Räddningsledaren_nr 4_2011.indd - Föreningen Sveriges Brandbefäl

ledaren
Räddnings
Svenska Brandbefälets Riksförbund nr 4 | 2011
Kommunikation
som ledningsstöd
”Kommu­ni­­ka­tion kan inte
ändra fakta”
Sid 12
Tema: Kommunikation –
inget självändamål.
”Att växa från
liten begränsad
olycka till stor
komplex”
Sid 10
BBS
Artikel: SBB
– ett nytt varumärke.
Sid 22
”Kunskap
– ledord i
effektiva
insatser”
Sid 32
Debatt: Sverige och gräns­­ Artikel: Fullskaliga
över­skridande insatser.
brandtester i tunnel.
Sid 30
Artikel: Viktiga frågor
på Skadeplats 2011.
Vi sätter kundens verksamhet främst
Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom
och processer.
www.siemens.se/buildingtechnologies
2011FS-011A
Som själva hjärtat av ett företags informationsflöde är datahallen avgörande för din verksamhet. Därför är det viktigt
att se till att datahallen är så säker som möjligt. Brandsäkerhetslösningarna från Siemens är anpassade exakt efter dina
krav och ger dig bästa möjliga skydd mot alla brandrisker.
Siemens lösningar för brandskydd skräddarsys efter dina
behov och din verksamhet. Siemens strävar efter att vara
en innovativ och professionell partner som tillhandahåller
allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster.
Answers for infrastructure.
Innehåll | nr 4 2011
BBS
BBS
5 Ledare: Sveriges brandbefäl i en
ny tid
Räddningsledaren.
Svenska Brandbefälets
Riksförbund, 115 87 Stockholm.
Tfn 08-588 474 50.
www.brandbefal.se
©2010 BAM54
www.bam54.se
Årgång 27
Räddningsledaren är medlemstidning
för Svenska Brandbefälets Riksförbund
och utkommer med fyra nummer per
år. Tryckupplaga: 5000 ex. Ansökan om
medlemskap och adressändringar gör du
via hemsidan www.brandbefal.se.
Ansvarig utgivare
Ulf Lago
e-post [email protected]
telefon 010-480 4005
Chefredaktör
Nenne Hagman
e-post [email protected]
6 Aktiviteter i länsföreningarna:
Brandsläckningstaktik för
brandbefälen i Västra Götaland
8
7 Aktiviteter i länsföreningarna:
Brandbefälsmötet i Helsingborg
8 Skånsk Brandskyddsdag
9 Förbundsstyrelsen och
extrakongress
Kommunikation är inget
självändamål
10 SBB: Nytt varumärke
– nu börjar det!
12 Tema: Kommunikation är inget
självändamål
12
mobil 073-673 28 25
Redaktion
Ulf Lago
14 Tema: Rakel – att byta
kommunikationssystem
e-post [email protected]
mobil 073-020 17 02
Patrik Persson
e-post [email protected]
mobil 070-372 43 11
16 Tema: Kommunikationens
betydelse vid förändring
19 IRL: Anställningsavtalet
Annonser
Stefan Alneberg, Adviser
tfn 040-97 04 43
e-post [email protected]
22 Debatt/Aktuella händelser:
Klarar Sverige gränsöverskridande
insatsledning?
14
Annonsmaterial/
Grafisk produktion
Helena Wenzel, Utformat
mobil 070-175 29 15
Sjögatan 23, 852 34 Sundsvall.
25 En brandstation för alla
– ett år senare
e-post [email protected]
26 Boverkets nya byggregler – BBR 19
För riktigheten i signerade inlägg/
28 Skadeplats 2011: Summering
artiklar svarar respektive författare.
Texter och bilder är skyddade enligt
upphovsrätten.
30 Skadeplats 2011: Kunskap
– ledord för effektiva insatser
Omslagsbild
Foto: David Högberg, brandingenjör,
Räddningstjänsten Jönköping.
Nästa nummer
av Räddningsledaren 2 mars 2012.
Manusstopp 10 januari.
Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen-
32 Fullskaliga brandtester i tunnel
22
34 Internationellt: FEU i Luxemburg
och nordiska brandbefäls
studiedagar
36 Brand 2012: Från ord till handling
godkänt papper.
37 Notiser
32
Räddningsledaren nr 4 2011
|3
www.srtc.se
Swedish Rescue Training Centre
SRTC inbjuder till Teknikdagar 2012, där du som besökare får möjligheten att
prova den senaste utrustning från ledande leverantörer i skarp miljö!
Uppdaterad information på www.srtc.se
Teknikdagar 2012
Skövde, 8-9 maj
2011 medverkade 55 leverantörer och över 800 besökare, vilket gör Teknikdagar
till den största praktiskt inriktade mässan för räddningstjänsten i Sverige
Fri entré och deltagande i workshops
Vi erbjuder kurser bland annat i:
• CAFS
• Skärsläckare
• Skarp kemdykning
• Brandgasventilation och släckteknik
• Reparbete i fallriskmiljö
• Dellyft och evakuering av buss
• Stab och ledning
Preparandkurs Räddningsinsats
• 9 dagars utbildning på SRTC
• Följer MSB:s kursplan
• Behörig rökdykare enligt AFS 2007:7
• Första kursstart 2012-02-27
www.srtc.se • [email protected] • 0500-50 00 70
Ledaren
nr 4 2011
Sveriges
brandbefäl i en ny tid
För 53 år sedan bildades Svenska Brandbefälets
Riksförbund, genom att Svenska Brandbefälsförbundet
och Brandbefälets Riksförbund (f d Landsbygdens
Brandbefälsförbund) slogs samman. Svenska Brand­
befälets Riksförbund har nu, för första gången, genom
två kongressbeslut ett nytt namn och en ny symbol,
Sveriges Brandbefäl.
Men varumärke är så mycket mer än det yttre och
synliga. Det finns ett inre och ett känslomässigt perspektiv
också. Jag ser vårt varumärke som en möjlighet till att
ta nya steg i föreningens utveckling. Jag vill här, från
mitt perspektiv, lyfta fram några saker.
Fria att tycka
Vårt nya namn förstärker vårt signum; vi är en förening
utan politiska eller fackliga bindningar. Vår enda bindning
är till professionalism, erfarenhet och kompetens som
bara brandbefäl kan ha. Det tidigare namnet förde
lätt tankarna till fackliga intressen hos många. Vår
verksamhet bygger inte på medlemmarnas särintresse i
egenskap att många är arbetstagare och har en relation
med en arbetsgivare. Med det nya namnet kan vi för­
hoppningsvis en gång för alla slippa dessa kopplingar.
Detta ökar förutsättningarna för oss som förening att
delta i samhällets utveckling på olika plan.
För alla
Nu är vi en förening för Sverige, inte svenskarna. En
till synes liten ändring i orden men en stor ändring i
vad vi signalerar. Arbetet för allas lika värde, mångfald
och jämställdhet måste lyftas fram och stärkas - inte
bara i föreningen utan i hela branschen. Genom namn­
bytet har vi markerat tydligt var vi står och vart vi
strävar. Nu återstår en massa handling för att vi själva
ska bli en förening med mångfald. Till Föreningen
Sveriges Brandbefäl är alla välkomna!
Stort tack
Jag tycker vi har fått en symbol och ett namn av högsta
klass. Det är lätt att tro att det är levererat av en bättre
PR-byrå till hög kostnad. Så är inte fallet. Det är fram­
taget av medlemmar. Tillsammans har Lars Wendel,
Micael Carlsson, Nina Eriksson och Maria Cucas värnat
om såväl föreningens historia som framtid. Jag är full
av beundran över det resultat ni åstadkommit och det
engagemang ni lagt ned. Jag hoppas ni känner en stor
stolthet i vad ni skapat. I alla fall jag.
Ulf Lago.
Tack Lovisa och välkommen Nenne
Detta nummer är det sista som Lovisa Wihk gör för
oss i egenskap av chefredaktör. Lovisa tog över för
dryga tre år sedan. Jag vill personligen tacka Lovisa
för ett fint, utvecklande och givande samarbete. Du
har verkligen fört tidningen till nya höjder. Nu träder
Nenne Hagman in som ny chefredaktör och tidningen
får även ett mer utvidgat redaktionsråd som kommer
att presentera sig framöver. Tillsammans ska vi försöka
göra den tidning vi nu tycker är bäst ännu bättre. Så
tack Lovisa, och välkommen Nenne!
Ulf Lago, ordförande
En symbol
Namnet och symbolen ska användas såväl av förbunds­
styrelse, verkställande utskott och länsföreningar utan
anpassningar. Genom att uppträda med en symbol och
ett namn, stärker vi den visuella och känslomässiga
sammanhållningen. Nu är det upp till oss i föreningen
att vara lojala och använda namnet och symbolen med
respekt för detta. Hur vi konkret ska använda symbolen
och namnet hoppas jag att vi kan skapa en enkel
manual för.
