Bilaga 1. Kartläggning av receptfria läkemedel:
Allmänhetens användning och riskbedömning
Rapport från Läkemedelsverket
Dnr 4.3.1-2014-104307
2015-05-25
Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN
Besöksadress/Visiting address: Dag Hammarskjölds väg 42, Uppsala
Telefon/Phone: +46 (0)18 17 46 00 Fax: +46 (0)18 54 85 66
Internet: www.lakemedelsverket.se E-mail: [email protected]
Innehåll
1.
Sammanfattning ............................................................................................................................................3
2.
Bakgrund........................................................................................................................................................4
3.
Syfte ................................................................................................................................................................5
3.1 Specifika frågeställningar ..............................................................................................................................5
4.
Metod ..............................................................................................................................................................5
4.1 Enkätkonstruktion och variabler ....................................................................................................................5
4.2 Population och urval ......................................................................................................................................6
Populationen av intresse för studien var Sveriges vuxna befolkning, d.v.s. personer folkbokförda i Sverige, 18
år och äldre. Vid studietillfället utgjorde de 7 630 573 personer, varifrån ett urval på 20 000 personer drogs.
Urvalet var slumpmässigt men tog genom s.k. stratifiering hänsyn till familjetyp och födelseland/utländsk
bakgrund, så att dessa skulle bli tillräckligt representerade. Studiepopulationens adressuppgifter fick SCB
tillgång till genom RTB [19]. En detaljerad beskrivning av urvalet beskrivs i SCBs tekniska rapport (Bilaga
2), som kan erhållas från Läkemedelsverket på begäran.....................................................................................6
4.3 Datainsamling ................................................................................................................................................7
4.4 Statistisk bearbetning .....................................................................................................................................7
5.
Resultat ...........................................................................................................................................................8
5.1 Val av inköpsställe och motiv till valet...........................................................................................................9
5.2 Läkemedel som allmänheten har hemma .....................................................................................................10
5.3 Förvaring i hemmet ......................................................................................................................................11
5.4 Kassation av receptfria läkemedel ...............................................................................................................11
5.5 Synen på risker .............................................................................................................................................12
5.6 Val av informationskälla ..............................................................................................................................13
5.7 Användning av läkemedel mot värk och feber, täppt näsa vid förkylning, allergi samt halsbränna och sura
uppstötningar .....................................................................................................................................................15
5.7.1 Användning av läkemedel mot värk och feber.....................................................................................15
5.7.2 Användning av läkemedel mot täppt näsa vid förkylning....................................................................16
5.7.3 Användning av läkemedel mot allergi..................................................................................................16
5.7.4 Användning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar .....................................................17
6.
Slutsatser ......................................................................................................................................................18
7.
Referenser ....................................................................................................................................................18
Mallversion 2009-05-12
2(19)
1. Sammanfattning
Delstudien har kartlagt hur användningen av receptfria läkemedel ser ut i en allmän
befolkning. En enkät med frågor om riskbedömning, inköps- och informations-kanaler,
användning och kassation av receptfria läkemedel skickades ut till ett statistiskt urval av alla
folkbokförda i Sverige över 18 års ålder. Såvitt känt, är detta första gången en studie av detta
slag genomförts i Sverige. Svarsfrekvensen var låg (47 %), vilket innebär att man bör vara
restriktiv med att generalisera svaren till hela Sveriges befolkning.
Läkemedelsverkets bedömning av resultatet är att en majoritet förefaller använda de receptfria
läkemedlen enligt anvisning. Sammanfattningsvis visar det att apoteket fortfarande är det
huvudsakliga inköpsstället, men yngre har även uppgivit livsmedelsbutiken och
stormarknaden i större utsträckning än medelålders och äldre. Motiven för val av inköpsställe
är desamma för merparten, dvs. i nämnd ordning gammal vana, rådgivningen, sortimentet och
förtroendet för personalen, men barnfamiljerna angav även öppettiderna som ett skäl och
ensamstående med barn markerade priserna som ett motiv för val av inköpsställe.
Läkemedel mot värk och feber är den vanligaste typen av receptfritt läkemedel att ha hemma
och även den terapigrupp av de fyra studerade som konsumeras mest. Att nästan hälften av de
svarande i studien uppger badrumsskåpet som förvaringsplats, pekar på ett behov av att
informera om olämpligheten med tanke på vissa läkemedels fuktkänslighet. Nästan var femte
respondent slänger sina överblivna läkemedel i soporna eller spolar ner dem i toaletten, trots
att det sedan decennier propagerats för inlämning på apoteket, dels med anledning av den
allmänt ökade miljömedvetenheten i samhället.
Merparten av deltagarna i studien har en balanserad syn på riskerna och anser inte receptfria
läkemedel vara helt ofarliga oavsett hur de används. Å andra sidan tycker inte majoriteten att
de bara skulle användas på läkares, sjuksköterskas eller apotekspersonals rekommendation.
De som i större utsträckning angav att de ser receptfria läkemedel som mer ofarliga var män
och födda i Afrika och Asien. De som anser att receptfria läkemedel inte bara ska användas på
apoteks- eller sjukvårds-personals rekommendation är främst barnfamiljer, högutbildade och
höginkomsttagare.
Apoteket är den klart vanligaste informationskällan vid val av produkt om osäker, men yngre
och låginkomsttagare nyttjar också närstående och hemsidor på internet mera än andra. Även
läkare är en oftare angiven informationskälla hos dessa grupper, liksom hos födda utanför
Norden.
Praktiskt taget alla använder ibland receptfria läkemedel mot värk och feber, var femte minst
en gång i veckan. Konsumtionen är enligt enkätresultatets svarsfördelningar störst hos
kvinnor, äldre, lågutbildade och låginkomsttagare. Drygt hälften använder receptfria
läkemedel mot nästäppa vid förkylning och merparten av dem håller sig till rekommenderad
daglig dosering. Ungefär var fjärde tar läkemedel mot allergi, där det vanligaste skälet är
pollenallergi. Nära fyra av tio använder läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar,
men vanligtvis högst två gånger i månaden. Den mest frekventa användningen kan enligt
svarsfördelningarna noteras hos lågutbildade och äldre.
