1.
Sophie Germain
1776 – 1831
Sophie var född i Paris, Frankrike år 1776 och var en
matematiker och filosof. Hon blev inspirerad till
matematik när hon var 13 år och läste om Arkimedes,
Arkimedes ignorerade en soldat eftersom han arbetade
som fick honom dödad. Hon kom då fram till att
matematik måste vara väldigt intressant om en man
ignorerar dödlig fara när denne är upptagen med
matematik. Sophie var lärling under Lagrange genom
att arbeta med pseudonymet ”Monsieur le Blanc” som
var en av Lagranges gamla elever.
Lagrange blev dock förvånad eftersom en tidigare
ganska undermåttig student började lämna in arbeten
som var riktigt bra så han kallade dit sin gamla elev och då framgick det att ”Monsieur le
Blanc” var en kvinna som hette Sophie.
Efter att Sophie 1804 läst Gauss ”Disquisitiones Arithmeticae”(1801) började hon brevväxla
med Gauss under sitt pseudonym.
1806 blev hennes identitet avslöjad än en gång då Napoleon invaderade Preussen. Germain
bad general Pernety som var en av hennes vänner att skydda Gauss eftersom hon fruktade att
han skulle gå samma öde till mötes som Arkimedes. Gauss var mycket förvånad då generalen
sa att Sophie bett honom att skydda Gauss eftersom Gauss aldrig hört talas om någon Sophie
Germain. Hon skrev då i ett brev:
“But how to describe to you my admiration and astonishment at seeing my esteemed correspondent
Monsieur Le Blanc metamorphose himself into this illustrious personage who gives such a brilliant
example of what I would find it difficult to believe. A taste for the abstract sciences in general and
above all the mysteries of numbers is excessively rare: one is not astonished at it: the enchanting
charms of this sublime science reveal only to those who have the courage to go deeply into it. But
when a person of the sex which, according to our customs and prejudices, must encounter infinitely
more difficulties than men to familiarize herself with these thorny researches, succeeds nevertheless in
surmounting these obstacles and penetrating the most obscure parts of them, then without doubt she
must have the noblest courage, quite extraordinary talents and superior genius. Indeed nothing could
1
prove to me in so flattering and less equivocal manner that the attractions of this science, which has
enriched my life with so many joys, are not chimerical, the predilection with which you have honored
it.”
År 1808 blev Gauss professor i astronomi i Göttingen och började istället med tillämpad
matematik, med det så slutade Gauss svara på Sophies brev.
Bidrog till talteori genom att x5 + y5 = z5 så måste antingen x, y eller z vara delbart med 5.
Detta gjorde att Fermats stora sats fick mindre antal möjliga lösningar.
Senare arbeten som Sophie gjorde behandlade bl.a. elastiska teorier.
1830 Fick Sophie en hedersutnämning av universitetet i Göttingen, hon dog innan hon kunde
ta emot det.
2.
Julia Robinson
1919 – 1985
Julia var en amerikansk matematiker född 1919 i St.Louis.
Hon gick på University of California , Berkeley där hon
fick sitt doktorat 1948. År 1976 blev hon vald som första
kvinna i National Academy of Sciences. 1982 blev hon vald
till en Noether Föreläsare.
1983 fick hon en MacArthur Fellowship och blev den första
kvinnliga ordförande i American Mathematical Society.
Tyvärr dog Julia av leukemi 65 år gammal.
Julia tillförde mycket till Diofantiska ekvationer och
”decidability” inom logiken, hon gav mycket till lösningen
av Hilberts tionde även fast hon inte löste problemet och avvek från lösningen i två teser.
Hilberts tionde problem löstes av Yuri Matiyasevich 1970, lösningen gav att problemet inte
kunde lösas. Julia skapade två teser, den första var om lösningar och omöjligheten att lösa
matematiska problem och den andra var inom spelteori.
2
3.
Emmy Noether
1882 – 1935
Emmy Noether var en tysk judinna född 1882 i Erlangen.
Einstein sa att hon var den mest kompetenta levande
matematikern och det största kreativa matematiska geniet
som uppstått efter att kvinnor fick läsa på universitet.
Emmy visade ingen extraordinär matematisk förmåga vid
unga år utan hennes intressen var musik och dans. Hennes
far var Max Noether som var en matematiker, därav
kanske Emmy leddes in i matematikens värld.
Hon deltog i vissa lektioner i Erlangen och först 1904 tillät
man kvinnliga studenter, Emmy anslöt direkt som
matematikstudent.
1907 fick hon sitt doktorat hos Paul Gordan och hon blev känd för hennes publiceringar.
Emmy flyttade till Göttingen 1915, där fick hon inte undervisa direkt utan David Hilbert lät
henne undervisa genom att ge hennes kurser under Hilberts namn för att undvika reglerna.