Räddningsledaren nr 4 2011
|5
Aktiviteter i länsföreningarna
västra götaland
Brandsläckningstaktik
för brandbefälen i Västra
Götaland
”Brandbefälets sju viktigaste beslut” var temat när Västra Götalands
Brandbefälsförening arrangerade ett seminarium den 26 oktober
för sina medlemmar. Det var Linus Eriksson och Magnus Mattsson
som ledde seminariet. De utgick ifrån ”Taktikboken” som de tillsammans skrivit. Seminariet var fullsatt med 55 deltagare och genomfördes på SERFs övningsanläggning vid Guttasjön utanför Borås.
kontrollfrågor för att få en kvittens om
att metodvalet är tillämpligt för situationen.
Andra centrala begrepp är övertydlig­
het och ledningsmöten. Att alla får samma
bild av läget är viktigt liksom känne­dom
om MMI och TP. Man bör samman­fatta
läget, formulera ett beslut och gå ut med
det till alla via radio på högst 25 sek, var
ett tips från föreläsarna.
Effektiv insats
Linus och Magnus inledde med att vi
ofta är bra på att planera och följa upp
insatstider. Däremot är vi dåliga på att
förhålla oss till begreppet effektiv insats.
LSO 1 kap 3§ anger att räddningstjänsten
ska planeras och organiseras så att rädd­
ningsinsatserna kan påbörjas inom god­
tagbar tid och genomföras på ett effektivt
sätt.
Våga bryta standardrutin
Vi har ett gott stöd i väl utvecklade standar­
drutiner men ibland är de inte tillräckligt
effektiva. För att bryta en standardrutin
eller komplettera en sådan, föreslog Linus
och Magnus ”omedelbar åtgärd” – i stället
för att fullfölja rutinen enligt standard.
Exempel på misslyckanden
Magnus och Linus delade frikostigt
med sig av sina erfarenheter och miss­
lyckanden vid insatser som de ansvarat
för. Enligt dem händer det alltför ofta
att en byggnadsbrand blir en total­
skada fast det fanns tillräckligt med
resurser på plats. I media har vi ofta
förklaringar som ”Larmet kom sent”,
”Vi var chanslösa” eller komplicerade
byggnadskonstruk­tioner.
I själva verket handlar det oftast om
fel metodval och/eller ingen uthållighet
i att försörja besluten. Vi missar ofta att
planera för att försörja över tid och van­
ligtvis är det personalresurserna som vi
felbedömer, menar de.
6 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Insatschefens sju viktigaste beslut
Dessa sju beslut är enligt författarna
en lämplig beslutmodell som behandlas
utförligt i taktikboken.
1. Läs olyckan och gör en riskbedömning.
2. Identifiera möjliga åtgärder.
3. Besluta om Mål Med Insats (MMI)
och Taktisk Plan (TP).
4. Sätt organisationen och utse
ledningsplats.
5. Kommunicera och samverka.
6. Skapa uthållighet.
7. Följ upp.
Både vad och hur
Insatsledaren måste ha god kunskap
om olika metodval men också om HUR
åtgärden ska genomföras. Tidsupp­fatt­ning
avseende olika åtgärder är mycket vik­
tigt för att de ska ge önskad effekt och
även bedömningen av om resurserna är
tillräckliga. Håltagning i samband med
vindsbränder nämndes som ett exempel
på en åtgärd som ofta felbedöms.
Kvittens och kommunikation
Alltför generös målstyrning kan ge
utrymme för tolkningar och ett metodval
som inte hinner få avsedd effekt. Ställ
Sammanfattning
Ett scenariobaserat beslutfattande,
lämpligt metodval och uthållighet i att
försörja beslutet är grunden för en fram­
gångsrik släckinsats. Till stöd finns en
beslutsmodell med sju steg.
Det var en fängslande och engagerad
framställning av Linus och Magnus – som
stundtals var mycket provokativ. Detta
fångade dock intresset och debattlustan
hos medlemmarna i Västra Götalands
Brandbefälsförening. Linus och Magnus
triggade helt enkelt igång många reflektioner
över det egna agerandet på skadeplats.
Text & Bild: Bo Carlsson, styrelsen
Västra Götalands Brandbefälsförening
Aktiviteter i länsföreningarna
Helsingborg
Nyheter från Brandbefälsmötet i Helsingborg
”Vi måste bli bättre på att ta tillvara
erfarenheter från olyckor”
Det klargjorde Marianne Stålheim från MSBs enhet för lärande av olyckor och kriser under
Brandbefälsmötet den 19-20 oktober i Helsingborg. Konferensen samlade 125 deltagare och
arrangerades av Helsingborgs Brandförsvar, SBR Skåne-Blekinge och Informationsbolaget.
Marianne Stålheims föreläsning hade
fokus på hur räddningstjänsten kan öka
lärandet från olyckor och kriser. De centrala
frågorna var – Hur fångar vi bäst upp
erfarenheterna? Hur följer vi upp och hur
redovisar vi vad som kommer fram? Hon
berättade även om MSBs satsning på nya
regionala samordnare för olycksunder­
sökningar som bland annat ska vara stöd
och experthjälp för olycksutredare ute i
regionerna. Syftet med initiativet är just
att ta bättre vara på våra erfarenheter
från olyckor och bygga en grund för utökad
kunskapsöverföring på nationell nivå.
I nästa nummer av Räddningsledaren
lyfts detta initiativ och beskrivs mer
utförligt liksom hur arbetet kring utvecklad
olycksundersökning och en utökad
kunskapsöverföring ska fungera.
Framgångar för ny
liten enhet i Stockholm
Under Brandbefälsmötet redovisades även
en satsning som påbörjades i början av
2011 inom Storstockholms Brandförsvar.
Man införde en liten enhet (bil 103) med
placering på Johannes Brandstation i city.
Enheten kallas JO-styrkan och består av
1+2. Samma personal utgör även besätt­
ningen på brandförsvarets stora rädd­
ningsbåt.
Den nya enheten larmas inom fyra
insatsområden i centrala Stockholm.
Samtidigt larmas också en släckenhet från
den aktuella brandstationen (Östermalm,
Kungsholmen eller Katarina).
En utvärdering efter tre
månaders verksamhet visade följande:
• Av totalt 873 insatser i de aktuella
områden åkte bil 103 på drygt 200
larm.
• Vid hälften av dessa larm var 103an
först på plats.
• JO-styrkan har haft, eller kunde haft,
en möjlighet att självständigt lösa
• JO-styrkan har haft, eller kunde haft,
en möjlighet att självständigt lösa 88
procent av de larm där de anlänt som
första enhet eller enda enhet.
• 43 procent av larmen inträffade under
nattpassen.
Det redovisades även statistik kopplat till
initiativet fram till och med 7 oktober.
JO-styrkan hade då gjort 579 utryckningar
fördelade så här:
• Trafikolycka - 34 st
• Brand i byggnad - 85 st
• Brand ej i byggnad - 86 st
• Farliga ämnen - 26 st
• Person under tåg - 7 st
• Salsalarm (IVPA) - 16 st
• Båtlarm - 32 st
• Ytlivräddning - 1 st
Brandbefälsmötet är en och en halv dags
konferens med fokus på utveckling och
med sikte på framtiden. Årets arrange­
mang behandlade bland annat områdena:
inträffade händelser, dimensionering
av framtidens utryckningsorganisation,
reaktioner vid olyckor och kriser, hur blir
vi bättre på att hantera stora bränder och
gryningspyromanen.
Text: Karsten Erichs, Informationsbolaget
Foto: Pernilla Eriksson,
Storstockholms brandförsvar
Räddningsledaren nr 4 2011
|7
Dagen avslutades med paneldebatt med
föreläsarna. Här ser vi Christer Bjelk från
SIMAB svara på frågor och Marcus Nilsson
från Höganäs Räddningstjänst.
Bostadsbränder i fokus
på Skånsk brandskyddsdag
Den 15 september träffades över 350 deltagare på Skånsk brandskyddsdag för att diskutera bostadsbränder med fokus på köks- och
eldstadsrelaterade bränder.
− Över hälften av alla räddningsinsatser
till bränder i byggnader sker i bostäder.
Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra
tillfälle för räddningstjänst, sotare,
MSB, försäkringsbolag med flera att
dela erfarenheter och diskutera frågan
om hur vi kan minska dessa, säger
Andreas Bengtsson, verksamhetsledare,
Brandskyddsföreningen Skåne.
Samstämmig information
Christer Bjelk från sotnings- och ventila­
tions­företaget SIMAB, pratade om
köks­­fläktar och imkanaler i bostadshus.