Mallversion 2009-05-12
3(19)
Läkemedelsverket drar av studien slutsatsen att en majoritet av allmänheten har en balanserad
syn på receptfria läkemedels användning och säkerhet och att dessa läkemedel övervägande
används ändamålsenligt.
2. Bakgrund
Läkemedel är sjukvårdens vanligaste behandlingsåtgärd och de flesta kan själva ta ansvar för
att ta sina läkemedel hemma. Med egenvård avses i den här rapporten: ”egenvård med
receptfria läkemedel avsedda för att användas utan läkares överinseende av diagnos eller
ordination eller övervakning av behandlingen.” Under 2009 köpte två tredje delar av alla
svenskar ut minst ett receptförskrivet läkemedel på apotek [1]. Information om användningen
av receptbelagda läkemedel kan fås via Socialstyrelsens Läkemedelsregister [2]. När det
gäller användningen av receptfria läkemedel, finns inte motsvarande register. I en studie i
Västra Götaland 2011 uppgav hälften av de svarande att de använt receptfri smärtstillande
medicin någon gång under de senaste tre månaderna, vilket var högre än den angivna
användningen av receptbelagda analgetika [3].
Sedan ett antal år har tillgången av receptfria läkemedel dessutom ökat, eftersom flera
receptbelagda läkemedel blivit receptfria. I Sveriges har receptfrihet beviljats för 42 produkter
sedan 2003 för en tidigare receptbelagd styrka, beredningsform eller dos. Den internationella
trenden av utökad receptfrihet har dock ibland ifrågasatts av säkerhetsskäl, bl.a. vid
användning hos äldre personer med mindre marginaler för biverkningar [4]. Studier visar
också att när vissa läkemedel blir receptfria, ökar även användningen av dessa på recept,
vilket förklaras av att detta läkemedel då blir mer känt för en större grupp potentiella
användare [5]. Tillgängligheten av receptfria läkemedel har ökat ytterligare sedan
omregleringen av apoteksmarknaden 2009, som innebar att många receptfria läkemedel även
kom att få tillhandahållas på andra försäljningsställen än apotek. Idag får 2167 olika
förpackningar innehållande 122 olika läkemedelssubstanser säljas i dagligvaruhandeln och på
bensinstationer. Hur den ökade tillgängligheten påverkar läkemedelsanvändningen vet vi ännu
inte, men en studie som utfördes ett år efter omregleringen visade att försäljningen av
receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln inte åtföljts av erforderlig kontroll av kommunens
inspektörer [6]. Läkemedelsverkets tillsynsrapport 2013 visade att få rapporter kom in till
kommunerna och att de flesta gällde upptäckt av oanmäld butik.
Apoteken var det huvudsakliga inköpsstället vid köp av receptfria läkemedel både före
omregleringen 2009 och två år senare, men inköp på andra försäljningsställen än apotek ökar
[7]. Den aspekt som flest intervjuade i Konsumentverkets undersökning ansåg vara viktig var
om de receptfria produkterna hade bra kvalitet, följt av att apotekspersonalen kunde ge tips
och råd om användning av olika receptfria läkemedel [7]. Användning av receptfria läkemedel
har undersökts i flera svenska och utländska studier [8-16]. Studier i Sverige har bl.a. visat att
många kunder behöver information och råd vid inköp av receptfria läkemedel och att det
vanligaste problemet hos egenvårdskunder på apotek var osäkerhet om läkemedlets syfte,
vilket ledde till felaktiga läkemedelsvalet [14, 16, 17]. Det framkom även andra
medicineringsproblem vid användning av receptfria läkemedel, såsom terapisvikt och
biverkningar, överdoseringar och dubbelmedicineringar, kontraindikationer och praktiska
administreringsproblem [14, 16]. Studier både i Sverige och utomlands har även noterat
Mallversion 2009-05-12
4(19)
kunskapsbrister hos allmänheten om receptfria läkemedel mot värk och förkylning [10, 17,
18].
Med anledning av den ökade tillgängligheten av receptfria läkemedel och den begränsade
kännedomen om allmänhetens användning och riskbedömning av de receptfria läkemedlen,
beslöt Läkemedelsverket genomföra en studie för att öka kunskapen.
3. Syfte
Studiens syfte var att kartlägga den vuxna allmänhetens användning och riskbedömning av
receptfria läkemedel. I begreppet användning inkluderades inköps- och informationskanaler,
konsumtion, förvaring och kassation av receptfria läkemedel.
Studien godkändes av Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala den 19 september 2012
med diarienumret 2012/331.
3.1 Specifika frågeställningar
Användning:
-
Vilka inköpsställen väljer allmänhetens när det gäller receptfria läkemedel och vilka
skäl uppger man för sitt val?
Vilka receptfria läkemedel har allmänheten hemma, hur förvaras och kasseras de?
Vilka informationskällor väljer allmänheten för information om receptfria läkemedel?
Hur används receptfria analgetika, medel mot täppt näsa vid förkylning, medel mot
allergi samt medel mot halsbränna och sura uppstötningar?
Riskbedömning:
-
Hur ser allmänheten på riskerna med användningen av receptfria läkemedel?
4. Metod
Enkätenheten vid Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde en enkätundersökning under
perioden november 2012–februari 2013 på uppdrag av Läkemedelsverket, i huvudsak som en
webbenkät men i samband med två påminnelser skickades även en pappersenkät ut. Urvalet
och adressuppgifter baserades på SCBs register över totalbefolkningen (RTB) [19].
4.1 Enkätkonstruktion och variabler
Läkemedelsverket utformade frågorna i samarbete med SCB i såväl webb-version som
pappersformat. Valideringar genom pilottester i olika grupper av allmänheten genomfördes
Mallversion 2009-05-12
5(19)
och följdes av revideringar innan en slutversion förelåg. Enkäten bestod av 22 frågor, varav
flera hade delfrågor vilket genererade totalt 34 frågor (Bilaga 1). Frågorna fokuserade på
användning och riskbedömning av receptfria läkemedel.
Förutom den information som samlades in via enkäten, kompletterades med registeruppgifter
från SCB:s LISA-databas (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och
arbetsmarknadsstudier) [20]. Kopplingen gjordes av SCB med hjälp av personnummer som
finns både i Registret över totalbefolkningen (RTB) [19] och i LISA [20]. Ingen uppgift om
personnummer angavs på enkäten. De demografiska variabler som hämtades in från LISA
databasen var nedanstående:
a.
b.
c.
d.
e.
f.
g.
h.
