SYNLIGGÖR BIBLIOTEKET –
IDENTITET, IMAGE OCH PROFIL
Gemensam projektträff 1 - Halmstad 2009-04-20
Projektdeltagare från Laholm, Hylte, Onsala,
Vallås samt Karen Nowé Hedvall, Linda Tillander
och Anette Eliasson
SYFTE MED DAGEN
Synliggör biblioteket – Identitet, image, profil
Så här långt…
Kommande aktiviteter…
Presentation av projektbibliotek
Projektets kommunikationsforum
Bibliotekens mål och uppdrag
Bibliotekarierollen
Användarstudier
PROJEKTÍDE OCH MÅL
Biblioteken i Halland vill arbeta med att
medvetandegöra den mångfacetterade
verksamhet man erbjuder kommunens invånare i
syfte att öka användningen av bibliotekens utbud
Målgrupp: Användare och icke-användare, vilka?
Projektidé :Identitet – image och profil
Identitet
– själv…
Vad erbjuder
biblioteket? Vilka
använder? Inte? Lite?
Mycket? Hur uppfattar
vi vår identitet?
Image
- bild
Vilken bild har
användare och
andra aktörer av
bibliotekets
erbjudande?
Profil riktning
Hur stämmer
identitet och image
ihop? Vilken profil
ska biblioteket
erbjuda?
PROJEKTET SÅ HÄR LÅNGT
Ansökan Kulturrådet skickades in oktober 2008
Beviljades (400.000 av sökta 600.000) december 2009
Förberedelser januari 2009
Kontakt med Bibliotekshögskolan kring projektstöd och
utvärdering
Projektträffar hittills:
Onsala 2 tillfällen, Vallås 3, Hylte 2, Laholm 1
Agenda projektträffar:
Beskriva verksamhet, användare och andra aktörer i
omvärlden för att identifiera identitet. Samla
material för beskriva image.
Hollandsresa – berättelser och bilder
Projektägarträff:
Eva-Lotta Stenbäck, Anette Hagberg, Monica Falk,
Ann-Christin Magnusson, Anette Eliasson
PROJEKTBUDGET 2009
Projektets kostnader
2009
Projektbibliotekens arbetsinsats
50.000 x 4 = 200.000
Till biblioteken fr projektbudget
Upp till 50.000 x 4 = 200.000
Regionbibliotekets arbetsinsats
200.000
Mätningar, användarstudier
125.000
Konsultarvode
125.000
Fortbildning och studieresor
75.000
Konferenser, dokumentation,
informationsmat., utvärdering
75.000
Totalt
1.000.000
För 2010 kommer 300.000 att
sökas för uppföljning…
KOMMANDE AKTIVITETER VÅREN 2009
Fortsatta projektträffar på projektbiblioteken
Projektägarmöte 3 juni i Vallås
Synliggör filialen – Filialdag 5 maj i Tvååker
Gemensam projektträff med föreläsning och
projektuppföljning – Halmstad 26 maj
Observationsstudier i biblioteken.