Sedan 2004 har sotning av imkanaler
minskat. En orsak till den kraftiga ned­
gången kan bero på den ändrade lag­
stiftningen, menar Christer. Han belyste
även vikten av att sotningsbranschens
och räddningstjänstens syn på sotning
är samstämmig och uppmuntrade rädd­
ningstjänsterna att lyfta vikten av sotning
8 |
Räddningsledaren nr 4 2011
MSB fanns på plats under
brandskyddsdagen.
i sin kommunikation med allmänheten
och media.
Spisvakter och bättre uppföljning
Patrik Perbeck från MSB, föreläste om
uppdraget ”Rimligt brandskydd i olika
boendemiljöer”. Där har MSB tittat på
vad som är att betrakta som ett rimligt
brandskydd i flerbostadshus, småhus och
vård- och omsorgsboenden. Spisvakter,
’’
− Över hälften av alla
räddningsinsatser till
bränder i byggnader sker i
bostäder. Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra tillfälle att
dela erfarenheter och diskutera
frågan om hur vi kan minska
dessa.
korrekt installation av eldstäder och
skorstenar och bättre uppföljning av eld­
stadsrelaterade bränder är några förslag
på åtgärder för att minska antalet bränder
i boendemiljöer.
Moderator under brandskyddsdagen
var Sandra Danielsson, brandingenjör.
För första gången var samtliga 33 skånska
kommuner representerade. Hela 46 företag
inom branschen var på plats vid MSB
Revinge, vilket är rekord i antalet utställare.
Text och foto: Jessica McKinley, MSB
Förbundsstyrelsemöte i Uppsala
Den 16-17 november träffades
förbundsstyrelsen för årets
andra möte i Uppsala. I flera
frågor togs viktiga beslut för att
vi ska kunna fortsätta vara en
framgångsrik förening även i
framtiden.
Innan förbundsstyrelsen träffades hölls
en extra-kongress. En rad frågor kom
att handla om vilken strategi föreningen
ska anamma för att åter få i balans i
ekonomin. Kraftigt minskade intäkter
ställer krav på nytänkande i föreningens
verksamhet.
Kommunicera
Den långsiktiga lösningen för att få bättre
ekonomi består i att öka medlemsantalet.
Genom att få fler att inse vilken nytta
man som brandbefäl har att vara medlem
i föreningen, kan medlemsantalet öka.
Det finns över 5000 brandbefäl i Sverige
och omkring hälften är medlemmar idag.
Vi måste bli bättre på att kommunicera vad
föreningen står för och vad ett medlem­
skap innebär, men vi måste också bli
bättre på att arrangera attraktiva akti­
viteter. Många föreningar driver idag
aktiviteter som är så bra att de helt eller
delvis finansieras av arbetsgivarna.
Utvecklad hemsida
Hemsidan behöver utvecklas för att
möta behoven hos medlemmar, blivande
medlemmar, myndigheter och tidningens
läsare. Vår befintliga hemsida har fyllt
en viktig funktion och nu är det dags att
ta nästa steg i utvecklingen. Hemsidan
är vårt ansikte utåt och det är viktigt att
den kommunicerar det som föreningen
står för. Den kan också vara ett hjälpmedel
för att rekrytera fler medlemmar.
IRL
På förbundsstyrelsemötet diskuterades
hur SBR kan bidra till att IRLs uppskattade
verksamhet kan utvecklas. Styrelsen var
överens om att det handlar om att hjälpa
till att identifiera brandbefälens behov av
ledarskapsutveckling, marknadsföra IRL
som en lösning på dessa behov samt bidra
till att det skapas en norm för räddnings­
ledare. I denna norm kan många aspekter
ingå, även ledarskapsförmåga. Det disku­
terades även om det går att utveckla en
organisation för lokala IRL-instruktörer
för delar av IRLs utbildningsutbud, och
om det kan vara mer än ledarskapsut­
bildning som IRL bör erbjuda.
Utskotten ersätts
På mötet beslutades att ersätta vår
utskottsorganisation, som finns under
förbundsstyrelsen, med programområden
under VU. På så vis skapas en snabbare
’’
Vi måste bli bättre på
att kommunicera vad
föreningen står för och vad ett
medlemskap innebär, men vi
måste också bli bättre på att
arrangera attraktiva aktiviteter.
och enklare styrning av denna verksam­
het, som syftar till att utveckla medlem­
mar inom vissa specialistområden samt
sprida vår kompetens till hela samhället.
Programområden som vi inledningsvis
ska ha är metod och teknik, utbildning
och förebyggande. Det internationella
utskottet får inget motsvarande program­
område utan internationella frågor handhas
direkt inom VU.
Stöd till länsföreningar
Budget 2012 antogs vid förbundsstyrelse­
mötet. Styrelsen beslutade att avsätta
100 000 kronor från förbundets sparade
kapital till ett tvåårigt projekt för att
stödja länsföreningar. Förbundsstyrelse
utsåg en projektgrupp och VU blir styr­
grupp för projektet. Syftet är att stödja
föreningar som idag inte har ekonomi att
själva driva verksamhet.
Nytt namn och ny logotyp
Kongressens beslut att byta namn och
logotyp innebär en rad saker. Bland
annat måste vi skapa underlag för att
kunna producera mallar, gåvor med
mera. En omfattande informationsinsats
måste också genomföras, vilket också är
en stor möjlighet att kommunicera och
marknadsföra föreningen.
Annette Andersson,
sekreterare SBBs VU
Förbundsstyrelsemötet den 16 november handlade i
huvudsak om föreningens ekonomi och verksamhetens
riktning framåt. Hur ska föreningen i framtiden värva nya
medlemmar? Vilka åtgärder och satsningar ska göras för
att återställa den finansiella balansen?
Räddningsledaren nr 4 2011
|9
Ett starkare
varumärke
– det är nu
det börjar!
Med nytt namn och ny logotyp börjar vi jobba för ett starkare
varumärke. Men vad är det egentligen som ska ske nu?
Svenska Brandbefälets Riksförbund var
namnet på en förening som 1958 bildades
som en sammanslagning av Svenska
Brandbefälsförbundet och Brandbefälets
Riksförbund (f d Landsbygdens Brand­
befälsförbund). 2011 bytte föreningen
namn till Föreningen Sveriges Brandbefäl
och fick en ny och gemensam logotyp.
Så skrivs nu historien om den förening
som hälften av Sveriges brandbefäl är
medlemmar i.
Varför?
Frågan om nytt namn och ny symbol
väcktes för mer än ett år sedan. Vi
konstaterade att vi hade en flora av namn
och symboler. Namnet på riksorganisationen
antydde dessutom att vi var en facklig
organisation, vilket innebar att vi ibland
var tvungna att poängtera motsatsen.
I samhället är Svenska Brandbefälets
Riksförbund och dess länsföreningar
fortfarande en ganska okänd aktör, trots
att vi omsluter nära 2500 medlemmar
och är Europas största brandbefälsförbund.
De som ändå känner till oss, ser inte
direkt att de länsvisa brandbefälsfören­
ingarna och riksförbundet är en gemensam
organisation.
10 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Därför var frågan om ny och gemensam
logotyp både logisk och naturlig.
Resan
©2010 BAM54
På förbundsstyrelsemötet
i maj 2010
fattades beslutet att låta en grupp, under
Lars Wendels ledning, utarbeta förslag
på ny logotyp. Förslaget presenterades
på förbundsstyrelsemötet i november
2010. Styrelsen ansåg att förslaget, med
vissa redaktionella ändringar, skulle gå
på remiss till samtliga länsföreningar.
På kongressen i maj 2011 fattades det
första av två nödvändiga beslut att anta
nytt namn och symbol. Vid den extra
kongressen i november fattades det andra
och sista beslutet. Och nu har föreningen
ett nytt namn och ny symbol.
Länsföreningarna
Föreningen byter i och med beslutet på
kongressen namn till Föreningen Sveriges
Brandbefäl, som förkortas SBB. Beslutet
får till följd att föreningens stadgar och
normalstadgar för länsföreningar också
ändras. I namnet lägger länsföreningarna
till sitt eget namn. De länsföreningar där
residensstadens namn sammanfaller med
länsföreningens namn får ha ordet ”län”
BBS
BBS
med i namnet (exempelvis Jönköping).
Eftersom länsföreningarna också är egna
juridiska personer, måste varje förening
anmäla namnändring till bank och andra.
Varumärkesmanual
Vi kommer att behöva en enkel varu­
märkesmanual för hur namn och logotyp
ska användas. Manualen kan även inne­
hålla policy och riktlinjer för hur vi upp­
träder. VU fick i uppdrag till förbunds­
styrelsemötet i maj att ta fram förslag till
sådan. Syftet med manualen är att öka
förutsättningarna för att vi ska uppfattas
som en förening och skapa ett starkare
varumärke.
Nya trycksaker
Vi kommer efterhand att ta fram nya
trycksaker med vår logotyp, vilket även
inkluderar brevmall och powerpointmaterial. Andra trycksaker är gåvor och
flaggor.
