal of the Warburg and the Courtauld Institutes, vol.29 (1966), s.
386-418.
Sandqvist, Gertrud: Tankens former. Förord till Astralklockor. Häfte som medföljer kassetten.
Sthlm 2012.
Svenska akademins ordbok (SAOB spalt: A2543; tryckår: 1903).
http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/18/47.html#ASTRAL 2013-05-03.
19
Tala konst, tala liv – en metod för ett fördjupat konstsamtal. Ljudkonst. Sensus och Sveriges
konstföreningar, 2012. Kan laddas ned från:
www.sverigeskonstforeningar.nu/wp-content/uploads/2012/03/Tala_konst_Ljudkonst.pdf
2013-04-22
Ödlund, Christine: Astralklockor. ’The Booklet’ som medföljer pärmen, Stockholm 2012.
Ödlund, Christine: Astralklockor. Teckningar och musik. Mastrad på Elektronmusikstudion i
Stockholm 2012.
Tidnings- och nätartiklar:
Magnusson, Jonas J: ”Hilma af Klint – diagramkonstnär.” Kunstkritikk 2013.03.13.
www.kunstkritikk.se 2013-04-22.
Sandqvist, Gertrud: ”En annan relation.” Sydsvenska Dagbladet 2013-03-30.
Torén Björling, Sanna & Lindqvist, Lars: “Och den nominerade är: Christine Ödlund.”
Dagens Nyheter 2011-03-04.
Utställningskataloger:
2013, Hilma af Klint – abstrakt pionjär. Red Iris Muller-Westermann med Jo Widoff.
Utställningskatalog, Moderna museet, Stockholm 2013.
1989, Fant, Åke: Hilma af Klint: ockult målarinna och abstrakt pionjär. Utställningskatalog,
Moderna museet, Stockholm 1989.
1986-87, The spiritual in art, abstract painting 1890-1985, 23 November 1986-8 Mars 1987,
Ed by Tuchman Maurice et al. Los Angeles County Museum of Art, Los Angeles.
Internet:
http://www.christianlarsen.se/exhibitions/christine-odlund/ 2013-04-24
http://www.christineodlund.se 2013-04-02
http://lundskonsthall.se/exhibitions/13strommen.html
2013-04-24
http://www.millikengallery.com/content/odlund/co.pdf 2013-04-02
Signalanalysprogram:
Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis. Oxford Wave Research Ltd. Oxford 20122013. www.oxfordwaveresearch.com. (Kan laddas ner som app).
20
Bildförteckning:
1. Astralklockor, 23:24 min, Instrument: vattenglas, Christine Ödlund 2012.
Foto: Christine Ödlund
2. Astralklockor CD, 23:24 min. Christine Ödlund, 2012. Foto: Karin Huddénius
3. Noise. Christine Ödlund, 2013. Watercolour, water-soluble colour pencil and pencil on
paper 150 x 105 cm. Foto: Christine Ödlund
4. Spektrogram. Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis, 2012-2013. Oxford Wave
Research Ltd. Foto: Karin Huddénius
5. Spektrumsektioner. Realtime Spectrogram and Spectrum Analysis, 2012-2013. Oxford
Wave Research Ltd. Foto: Karin Huddénius
6. The Chemical Language of Plants. Christine Ödlund 2010. Watercolour and pencil
on paper , 196,5 x 84,5 cm. Foto: Jean-Baptiste Beranger.
7. Installation view at Marabouparken. Christine Ödlund 2010. Video and music,
wood and salix, 350 x 240 x 300 cm. Foto: Christine Ödlund.
8. Plant drumming. Christine Ödlund 2011. Watercolour and pencil on paper 54 x 36 cm.
Foto: Christine Ödlund.
9. Fungus and Bacteria, Installation in TelAviv. Christine Ödlund 2010. Videoprojection on
screens. Looped Video. Foto: Christine Ödlund.
10. Thought-Form, Christine Ödlund. 2009. Animerad teckning projicerad 259 x 150 cm.
Foto: Christine Ödlund
21
Bildbilaga:
1. Astralklockor, 23:24 min, Instrument: vattenglas, Christine Ödlund 2012. Foto: Christine
Ödlund
2. Astralklockor CD, 23:24 min, 2012,
Christine Ödlund, 2012
Foto: Karin Huddénius
3. Noise, Christine Ödlund, 2013. Watercolour,
water-soluble colour pencil and pencil on paper
150 x 105 cm. Foto: Christine Ödlund.
22
4. Spektrogram över olika moment i Astralklockor; på x-axeln tid (s), på y-axeln frekvens
(Hz) (Samtliga foton över akustiska förlopp är tagna av uppsatsförfattaren)
Spektrogram vid 12-13 min i partituret. Oregelbundenhet syns till höger (c:a 39-52s) Skrapigt ljud.
Spektrogram vid c:a 13-14 min i partituret. Oregelbunda ljud.
Spektrogram vid c:a 14-15 min i partituret. De båda tankeformerna formerar sig.
23
5. Spektrumsektioner i Astralklockor. På x-axeln frekvens (Hz), på y-axeln amplitud (dBFS).
Bild från c:a 13 min. Spektrumsektion. Stark grundton med övertoner?
Bild från c:a 14 min. Oregelbundna, skrapiga biljud.
Bild från c:a 15 min, vid ’tankeformerna’ (Thought-Forms).
24
6. The Chemical Language of Plants. Christine Ödlund 2010. Watercolour and pencil on
paper, 196,5 x 84,5 cm. Photo: Jean-Baptiste Beranger.
7. Installation view at Marabouparken, 2010. Video and music, wood and salix, 350 x 240 x
300 cm. Photo: Christine Ödlund.
25
8. Plant drumming. Christine Ödlund 2011. Watercolour and pencil on paper 54 x 36 cm.
Photo: Christine Ödlund.
9. Fungus and Bacteria. Christine Ödlund 2010. Installation in TelAviv. Videoprojection on
screens. Looped Video. Photo: Christine Ödlund.
26
10. Thought-Form. Christine Ödlund. 2009. Animerad teckning
projicerad 259 x 150 cm. Foto: Christine Ödlund.
27
28
