Allmän nytta eller egen vinning?
En ESO-rapport om korruption på svenska
Andreas Bergh
Gissur Ó Erlingsson
Mats Sjölin
Richard Öhrvall
Vad är korruption?
Korruptionsproblem bör definieras brett
Korruption
Maktmissbruk
Oetiskt
beteende
Vår definition:
Korruption är maktmissbruk där politiker och tjänstemän
utnyttjar sin offentliga ställning för att på ett otillbörligt
sätt ägna sig åt favorisering, och därmed bryter mot
normen om opartiskhet i den offentliga maktutövningen,
för att erhålla personlig vinning för sig själv eller
närstående.
Några exempel…
Korruptionens konsekvenser
•
•
•
•
Minskar tilltron till demokratin
Smörjmedel eller grus i maskineriet?
Hämmar den ekonomiska utvecklingen!
Hur mycket? Om Sveriges problem är hälften
av Islands: 0,25% av BNP årligen (9 Gkr i år)
Sverige klarar sig bra i internationella index…
Transparency Internationals mått
10
9
8
7
6
Danmark
Finland
Island
Norge
Sverige
5
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
…men medborgarna hyser viss skepsis…
Det är vanligt att kommunpolitiker och kommuntjänstemän
missbrukar sin makt- och förtroendeställning, och tillskansar
sig eller sina närmaste fördelar på kommunens bekostnad…
Procent
2009
2012
Instämmer helt
19
19
Instämmer till stor del
29
30
Instämmer delvis
41
39
Instämmer inte alls
11
12
100
100
Totalt
Källa: Survey, Linnéuniversitetet
…och Sverige utmärker sig negativt i Norden!
Fler exempel…
Bemötande av offentliga tjänstemän beror på vilka man känner
Sverige
Norge
Finland
Danmark
Norden
Genomsnitt ISSP
0
20
40
Absolut
32 länder ingick…
(och bara Chile och Ryssland ”värre” än
Sverige…)
60
80
100
Förmodligen
data: ISSP 2006
Korruption tycks vara ett kommunalt problem i
Sverige
Påstående: I ditt land är korruption ett problem på lokal nivå…
Håller med helt +
tenderar att hålla
med
Tenderar att inte
hålla med +
håller inte alls med
Vet ej
Sverige
66%
28%
6%
Finland
43%
55%
2%
Danmark
22%
74%
4%
Källa: Eurobarometern (2011)
Var det bättre förr? En teori om utvecklingen över
tid
• Slutet av 1800-talet:
– Drastisk reducering av korruption i statlig förvaltning
som följd av reformer
• Men: lokal korruption in på 1950-talet
– Reducerades med utbyggd, professionaliserad
förvaltning
• 1980-talet och framåt…
– Ändrad ”frestelsestruktur” – ökad sannolikhet för
korrupta beteenden (Kommunala bolag, upphandlingar,
utförsäljningar, New Public Management …)
Debatt tycks spela roll
utvecklingen över tid (forts.)
• Farozonerna har blivit fler
• Medborgare tror att korruptionen ökar
• Omöjligt att veta med säkerhet!
Tänkbara förklaringar
•
•
•
•
Ändrade relationer privat/offentligt?
För stor offentlig sektor?
För få kvinnor med makt?
För svårt att granska kommunernas
verksamhet?
Strategier för att motverka svensk korruption?
• Debatt
• Transparens – har fungerat i andra länder
• Granskning – som bör komma utifrån
• Men även risker för överdrivna, kostsamma
eller förlamande åtgärder
Ett förslag:
• Främja medborgargranskning
genom ökad transparens
• Begriplig ekonomiredovisning
• Slumpmässig val av X antal
kommuner per mandatperiod
som ges statligt stöd för att
införa s.k. public expenditure
tracking och som granskas av
staten
Öppna data
…även försök i Sverige
Sammanfattning
• Korruptionsproblem bör diskuteras bredare än
utifrån mutor och bestickning
• Svårt att mäta – men flera varningslampor
blinkar för kommunsektorn
• Ökade möjligheter till granskning och
transparens kan öka förtroendet och både
avhjälpa och förebygga problem
