NATUR
Miljöanpassning av trumma/bro
Foto: Andreas Broman, EcoCinclus
De flesta vattenlevande organismer vandrar
för att nå lekplatser, uppväxtområden eller
för att hitta föda. För vissa arter är det en
livsnödvändighet att kunna ta sig fram.
Mellan 30 och 50 % av alla vägtrummor
och rörbroar utgör idag vandringshinder
för fisk och vattenlevande organismer. Ett
fall i utloppsändan eller för hög vattenhastighet är de vanligaste orsakerna till vandringshindret.
Syftet med detta temablad är att inga fler
vandringshinder ska skapas i våra naturliga
vattendrag under statliga vägar.
Lagstiftning och nationella mål
Enligt Artskyddsförordningen är det förbjudet att skada
eller förstöra djurens fortplantningsområden eller
viloplatser. Därför är det viktigt att veta vilka arter som
finns i vattendraget. Flodpärlmusslan är bland annat
listad i bilaga 1 och det innebär att det är förbjudet att
skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller
viloplatser (Artskyddsförordningen 4§).
I förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660) finns krav på miljökvalitetsnormer
för alla vattenförekomster. Hanteringen av dessa styrs
via Miljöbalken 5 kap. Målet är att alla vatten ska ha god
status och vattenkvaliteten får inte försämras.
1
1
1
Planprocessen
Grundprincipen i planeringen av ett väg- eller järnvägsprojekt är att i första hand undvika att åstadkomma negativ påverkan på miljön. I andra hand ska den negativa
påverkan minimeras genom skyddsåtgärder. Den här
principen ska tillämpas under samtliga planskeden.
Trafikverkets krav är att en trumma i naturligt vattendrag inte får utgöra en ekologisk barriär. Det är viktigt
att, genom hela processen, ha med personer med hög
ekologisk kompetens.
FÖRSTUDIE
Kartlägg, kategorisera och beskriv vattendraget utifrån
befintligt material. Ta reda på vilka arter och miljöer
som finns (fisk, musslor, rödlistade arter etc) och om
trumman utgör ett vandringshinder i dagsläget. Är vattendraget utpekat som värdefullt av Naturvårdsverket
eller länsstyrelsen? Är vattendraget utpekat av naturvårdsverket eller länsstyrelsen?
När följande kategorier av vattendrag ska uttolkas ska
terrängkartan nyttjas (figur 1).
Kategori 1
Källflöden. Torkar ofta ut om inte en
sjö/sjöar finns uppströms.
Kategori 2
Vattendrag där två eller fler kategori
1-vattendrag rinner samman. Oftast
permanenta vattendrag.
Kategori 3
Större vattendrag där två eller fler kategori 2-vattendrag rinner samman. Alltid
permanenta.
Kategori 4
och uppåt
Större vattendrag där två eller fler
kategori 3-vattendrag, eller högre,
rinner samman.
2
2
2
1
1
I de nationella miljömålen finns mål för att sjöar och
vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Vidare finns åtgärdsprogram för hotade arter, som är vägledande dokument,
där mål för arten/miljön finns framtagna.
1
3
Figur 1: Kategorisering av vattendrag
Temablad SKAPA
UTREDNING
Planering av korridor ska leda till minsta möjliga
intrång/påverkan. Går det att helt undvika att korsa
vattendraget? Var gör det minst skada att korsa vattendraget? Där vattendraget meandrar och lutar mycket
är det olämpligt att lägga korridoren då anpassningen
av trumma och/eller bro blir mer komplicerad. Ta även
hänsyn till utpekade lokaler för t ex flodpärlmussla.
PLAN & MKB
Vid halvtrummor är det oerhört viktigt att säkra fundamenten så att de inte underspolas.
Kartläggning
En inventering ska utföras vid trum-/broläget, samt 50
meter uppströms och nedströms. Bottenmaterial och
struktur, vattenhastighet, vandringshinder (naturliga
och skapade), lekbottnar, ståndplatser, eventuella musslor, vatten- och landvegetation ska kartläggas. Vidare
ska funktion anges på befintlig trum-/brolösning (det
vill säga om den utgör vandringshinder) lutning samt
teknisk funktion (exempelvis kvarvarande livslängd)
Eventuellt behöver flödesdata beställas eller beräknas.
