European Organization for
Nuclear Research – CERN
FORSKARE SOM ÖNSKAR
DELTA I EXPERIMENT VID CERN
BÖR I FÖRSTA HAND VÄNDA
SIG TILL DE FORSKARGRUPPER
SOM DELTAR I EXPERIMENT
VID ANLÄGGNINGEN.
LEDIGA FORSKARTJÄNSTER
OCH ANDRA TJÄNSTER SÖKS
VIA CERN:S HEMSIDA.
Foto: CERN, Genève
CERN är en internationell organisation
som driver ett acceleratorlaboratorium i
Genève. Detta betraktas i dag som det ledande laboratoriet i världen för högenergifysik. Regeringen har tilldelat Vetenskapsrådet rollen som svenskt kontaktorgan
gentemot CERN.
CERN:s historia och dagsläge
Forskningsorganisationen CERN bildades 1954. Sverige är ett av de 12 länder
som ursprungligen undertecknade konventionen om etablerandet av en organisation för samarbete mellan europeiska
stater inom området kärnfysik. Forskningen ska enligt konventionen vara rent
vetenskaplig och av fundamental karaktär. Utvecklingen har lett till att forskningsområdet numera omfattar i första
hand elementarpartikelfysik men även
fundamental fysik inom angränsande
områden.
Flera nya medlemsländer har tillkommit
så att organisationen nu har 20 medlemmar.
Ett intensivt samarbete äger rum med flera
utomeuropeiska stater, främst USA, Japan,
Ryssland, Canada och Indien. Ett stort
antal icke-medlemsländer deltar också i
forskningen och utvecklingen vid CERN.
Laboratoriepark
CERN har sitt laboratorium i Genève,
Schweiz. Adress:
• CERN, CH-1211 Genève 23,
Schweiz
OM CERN
CERN är främst ett acceleratorlaboratorium som finansieras av 20 medlemsstater. Vid CERN bedrivs fundamental
forskning inom i första hand elementarpartikelfysik, men även inom angränsande områden.
•
Genom åren har ett 10-tal världsledande
acceleratorer av olika slag byggts upp vid
CERN. Några av dessa är:
• Super Proton Synchrotron (SPS) som togs
i bruk 1976. Vid denna accelerator upptäcktes W- och Z-bosonerna 1983. Upptäckterna belönades med ett Nobelpris.
• Large Electron-Positron Collider (LEP)
var under åren 1989-2000 den ledande
elektron-positron-kollideraren i världen.
LEP utnyttjades för noggranna studier
av främst Z- och W-bosonerna.
• Large Hadron Collider (LHC) är avsedd
för högenergetiska proton- och kärnkollisioner. I särskilda kollisionspunkter
finns gigantiska detektorer, som kallas
ATLAS, ALICE, CMS och LHCb.
Svenskt deltagande i detektoruppbyggnaden vid LHC
Svenska forskare deltar i två detektorprojekt vid LHC; ATLAS och ALICE.
•
ATLAS består av flera lager detektorer
som ska göra det möjligt att i detalj
studera de partikelreaktioner som sker
då de två strålarna av protoner kolliderar vid en energi av 7 TeV per stråle.
Fyra svenska forskargrupper i Stockholm, Uppsala och Lund medverkar
i uppbyggnaden av olika detektorelement.
ALICE ska användas för att studera högenergetiska atomkärnekollisioner i vilka
ett kvark-gluon-plasma bildas. En svensk
grupp från Lund deltar i uppbyggnaden
av detektorn.
Andra verksamheter
Vid CERN bedrivs även forskning och utveckling inom andra områden än högenergifysik. Några exempel:
• ISOLDE är en isotopseparator som medger studier av mycket exotiska atomkärnor. Genom åren har ISOLDE haft ett
starkt skandinaviskt utnyttjande och
har så fortfarande.
• CERN har även varit världsledande inom
IT-området. Välkänt är att World Wide
Web utvecklades vid laboratoriet och
man i dag är ledande på utvecklingen av
Grid-tekniken inom Europa. Sverige bidrar framgångsrikt till denna utveckling
genom SweGrid-projektet.
Finansiering
Medlemsstaterna bidrar årligen med knappt
1 miljard CHF till laboratoriets verksamhet.
Det svenska bidraget utgör ca 2,6 procent
av den totala summan eller ca 150 miljoner
SEK. Den stora utgiftsposten vid CERN är
för närvarande acceleratorn LHC.
De svenska gruppernas medverkan i
ATLAS och ALICE är betydande även uttryckt i ekonomiska termer. Totalt kostar
de svenska insatserna mer än 100 miljoner
SEK. Huvuddelen kommer från forsknings
rådsorganisationerna men även Knut och
Alice Wallenbergs stiftelse har lämnat
mycket betydande bidrag. Forskargrupperna
har bildat ett LHC-konsortium som samordnar de svenska insatserna. Ordförande
i konsortiet är professor Tord Ekelöf, Uppsala universitet. Forskargrupperna får en
stor del av sin finansiering från Vetenskapsrådet.
Detta informationsblad är ett i en serie som beskriver olika delar av Vetenskapsrådets internationella samverkan. Juni 2005
Vetenskapsrådet, 103 78 Stockholm. Tel 08-546 44 000. Fax 08-546 44 180. www.vr.se.
Foto: CERN, Genève
Blyjonkollisioner poducerade i experiment NA49.
CERN:S ORGANISATION
CERN har en fast stab av anställda från medlemsländerna. Huvuddelen kommer från Schweiz och Frankrike.
Staben omfattar ca 2 500 personer varav ett 40-tal
är svenskar. De flesta anställda är högt kvalificerade
tekniker, ingenjörer och administratörer. De fysiker
som utnyttjar laboratoriet i sin forskning kommer både
från medlemsländerna och från de länder med vilka
CERN samarbetar. Totala antalet CERN-användare är
ca 6000.
Högsta beslutande organ är Council i vilket varje medlemsland har en röst och två delegater. Den dagliga
verksamheten leds av en generaldirektör, som utses
för en tid av fem år. Den nuvarande generaldirektören
är från Frankrike och heter Robert Aymar. Under
Council finns en Finance Committee, som beslutar
i vissa upphandlingsärenden och i övrigt förbereder
ekonomiska beslut i Council. Council har också utsett
en Scientific Policy Committee som är ett rådgivande
organ i vetenskapliga frågor.
Svenska representanter i olika CERN-organ:
Council:
Dr Mats Johnsson, Utbildningsdepartementet
Professor Barbro Åsman, Stockholms universitet
Finance Committee:
Dr Ann Catrin Lagerkvist, Vetenskapsrådet
Scientific Policy Committee:
Professor Per Carlson, KTH
Kommittén för forskningens infrastrukturer på Vetenskapsrådet har bildat en CERN-arbetsgrupp som rådgivande organ i CERN-frågor. Ordförande i arbetsgruppen är professor Barbro Åsman, Stockholms universitet.
MER INFORMATION
Ann Catrin Lagerkvist, forskningssekreterare, Vetenskapsrådet
[email protected]
Besök också CERN på http://public.web.
cern.ch/Public/Welcome.html