Vad händer i länsföreningarna
Varje länsförening bör på respektive års­
möte fatta eget beslut om nytt varumärke.
Varje förening bör anmäla ändring av
namn till Skatteverket, bank m f l.
w
’’
Sedan 2008 har mycket hänt i föreningen. Vi har arbetat
fram ny vision och en målbild till 2017. Fler och fler aktörer
efterfrågar vår kompetens i olika utredningar och remisser. Till
denna utveckling lägger vi nu nytt namn och logotyp. Mycket
arbete kvarstår men vi är på god väg att bygga ett starkare
varumärke och bli en Starkare, Bredare och Bättre organisation!
Profilmaterial
Vi kommer att behöva ta fram nytt
profilmaterial som vepor, medaljer,
plaketter mm. Vi undersöker kostnaderna
för detta. VU kommer att ta fram digitala
original för underlag för brevhuvud,
powerpointbilder med mera som enkelt
kan anpassas till respektive länsförening.
Hemsidan ska också justeras med nya
varumärket och vi förbereder informa­
tionsinsatser för att informera vårt nya
varumärke.
Övrigt
Det bakomliggande syftet med att skapa
ett nytt varumärke är bland annat att vi
ska förstärka uppfattningen att vi är en
och samma organisation. Därför har vi
nu beslutat att utreda förutsättningarna
för att alla ledamöter i det verkställande
utskottet och ordföranden i respektive
länsförening ska använda sig av gemen­
samma mailadresser. Varje länsförening
kan ha ytterligare två mailkonton för
andra förtroendevalda.
Starkare, Bredare och Bättre
Sedan 2008 har mycket hänt i föreningen.
Vi har arbetat fram ny vision och en mål­
bild till 2017. Fler och fler aktörer efter­
frågar vår kompetens i olika utredningar
och remisser. Till denna utveckling lägger
vi nu nytt namn och ny logotyp. Mycket
arbete kvarstår men vi är på god väg att
bygga ett starkare varumärke och bli en
Starkare, Bredare och Bättre organisation!
Ulf Lago, ordförande
Fakta
Ett namn och en symbol (tuppen) som Svenska
Brandbefälets Riksförbund har haft under 50 år går nu
i graven. Föreningen har även använt en annan symbol
- fågeln Fenix - och en hjälm som symbol.
Falck räddningstjänst
Räddningsledaren nr 4 2011
| 11
Tema kommunikation
Kommunikation ändrar inte fakta
Kommunikation är inget
självändamål
Många kommunikatörer har ett starkt etiskt och moraliskt
patos. Det ligger i kommunikatörens yrkesroll att verka
för transparens. Man strävar efter att göra rätt, att göra
bättre, att helt enkelt att vara professionell. En av de viktigaste rollerna man har som
kommunikationschef är att vara djävu­
lens advokat internt. En enkel tumregel
är att det som inte kan kommuniceras
externt, det ska i regel inte göras alls.
Oavsett om det gäller förbättringar för
kommuninvånaren som är svårkommu­
nicerade eller om det gäller människors
agerande i organisationen.
Hur ska en kommunikatör i dessa
verksamheter agera för att ”korrekt
information, baserad på relevanta fakta,
bedömningar och argument inom den
företrädda verksamheten, utformas och
sprids”, som det står i kommunikatörens
yrkesförenings yrkesnormer? Eller ”sträva
efter att så mycket information som möjligt
är tillgänglig och förståelig”?
Verksamhetsproblem inte
kommunikationsproblem
Men i dessa dagar är det inte så lätt att
göra vare sig rätt, bättre eller professionellt.
För det är ju inte alltid ett kommunika­
tionsproblem som står bakom oroliga
medarbetare eller en dålig mediebild.
Oftast är det ett verksamhetsproblem.
Ett problem som möjligen kan förklaras
och nyanseras genom kommunikation,
men aldrig sminkas över eller förskönas.
Investeringar i kolkraft och utsålda
elnät kommer aldrig att bli snygga, ens
med den mest kreativa kommunikations­
lösningen. Och rekordbonusar till
cheferna för ”det säkraste året i historien”
efter Deep Water Horizon-katastrofen i
Mexikanska golfen kommer inte att gå
hem i stugorna. Ändrar inte fakta
Exemplen ser vi numera nästan varje
dag, där VDar liksom kommunikatörer
– som vi oftast känner som duktiga och
kompetenta – gör klavertramp utöver det
vanliga. Media i sin tur översvämmas
av experter som minsann vet precis vad
som skulle sagts när, till vem och hur – i
efterhand.
Har kungen nu tagit in kaffeflickor
så är det ju så. Kommunikation kan inte
ändra fakta, möjligen skapa en mer nyan­
serad förståelse genom att sätta in fakta
i ett sammanhang. När det gäller kaffe­
flickor är det ju förstås inte så enkelt att
tvätta bort den visuella bild som skapas
av ordet i många människors medvetande.
Oavsett sammanhang.
12 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Metadiskussion om mediehanteringen
Det blir lätt att sakfrågorna, verksam­
hetsproblemen, inte adresseras utan att
det blir en metadiskussion om mediehan­
teringen. Om vi fortsätter på den vägen
så finns risken att vi inbillar oss själva
och alla andra att det är kommunika­
tionen i sig som är sakfrågan.
Jag vet att det är många kommunika­
törer som går igång på en kris, äntligen
blir man den expert alla skriker efter i
organisationen, äntligen en chans att visa
handlingskraft och ledarskap, äntligen
blir man den interna hjälten om man
lyckas hantera mediekrisen på ett begåvat
sätt. Men en verksamhet har bara sitt
existensberättigande i sina kunder,
medborgare eller medlemmar. Och det är
i verksamheten och dess vilja till förändring
och förbättring som kommunikationen
gör mest nytta.
Sylvia Nylin,
VD Informationsföreningen
Foto: Ulrika Malm
Högtryckskompressorer
Vi har ett brett sortiment av luft- och vattenkylda kompressorer,
för komprimering av andningsluft eller andra gaser upp till 400 bar.
Vi levererar kompressorerna med utrustning efter era önskemål och
behov. Med kapaciteter från 100 till mer än 5000 liter/min har vi
kompressorer för de flesta användare. Vår affärside’ är att alltid
erbjuda driftsäkra och pålitliga kompressorer och anläggningar.
Vår kunniga personal svarar för service och support, på plats hos
er eller på någon av våra anläggningar i Saltsjö-Boo eller Fårösund.
På vårt sortimentet finns också:
El- och luftdrivna boostrar, Filtreringsutrustningar,
Regulatorer och Ventiler, Slangar,
Tryckkärl och Gasbagar,
Ramper och Paneler,
Övervakningsutrustningar,
Övervakningsutrustninga
Gasdetektering, m.m.
Ring oss så berättar vi mer!
Hemsida: www.curt-nyberg.se
E-post: [email protected]
Telefon: 08-747 00 05
Paratus din vän under utryckning
Med Paratus är du aldrig ensam i bilen under utryckning. Du får hjälp med att hitta fram, visa rätt insatskort, och en karta där du direkt från kartan - hittar
all information som är knutet till en viss punkt eller yta. Det gör att du snabbt hittar riskinformation, objektkort, bilder eller annan information när du är på
skadeplats.
När du återvänder till stationen överförs videofilen och ljudupptagningen från insatsen och alla dokument och GIS-information uppdateras automatiskt.
Vill du veta mer - kontakta oss!
Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering.
Saab Security
Vårstigen 112
663 91 Hammarö
Tel. 054-51 56 50
[email protected]
www.saabperformit.se
Tema kommunikation
Rakel
Vid årsskiftet 2008/2009
såg räddningstjänsterna i
Jönköpings län behovet av att
ta ställning till det nya nationella
kommunikationssystemet. Rakel
– ja eller nej? De valde att titta
på vad den nya tekniken kunde
erbjuda i förhållande till deras
arbetssätt idag och hur de såg
sig arbeta i framtiden. Resultatet
blev ett ja. Här presenteras
erfarenheterna från översynen
där målet var att implementera
Rakel utifrån en räddningstjänsts specifika behov.
Polisen och Landstinget i länet hade
redan beslutat att använda Rakel som
huvudkanal för kommunikation och allt
fler samverkande aktörer anslöt sig till
systemet. Med en lång historik av väl­
etablerad samverkan blev det svårt att
motivera ett eget, inte fullt ut integrerat
kommunikationsnät. I slutet av 2009
kom räddningstjänsten fram till att det
inte gick att säga nej till Rakel.
Genom samverkansavtalet RäddSam
F betraktas all räddningstjänstpersonal
(kunskap/kompetens) och all specialutrust­
ning kopplat till nödsituationer inom
länet i praktiken som en enda resurspool.
Planering och implementering av Rakel
har drivits som ett länsgemensamt projekt
inom RäddSam F.