Vallås observerar Onsala och tvärtom
Hylte observerar Laholm och tvärtom
Användarstudier: Inventera tidigare studier samt
göra icke-användarstudie
Enkät till bibliotekspersonalen i Halland x 2
Individuell projektloggbok samt en veckas
beskrivning
Sammanställning av kunskap och erfarenheter
Projektdokumentation och kommunikation med
Region Halland och omvärld
PROJEKTETS FORTSÄTTNING
Fortsatta projektträffar enligt överenskommelse
Beskrivning av identitet och image utifrån
inriktning i projektet
Arbeta fram en lokal profil
Arbeta med metodutveckling och aktiviteter för
att nå och kommunicera vald profil
T ex arbeta med inredning, skyltning, nya metoder
för lässtimulans, strategisk kommunikation,
bemötande, webbplats, etc
Utvärdering och uppföljning av nollmätning
våren 2010
Lärande utvärdering
PLANERADE AKTIVITETER HÖSTEN 2009
Profilval…
Användarorientering utvecklas i projekten
Bemötande och service…
Regionalt nätverk för att mediera medier
Det rörliga rummet – december
Strategisk kommunikation – november
Digitala tjänster – un-conference december
PROJEKTBIBLIOTEK
Laholm – huvudbibliotek samt filialer
(integrerade folk/skolbibliotek)
Hylte – huvudbibliotek samt filialer
Vallås - filial i Halmstad, integrerat
folk/skolbibliotek
Onsala – filial i Kungsbacka, integrerat
folk/skolbibliotek
PROJEKTKOMMUNIKATION
Projektträffar – syftar till att diskutera lokala
lösningar med processledare från
Regionbiblioteket
Webbaserad kommunikation – webbplats, blogg
och ning – syftar till att dela erfarenheter mellan
projektbibliotek samt bidra med kunskap och
söka kontakter med andra bibliotek i och utanför
Region Halland
Skriftlig projektdokumentation –
projektbibliotek, Regionbiblioteket och BHS
Gemensamma projektträffar
Inspirationsträffar
BIBLIOTEKENS MÅL OCH UPPDRAG
”Folkbiblioteket är organisationer som i hög grad
styrs av värderationalitet, vilket innebär att de som
arbetar inom organisationen skapar mål och
föreställningar tillsammans. Ser man biblioteken som
en kulturinstitution eller bildningsinstitution i första
hand? Vems kultur och vems bildning lyfts fram?
Vilken är bibliotekariens roll, den som erbjuder
service eller den som fostrar? Vilken kunskapssyn
biblioteket har är viktigt för hur verksamheten
bedrivs och upplevs. Den syn som präglar bibliotekets
verksamhet, är den som man kommunicerar till sina
användare. Om bibliotekens mål förändras, hur
förändras de värderingar som biblioteken står för och
hur kommuniceras de till användarna?”
(Projektansökan, s 3)
FOLKBIBLIOTEK – KOMMUNALA MÅL OCH
BIBLIOTEKSPLANER
Målrationalitet - Värderationalitet
Hur styr kommunala mål
biblioteksverksamheten?
Biblioteksplaner: Laholm och snart Hylte.
Kungsbacka och Halmstad på gång.
Bibliotekslagen
Folk- och skolbiblioteksmanifest
Barnkonventionen
Bibliotekarien tolkar målen..
(se t ex Det lokala folkbiblioteket – förändringar
under hundra år, Joacim Hansson 2005
”Organisationers ”hyckleri” – Olika nivåer har
olika roller. Nils Brunsson, Handelshögskolan
Stockholm
Snacka
Besluta
Göra
Två idealfall:
Politiska organisationer
Snack, Beslut
Spegla konflikter
Problem!
Kritiska, pessimistiska
Allmän, generalist
Ineffektiva??
Handlande organisationer
Produkt, handling
1 ideologi, eniga
Lösningar!
Lydiga, optimistiska
Nisch, profil
Effektiva?
Vem styr folkbiblioteken – egentligen?
Ledare?
Ledda?
(Hur) kontrollerar politiska mål och beslut den
dagliga verksamheten?
Folkbibliotek – ”hycklande organisationer”?
PROFESSIONENS ROLL
Kamp för att behålla tolkningsföreträdet om vad
biblioteket ska innehålla, kampen om ett
monopol (60- och 70-tal samt tidigare)
Professionen låter ”kunderna” bestämma
medieutbud och service, ekonomiska argument
(från 80-talet utbud och efterfrågan)
Professionen i dialog med användare, politiker,
förvaltning osv (relationsprofessionen, fr 2004)
(ur
Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006)
FYRA ANVÄNDARDISKURSER
Bildningsdiskursen. Användarna behöver hjälp,
bibliotekarierna vet vad användarna behöver
Pedagogisk diskurs, ofta kombinerad med
tillgång till IT. Användarna behöver hjälp,
kombinerat med tankar om effektivitet och
självhjälp
Informationsteknikdiskursen, en uppfattning om
att användarna, särskilt de unga, behöver hjälp
att använda IT och medier till det som biblioteket
uppfattar sig stå för, ett alternativ
Informationsdiskursen. Bibliotekarien utvecklar
de produkter som användarna efterfrågar.