En motivation som motsatte att kvinnor skulle få undervisa på universitet var:
Vad skulle soldaterna från kriget tänka när dom kommer hem och blir lärda hos fötterna av en
kvinna?
Hon skulle också få en röst på universitetet i viktiga frågor men Hilbert kontrade då och sa att
könet inte var ett argument eftersom universitetet och dess fakulteter inte var något badhus.
1919 blev hon erkänd som professor.
Emmy flydde tyskland 1933 efter Nazisternas intåg till Bryn Mawr College i USA.
Hon dog dock några år senare 1935 i Bryn Mawr kort efter en operation.
Arbetade bl.a. med
Noethers teorem
Lasker- Noether teorem
Noetheriska ringar
3
4.
Ada Lovelace
1815 – 1852
Känd som den första programmeraren.
Hennes riktiga namn var Augusta Ada King, Countess of
Lovelace och föddes 1815 i London. Hon var första äkta
barnet till poeten Lord Byron och hustrun Anne Isabella.
När hon var en månad gammal skilde föräldrarna sig dock
och dom lämnade gården.
Ada kunde inte skolas på annat sätt än hemma, hennes
mamma ville gärna att Ada skulle få en utbildning och
Ada blev hemskolad i matematik och vetenskap av
William Frend, William King och Mary Somerville. Adas
senare mentor var Augustus de Morgan.
Ada var aktiv medlem i London Society och var medlem i
Bluestockings när hon var ung. Hon gifte sig med William King 1835 och dom fick tre barn,
Byron 1836, Annabella 1837 och Ralph Gordon 1839. Mary Somerville introducerade henne
till Charles Babbage 1833 som hade fascinerat Ada och hon skrev en beskrivning av Charles
Babbages tidiga mekaniska dator, analysmotorn.
Ada dog av förblödning 36 år gammal av sina läkare när dom försökte bota hennes
livmoderscancer.
5.
Sofia Kovalevskaya
1850 – 1891
Sofia Kovalevskaya föddes 1850 i Moskva, Ryssland och var andra barnet av tre. Fadern
stödde hennes intresse av matematik och betalade Strannoliubskii för att lära henne Calculus.
Ingen annan skolning var möjlig och hon kunde inte vidare utbilda sig på universitet, bara i
Europa om hennes far eller make tillät det. Sofia gifte sig av praktiska skäl med Vladimir O.
Kovalevsky och dom for tillsammans med hennes syster Anyuta till Europa.
Sofia blev antagen till universitetet i Heidelberg, Tyskland där hon fick studera så länge
professorerna tillät det. Hon flyttade efter två år till Berlin där hon fick privatlektioner av Karl
Weierstrass eftersom universitetet inte antog kvinnor. Hon fick sin doktorsgrad från
4
universitetet i Göttingen 1874 med hjälp av
Weierstrass som såg hennes potential. Hennes
prestationer var så stora att universitetet inte behövde
någon form av test för att ge henne sin doktorsgrad och
därmed blev hon den första kvinnan i Europa att få
doktorsgrad i matematik.
Sofia fick barn och återvände kort efter till sitt arbete.
Maken begick självmord 1883 och hon fick erbjudande
av Stockholms Universitet att arbeta där som
privatdocent. Var delaktig i Acta Mathematica. Fick
pris 1889 av Kungliga Vetenskapliga Akademin och
blev även utnämnd professor på Stockholms
Universitet. I Ryssland fick hon aldrig undervisa och
kunde inte få några positioner men vid senare år fick
hon en position i Ryska Akademin för Vetenskap. Hon
aldrig erbjuden professur i Ryssland men fick många fler hedersutnämningar.
Hon dog 1891 i Stockholm efter en lunginflammation endast 41 år gammal.
En efterlämning är ”Sonia Kovalevskaya High School Mathematics Day” som är ett initiativ
för att uppmuntra kvinnor och flickor att utforska matematiken, samt ”The Sonia Kovalevsky
Lecture” som belyser viktiga bidrag av kvinnor i matematik.
5
Referenslista:
•
”Sophie Germain.” Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond, WA: Microsoft
Corporation, 2005.
•
”Julia Robinson.” Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond, WA: Microsoft
Corporation, 2005.
•
”Diophantine Equation.” Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond, WA:
Microsoft Corporation, 2005.
•
”Game Theory.” Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond, WA: Microsoft
Corporation, 2005.
•
"Emmy Noether." Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond, WA: Microsoft
Corporation, 2005.
•
"Byron, (Augusta) Ada, Countess of Lovelace." Microsoft® Encarta® 2006 [DVD].
Redmond, WA: Microsoft Corporation, 2005.
•
“Sofia Vasilyevna Kovalevskaya.” Microsoft® Encarta® 2006 [DVD]. Redmond,
WA: Microsoft Corporation, 2005.
6