Kön och ålder
Bostadskommun
Eget födelseland (indelat i Sverige, Norden, Europa, Nordamerika, Sydamerika, Afrika,
Asien och Oceanien)
Moderns födelseland
Faderns födelseland
Familjetyp (Familjeenheter enligt Meddelande i samordningsfrågor (MIS) 1999:1 [21];
i.
Make-maka familj (inkl. partnerskap)
1.
Utan hemmaboende barn
2.
Med minst ett hemmaboende barn under 18 år
3.
Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre,
ii.
Sambo-familj (med gemensamt barn)
1.
Utan hemmaboende barn
2.
Med minst ett hemmaboende barn under 18 år
3.
Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre,
iii.
Ensamstående far
1.
Med minst ett hemmaboende barn under 18 år
2.
Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre,
iv.
Ensamstående mor
1.
Med minst ett hemmaboende barn under 18 år
2.
Yngsta hemmaboende son/dotter 18 år eller äldre,
v.
Ensamstående (övriga),
vi.
Personer med ofullständiga och/eller motstridiga uppgifter i folkbokföringen.
Sammanräknad förvärvsinkomst under 2010 (indelat per kvartil)
Högsta utbildning (grundskola, gymnasium, universitet/högskola eller
annan utbildning).
4.2 Population och urval
Populationen av intresse för studien var Sveriges vuxna befolkning, d.v.s. personer
folkbokförda i Sverige, 18 år och äldre. Vid studietillfället utgjorde de 7 630 573 personer,
varifrån ett urval på 20 000 personer drogs. Urvalet var slumpmässigt men tog genom s.k.
Mallversion 2009-05-12
6(19)
stratifiering hänsyn till familjetyp och födelseland/utländsk bakgrund, så att dessa skulle bli
tillräckligt representerade. Studiepopulationens adressuppgifter fick SCB tillgång till genom
RTB [19]. En detaljerad beskrivning av urvalet beskrivs i SCBs tekniska rapport (Bilaga 2),
som kan erhållas från Läkemedelsverket på begäran.
4.3 Datainsamling
Ett informationsbrev om studien med inloggningsuppgifter till en webb-enkät skickades ut till
studiepopulationen (n = 20 000) per post den 15 november 2012 med uppgift om att SCB
gjorde studien på Läkemedelsverkets uppdrag (Bilaga 1). I brevet beskrevs undersökningens
syften och mottagaren ombads att besvara webbenkäten. Tre påminnelser skickades ut, den
första och sista med enkäten i pappersform. Datainsamlingen avslutades den 11 februari 2013.
Informationsbrevet informerade också om vilka bakgrundsdata om personen, som skulle
hämtas från SCB:s register. Dessutom uppgavs att en avidentifierad datafil med enkätsvar och
bakgrunds-data som hämtats skulle levereras Läkemedelsverket, vilket innebar att ingen
enskild person skulle kunna identifieras i några resultat. Informationsbrevet tog även upp att
det var frivilligt att medverka i undersökningen.
För att SCB ska kunna lämna ut data från LISA-databasen, krävs informerat samtycke av
studiedeltagarna. Inget skriftligt samtycke användes dock i studien, utan genom att besvara
enkäten på webben eller skicka in pappersversionen godkände respondenterna att deras svar
kompletterades med bakgrundsdata från SCB och att dessa kopplat till enkätsvaren skickades
avidentifierade till Läkemedelsverket.
4.4 Statistisk bearbetning
Totalt 8 302 personer (42 %) besvarade enkäten, vilket innebar en vägd svarsfrekvens om
47 %. Strävan var att kunna generalisera resultaten till den allmänna befolkningen i Sverige.
För att kunna göra detta, behövde de svarande ha samma fördelning på de demografiska
variablerna av intresse (dvs. ålder, kön, födelseland m.fl.) som befolkningen och dessutom
behövdes en tillräcklig svarsfrekvens. Vid bortfall, kan vissa grupper av urvalet ha svarat i
större utsträckning än andra, t.ex. kvinnor i högre grad än män. Eftersom urvalet till de som
tillfrågades om att besvara enkäten drogs från SCBs totalregister över befolkningen, var det
möjligt att jämföra de som valde att besvara enkäten med de som valde att avstå. Detta visade
att gruppen svarande skilde såg åt med avseende på vissa demografiska variabler i jämförelse
med den allmänna befolkningen. För att justera för detta, beräknades en vikt för varje
svarande person med syftet att kunna redovisa resultat för hela populationen och inte bara för
de svarande. Den här typen av vikt kallas för ett uppräkningstal. Uppräkningstalen
multiplicerades med varje persons variabelvärden för att skapa statistikvärden gällande för
populationen. Om vikter inte används, kan resultaten bli missvisande.
Materialet har analyserats med hjälp av statistikpaketet SAS. Frekvenser och korsfrekvenser
har tagits fram. Statistiska hypotestester har inte genomförts. En anledning är att enkätundersökningen innehåller många frågor och att testa varje enskild fråga med en lämplig
statistiskt test skulle kunna leda till en risk för falskt positiva resultat. Detta innebär att
Mallversion 2009-05-12
7(19)
resultaten beskrivs enbart deskriptivt och inga statistiskt signifikant skillnader mellan olika
grupper kan fastställas. Någon sensitivitets- eller känslighetsanalys utfördes ej, dvs. någon
bedömning av hur stabila undersökningsresultaten var med tanke på bortfallet.
Studievariablers resultat med avseende på kön och ålder redovisas i tabellform. Alla
presenterade resultat utgör viktade procentsatser, utom de i och i anslutning till Tabell 1.
Tabeller över samtliga viktade resultat kan erhållas från Läkemedelsverket på förfrågan
(Bilaga 3–4). För att studera i vilken utsträckning urvalet var snedrekryterat avseende
demografiska variabler, kan oviktade och viktade jämföras. Oviktade resultat finns som
arbetsmaterial.
Resultat utifrån övriga demografiska variabler presenteras i den löpande texten i de fall
skillnader mellan gruppernas svarsfördelningar anses stora (> 25 %, oftast 50–100 % eller
större). I ett par fall uppges för fullständighetens skull ytterligare svarsfördelningar utifrån en
viss demografisk variabel i den löpande texten. Även om kalibrerade vikter använts bör
resultaten tolkas med stor försiktighet, både p.g.a. det stora bortfallet (53 %) och att inga
statistiska tester utfördes. Detta innebär att man bör vara restriktiv med att generalisera svaren
till hela Sveriges befolkning.