Riktlinjer och implementeringsprinciper
Räddningstjänsterna i Jönköpings län
och i Kronobergs län tog fram riktlinjer
för hur systemet skulle användas, tillsam­
mans med de primära samverkansorga­
a
t
y
b
t
t
A
:
L
E
K
RA
s
n
o
i
t
a
k
i
n
u
m
kom
nisationerna Landstinget, Polisen, SOS
Alarm AB och i samråd med de nationella
projekten för Rakel.
Implementeringen planerades utifrån
ett antal grundprinciper. Dessa var att:
• införliva väl fungerande och etablerade
arbetssätt med ny teknik (hänsyn
skulle tas till erfarenhet av operativ
samverkan inom kommunens egen
räddningstjänst, mellan olika kommuners
räddningstjänster och mellan blåljus­
organisationerna i länet och dess läns­
gemensamma värderingar och rutiner).
• teknik ska vara stödjande, inte styrande.
• det lokala ska fungera tillsammans
med det regionala och nationella.
Projektorganisation och resultat
Länets räddningschefsgrupp har varit
målstyrande. Projektstyrningen har dele­
gerats till en styrgrupp och genomförandet
till en projektledare. Projektledaren
har i sin tur knutit lokala referenser
och resurser till projektet vid behov. En
extern konsult med gedigen system- och
ä
14 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Rakelmärkning på insatsledarens fordon
i Jönköping.
teknikkunskap har anlitats för att bistå
med struktur, utbildning och praktiskt
genomförande.
Projektet har hittills bland annat
resulterat i en med Kronobergs län
utvecklad gemensam scenariobaserad
metodik och en enhetlig operativ kom­
munikationsplanering (OKP) på länsnivå.
Det har också inneburit gemensam upp­
handling av hårdvara, synkroniserad
implementering och gemensamt utbild­
ningsmaterial.
Utmaningar
Rakel kräver ett högre utvecklat systemoch metodtänk kring operativa frågor.
Införandet har inte enbart krävt resurser
i form av handhavandeutbildning utan
även en mer övergripande systemkunskap.
Behovet av nyinlärning och utbildning
för att få en väl grundad och stabil drift
av systemet har varit stort. Varje använ­
dare i systemet har hittills i genomsnitt
genom­­gått mellan 4-8 timmars grund­
utbildning.
Systemet har även fler administrativa
rutiner än det analoga nätet. På grund av
det skapades en administrativ organisa­
tion kring Rakel och en sådan funktion
Tema kommunikation
Rakel
God täckning går att få
med enbart handterminal
vilket är ett av mervärdena
med Rakelsystemet.
Fakta Räddsam F
och F- Samverkan
radios­system
Utbildning för länets rakelinstruktörer den 16
december 2010. Från vänster: Bo Christensson,
Peter Qvarnström, Mats Olell och Fredrik
Björnberg.
David Högberg leder instruktörsutbildning för
blivande Rakelinstruktörer.
RäddSam F är ett samarbetsavtal mellan
räddningstjänsterna i Jönköpings län
samt Ydre kommun i Östergötlands län
och SOS Alarm AB med syftet att använda
samhällets resurser bättre och effektivare
i strävan att skapa trygghet och säkerhet
i länet.
F-samverkan skapades av myndigheter
och organisationer i Jönköpings län och
Ydre kommun i Östergötlands län sedan
man identifierat behov av att förbättra
förutsättningarna att utföra uppdraget
mot medborgarna vid kris och olyckor.
I forumet hanteras samverkansfrågor
för områden som främst regleras i
Lag (2006:544) om Kommuners och
Landstings åtgärder inför och vid extra­
ordinära händelser i fredstid och under
höjd beredskap, Lag (2003:778) om Skydd
Mot Olyckor, Polislag (1984:387) samt
Hälso- och sjukvårdslag (1982:763).
Fakta Rakel
kommer även att vara nödvändig efter
fullgjord implementering.
Rakels kapacitet för samtidiga samtal
på en begränsad yta (många terminaler
anslutna till en och samma Rakel-bas­
station) kommer att undersökas ytter­
ligare, då brister upptäckts vid några
tillfällen.
Ur ett ekonomiskt perspektiv är
abonne­mangskostnaden på cirka 10 000
kr/år en stor utmaning. Att motivera
och förklara värdet av systembytet för
kommunerna är svårt liksom att försöka
påverka de mycket höga kostnaderna i
någon form.
Mervärden
Kombinationen av en god täckning och
ett gemensamt kommunikationssystem
gynnar samverkan. Framförallt ger det
en ökad förmåga för medlyssning av/från
händelser på större avstånd, vilket till
exempel gör att resurser utspridda över
ett större geografiskt område – får insyn i
händelsen långt tidigare än innan. Rakel
har dessutom vid vissa tillfällen varit det
enda kommunikationssystem som kunnat
användas för en fungerande samverkan.
Användningssätt
Enligt ett länsgemensamt beslut kommer
alla länets ledningsfunktioner att anslutas.
För räddningstjänsten innebär det i stort
- brandingenjörer, insatsledare, styrke­
ledare och de flesta släckbilar. Rakel
kommer enligt beslutet att användas som
primärt kommunikationssystem för led­
ning och samverkan från och med 1 april
2012. Det står sedan varje kommun fritt
att välja egna interna tekniska lösningar,
hur utfasningen ska gå till och hur långt
utöver det länsgemensamma beslutet man
vill gå.
Det finns ett intresse kring vilka förut­
sättningar Rakel har för rökdykning och
utalarmering av beredskapsfunktioner
(som är aktiva över en stor geografisk
yta). Traditionell telefoni kommer att
behållas eftersom förutsättningarna för
kopplingen mellan Rakel och de publika
telefoninäten ännu inte anses tillräckligt
utredda.
Text & Foto: David Högberg, brandingenjör,
Räddningstjänsten Jönköping
Rakel: är en akronym/förkortning som
står för Radiokommunikation för effektiv
ledning.
Namnet togs av den utredning som den
10 juni 2002 fick i uppdrag av regeringen
att utreda förutsättningarna för att bygga
ett nytt gemensamt nationellt radiokommunikationssystem.
Täckning: Rakelsystemet täcker 99,84
procent av Sveriges befolkning och 95
procent av landets yta, undantaget fjällvärlden.
OKP: Operativ kommunikationsplanering.
En dokumentation över hur nätet och
radioterminalerna ska programmeras utifrån
organisationens specifika behov och
arbetssätt.
Talgrupper: är systemets motsvarighet till
de analoga systemens kanaler. Alla medlemmar i talgruppen hör trafiken som
sänds av en deltagare i taget. En användare kan vara medlem i flera talgrupper.
Talgrupper kan användas såväl inom en
organisation som mellan organisationer.
Räddningsledaren nr 4 2011
| 15
Tema kommunikation
Förändringsledning
Kommunikationen är central för
om en organisationsförändring
blir lyckad eller inte. Det menar
Catrin Johansson, forskare vid
Mittuniversitetet och expert på
kommunikation, ledarskap och
förändringar i organisationer.
Kommunikationens
betydelse vid
förändring
Idag är förändringstakten hög i många
företag och organisationer. Det beror på
flera externa faktorer som globalisering,
teknikutveckling och ökande konkurrens,
som tvingar fram förändringar som
anpassning till omvärlden. Men föränd­
ringar dras också i gång av chefer och
ledningsgrupper som vill sätta sin prägel
på organisationen. Föreställningen att
organisationer måste förändras för att
uppfattas som moderna är vanliga.
Organisationer förändras ständigt
Organisationsförändring är ett vitt
begrepp. Det spänner över ett antal olika
typer av förändringar som uppköp av
företag eller fusioner, besparingsprogram
och uppsägningar, omorganisationer,
införandet av nya datasystem och ny
kommunikationsteknologi. Alla organi­
sationsförändringar är inte heller planerade,
organisationer är dynamiska och förändras
ständigt.
Hjälp av kommunikation
Kommunikationen är central både vid
dynamiska förändringar och när man
vill lyckas med en planerad förändring.
Forskare har länge uppmärksammat
kommunikationens viktiga roll vid för­
16 |
Räddningsledaren nr 4 2011
ändringar – som verktyg för förändring
och på senare tid som process. Det innebär
att man ser att förändring och kommu­
nikation går hand i hand – förändringen
sker och realiseras genom kommunika­
tion. Det är när vi börjar prata och skriva
om en förändring som det första steget
mot förändringen är taget. Hur föränd­
ringen förmedlas (kommuniceras) är centralt
för om den blir lyckad.
När en förändring börjar diskuteras
borde alltså första steget vara att vända
sig till kommunikationsavdelningen för
att integrera den interna och externa
kommunikationen i förändringsplanen.
Men det är långt ifrån alla organisationer
som satsar de resurser som krävs på kom­
munikationsavdelningen. I stället ses
kommunikation allt för ofta som en kostnad
och inte som den bärande processen vid
en förändring.
