■■ klinik & vetenskap kommentar
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:C76I
Assisterad befruktning kan bli
tillåten för ensamstående kvinnor
CHRISTINA BERGH, professor, institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet
[email protected]
Sedan den första födseln efter in vitro-­
fertilisering (IVF) i England 1978 har
mer än 5,3 miljoner barn fötts med hjälp
av denna teknik runt om i världen. Mellan 0,6 och 5,9 procent av samtliga barn
födda i västvärlden är resultat av IVF. I
Sverige har sedan 1982 närmare 60 000
barn fötts efter IVF, och årligen föds ca
4 000 barn efter denna behandling, vilket motsvaras av 3,5 procent av alla
barn födda i Sverige.
Årligen utförs i dag ca 18 000 IVF-behandlingar i vårt land, inkluderande behandlingar med både färska och frysta
embryon (enligt Nationellt kvalitetsregister för assisterad befruktning, www.
ucr.uu.se/qivf). Vid majoriteten av behandlingarna används parets egna gameter, och i drygt 5 procent används
donerade gameter (ägg eller spermier).
en om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet [3]. Utredningen föreslår att ensamstående
kvinnor ska få möjligheter till assisterad befruktning i samma utsträckning
som gifta eller sammanboende par.
Som grund för utredningen ligger ett
tillkännagivande från riksdagen där
man efterfrågat ett lagförslag som ger
ensamstående kvinnor denna möjlighet. Förslaget som utredningen presenterar innebär förändringar i lagstiftningen, både i föräldrabalken och i lagen om genetisk integritet.
Föreslagna förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2015 och kommer att
innebära ökad efterfrågan på behandling med donerade spermier inom
svensk sjukvård. Vägledande för utredningen har varit de synpunkter som
framförts av Statens medicinsk-etiska
råd (Smer), som nyligen presenterades i
rapporten »Assisterad befruktning –
etiska aspekter« [4].
Diskussion sedan 1980-talet
Det har länge pågått en diskussion om
ensamstående kvinnors möjlighet till
Utredning på remiss
assisterad befruktning. Redan 1984
Regleringen av assisterad befruktning
väcktes en motion i frågan, men den avstyrktes av riksdagen med hänvisning
har genomgått betydande förändringar
till barnets bästa och rätten
sedan den första lagstiftningen avseende inseminatill två föräldrar [2].
tion, som härrör från mitten »Utredningen
Diskussionen om ensamstående kvinnors möjlighet
av 1980-talet. Lagen om as- föreslår att
sisterad befruktning kom ensamstående
till assisterad befruktning
första gången 1988. Äggdo- kvinnor ska få
har sedan fortsatt. Nästan
nation blev tillåten 2003,
alla argument mot en sådan
och 2005 tilläts behandling möjligheter till
möjlighet har fokuserat på
av lesbiska par. Den nuva- assisterad be­
barnets bästa, t ex rätten till
rande regleringen om assi­ fruktning i
två föräldrar, att en ensamsterad befruktning innefatt- samma utsträck­ stående förälder inte kan
as i lagen om genetisk intetillgodose barnets behov på
ning som gifta
gritet [1].
samma sätt som två föräldrar och att forskningen avFörändringarna i lagstift- eller samman­
ningen har inneburit att nya boende par.«
seende hur det går för barnen är otillräcklig.
metoder som utvecklingen
Bland argumenten för att
inom reproduktionsteknologi resulterat i blivit tillåtna och tagits i
kvinnor ska ges denna möjlighet märks
bruk. Förändringarna i lagstiftningen
lika behandling och förbud mot diskriminering; alla människor ska ha samma
har också sitt ursprung i ändrade normer och värderingar i samhället samt
rättigheter och samma värde. Vidare
inflytande från omvärlden.
betonas att ensamstående redan i dag
Från Justitiedepartementet sändes i
får barn på egen hand, att många barn
somras på remiss »Assisterad befruktväxer upp med en förälder och att samning av ensamstående kvinnor« [2], vilhället godtagit att ensamstående prövas
ket är ett delbetänkande av Utredningsom adoptivförälder.