5. Resultat
Den vägda svarsfrekvensen var 47 %, dvs. när demografiska skillnader mellan urvalet och
Sveriges befolkning kompenserats genom viktningsproceduren. Av de svarande (n = 8 302)
valde 4 748 personer (57 %) att svara på pappersversionen och 3 554 personer (43 %) på
webben. Kvinnor utgjorde 58 % och män 42 % av de svarande. Den största åldersgruppen var
personer i åldern 60–69 år, den minsta bestod av svarande i åldersgruppen 30–39 år (Tabell
1).
Tabell 1. De svarandes fördelning på kön och ålder. Oviktade procentsatser.
Ålder
Män
Kvinnor
Totalt
Antal
%
Antal
%
Antal
%
18–29
424
5.1
643
7.7
1 067
12.8
30–39
412
5.0
533
6.4
945
11.4
40–49
513
6.2
889
10.7
1 402
16.9
50–59
673
8.1
1 014
12.2
1 687
20.3
60–69
776
9.3
975
11.8
1 751
21.1
> 69
686
8.3
764
9.2
1 450
17.5
3 484
42.0
4 818
58.0
8 302
100.0
Totalt
Drygt 6 % av männen och drygt 1 % av kvinnorna uppgav att de inte använder receptfria
läkemedel. De hade därför ingen anledning att svara på frågor om var de köper receptfria
läkemedel, motiv för val av inköpsställe och liknande.
Mallversion 2009-05-12
8(19)
5.1 Val av inköpsställe och motiv till valet
Åttiotre procent (77 % män och 84 % kvinnor) köper oftast sina receptfria läkemedel på
apotek, 8 % (11 % män och 7 % kvinnor) i livsmedelsbutik eller på stormarknad. Cirka 5 %
handlar receptfria läkemedel på flera ställen. En mycket liten andel (< 1 %) köper receptfria
läkemedel på bensinstation och på internet.
Vid jämförelse mellan olika åldergrupper, visade det sig att över 75 % i samtliga
åldersgrupper köper receptfria läkemedel på apotek. Mellan 5 % och 15 % angav att de
handlar i livsmedelsbutik eller på stormarknad. En större andel unga män 18–39 år (15 %)
uppgav sig göra sina läkemedelsinköp i livsmedelsbutik eller på stormarknad jämfört övriga
åldersgrupper av båda könen.
På frågan varför man oftast väljer det angivna försäljningsstället, svarade nästan hälften av
såväl männen som kvinnorna (43 % respektive 47 %) att de väljer försäljningsställe av
gammal vana. Ungefär en tredjedel av både männen och kvinnorna uppgav rådgivningen eller
sortimentet som grund för valet, medan förtroendet för personalen är skälet för nästan 30 %
av båda könen. Knappt 20 % väljer med avseende på avståndet till butiken och 14 % på grund
av öppettiderna. För fyra procent utgör priset på produkterna skäl för val av inköpsställe.
I jämförelsen mellan olika åldersgrupper, uppgav såväl män som kvinnor 60 år eller äldre
färre motiv för val av inköpsställe, vilket innebar att de markerade samtliga svarsalternativ i
mindre utsträckning än yngre och medelålders (Tabell 2). Det är även en större andel i den
äldre åldersgruppen än i de två yngre som överhuvudtaget inte har besvarat frågan.
Hos både kvinnor och män 60 år och uppåt är gammal vana det vanligaste motivet för val av
inköpsställe, följt av rådgivningen och förtroende för personalen. Även hos yngre och
medelålders var gammal vana det oftast markerade svarsalternativet, men i dessa åldrar
tillmäts inte bara rådgivningen och förtroendet för personalen stor vikt, utan även sortimentet
i hög grad. En större andel kvinnor än män i alla åldersgrupper uppgav rådgivningen som skäl
till val av försäljningsställe. Unga kvinnor 18–39 år är den grupp som i störst utsträckning,
42 %, markerat rådgivning.
I samtliga åldersgrupper av båda könen intog avståndet till butiken en femteplacering bland
motiven för val av inköpsställe.
Mallversion 2009-05-12
9(19)
Tabell 2. Motiv för val av inköpsställe fördelat på kön och ålder. Procent. Flera alternativ kunde anges.
Män
Kvinnor
Alla
18–39 år
40–59 år
60– år
18–39 år
40–59 år
60- år
Totalt
Motiv för val av inköpsställe
%
%
%
%
%
%
%
Öppettiderna
15
15
11
15
16
10
14
Priserna
5
4
2
6
4
3
4
Avståndet till butiken
24
19
17
20
18
15
19
Rådgivningen
34
34
27
42
40
33
35
Sortimentet
38
37
21
47
38
17
34
Kvaliteten på produkterna
14
12
8
14
12
8
11
Gammal vana
47
46
36
53
45
40
45
Förtroende för personalen
25
28
26
29
29
27
27
Väntetiderna
2
1
1
1
2
1
1
Annat skäl
7
5
3
6
6
3
5
Ej svar
6
5
14
2
4
9
6
Även andra demografiska faktorer kan spela roll för val av inköpsställe. Svarsfördelningarna
visade att för 18 % av par med barn och 15 % av ensamstående med barn är öppettiderna ett
motiv för val av försäljningsställe. Motsvarande andelar för par utan barn och ensamstående
utan barn var 10 % respektive 11 %.
För 6 % av ensamstående föräldrar är priserna ett skäl för val av inköpsställe. För
ensamstående utan barn, par med barn och par utan barn var andelarna något lägre (4 %, 4 %
och 3 %). Svarande med lägre inkomst hade uppgivit priset som motiv i högre utsträckning än
de med högre inkomst.
Även sortimentet är ett vanligare svarsalternativ för val av inköpsställe för par eller
ensamstående med barn än för de utan barn.
5.2 Läkemedel som allmänheten har hemma
Receptfria läkemedel som är smärtstillande, inflammationshämmande eller febernedsättande
är läkemedel som de flesta, nästan 90 %, i vår undersökning vanligtvis hade hemma (Tabell
3). Drygt 6 % angav att de inte har något receptfritt läkemedel alls hemma. Detta betyder att
mer än 93 % vanligtvis har ett eller flera receptfria läkemedel hemma.