Delaktighet
Ledningens perspektiv innebär ofta att
kommunikation handlar om att medar­
betarna ska förstå behovet av förändring,
konsekvenserna av den och att minska
eventuellt motstånd mot att genomföra
den. Då glömmer man bort att de som
ska genomföra en förändring behöver
känna delaktighet och engagemang för
att vara med och bidra. Engagemanget
och delaktigheten kan stärkas genom en
bra förändringskommunikation.
Åtta råd för en lyckad förändring
Varje förändring måste planeras specifikt
utifrån sina förutsättningar. Det är stor
Tema kommunikation
Förändringsledning
’’
Kommunikationen är central både vid dynamiska förändringar
och när man vill lyckas med en planerad förändring.
Forskare har länge uppmärksammat kommunikationens viktiga roll
vid förändringar – som verktyg för förändring och på senare tid
som process.
skillnad på att säga upp medarbetare och
att bygga en ny varumärkesidentitet. Men
det finns några generella råd man ändå
kan ge:
1. Uppmärksamma kommunikationens
roll vid förändringar.
2.Ta hänsyn till organisationens historia
och tidigare förändringsinitiativ.
3.Använd erfarenheterna och den kom­
petens som finns i organisationen när
det gäller kommunikation vid föränd­
ringar.
4.Planera förändringen och kommunika­
tionen om förändringen samtidigt.
5.Skapa engagemang genom att involvera
när det gäller formulering av mål, plane­
ring och genomförande.
6.Utbilda cheferna som är medarbetarnas
viktigaste kommunikationskanal och
har ansvar för kommunikationen.
7.Bygg en gemensam förståelse genom
dialog och samtal.
8.Följ upp förändringsprocessen och
kommunikationen kontinuerligt.
Ett bra exempel
I ett forskningsprojekt vid
Mittuniversitetet 2006-08 studerades
förändringskommunikation i tre företag,
däribland AstraZeneca.
Fakta Lean:
Lean är ett koncept som utvecklades av
Toyota och syftet är att identifiera och
eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för
slut­kunden. Man arbetar med ständig
förbättring, eftersom ingen process är
perfekt utan kan förbättras. Lean innebär
att alla medarbetare involveras i förändringen och ger förslag om förbättringar,
vilket i sin tur medför att den närmsta
chefens kommunikation är extra viktig.
AstraZeneca är ett bra exempel på hur
ett företag kan arbeta på ett lyckat sätt
med sin förändringskommunikation.
När Sweden Operations, en enhet som
tillverkar läkemedel, bildades, centralise­
rade man kommunikatörerna från olika
enheter i en gemensam kommunikations­
avdelning. Kommunikationschefen, som
ingick i ledningsgruppen, fick uppdraget
att utveckla en rådgivande roll i organisa­
tionen när det gällde kommunikation. En
process som fick namnet Leda med kom­
munikation utvecklades, och den summe­
rades i tre punkter:
1.Kommunikatörens roll är att vara en
kommunikationspartner, cheferna har
ansvaret för kommunikationen.
2.Kommunikatören arbetar med standar­
diserade metoder och verktyg.
3.Kommunikationsarbetet fokuserar på att
uppnå förståelse, attityder och beteenden.
Lean införs
I samband med att organisationen beslu­
tade sig för att införa Lean Production
för att effektivisera produktionen, vände
projekt­ledarna sig till kommunikations­
avdelningen för att få hjälp med planeringen
av kommunikationen.
Kommunikatörerna tog fram ett
utbildningspaket i form av tre workshops
för cheferna inom de enheter där Lean
skulle införas. Utbildningen innehöll
kommunikationsteori byggd på forskning
och cheferna fick gemensamt ta fram
budskap om förändringen.
De intervjuer av chefer som genomfördes
av forskarna visade att den här utbild­
ningsinsatsen fick resultat. Chefernas
beskrivningar av förändringsinitiativet,
varför det genomfördes och vilka de
viktiga budskapen var stämde väl överens.
Cheferna uppfattade också införandet
av Lean som professionellt och de ansåg
att de haft ett stort stöd från ledningen.
Det största problemet som både chefer och
medarbetare kommenterade var bristen på
tid för kommunikation.
Medarbetarna upplevde också att de
hade stora möjligheter att påverka och
att delaktigheten var hög. Även om flera
kommenterade tidspressen och uttryckte
önskemål om mer dialog ansåg över 90
procent av medarbetarna att de kunde
beskriva målet med förändringen på ett
bra sätt. De kände också att de fick bra
information som var lätt att förstå och
som berörde dem.
Ökad produktion
Införandet av Lean resulterade i ökad
produktion, minskad sjukfrånvaro och
ett ökat engagemang bland medarbe­
tarna. Det är också ett exempel på best
practice när det gäller kommunikationens
roll vid en förändring, som ligger väl i
linje med ny forskning om förändrings­
kommunikation.
Läs mer: Catrin Johansson har tillsammans med
Mats Heide gett ut boken Kommunikation vid förändringsprocesser (Johansson, C. & Heide, M. 2008.
Malmö: Liber. ISBN: 9789147088850) I boken finns en
modell för hur man kan arbeta med kommunikation
i olika faser av en förändring. Författarna diskuterar
hur kommunikationen hos nyckelaktörerna ledning,
chefer, kommunikatörer och medarbetare kan planeras
för ett bra resultat.
Catrin Johansson,
Mittuniversitetet
Räddningsledaren nr 4 2011
| 17
VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD
www.fernonorden.se
Tel 0520 420200 [email protected]
IRL
ledarskapsskola
A nställnings
avtal
Arbetsgivaren
Representanten
Arbetstagaren
Individen
Anställningsavtalet
Det är det juridiska avtalet, mellan individen och arbetsgivaren och som innefattar skyldigheter och
rättigheter för både den anställd och arbetsgivaren. I detta förhållande om anställning finns det olika
avtal, lagar och regler som ger en ram för medarbetarskapet och ledarskapet. Här lyfter vi några
centrala delar av arbetsrätten och relationen mellan individen och arbetsgivaren.
Arbetsledningsplikten
Det centrala kollektivavtalet ”Allmänna
bestämmelser” ger en tydlig fingervisning
vem som styr på arbetsplatsen:
”Arbetstagare ska utföra de arbetsupp­
gifter som framgår av för arbetstagaren
gällande anställningsavtal och de ålig­
gan­den i övrigt, som är förenade med
anställningen.”
Att arbetsledaren och chefer, leder och
fördelar arbetet blir ofta en nyhet för
många och beskrivningen ”åligganden i
övrigt” skapar ofta frågetecken.
I vissa fall kan det vara rimligt att kritiskt
reflektera över och diskutera ”åligganden
i övrigt” som exempelvis kan vara att åka
på inbrottslarm och bevakningsuppgifter.
Lojalitetsplikten
Lojalitetsplikten är tydlig och markerar
att vi alla oavsett befattning är skyldiga att:
Samarbeta på arbetet – även om vi
ogillar arbetskamraterna, skilj på privat
och arbete.
Ej prata illa om arbetsgivaren – som
att raljera eller fälla elaka kommentarer
över den ”dumma räddningschefen”. Att
däremot reflektera över sakinnehållet är
en annan sak.
Bisyssla inte
• Inverkar hindrande för arbetsuppgifterna.
• Innebär verksamhet som konkurrerar
med arbetsgivarens.
• Påverkar arbetstagarens handläggning
av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren.
Reflektera gärna över vad det innebär att
”inverka hindrande för arbetsuppgifterna”.
Att inte följa anställningsavtalet
Ett sätt för arbetsgivaren att påverka normer
är disciplinpåföljd. Det går snabbt att
utveckla en företagskultur i fel riktning
som inte gynnar verksamheten. Här kan
man utdela en disciplinpåföljd i form av
skriftig varning, när någon har gjort sig
skyldig till fel eller försummelse. Det är
ett sätt för arbetsgivaren att visa ”gult
kort”. Slutar inte beteendet, kan det
sedan leda till ”rött kort” – avskedande.
Yttrandefrihet kontra lojalitet
Det som är unikt med offentlig anställning
(och där med räddningstjänst­perso­nal)
är yttrandefriheten enligt den svenska
regeringsformen. Meddelar­fri­heten har
som syfte att säkerställa offentlighets­
principen. Det innebär att anställda har
rätt att ”läcka” uppgifter för att de via
media kan nå allmänheten för att bland
annat motverka korruption och bidra till
att missförhållanden upptäcks.
I offentlig anställning innebär det att
yttrandefriheten är överordnad lojalitets­
plikten. Inom näringslivet är det tvärtom,
det vill säga lojalitetsplikten är överordnad
yttrandefrihet. Som ambulanspersonal
ska man tänka på detta. Övergår anställ­
ningen från landstinget till en privat
entreprenör kan man inte till exempel
skriva ett debattinlägg i lokaltidningen
med sina synpunkter om den privata
entreprenörens tillkortakommanden.