Teknisk lösning
Förslag på teknisk lösning tas fram med hjälp av trumnyckeln i tabell 1. Oavsett lösning måste TRVK Väg
följas vid anläggande av trummor alternativt TK Bro vid
bygge av bro, dvs. inga vandringshinder får skapas vid
anläggandet. Åtgärdsförslagen ska läggas in i arbets-/
järnvägsplanen samt i ritningar. Typritningar eller
exakta ritningar ska finnas framtagna. Typritningar för
trummor finns framtagna och hittas på Trafikverkets
hemsida.
Tabell 1: Trumnyckel
1
2
3
vara i fraktionen 0-100 mm och 50 % mellan 100-500
mm. Minst 10 % av stenarna ska sticka upp över medelvattendjup som uttermarkeringsstenar. Botten ska vara
minst 0,3 meter djup av naturmaterial. Det bör vara
naturmaterial som inte är för rundat (för att det ska
ligga kvar på botten). Materialet kan, vid behov, blandas
ut med max 20 % krossmaterial för att ge bättre låsning.
För broar kan den övre fraktionsstorleken ökas utifrån
brospannets storlek och för lugnflytande vatten kan
man minska den övre fraktionsstorleken.
Är vattendraget kategori 2 eller högre, eller kategori 1
med sjö (alt våtmark) uppströms?
Ja
Gå till 3
Nej
Gå till 2
Är vattendraget mer än en meter brett alternativt
utpekat som värdefullt?
Ja
Gå till 3
Nej
välj det mest praktiska alternativet.
Är lutningen från inloppsläge till utloppsläge mindre
än en procent (1 %)?
Ja
Heltrumma
Nej
Halvtrumma*
* Alternativt dimensionera upp heltrumman så att vattenhastigheten
hålls nere och en naturlig botten kan etableras i trumman.
Ange hur funktionskraven ska uppfyllas.
Genom att göra botten och stränder ojämna, med t.ex.
stora stenar, skapas långsammare vattenhastigheter.
Bottenmaterialet bör efterlikna det som finns naturligt
i vattendraget i övrigt. Som generell regel för trummor
i strömmande vattendrag ska 50 % av materialbehovet
Vid etablering av vegetation ska den efterlikna befintlig
vegetation. Ofta kan avbanat material nyttjas och kan
eventuellt kompletteras med en del buskplugg närmast
vattenlinjen. Vanliga buskar som kan användas är al och
olika salix-arter. I vissa fall, ex i strandlinjen, kan extra
erosionsskydd behövas och då kan exempelvis kokosmatta eller stenkross (som dock ska täckas med naturligt
material) användas.
Om det av någon anledning inte går att skapa en väg-vattenkorsning som är miljöanpassad ska detta motiveras
särskilt och anges i anmälan alternativt i tillståndsansökan (se bygghandling).
Konsekvenser
Utifrån vald teknisk lösning analyseras permanenta och
tillfälliga miljökonsekvenser.
Vad innebär vald lösning (vattenhastighet, bottenmaterial, lutning, schaktning, borttagande av vegetation etc)
och vad ger det för effekt samt konsekvens?
Exempel: schaktning för trumman innebär att slänterna
blottlägges. Det kan leda till grumling i vattendraget vid
nederbörd samt då maskiner kör där vilket i sin tur leder
till att lekbottnar sätts igen och täcks över av sediment.
Konsekvensen av detta blir att sedimentlevande organismer och eventuella fiskägg kan kvävas och årets fisklek
ödeläggs samt att lekbottnarna inte kan nyttjas under ett
antal år framöver.er.
Skyddsåtgärder
Sätt krav på tidsaspekt för åtgärden samt om grumlingsförebyggande åtgärder (exempelvis sedimentationsfällor,
dukar eller höbalar) måste sättas in. Tider på året kan
vara styrande, men viktigast av allt är att arbetstiden
görs så kort som möjligt.
Omledning av vattendraget alternativt pumpning av
vattnet förbi bygget är nödvändigt för att kunna arbeta i
torrhet och därmed minskar också grumlingen.
Blottlagda diken kan orsaka grumling under lång tid
och behöver ofta åtgärdas för att skydda vattendraget
(exempelvis genom återetablering av vegetation och
översilningsytor, se bild2).
Temablad SKAPA
Utförandeentreprenad
Bild 2 Återetablering av vegetation och anläggning av översilningsytor för att
minska grumling från blottlagda diken. Copyright Tyréns.
Kantvegetation kan behöva etableras för skuggning (beror på hur vattendraget ser ut i övrigt).
Det är viktigt att erosionsskydda utloppet så att inte
mtrl spolas bort. Vid val av heltrumma kan materialet
behöva säkras för att inte spolas bort.