Mallversion 2009-05-12
10(19)
Tabell 3. Läkemedel som vanligtvis finns hemma. Procent. Flera alternativ kunde anges.
Läkemedel1
%
Läkemedel som är smärtstillande, inflammationsdämpande eller
febernedsättande
90
Läkemedel mot täppt näsa
55
Läkemedel mot halsont eller hosta
42
Läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar
32
Vitaminer
28
Läkemedel mot hudbesvär
25
Läkemedel mot allergi
25
Kariesförebyggande medel/läkemedel mot muntorrhet
16
Läkemedel mot svampinfektion
14
Läkemedel mot diarré
14
Läkemedel mot förstoppning
10
Läkemedel mot ögonbesvär
7
Läkemedel mot artros eller andra ledbesvär
3
Rökavvänjningsmedel
2
Dagen-efter-piller
Andra receptfria läkemedel
0,4
4
5.3 Förvaring i hemmet
På frågan var man förvarar sina receptfria läkemedel kunde mer än ett svarsalternativ
markeras. Störst andel, 42 %, svarade att de förvarar dem i badrumsskåpet, 18 % i låst skåp,
10 % i kylskåp, 7 % på nattduksbord och 32 % på annan plats, såsom köksskåp, handväska,
låda i garderoben etc.
5.4 Kassation av receptfria läkemedel
Även denna fråga kunde besvaras med flera svarsalternativ. Drygt 50 % av respondenterna
uppgav att de lämnar sina överblivna receptfria läkemedel till apotek. Nästan 16 % slänger
läkemedlen i soporna. En procent svarade att de spolar ner läkemedlen i toaletten och en
procent uppgav att de lämnar sina överblivna receptfria läkemedel till sjukvården.
Totalt 21 % låter läkemedlen ligga om de skulle behövas senare. Nästan 18 % svarade att det
aldrig blir något över av de receptfria läkemedlen. Totalt 54 % angav att de alltid eller oftast
kontrollerar utgångsdatum på sina receptfria läkemedel, medan 12 % svarade att de aldrig gör
det.
1
Vilka läkemedel som ingår i de olika grupperna har bedömts av de svarande själva då data insamlats via enkät.
Mallversion 2009-05-12
11(19)
5.5 Synen på risker
Hur man hanterar sin läkemedelsanvändning kan bero på hur man ser på risker i samband med
användning av läkemedel. Resultaten visar att 7 % instämmer helt eller till stor del i
påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används, 71 % till liten del
eller inte alls (Tabell 4). Motsvarande svarsfördelning hos männen var 10 respektive 68 %,
hos kvinnorna 6 respektive 74 %.
När det gäller påståendet att receptfria läkemedel är ofarliga så länge man följer anvisningarna
på förpackningen uppgav 54 % (56 % män resp. 52 % kvinnor), att de instämmer helt eller till
stor del, samtidigt som 31 % (29 % män resp. 33 % kvinnor) svarade att de instämmer till
liten del eller inte alls.
Resultatet visar vidare att 45 % (42 % män resp. 48 % kvinnor) instämmer helt eller till stor
del i påståendet att det finns risker med receptfria läkemedel även då man följer anvisningarna
på förpackningen, medan 34 % (35 % män resp. 32 % kvinnor) instämmer till liten del eller
inte alls i detta påstående.
I fråga om receptfria läkemedel bara ska användas på läkares, sjuksköterskas eller
apotekspersonals rekommendation, instämmer 18 % (18 % män resp. 19 % kvinnor) helt eller
till stor del. Sextio procent (59 % män och 62 % kvinnor) instämmer till liten del eller inte
alls.
Tabell 4. Synen på risken med att använda receptfria läkemedel. Procent-andel som antingen
instämmer helt eller till stor del i påståendena, eller som instämmer till liten del eller inte alls.
De som inte svarat på frågan och de som inte gett uttryck för någon åsikt saknas i tabellen.
Påstående
%-andel som instämmer helt
eller till stor del
%-andel som instämmer till
liten del eller inte alls
Receptfria läkemedel är helt ofarliga
oavsett hur de används
7
71
Ingen risk om man följer anvisningen på
förpackningen
54
31
Viss risk även om man följer anvisningen
på förpackningen
45
34
Ska endast användas på apoteks- eller
sjukvårdspersonals rekommendation
18
60
Åldersgruppen 60 år eller äldre besvarade frågan om riskerna med att använda receptfria
läkemedel i avsevärt mindre utsträckning än både yngre och medelålders, resulterande i ett
bortfall hos de äldre på mellan 17 och drygt 24 % i de olika delfrågorna. Svarsalternativen
”ingen åsikt” och ”vet ej” hade dessutom genomgående markerats oftare av den äldre
åldersgruppen. Därmed försvårades jämförelser mellan åldersgrupper, men svarsfördelningen
inom respektive åldersgrupp var oftast likartad i de olika åldersgrupperna.
I fråga om andra bakgrundsvariabler, uppgav par och ensamstående med barn i större
utsträckning (68 resp. 64 %) än respondenter utan barn (48 resp. 57 %), att de inte alls
instämmer i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används.
Mallversion 2009-05-12
12(19)
Å andra sidan instämde inte alls en större andel par och ensamstående med barn (50 resp.
44 %) än de utan barn (33 resp. 39 %) i att receptfria läkemedel bara ska användas på apotekseller sjukvårdspersonals rekommendation.
Även skillnader i svarsfördelning hos svarande med olika utbildningsnivå noterades i fråga
om inställning till risker med receptfria läkemedel. Andelen som inte alls instämmer i
påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används var störst hos de
med högskole/universitetsutbildning (75 %) och minst hos respondenter med enbart
grundskoleutbildning (36 %), medan även en dubbelt så stor andel högskole/universitetsutbildade (50 %) som grundskoleutbildade (23 %) svarade att de inte alls instämmer i
påståendet att receptfria läkemedel bara ska användas på läkares, sköterskas eller
apotekspersonals rekommendation.