Foto: Colourbox
Utredning föreslår lagändringar för behandling på lika villkor
Nu öppnas möjligheter även för ensam­
stående kvinnor att få IVF-behandling
i Sverige.
Det framhävs också att publicerade
studier (även om de är få) visar god psykologisk utveckling hos barn som tillkommit genom donatorinsemination av
ensamstående kvinnor. Studierna är
dock förhållandevis små och med ett
inte obetydligt bortfall. Publicerade
studier kommer från USA och Storbritannien; från Sverige finns en rapport
från en intresseförening med resultat i
samma riktning.
Harmonisering med övriga Norden
Utredningen vill också eftersträva harmonisering med de övriga nordiska länderna; ensamstående kvinnor kan i dag
få tillgång till assisterad befruktning i
alla övriga nordiska länder utom Norge.
Att tillåta assisterad befruktning för
ensamstående kvinnor inom svensk
sjukvård hänger också ihop med bar■■ sammanfattat
Assisterad befruktning för ensamstående
kvinnor föreslås bli tillåten 2015.
Samma regelverk föreslås som vid övrig assisterad befruktning med donerade gameter.
Stor efterfrågan förväntas.
1
■■ klinik & vetenskap kommentar
nets rätt att få kännedom om sitt genetiska ursprung. I dag har barn som fötts
efter assisterad befruktning i utlandet
många gånger inte denna möjlighet.
Dock framhäver man att det är utredningens uppfattning att barn, som huvudregel, bör ha rätt till två rättsliga
föräldrar och att assisterad befruktning
för ensamstående kvinnor bör betraktas som ett undantag. Utredningen ger
också förslag på åldersgränser och var
behandlingen ska ske. Man föreslår att
samma regler som i dag gäller för assi­
sterad befruktning med donerade gameter ska gälla också för ensamstående
kvinnor.
Man menar vidare att det är upp till
varje landsting att bestämma om assi­
sterad befruktning kan ske inom den
befintliga verksamheten eller om denna
typ av behandlingar ska avgiftsbeläggas
för patienterna.
Slutligen görs en uppskattning av antalet kvinnor som kan komma att efterfråga denna typ av behandling. Eftersom man bedömer att det finns ett visst
uppdämt behov skulle det, åtminstone
initialt, kunna innebära 1 500–2 000
kvinnor och upp till 5 000 behandlingar
årligen.
Gagnar inte jämlik vård fullt ut
Förslaget får bedömas som välkommet.
Den kraftiga ökning av antalet behandlingar som förslaget innebär jämfört
med dagens situation ställer dock stora
krav på vårdgivarna.
Nya resurser och ekonomiska medel
måste tilldelas reproduktionsmedicin
för att garantera att denna behandling
ska kunna ske på ett för patienterna
kvalitetssäkert sätt.
Förslaget att respektive landsting/
region ska besluta om huruvida assisterad befruktning för ensamstående kan
ske inom den offentliga verksamheten
eller om denna typ av behandling ska
avgiftsbeläggas för patienterna gagnar
dock knappast en jämlik vård i ett nationellt perspektiv.
n Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
REF E RE NSE R
1. Lag om genetisk integritet m m. SFS 2006:351.
2. Assisterad befruktning för ensamstående kvinnor (SOU 2014:29). Delbetänkande av Utredningen om utökade möjligheter till behandling
av ofrivillig barnlöshet. Stockholm: Justitiedepartementet; 2014.
3. Utökade möjligheter till behandling av ofrivillig
barnlöshet (Dir. 2013:70). Stockholm: Justitiedepartementet; 2013. http://www.regeringen.
se/sb/d/16873/a/219728
4. Assisterad befruktning – etiska aspekter. Stockholm: Statens medicinsk-etiska råd (Smer);
2013. Rapport 2013:1.
2