(Hedemark & Hedman, 2005, disk. analys facktidskrifter)
RELATIONSPROFESSIONEN
För den professionella bibliotekarien i den
offentliga sfären gäller att finna en balans mellan
de ekonomiska argumenten och professionens
kunskaps- och värderingsmässiga intressen.
Den professionella identiteten skapas i
spänningsfältet mellan en efterfrågan av den
professionelles bidrag till samhällets utveckling
och dennes uppfattning om vad som i praktiken
upplevs som arbets- och värdemässigt försvarligt.
I dialog med brukare, politiker och andra aktörer…
(Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006)
KUNSKAP OM ANVÄNDARE - ANVÄNDNING
Studier om användares behov av kultur,
information, medier, stöd för lärande etc.
Studier om användares användning av bibliotek,
litteratur, internet och andra medier
Studier om vad användare tycker om bibliotekets
verksamhet
Studier om andra aktörers uppfattningar, t ex
politiker, lärare, förskolepersonal etc.
Studier av samarbeten
Användares delaktighet genom kontinuerlig
feedback, råd, referensgrupper etc.
VAD VET VI OM MEDBORGARNAS
MEDIEVANOR?
Läser varje vecka: arb ca 37%, högre tjm 63%
Köpt bok senaste kvartal: arb ca 38%, högre tjm 67%
Besökt bibliotek senaste månaden: arb ca 20% resp
23%
Bokläsning stabil över tid
Biblioteksbesök minskar något varje år för alla
grupper
Högutbildade föräldrar med barn i 7-15 års ålder
läser högt för sina barn dubbelt så ofta som
låtutbildade.
Kvinnor läser oftare och mer för sina barn än män
Bara en liten andel barn är bokslukare, de flesta
läser regelbundet, en liten andel läser mycket lite.
Fler flickor läser mycket, fler pojkar läser lite.
BIBLIOTEKSVANOR
De flesta kommer i kontakt med biblioteket som små…
Vad gör att de fortsätter använda?
De flesta fortsätter inte att använda biblioteket efter
skolan, särskilt om de inte studerar
Men många kommer tillbaka, särskilt om de studerar
Kvinnor använder mer än män, men marginellt
Kvinnor gör fler olika saker i biblioteket
Små bibliotek används mer som lånebibliotek
Barn använder i första hand hemmabiblioteket, i andra
hand kompisbiblioteket, i tredje hand samhällsbiblioteket.
Bokbestånden där skiljer sig åt
9-24 åringar lånar flest nya medier på biblioteket
Biblioteket fyller ingen viktig roll som mötesplats för
ungdomar. De värderar traditionell verksamhet högt.
Föräldrarnas inställning till kultur har betydelse för ungas
användning
Fler elever med invandrarbakgrund använder biblioteket
Var femte svensk har utländsk bakgrund
ATTITYDER
Politiker är mer positiva än tjänstemän och
allmänhet om att man ska satsa på bibliotek
85% av kommunala beslutsfattare vill att
biblioteken ska vara mötesplatser och
upplevcelsecentra, mot ca 42% av allmänheten.
Allmänheten önskar istället biblioteken som
lugna och tysta platser för läsning.
Biblioteken anses mer viktiga än spännande,
inspirerande och moderna
Nästan 70% av kommunala beslutsfattare anser
att bibliotekens verksamhet utvecklats till det
bättre under senare år.
VAD VET VI INTE?
Hur användarna lokalt ser på och behöver
biblioteksservice. Eller skulle önska
Vilka områden är ”folk” intresserade av lokalt
Hur olika erbjudanden används i biblioteket
Vad ökar användning? Motiv till användning,
bekvämlighet, utbud motsvarar önskemål och
behov, kunskap om erbjudanden.
