Förskolans policy och
rutiner för hygien,
smitta och
smittspridning.
Handtvätt för barn och personal
• Tvätta händerna med flytande tvål under
rinnande vatten.
• Tvätta alla ytor på händerna så att
ordentligt skum uppstår.
• Torka händerna torra med egen handduk
Handtvätt för personal
• Efter varje toalettbesök/blöjbyte.
• Före varje måltid.
• Före matlagning/mathantering.
• Efter utevistelser.
• Efter att man hjälp ett barn att snyta sig.
• Efter hantering av smutstvätt.
Handtvätt för barn
• Efter toalettbesök.
• Tvätta barnets händer efter blöjbyte.
• Före måltider, även mellanmål, under
vuxens uppsikt.
• Efter utevistelse.
Handsprit för personal
• När inget synlig smuts förekommer på händerna
kan handsprit ersätta tvål och vatten.
• Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål
och vatten innan man använder handsprit.
• Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr
hud.
• Fördela handspriten på och mellan fingrarna på
handflator, handryggar och arbeta in den tills
händerna känns torra.
Blöjbyte
• Skötbord med avtorkningsbar dyna och
engångsunderlägg som byts mellan varje barn.
• Barnen tvättas och torkas med
engångstvättlappar.
• Dynan torkas av med alkoholbaserad
ytdesinfektion om den förorenats samt rengörs
dagligen.
• Blöjor kastas i hink med lock.
Rengöring av textilier och leksaker
• Handdukar 2 gånger/vecka samt vid
behov.
• Örngott 1 gång/vecka samt vid behov.
• Filtar och madrassöverdrag 1 gång i
månaden.
• Leksaker rengörs på föräldrarnas fixardagar, samt
vid behov.
Rengöring
Daglig
• Matbordet torkas av före och efter varje
måltid
• Disktrasan byts/tvättas vid behov.
• Blöjbytesplats, inklusive tvättho
• Toaletter, pottor, handfat
• Golven
Veckorengöring
• Hyllor och andra ytor som barnen når.
Rengöring
• Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod
användas ytdesinfektion med tensider.
• Vid övrig rengöring används rengöringsmedel
och vatten.
Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga
handdukar och mjuka leksaker.
Sjukdomar
Allmän info:
• Barnets allmäntillstånd avgör om dem skall vara
hemma. Barnet skall orka hänga med i förskolans
tempo en hel dag.
• Minst En feber fri dag hemma.
Smittskyddsläkaren 2010-09-23
www.smittskyddstockholm.se
Ögoninfektion på förskolan
Symtom
Variga och kletiga ögon kan orsakas av virus, bakterier.
Smittar när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på andra barn
eller leksaker.
Hygienråd
God handhygien, byt örngott och handduk varje dag.
Behandling
Tvätta ur barnets ögon med ljummet vatten eller koksalt.
Barnen bör vara hemma från förskolan när ögonen är så variga och
kladdiga att man regelbundet behöver tvätta eller torka dem.
Smittskyddsläkaren 2010-09-23
www.smittskyddstockholm.se
Springmask på förskolan
Små tunna vita maskar, ca 10 mm långa som lever i tarmen. Den
vuxna honan lägger sina ägg utanför ändtarmsöppningen.
Symtom
Klåda i ändtarmsöppningen framförallt nattetid.
Smittar genom att man sväljer ner äggen. Maskäggen finns framför
allt på händerna. Äggen
är smittsamma i flera veckor i miljön, t ex i sängkläder, på leksaker
och i damm.
Hygienråd
• Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid
• Kortklippta naglar
• Byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta
Behandling
• De barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin
• Barnen behöver inte vara hemma från förskolan
För mer information se: www.smittskyddsinstitutet.se.
Smittskyddsläkaren 2010-09-23
www.smittskyddstockholm.se
Impetigo (svinkoppor) på förskolan
Orsakas av streptokocker och/eller stafylokocker.
Symtom
Blåsor eller gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, ibland även på
övriga delar av
kroppen.
Mycket smittsamt sprids lätt mellan personer vid direktkontakt
mellan människor eller via
föremål t ex leksaker som barnen sugit på och handdukar.
Behandling
Tvätta infekterat område med tvål och vatten flera gånger dagligen så
att krustorna lossar.
Tillbaka till förskolan när såren är helt torra.
Smittskyddsläkaren 2010-09-23
www.smittskyddstockholm.se
Huvudlöss på förskolan
Symtom
Klåda i hårbotten förekommer ofta.
• Smittar huvud mot huvud
• Huvudlöss kan inte flyga eller hoppa
• Inte tecken på dålig hygien
• Undersök genom att kamma med luskam, går lättare med hårbalsam
i håret
• Leta efter löss och gnetter
• Gnetter är lusägg som sitter fastkittade på hårstrået några mm från
hårbotten. Tomma gnetter är vita och sitter längre ut på hårstrået
• Behandling: finns receptfria medel på apotek
• Följ bruksanvisningen noga
• Endast personer med levande löss ska behandlas
• Behandla alla samtidigt
• Undersök hela familjen (kom ihåg personer som är nära barnet)
• Meddela förskolan om barnet har löss
• Sprider inte någon infektionssjukdom
För mer information se: www.smittskyddsinstitutet.se och
www.lakemedelsverket.se
Smittskyddsläkaren Februari 2010
www.smittskyddstockholm.se
Magsjuka på förskolan
Akuta diarréer och kräkningar är vanliga i förskoleåldern. Orsaken är
oftast virus men ibland också bakterier eller parasiter. De kan vara
mycket smittsamma och därför ska ett barn som haft akut
magsjukdom inte återgå till förskolan förrän det kunnat äta normalt
och inte kräkts eller haft diarré under två dygn. Samråd bör ske med
förskolan. Om flera på förskolan insjuknar och vid långdragna utbrott
kan provtagning vara motiverad. Kontakta då vårdcentralen och
Smittskydd Stockholm.
