Folkrättsaspekter på ISR
Marika Ericson
Försvarshögskolan/Folkrättscentrum
Vad ska vi prata om idag?
• Juridisk terminologi för ISR?
• Finns det regler i internationell rätt
för underrättelseinhämtning?
• Gör det någon skillnad om ISR
bedrivs i fredstid eller under väpnad
konflikt?
ISR i internationell rätt
• Begreppen klumpas ofta ihop och hanteras inom
ramen för ”information gathering” (d.v.s fokuserar
på inhämtning och tappar ofta bort analysprocessen)
• Förutsätts ofta utföras dolt eller i hemlighet (dvs
”open sources” ses generellt som mindre
problematiska ur juridiskt perspektiv.
• Utförs i specifika syften: för nationell säkerhet, i
militära eller polisiära syften
Regler i internationell rätt
Väpnad konflikt
• HK (1907) Annex art. 24 – åtgärder som är
nödvändiga för att få information om fienden är
generellt tillåtna.
- Gäller militär personal som inhämtar om
motståndarsidan.
• HK (1907) Art. 29 – 31: En person ska endast
betraktas som spion om:
- genomförs dolt eller genom vilseledning
- inhämtar eller försöker inhämta information
- i en av de stridande parternas operationsområde
- i syfte att kommunicera det till motståndarsidan
• TP I (1977) art 46 – om ”Spioner” lägger fast
samma grundprinciper som HK men utvidgar
tillämpningen till att även innefatta personer som
bor på ockuperat område.
• Civila som utför underrättelseinhämtning under
väpnad konflikt
• GK IV (1949) art. 5 – under ockupation kan en
person som fängslats för spioneri förlora sin rätt
till ”kommunikation” enligt konventionen – t.ex.
brevväxling med anhöriga och besök från ICRC.
I fredstid
• Finns inga explicita regler i internationell rätt som
hanterar ”spioneri” i fredstid. Är spioneri lagligt
eller inte?
• Statsansvar och fredliga relationer mellan stater
• Internationella domstolen – ”Nicaragua-case” och
”Teheran hostages case”
• Mänskliga rättigheter
Tack!
Marika Ericson
Doktorand i militärteknik och folkrätt
[email protected]