Som räddningstjänstpersonal har man
alltså möjlighet att använda meddelarfri­
heten utan att bryta mot sekretessuppgifter.
Men är man på arbetet gäller arbetsled­
nings- och lojalitetsplikten, trots att man
kanske inte delar sina chefers uppfattning.
Referens: ”Yttrandefrihet och lojalitet”.
SKLs ”Kommentus” kan beställa på
Sveriges Kommuners och Landstings
(SKL) hemsida.
Ola Mårtensson
verksamhetschef, IRL
Räddningsledaren nr 4 2011
| 19
IRL
ledarskapsutbildning
Ledarskapsutbildning
för alla brandbefäl i Hallands län
Dessa frågeställningar/ämnen tas upp
under utbildningen
• Vad innebär det att vara arbetsgivare­
representant under beredskap/jour­
tjänstgöring?
• Vad innebär lojalitetsplikten för mitt
ledarskap?
• Vad är genus, jämställdhet, jämlikhet
och mångfald? Vad innebär det för
mitt ledarskap?
• Vilka gränser och mandat finns det
mellan rollerna styrkeldare och insats­
ledare? (Under icke insats)
• Ökad självkännedom genom metoden
Personligt Porträtt.
De senaste fyra åren har Hallands styrke­
ledare (heltid) genomgått IRLs utbildning
Heltid Arbetsledning som genomförs
under 2+2 dagar. Som nästa steg i ledar­
utveckling, såg Halland läns räddnings­
tjänster behovet av att utbilda sina insats­
ledare och brandingenjörer tillsammans,
med målet att utforma en gemensam
ledarskapsplattform för insatsledning.
IRL kommer nu att genomföra fyra
utbildningar under 2011/12 med cirka
10 deltagare per omgång. Målsättning
och innehåll i utbildningen är att ge en
ökad förståelse för insatsrollens och var­
dagsrollens innebörd – och att utveckla
individens förmåga att vara ledare i orga­
nisationen. Utbildningen delas upp på
2+1 dagar med cirka en månads uppehåll
för att arbeta med hemuppgifter.
Mika Karlsson, stf räddningschef från
Falkenberg, är projektledare för programmet
och IRLs kontaktperson.
Mika har själv deltagit i utbildningen och
tycker att den har gett honom värdefulla
reflektioner för sitt sätt att leda. Han
framhåller också värdet av att lära känna
andra insatsledare och brandingenjörer
på ett annat sätt än de brukar göra. Mika
tycker att samarbetet med IRL fungerar
utmärkt då det bidrar till ökad kunskap
och blir en mötesplats för länets befäl.
”För att fungera i sin ledarroll är det
viktigt att rollen är tydlig, att man blir
tilldelad rätt mandat, befogenheter, att
man vet sina skyldigheter och även vet
sina rättigheter gentemot arbetsgivaren.”
En reflektion av Per Lanefelt, insats­
ledare från Varberg, som deltog under
hösten i utbildningen.
Ola Mårtensson,
verksamhetschef, IRL
Lysekilen AB
Annons:
Räddningsledaren samt
Samverkan 112
T 0523-660 628 / 070-513 69 40 F 0523-660627
[email protected] www.lyftkuddar.se
Lysekilen = Den nya generationen lyftkuddar.
Förstärkta med rostfritt stålnät
och Aramid (kevlar®).
Patentsökt hösten 2005.
Vår kilkudde blev
plagierad 2010 av
en stor tillverkare
Reperations sats
medföljer.
Vår målsättning är att Kilkudden skall klara de svåraste lyftsituationer utan att skadas. Detta är möjligt med unik förstärkning av
rostfritt stålnät + Aramid (kevlar®). Kilkudden finns 2, 2,5, 5 och 10 ton med den unika kilformen.
En stor tillverkare kopierade vår kilkudde 2010.
Förstärkningarna gör vår 5 tons kilkudde är ca.30% tyngre än kopian.
Kilkudden skall fungera, när det händer har man inte tid att reparera .
Lysekilen AB
T 0523-660 628 / 070-513 69 40 F 0523-660627
[email protected] www.lyftkuddar.se
Elsäkerhet vid räddningsinsats
Elektricitet kan orsaka allvarliga och omfattande skador på person och egendom. Det största
problemet vid elolyckor är risken för personskador både för den som drabbas och den eller de som
försöker gripa in för att flytta en person från strömförande objekt eller släcka eventuell brand.
Som innehavare av en starkströmsanläggning är du skyldig att sköta och kontrollera anläggningen
så att den kan användas på ett betryggande sätt.
Den här handboken riktar sig i första hand till räddningstjänsten men även till anläggningsinnehavare samt eldriftansvariga inom de flesta verksamheter, exempelvis större kontor och
industrier.
Boken innehåller följande:
• Tillträde till driftrum
• Elektrisk fara
• Säkerhetsåtgärder
• Släckmedel
• Elanläggningar
• Släckning av bränder
• Checklistor
Du kan även beställa boken på www.brandskyddsforeningen.se, via telefon 08-588 475 00 eller fax 08-662 35 07.
Jag beställer ______ ex av Elsäkerhet vid räddningsinsats för 295 SEK
(medlem 266 SEK) exklusive moms. Best. nr 206000.
Frankeras ej.
SBF betalar
portot.
Namn _________________________________________________________________
E-post ________________________________________________________________
Företag _________________________________ Telefon _______________________
Adress ________________________________________________________________
Postnummer/Ort ________________________________________________________
Organisationsnummer ____________________________________________________
Jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen och får därför 10 procent rabatt.
Brandskyddsföreningen
Svarspost
Kundnummer 122284703
110 27 Stockholm
Debatt/aktuella händelser
från begränsad till komplex olycka
å
p
e
g
i
r
e
v
S
r
Hur bra ä
e
d
n
a
d
i
r
k
s
­
r
e
v
ö
gräns
?
g
n
i
n
d
e
l
s
t
a
s
in
September var 2011 års kulmen vad gäller oljeskyddsinsatser. På några veckor genomfördes två stora
internationella övningar med fokus på gränsöverskridande samverkan och ledning i samband med
oljeutsläpp. Mellan övningarna inträffade en fartygskollision ute på danskt vatten som sedan visade sig
bli ett av de största utsläppen på västkusten på 30 år. Brandingenjör Eva Ljungkvist, som på uppdrag
av MSB medverkade under dessa händelser, ger här sin syn på Sveriges förmåga att hantera större och
komplexa olyckor.
När jag medverkade under dessa händelser
fick jag se många kompetenta människor
växa med uppgiften och ta del av system
och arbetssätt som fungerar tillräckligt
bra för en begränsad olycka. Tyvärr så
visar det sig att Sverige saknar viktiga
komponenter för att effektivt hantera en
stor komplex händelse. Min personliga
reflektion är att landsidan behöver
följande:
• Ett gränsöverskridande
insatsledningssystem.
• Gemensam informationshantering.
22 |
Räddningsledaren nr 4 2011
• Larmning och användning av
icke-myndighetsorganisationer.
Ett gränsöverskridande
insatsledningssystem
Våra tre principer (ansvar, närhet och likhet)
är en styrka vid en begränsad olycka där
ansvaret ligger hos ett fåtal organisationer/
myndigheter. Erfarenheten säger mig att
skickliga medarbetare kompenserar på
eget initiativ där våra styrande principer
inte ger stöd.
Debatt/aktuella händelser
från begränsad till komplex olycka
Fakta
Skagex: Norges största civila övning
pågick i 2 dygn med 800 skademar­
körer och ca 4000 deltagare från 4
länder. I Oslofjorden hade en fingerad
kollision inträffat mellan en passagerarfärja och ett tankfartyg. I övningen
ingick även brand, utsläpp av olja och
keminsats. www.dsb.no
Tjörn: Utsläppet uppskattas vara på
700 ton olja och cirka 640 togs upp av
kustbevakningen.
www.kbv.se och www.lansstyrelsen/
vastragotaland
Ensaco, Boilex: 3 dagar lång övning
med inriktning på att stresstesta
systemet och med nyckelorden gräns­
överskridande ledning, samverkan och
kommunikation. Första strandnära
övningen i Östersjön med 350 deltagare, 81 organisationer och 8 länder.
www.msb.se och www.ensaco.fi.
NAMEPA www.namepa.net
Länsor kan tjäna flera olika syften. Det är ledningen som bestämmer om de ska skydda ett
område/ett inlopp eller om de ska stänga in oljan
och begränsa de sekundära skadorna på närmiljön.
Varje ansvarstagande ledning måste säkerställa
prognos och konsekvensanalys för att kunna ta
dessa beslut.