Födelseland föreföll också vara av betydelse, bl. a. då andelen som uppgav sig inte alls
instämma i påståendet att receptfria läkemedel är helt ofarliga oavsett hur de används var
40 % hos födda i Afrika och 42 % hos födda i Asien, medan de varierade mellan 48 och 57 %
hos övriga utrikesfödda. Motsvarande andel hos födda i Sverige var 62 %.
5.6 Val av informationskälla
I enkäten ställdes frågan ”Om du är osäker på vilket receptfritt läkemedel du ska köpa, hur gör
du då?”, som kunde besvaras med flera alternativ. Totalt 80 % svarade att de frågar
personalen på apoteket (Tabell 5), med en något större andel kvinnor (85 %) än män (76 %).
Näst vanligaste informationskällan är texten på förpackningarna, men betydligt fler kvinnor
(31 %) än män (19 %) svarade att de läser på förpackningen. Den tredje vanligaste
informationskällan är läkare/vården, som 18 % av kvinnorna och 17 % av männen uppgav sig
fråga inför val av produkt om osäker. Kvinnor markerade svarsalternativet ”Söker på
FASS.se” i större utsträckning än män, 16 % respektive 10 %. Cirka 13 % av såväl män som
kvinnor söker information på andra hemsidor.
Mallversion 2009-05-12
13(19)
Tabell 5. Val av informationskälla inför val av produkt fördelat på kön och ålder. Procent. Flera
alternativ kunde anges.
Män
Kvinnor
Totalt
18–39
40–59
18–39
40–59
år
år
60- år
år
år
60- år
%
%
%
%
%
%
%
Frågar läkare/vården
22
16
13
22
18
14
18
Frågar personalen på apotek
78
80
68
88
88
77
80
Val av informationskälla för val av produkt
18–60+ år
Frågar personalen i livsmedelsbutiken eller på
bensinstationen
2
1
1
2
2
1
2
Frågar familj, släktingar, grannar/vänner
21
11
6
29
9
4
14
Läser på förpackningarna
25
17
14
41
31
17
25
Söker på FASS.se
12
10
8
20
17
8
13
Söker på andra hemsidor på Internet, t.ex. via Google
22
11
5
22
10
5
13
Ringer sjukvårdsupplysningen 1177
9
6
3
9
7
3
6
1
Ringer läkemedelsupplysningen tel. nr 0771-46 70 10
1
2
1
2
2
1
Annat alternativ
2
1
1
2
1
0
1
Ej svar
10
12
23
4
6
16
12
Cirka 15 % av kvinnorna och 13 % av männen svarade att de frågar familj, släktingar, grannar
eller vänner. En relativ liten andel av både kvinnor och män (6 %) ringer
sjukvårdupplysningen/Vårdguiden 1177. Mindre än 2 % vänder sig till livsmedelsbutiken
eller bensinmacken för information om receptfria läkemedel och ännu färre kontaktar
Läkemedelsupplysningen (1 %).
I jämförelsen mellan olika åldersgrupper, uppgav såväl män som kvinnor 60 år eller äldre
färre val av informationskälla inför val av produkt, vilket innebar att de markerade samtliga
svarsalternativ i mindre utsträckning än yngre och medelålders (Tabell 5). Det var även en
betydligt större andel i den äldre åldersgruppen än i de två yngre som överhuvudtaget inte har
besvarat frågan.
En majoritet, 68–88 %, av samtliga åldersgrupper valde personalen på apoteket som
informationskälla, medan att läsa på förpackningarna var det näst vanligaste svarsalternativet,
om än inte alls lika frekvent. Unga kvinnor är den grupp som till störst andel, 42 %, söker
information på förpackningarna. Unga män och kvinnor frågar familj/släkt/grannar/vänner
och läkare/vården om information i större utsträckning än medelålders och äldre och söker
även mera på FASS.se och andra hemsidor på internet.
Mallversion 2009-05-12
14(19)
5.7 Användning av läkemedel mot värk och feber, täppt näsa vid
förkylning, allergi samt halsbränna och sura uppstötningar
Av läkemedel tillgängliga receptfritt, fokuserade vi i denna studie särskilt på användningen av
några vanliga receptfria läkemedelsgrupper, dvs. på läkemedel mot värk och feber, läkemedel
mot täppt näsa vid förkylning, läkemedel mot allergi samt läkemedel mot halsbränna och sura
uppstötningar. Dessa läkemedelsgrupper står för en stor del av försäljningen av receptfria
läkemedel, är de som allmänheten ställer många frågor om och är också de som rapporteras
mest till Läkemedelverkets biverkningsdatabas.
5.7.1 Användning av läkemedel mot värk och feber
Drygt 20 % använder läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka, medan 3 %
aldrig gör det (Tabell 6).
Tabell 6. Användning av receptfria läkemedel mot värk och feber (t.ex. Alvedon, Aspirin, Diklofenak,
Ibumetin, Ibuprofen, Ipren, Naproxen, Panodil, Paracetamol, Pronaxen, Treo och Voltaren) fördelat på
kön och ålder. Procent.
Män
Kvinnor
18-39 år 40-59 år
Alla
60- år
18-39 år
40-59 år
60- år
18-60+ år
%
%
%
%
%
Hur ofta används läkemedel mot värk
och feber?
%
Dagligen
1
3
6
2
6
10
5
En eller flera gånger i veckan
10
14
15
17
19
21
16
Högst 2 gånger i månaden
79
74
61
77
71
58
71
Aldrig
6
3
5
2
2
3
3
Flera svar
0
0
0
1
0
0
0
Ej svar
4
6
13
1
2
8
5
Totalt
100
100
100
100
100
100
%
100
Av tabellen framgår också att kvinnor i alla åldersgrupper uppger sig använda läkemedel mot
värk och feber oftare än män. Av kvinnorna svarade 25 % att de använder dessa läkemedel
minst 1 gång per vecka, jämfört med 16 % av männen.
Nästan dubbelt så stor andel kvinnor som män lägger till ett annat receptfritt (16 % mot 9 %)
eller ett receptförskrivet läkemedel (6 % mot 3 %) vid utebliven effekt.
Andelen som använder läkemedel mot värk och feber minst en gång per vecka är högre i de
äldre åldersgrupperna (Tabell 6). Från 16 % i den yngsta åldersgruppen till 26 % i den äldsta.