Åtgärder för att minska smittspridning vid magsjuka
• Håll om möjligt varje avdelning för sig
• Låt barnen vara ute så mycket som möjligt
• God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök
• Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt
• Använd pappershandukar och flytande tvål
• Låt inte barnen delta i mathantering, dukning etc
• Låt inte personal gå mellan kök och blöjbyte
• Inga gemensamma bad i baljor
• Skötbord ska ha pappersunderlägg, som byts mellan varje barn, och
torkas av med ytdesinfektion
• Använda blöjor läggs i plastpåsar som knyts ihop och kastas
• Tvätta händerna noga vid blöjbyte och vid hjälp med toalettbesök
• Håll tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp rena. Använd gärna
ytdesinfektion
• Barn kan återgå till förskolan när de äter normalt, inte kräkts och inte
haft diarréer under två dygn.
Vattkoppor
Vattkoppor räknas till de klassiska barnsjukdomarna och är en mycket
vanlig sjukdom. Vuxna som inte smittats som barn kan också
insjukna. Symtom på vattkoppor är kliande vätskefyllda blåsor på
bålen, i ansiktet, i hårbotten och sist på händer och fötter. Sjukdomen
brukar gå över på ungefär en vecka.
Vattkoppor orsakas av ett virus som är mycket smittsamt och sprids i
luften när man hostar, nyser och andas. Man är smittsam en till två
dagar innan utslagen syns på huden och fram till dess att blåsorna
torkat in. Från smittotillfället tar det 14–21 dagar innan de första
symtomen visar sig.
Vattkoppor som drabbar vuxna och personer med nedsatt
immunförsvar ska behandlas. Behandlingen ska påbörjas så snart som
möjligt och senast två dygn efter insjuknandet för att ha effekt.
Vattkoppor och bältros orsakas av samma virus. När du smittas av
viruset får du vattkoppor. Viruset finns sedan vilande i kroppen. Det
kan vakna upp senare i livet, oftast när man blivit äldre. Då utvecklas i
stället bältros. En vuxen person med bältros kan smitta ett barn så att
det får vattkoppor. Vattkoppor får man bara en gång. Inte alla som
smittas av viruset uppvisar tillräckligt tydliga symtom för att få
diagnosen vattkoppor. Däremot kan ett blodprov visa att man varit
utsatt för och bär på smittan.
Symtom
Vattkoppor börjar med feber, lätt huvudvärk och trötthet. Sedan följer
kliande utslag i form av små blekröda knottror. Utslagen börjar på
bålen och i ansiktet och sprider sig sedan ut till armar och ben. De kan
också uppträda i hårbotten och i munnen. Efter något dygn utvecklas
utslagen till vätskefyllda, kliande blåsor. Olika utvecklingsstadier av
blåsorna uppträder samtidigt på kroppen. Mängden skiftar, en del barn
får blåsor över hela kroppen medan andra bara får ett par. Efter ett par
dagar torkar blåsorna. Skorporna faller av efter ytterligare några dagar
utan att lämna ärr.
Blåsorna kan klia kraftigt, vilket gör att barnen lätt kliar sönder dem.
Men det är ovanligt att blåsorna blir infekterade.
Smitta
Vattkoppor orsakas av ett mycket smittsamt virus. Viruset sprids i
luften när man hostar, nyser och andas. Det sprids sedan i kroppen via
blodet och når huden, där det bildas vätskefyllda blåsor. Eftersom det
är en så smittsam sjukdom får de flesta vattkoppor redan som barn.
Symtomen är i regel lindrigare ju yngre barnet är.
Föräldrar och äldre syskon som inte har haft vattkoppor kan få en
svårare infektion om de smittas i familjen, då smittdosen ofta blir stor,
och kan därför ha nytta av läkemedelsbehandling. Behandlingen måste
påbörjas så snart som möjligt efter insjuknandet för att ha effekt.
Man är smittsam en till två dagar innan utslagen syns på huden och
fram till dess att blåsorna torkat in. Från smittotillfället tar det 14–21
dagar innan de första symtomen visar sig.
Egenvård
Barnet ska stanna hemma från förskolan eller skolan fram till dess att
blåsorna har torkat in, men behöver inte vara hemma tills alla
sårskorpor fallit av. Efter 7–10 dagar brukar de flesta barn vara friska
och smittfria. Barn som är smittfria kan gå till skolan eller förskolan
så snart allmäntillståndet tillåter det, det vill säga så snart de verkar
pigga nog.
Det är ovanligt att blåsorna blir infekterade, men det är bra att tvätta
huden noggrant med tvål och vatten. Blåsorna kan ha ett grumligt
innehåll. Det är naturligt och inget som ska behandlas.
Du kan lindra klådan genom att stryka potatismjöl eller talk på barnets
hud. Det kan också hjälpa att kyla huden med svalt vatten, kylbalsam
eller zinksalva. Vid svår klåda finns det receptbelagda läkemedel.