Åtgärdsförslagen ska läggas in i arbets-/järnvägsplanen
samt i ritningar. Typritningar eller exakta ritningar ska
finnas framtagna.
Hänsynsreglerna
Enligt Miljöbalken (2:1) ska MKB för en verksamhet beskriva
hur de allmänna hänsynsreglerna påverkas av ett projekt.
Miljöanpassning av trumma eller bro stöds av försiktighetsprincipen (MB 2:3) som anger att alla som bedriver en verksamhet ska utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att motverka skada eller olägenhet
på miljön. Vidare ska bästa möjliga teknik användas.
Totalentreprenad
Funktionskrav
1. Fiskar och bottenlevande organismer ska obe-
hindrat kunna ta sig uppströms och nedströms en
väg-vattenkorsning.
– Ett sammanhängande stråk med vattenhastighet under
0,2 m/s ska finnas. Vattenhastigheten får inte överstiga
0,4 m/s.
– En naturlig, varierande botten ska finnas genom hela
trumman/bron.
2. Det nya vattendraget ska efterlikna omgivande vattendrag med avseende på vattenhastighet, bottenstrukturer och omgivande vegetation.
Beroende på projekt kan det finnas behov att ställa upp
utförandekrav för att resultatet ska bli ändamålsenligt.
Vid framtagande av funktionskrav behöver förutsättningar specificeras i rapport miljö (R-miljö), alternativt
under kapitel C i objektspecifik teknisk beskrivning
(OTB), så att entreprenören ser vilka förutsättningar
som är nödvändiga för att uppnå önskvärd funktion.
Ställ kompetenskrav i allmänna föreskrifter (AFC.342)
så att god ekologisk kompetens säkras i entreprenaden.
Följande arbeten måste finnas med i Mängdförteckning
(MF) och OTB och specificeras enligt Allmän materialoch arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten (AMA)
(koder från AMA anläggning 10 samt Råd och anvisningar (RA) till AMA anläggning 10 har använts här).
I första hand ska befintliga koder och rubriker användas,
men objektspecifika koder och rubriker kan vid behov
skapas. Under de olika rubrikerna kan miljökrav läggas in för att uppmärksamma entreprenören på vad de
måste uppfylla. Tänk också på att kraven kan behöva
mängdsättas under annan rubrik.
Ställ kompetenskrav i AF (AFC.342) så att god ekologisk
kompetens säkras i entreprenaden.
Samtliga trumarbeten på sträckan skall utföras i enlighet
med villkor meddelat av Mark- och Miljödomstolen eller Länsstyrelsen.Villkoren ska framgå av handlingarna.
Kursiva texter under rubriksättningen nedan är utöver
standardbeskrivningar i AMA och bör skrivas med.
Trumtyp
PBB.55 LEDNING AV PLASTRÖR, VÄGRÖR I
LEDNINGSGRAV
PBB.43 TRUMMA AV RÖR AV BETONG
PBB.217 TRUMMA AV RÖR AV VÅGPROFILERAD
FÖRZINKAD STÅLPLÅT
Ange trumtyp samt specificera dimension och längd på
trumman. Halvtrumma ska användas enligt trumnyckeln ovan.
Trumarbeten på sträckan ska utföras så att inga vandringshinder skapas i naturliga vattendrag.
Schakt beskrivs enligt CBB 3121 och fyll enligt CEC 3121.
Eventuella fundament beskrivs i EBE (platsgjutna) el
GBC (prefabricerade).
Sedimentationsfällor
CBB.6 JORDSCHAKT FÖR DIKE
Sedimentfällor i eller i anslutning till vattendraget ska
anläggas under grumlande arbeten.
Sedimentfällor skall anläggas där nya vägdiken kan ge
upphov till sedimentering till naturliga vattendrag.
Beskriv hur eventuella sedimentfällor ska utformas.
Även om det kan vara svårt att uppskatta antalet sedimentfällor är det viktigt att begära in ett à-pris för att
slutligen bestämma antalet på plats tillsammans med
beställaren.
CBB.312 JORDSCHAKT FÖR TRUMMA
Ange om sedimentfällor måste skapas i vattendraget och
i så fall hur.
Innan sedimentationsfällorna tas bort ska sedimenterat
material först avlägsnas från vattendragets botten.
Temablad SKAPA
GBD.116 RÖRBRO AV STÅLELEMENT
Denna ska användas för rörbro/valv större än 2 meter.