I fråga om olika familjetyper, använder 24 % av par utan barn läkemedel mot värk och feber
minst en gång per vecka och 7 % gör det dagligen. Hos par med barn var motsvarande andelar
Mallversion 2009-05-12
15(19)
18 respektive 3 %. Ensamstående, såväl de med som de utan barn, har uppgivit ett
användningsmönster som ligger mellan de ovan nämnda familjetypsgrupperna.
Beträffande utbildningsnivå, uppgav 30 % av de med enbart grundskoleutbildning, 20 % av
gymnasieutbildade och 16 % av utbildade på högskola/universitet sig använda läkemedel mot
värk och feber minst en gång per vecka. Dessutom svarade 6–7 % av deltagarna i de två lägre
inkomstkvartilerna att de använder analgetika dagligen, medan motsvarande andel hos de två
högre var 2–3 %.
5.7.2 Användning av läkemedel mot täppt näsa vid förkylning
Cirka hälften av männen och kvinnorna svarade att när de använder receptfria läkemedel mot
täppt näsa använder de dem 1–3 gånger per dygn, medan knappt 5 % av männen respektive
drygt 6 % av kvinnorna använder dem fyra eller fler gånger per dygn. Fyrtioen procent av
männen och 32 % av kvinnorna använder aldrig läkemedel mot täppt näsa vid förkylning.
Både andelen som använder receptfria läkemedel mot täppt näsa 1–3 gånger per dygn
respektive fyra eller fler gånger per dygn var störst hos den yngsta åldersgruppen och minst
hos den äldsta. Andelen som aldrig använder dessa läkemedel var högre i de två äldre
åldersgrupperna (Tabell 7).
Tabell 7. Användning av receptfria läkemedel mot nästäppa vid förkylning (t.ex. Nasin, Nezeril, Otrivin
och Xylometazolin) fördelat på kön och ålder. Procent.
Män
Hur ofta används läkemedel
mot täppt näsa under
perioder när det används?
Alla
Kvinnor
18-39 år
40-59 år
60- år
18-39 år
40-59 år
60- år
18-60+ år
%
%
%
%
%
%
%
Minst 1–3 gånger per dygn
56
47
33
62
61
38
50
Fyra eller fler gånger per dygn
7
6
1
11
6
1
6
Jag använder aldrig receptfria
läkemedel mot täppt näsa
32
40
50
26
29
43
36
Flera svar
0
0
0
0
0
0
0
Ej svar
4
7
16
2
4
17
8
Totalt
100
100
100
100
100
100
100
5.7.3 Användning av läkemedel mot allergi
Nästan 70 % uppgav att de aldrig använder receptfria läkemedel mot allergi (Tabell 8). Det
vanligaste var att läkemedlen användes under pollensäsong. Cirka 13 % av båda könen
svarade att de använder läkemedlen 1–2 gånger per vecka, men bara under pollensäsongen.
Elva procent av kvinnorna och nästan 8 % av männen använder läkemedel mot allergi vid
Mallversion 2009-05-12
16(19)
vissa tillfällen t.ex. när de skulle komma i kontakt med djur. En liten andel, cirka 2 %,
använder receptfria allergiläkemedel minst 1–2 gånger i månaden året om.
Det kom också fram i jämförelsen att en högre andel kvinnor än män kontaktar läkare eller
vården som åtgärd vid utebliven effekt av läkemedel mot allergi, 9 % jämfört med 5 %. Fyra
procent av männen och 3 % av kvinnorna uppgav att de tar mer av samma läkemedel vid
utebliven effekt.
Tabell 8. Användning av receptfria läkemedel mot allergi (t.ex. Acura, Clarityn, Cetirizin, Kestine,
Livocab, Livostin, Loratadin och Zyrlex) fördelat på kön och ålder. Procent.
Män
Hur ofta används läkemedel mot
allergi?
Kvinnor
Alla
18-39 år
40-59 år
60- år
18-39 år
40-59 år
60- år
18-60+ år
%
%
%
%
%
%
%
året om
2
2
1
2
4
2
2
Minst 1–2 gånger i veckan, men bara
under pollensäsong
21
16
5
16
16
5
13
Vid vissa tillfällen (t.ex. när jag ska
komma i kontakt med djur)
11
8
4
14
12
5
9
Aldrig
62
68
75
66
65
75
69
Flera svar
1
0
0
1
1
1
1
Ej svar
4
6
14
1
3
12
7
Totalt
100
100
100
100
100
100
100
Minst 1–2 gånger i månaden
Vid jämförelse mellan olika åldersgrupper svarade 75 % av de äldre att de aldrig använder
dessa läkemedel, jämfört med 62–68 % av de unga och medelålders (Tabell 8). Användningen
under pollensäsongen är större hos unga män och kvinnor, jämfört med medelålders och äldre.
Fler yngre av båda könen använder också medel mot allergi vid vissa tillfällen, jämfört med
medelålders och äldre.
5.7.4 Användning av läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar
Cirka 57 % uppgav att de aldrig använder receptfria läkemedel mot halsbränna och sura
uppstötningar. Bland de som använder dessa läkemedel är det vanligast att använda dem högst
två gånger per månad. Sex procent använder läkemedlen minst en gång per vecka och 3 %
varje dag. Någon påtaglig skillnad mellan män och kvinnor med avseende på användning
kunde inte ses, men användningen är högre i de äldre åldersgrupperna (Tabell 9). I
åldersgruppen 18–39 år var det knappt 2 % som uppgav sig konsumera dessa läkemedel
dagligen, medan motsvarande andel i åldersgruppen 60 år och äldre var 5 %.
Mallversion 2009-05-12
17(19)
Tabell 9. Användning av receptfria läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar (t.ex. Inside,
Novalucol, Omeprazol, Pepcid, Ranitidin, Rennie och Zantac) fördelat på kön och ålder. Procent.
Män
Kvinnor
Alla
18-39 år
40-59 år
60- år
18-39 år
40-59 år
60- år
18-60+ år
%
%
%
%
%
%
%
Dagligen
2
3
5
2
3
6
3
En eller flera gånger i veckan
3
6
8
5
7
9
6
Högst två gånger i månaden
26
30
25
29
29
26
28
Aldrig
65
56
48
63
59
49
57
Flera svar
1
0
0
0
0
0
0
Ej svar
4
6
14
1
2
11
6
Totalt
100
100
100
100
100
100
100
Hur ofta använder läkemedel mot
halsbränna och sura
uppstötningar?
