Hanöbuktens
marina ekosystem
Pia Norling
[email protected]
Källa: V. Hanöbuktens vvf
Tillståndet i näringsväven
Solljus
N K
?
skarpsill
?
Näringsbrist
-födomängd?
-födokvalitet?
Producerar
• vitaminer
• antioxidanter
Provtagningar
• Plankton
-Växtplankton
-Djurplankton
Juni-oktober 2013
Jämförelse med sydkusten
och södra Kalmarsund
• Sårskadad fisk
Fortfarande hög frekvens av
sårskador samt rapporter om
”böldliknande” sår
Koordineras av
Fiskerikontrollen i Simrishamn
Planerat att skicka in ett
mindre antal fiskar till SVA nu i
september
Provtagningsstation VH1
Preliminära resultat VH1 jun-aug
VH1
Växtplankton: Inga större skillnader i artsammansättning, individantal eller
biomassa mellan VH1 och stationerna vid Abbekås och Falsterbo.
Djurplankton: Rikligt med djurplankton. Individantalet var högre vid VH1 än vid
Falsterbo i juli medan det var omvänt i augusti med betydligt högre
individtäthet vid Falsterbo.
Inga kammaneter har observerats, i.e. den invasiva arten Mnemiopsis sp.
Tänkbara åtgärder
Mer övervakning och kunskap
om näringsväven
Insamling av data på sårskadad
fisk
Flera delar av näringsväven bör övervakas i
Hanöbukten ( t ex plankton och fisk)
Uppskattning av andelen sårskadad fisk
(fotodokumentation, rumslig info och lokal
miljöstatus). Problembeskrivningen måste
dokumenteras för fortsatt
uppföljningsarbete.
Övervakning av näringsväven stöds av
Havsmiljödirektivet (MFSD) där
D4 Näringsväven är en viktig del
Mer forskning om näringsvävar
(var finns de starkaste interaktionerna, var
saknas näring, är det kvalitetsproblem eller
kvantitetsproblem som gör att fisken är
mager, vad äter sälarna)
Klargöring av finansiering av provtagning
och provbearbetning av skadad fisk (SVA),
nationell resurs som Länsstyrelser som ser
problem kan nyttja för att samla in bättre
information.