Schakt beskrivs i CBB. 51 ( jordschakt) eller CBC.51
(bergschakt) och fyll enligt CEB.41 och CEB 52. Eventuella fundament beskrivs under EBE (platsgjutna) eller
GBC (prefabricerade).
Erosionsskydd
DCK SLÄNTBEKLÄDNADER OCH EROSIONSSKYDD
Under denna rubrik ska erosionsförebyggande åtgärder beskrivas. Val av underrubrik beror på vilket
erosionskydd som är önskvärt. I beskrivande text ska
framgå att alla arbeten kring naturliga vattendrag skall
utföras så grumlingsrisk minimeras och erforderliga
skyddsåtgärder ska utföras.
Allt skarpkantat erosionsskydd som används i och
vid vattendraget ska täckas av natursten alternativt
avbaningsmassor.
DCK.2121 EROSIONSSKYDD I UTLOPPET AV TRUMMAN
Erosionsskyddets tjocklek skall vara 0.3-0.5 m. Skydd anläggs för sidoområden och trummors in- och utlopp. Vid
strömmande vatten används material enligt tabell DCK/3.
Exakta ställen är ej projekterade utan omfattning beslutas
i samråd med beställaren. Allt erosionsskydd i vattendraget ska täckas av natursten.
Ange mängd (m3) enligt standardbeskrivningen. Erforderlig schakt för att skapa utrymme för erosionsskydden
skall ingå i annan rubrik (rubrik CB).
Naturligt bottenmaterial
Ingen standardrubrik är given för detta material. Förslagsvis kan det läggas som en egen rubrik:
CEC.8 FYLLNING AV BOTTENMATERIAL I VATTENDRAG
Genom att göra botten och stränder ojämna, med t.ex.
stora stenar, skapas långsammare vattenhastigheter.
Bottenmaterialet bör efterlikna det som finns naturligt
i vattendraget i övrigt. Som generell regel för trummor
i strömmande vattendrag ska 50 % av materialbehovet vara i fraktionen 0-100 mm och 50 % mellan 100500 mm. Minst 10 % av stenarna ska sticka upp över
medelvattendjup som uttermarkeringsstenar. Botten
ska vara minst 0,3 meter djup av naturmaterial. Det bör
vara naturmaterial som inte är för rundat (för att det ska
ligga kvar på botten). Materialet kan, vid behov, blandas
ut med max 20 % krossmaterial för att ge bättre låsning.
CEC.81 BOTTENMATERIAL AV NATURMATERIAL
Natursten av fraktioner 0-100 mm respektive 100-500
mm. Krossmaterial av fraktion 0-100 mm.
Specificera mängder (m3) per fraktion 0-100 mm samt
100-500 mm.
Vegetationsetablering
DCL.1 VÄXTBÄDD
Beskriv hur växtbädden för vegetationsetableringen ska
se ut under lämplig rubrik.
DCK.16 SLÄNTBEKLÄDNAD AV MATERIAL FRÅN
TILLVARATAGEN MARKVEGETATION OCH JORDMÅN
Under denna rubrik beskrivs vilket material som ska
användas för eventuell vegetationsetablering på stränderna. Beskriv vilket material som behövs och hur
anläggandet ska ske. Formulera krav och mängder och
hänvisa med fördel till ritning. Ange under rubrik BFF
krav på upplag och lagring av avbaningsmassorna.
DDB SÅDD, PLANTERING MM
Slänterna ska vid plantering och sådd inte plattas till. Jorden lämnas lucker för att gynna etableringen och minska
erosion.
Specificera arter, mängder och antal under kapitlen
DDB.1-DDB.5 beroende på vad för slags vegetation som
eftersträvas.
BYGGE
Krav på att entreprenörens miljöplan beskriver hur miljökraven från bygghandlingen (och därmed MKB och
arbetsplan) ska uppfyllas samt ange tider för arbetena.
Funktionskontroll ska göras av beställaren. Vid anläggning av heltrumma kan erosionsskyddet i utloppet vara
extra viktigt att kontrollera då detta, av erfarenhet ofta
inte är tillräckligt.
SKÖTSELKRAV
Enligt Standard Beskrivning Drift (SBD)-mallen kap
83.11 ska trummor varje år inventeras/besiktas. Det
kravet kan behöva kompletteras med följande:
• Slänter mellan väg och vägtrummor i naturliga
vattendrag ska vara fria från busk och annan hög
vegetation.
• Trummans in- och utlopp ska vara fritt från skräp
• Trummor som blivit vandringshinder genom erosion vid trumutloppet ska anmälas till beställaren.
Anläggning av halvtrumma
Temablad SKAPA