Fjorton procent av studiedeltagarna med enbart grundskoleutbildning uppgav att de använder
läkemedel mot halsbränna och sura uppstötningar minst en gång per vecka. Motsvarande
andel hos gymnasie-utbildade var 8 % och hos utbildade på högskola/universitet 7 %.
6. Slutsatser
Användningen av receptfria läkemedel är mycket vanlig i Sveriges befolkning och en
överväldigande majoritet av allmänheten köper dem oftast på apotek. Användningen
domineras av läkemedel mot värk och feber, som majoriteten av Sveriges befolkning har
hemma och som konsumeras av kvinnor i alla åldersgrupper i större utsträckning än män. De
flesta vänder sig till apotekspersonal för att få råd om receptfria läkemedel och en fjärdedel
anger att de läser på förpackningen. Få vuxna anser att receptfria läkemedel är helt ofarliga
oavsett hur de används. Nästan hälften instämmer i att det finns risker med receptfria
läkemedel även då man följer anvisningarna på förpackningen. Å andra sidan tycker en
majoritet att receptfria läkemedel inte bara ska användas på apoteks- eller sjukvårdspersonals
rekommendation.
Resultaten indikerar att de receptfria läkemedel som studerats i huvudsak används på ett
ändamålsenligt sätt. Både förvaring och kassation av receptfria läkemedel kan dock förbättras.
7. Referenser
1.
2.
Wettermark, B. Läkemedelsanvändningen i befolkningen. . [cited 2015 April 29]; Available from:
http://www.janusinfo.se/Documents/Ojamlikunderbehandling/L%C3%A4kemedelsanv%C3%A4ndningen-i-befolkningen.pdf.
Socialstyrelsen. Läkemedelsregistret [cited 2015 April 29]; Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/register/halsodataregister/lakemedelsregistret.
Mallversion 2009-05-12
18(19)
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
Läkemedelsanvändning. [cited 2015 April 29]; Available from:
http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/Statistik/H%C3%A4lsa%20p%C3%A5%20lika
%20villkor/l%C3%A4kemedelsanv%C3%A4ndning.pdf.
Francis, S.A., Barnett, N., and Denham, M., Switching of prescription drugs to over-the-counter
status: is it a good thing for the elderly? Drugs Aging 2005. 22(5): p. 361-70.
von Euler M., K.S., Baatz K., Wettermark B., Utilization of triptans in Sweden; analyses of over
the counter and prescription sales. . Pharmacoepidemiology and Drug Safety, 2014. 23(12): p.
1288-93.
Nordén-Hägg, A., Shamoon, M., Kälvemark Sporrong, S., Deregulation of nonprescription
medicines in Sweden – a look at the control system. Res Social Adm Pharm., 2012. 8(6): p. 56773.
Konsumentverket, Omregleringen av apoteksmarknaden - Redovisning av ett regeringsuppdrag. .
2011.
Hawton K., B.H., Simkin S., Arensman E., Corcoran P., Cooper J., Waters K., Gunnell D., Kapur
N., Impact of different pack sizes of paracetamol in the United Kingdom and Ireland on intentional
overdoses: a comparative study. BMC Public Health., 2011. 11: p. 460.
Holmström, I.K., Bastholm-Rahmner, P., Bernsten, C., Röing, M., Björkman, I., Swedish
teenagers and over-the-counter analgesics - responsible, casual or careless use. Res Social Adm
Pharm. , 2014. 10(2): p. 408-18.
Hurwitz, J., Sands, S., Davis, E., Nielsen, J., Warholak, T., Patient knowledge and use of
acetaminophen in over-the-counter medications. J Am Pharm Assoc (2003). , 2014. 54(1): p. 1926.
Indermitte, J., Reber, D., Beutler, M., Bruppacher, R., Hersberger, K.E., Prevalence and patient
awareness of selected potential drug interactions with self-medication. J Clin Pharm Ther., 2007.
32(2): p. 149-59.
Roumie, C.L., Griffin, M.R., Over-the-counter analgesics in older adults: a call for improved
labelling and consumer education. Drugs Aging., 2004. 21(8): p. 485-98.
Wazaify, M., Kennedy, S., Hughes, C.M., McElnay, J.C., Prevalence of over-the-counter drugrelated overdoses at Accident and Emergency departments in Northern Ireland--a retrospective
evaluation. J Clin Pharm Ther. , 2005. 30(1): p. 39-44.
Westerlund, L.T., Marklund, B.R., Handl, W.H., Thunberg, M.E., Allebeck, P., Nonprescription
drug-related problems and pharmacy interventions. Ann Pharmacother., 2001. 35(11): p. 1343-9.
Westerlund, T., Andersson, I.L., Marklund, B., The quality of self-care counselling by pharmacy
practitioners, supported by IT-based clinical guidelines. Pharm World Sci., 2007. 29(2): p. 67-72.
Westerlund, T., Gelin, U., Pettersson, E., Skärlund, F., Wågström, K., Ringbom, C., A
retrospective analysis of drug-related problems documented in a national database. Int J Clin
Pharm. , 2013. 35(2): p. 202-9.
Westerlund, T., Grenholm, A., Magnusson, M., Nemeth-Lundberg, E., Petterson-Droguet, E.,
Surkovic, S., Fäldt, A., Customer selection, knowledge and use of OTC analgesics and NSAIDs.,
in FIP Pharmacy World Congress. 2008: Basle.
Blaiss, M.S., Dicpinigaitis, P.V., Eccles, R., Wingertzahn, M.A., Consumer attitudes on cough and
cold: US (ACHOO) survey results. Curr Med Res Opin., 2015: p. Feb 19.
SCB. Registret över totalbefolkningen (RTB). [cited 2015 April 29]; Available from:
http://www.scb.se/sv_/Vara-tjanster/SCBs-data-for-forskning/SCBs-datalager/Registret-overtotalbefolkningen-RTB/.
SCB. Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA).
[cited 2015 April 29]; Available from: http://www.scb.se/lisa/.
SCB. Meddelande i samordningsfrågor (MIS) 1999:1. 1999; Available from:
http://www.scb.se/sv_/Dokumentation/Publikationer-om-statistiska-metoder/.
Mallversion 2009-05-12
19(19)