Ett av Sveriges största oljeutsläpp
inträffade 2003. En stor del av oljan från
fartyget Fu Shan Hai drabbade Österlens
kust och jag hade förmånen att få delta
i insatsen. Vi hade ingen oljeskyddsplan
och våra rutiner sträckte sig inte längre
än till två säckar absol (absorptionsmedel).
Men vi hade tur. Oljan fanns bara på vårt
insatsområde. Vi kunde jobba avgränsat,
informellt och basera arbetet på personliga
kontakter.
Men ett utsläpp i Mälaren exempelvis
– kräver ledning och samarbete mellan
8 räddningstjänster, 16 kommuner, 4
länsstyrelser o s v. för att kunna säkra
dricksvattenförsörjningen bland annat.
Enligt tillgängliga siffror har den svenska
Kustbevakningen tagit upp mer än 90%
av oljan. På landsidan kan vi lära oss av
dem, för att få en effektiv ledning och
därigenom en bättre oljesanering.
När det blir så komplext saknar Sverige
ett ledningssystem som kan växa från
den lilla olyckan till den mycket stora.
När det gäller att ta upp själva oljan är
Sverige väl rustat med både kompetens
och utrustning.
Man kan inte förvänta sig att den lilla
kommunen eller brandkåren ska klara av
en komplex händelse. Av ledningen kan
man dock kräva att den inser när den
är underdimensionerad och/eller saknar
förmåga att hantera situationen. Vi behöver
även få svar på vem som ansvarar för
att prioritera åtgärderna utifrån Sveriges
bästa. Kommuner, länsstyrelser och MSB
måste ta ett kliv fram och gå ut ur skuggan
av oss dominanta blåljusorganisationer.
Våra krisplaner på lokal och regional
nivå är geografiskt begränsade. Det
behövs ett ledningssystem för hantering
av gränsöverskridande olyckor. Där
har vi mycket att lära av våra grannar.
Sverige borde ta bättre vara på sina
och andras erfarenheter och införa ett
insatsledningssystem som håller och har
flexibilitet.
Gemensam informationshantering
Inte alla organisationer har råd eller för­
måga att ge bra krisinformation vid kom­
plexa sällanhändelser. Våra medborgare,
grannar och samverkanspartners har rätt
och förtjänar att få synkroniserad och
bra information vid en olycka. Även då
det ingår flera myndigheter som har ett
delansvar och egna krisinformationsrutiner.
Förankrade gemensamma informations­
hanteringsrutiner kan vara ett effektivt
En fantastisk insats av många människor som
genomför ett tungt, skitigt arbete under svåra
förhållanden. Därför är det extremt viktigt att ledningen har koll på arbetsmiljön och hälsoriskerna
på kort och lång sikt. Vilken skyddsutrustning
behövs? Andningsskydd?
Räddningsledaren nr 4 2011
| 23
Debatt/aktuella händelser
från begränsad till komplex olycka
verktyg då de möjliggör fokus och resurser
på rätt åtgärder och aktiviteter.
sationsrepresentant till en samverkans­
grupp eller en gemensam ledningsgrupp.
Larmning och användning av
icke-myndighetsorganisationer
I Sverige har vi många frivilliga organi­
sationer engagerade i fåglar, bandvagnar
och radiokommunikation m m och MSB
arbetar med att organisera delar av dessa.
Det är min vision som utryckande befäl
att kunna ringa in sådana funktioner till
en insats. Ett sätt är att knyta en organi­
Ett förslag på ett nästa steg
Det finns flera vägar att gå och utred­
ningarna som görs på varje händelse
kommer ge sina rekommendationer. Mitt
bidrag till vad som kan vara nästa steg
är:
• Ett gränsöverskridande insatslednings­
system - hämta hem det bästa och
mest lämpliga från Finland, Estland,
Tyskland, Norge och amerikanska
kustbevakningen.
• Gemensam informationshantering –
tillsätt en arbetsgrupp bestående av
våra bästa informatörer inom MSB,
kommunen, polis och räddningstjänst.
Låt gruppen titta på amerikanarnas
”joint information structure” och arbeta
fram ett nationellt förslag.
• Larmning och användning av ickemyndighetsorganisationer – utveckla
det arbete som MSB påbörjat kring
FRO (Frivilliga Radioorganisationen)
och hämta goda exempel från t ex
NAMEPA (North American Marine
Envirionment Protection Association).
Satsa även på mer utbildning och övning
inom praktisk insatsanalys, stabsmetodik
och samverkansbefäl. Vi kan göra bättre
ifrån oss!
Eva Ljungkvist, brandingenjör
Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund
Foto: Karl-Johan Hjertström
UTRUSTNING SOM ÄR
LIKA PÅLITLIG FÖRE,
UNDER OCH EFTER
KATASTROFEN.
RAKEL-LÖSNINGAR FRÅN MOTOROLA
Vi erbjuder tillsammans med Motorola Solutions ett brett
utbud av RAKEL/TETRA-lösningar som möter skiftande
behov på olika marknader.
Har ni några frågor så tveka inte att höra av er till oss via
[email protected], 0303-24 60 00 eller besök www.celab.se
24 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Hästar används inte längre vid utryckning. Mycket kvarstår
dock att göra för att modernisera hjälpmedel och metoder
inom räddningstjänsten. Detta var Lena Grip och Ulrika
Jansson från Karlstads universitet, Linda Granqvist, Ulf Nilsson
och Bertil Ahlgren eniga om, vid ett möte med styrgruppen för
En brandstation för alla.
En brandstation
för alla – ett år senare
I november i fjol utsågs
Räddningst­jänsten Syd till MSBs
– En brandstation för alla. Ett av
målen i projektet är att tre av de
fem skiftlagen i Lund inom fem
år ska bestå av minst 40 procent
kvinnor. Initiativet har uppfattats
som kontroversiellt internt och
har fått en hel del kritik. Men nu
har det börjat vända och allt fler
har börjat se fördelarna med en
mer jämställd arbetsplats.
Räddningstjänsten Syd är ett förbund
med fem samverkande kommuner och
totalt 14 stationer. Under 2011 har två
nya kvinnor anställts som heltidsbrand­
män, vilket innebär att det nu arbetar
37 män och 5 kvinnor som brandmän i
Lund.
Projektet ska pågå i fem år. Under
den tiden ska alla nyanställda kvinnor
placeras i Lund.
– Vi följer de teorier som säger att
ingen ska behöva vara ensam kvinna
på sin arbetsplats, berättar Gunilla
Jansson som är utvecklingsledare i
Räddningstjänsten Syd.
Bland de anställda har projektet
varit kontroversiellt.
Omfattande kritik på sina håll
Linda Granqvist blev i våras projektledare
på heltid för initiativet och hon kan intyga
att kritiken på sina håll är omfattande.
– Många tycker att det här är bara
ännu ett i raden av projekt och har varit
säkra på att det kommer att gå åt skogen.
Jag har ägnat mycket tid åt att tala med
dem och nu tycker jag att de största mot­
ståndarna faktiskt börjar svänga.
’’
Vi är helt enkelt inte
vana att befinna oss i
jämställda situationer.
Produktionschef Ulf Nilsson tycker
inte att det är så konstigt att det finns
skepsis.
Jag kan ta mig själv som ett exempel.
Lite krasst kanske, men jag har tre äldre
bröder och jag är uppväxt i ett hockey­
omklädningsrum. Tills för några år sedan
hade jag i stort sett aldrig jobbat i en
jämställd arbetsgrupp och jag tror inte
att så många andra i vår personal har
gjort det heller. Vi är helt enkelt inte vana
att befinna oss i jämställda situationer.
Bidrar till metod och teknikutveckling
Projektet har fler beståndsdelar än
att rekrytera kvinnor. Ett syfte är att
utveckla metod och teknik. Ett exempel
på det är ett samarbete med företaget
X-innovations som tar fram arbetsrelate­
rade hjälpmedel.
– Företaget vill att vi ska vara referens­
grupp till deras produkter. Vi försöker
också hitta modeller för att ta tillvara våra
egna medarbetares idéer om att under­
lätta arbetet, säger Linda Granqvist.
Huvudskyddsombudet Bertil Ahlgren
välkomnar teknikutvecklingen.
– För mig handlar det om att personalen
inte ska utsättas för tunga lyft i onödan.
Det gynnar ju oss alla i slutändan!
Mentorprogram för
både män och kvinnor
I slutet av september hölls en konferens för
att dra lärdomar av brandmäns erfarenheter
om hur det fungerade när de anställdes.
De kvinnliga brandmännen var särskilt
inbjudna, men också styrkeledarna som
alla är män berättade om hur de togs
emot som nyanställda.
– Vi såg att introduktionen har sett
likadan ut under lång tid. Nu tar vi fram
ett mentorprogram som ska fungera både
för män och kvinnor, berättar Linda.
I övriga Sverige är intresset stort för
projektet. Ett par räddningstjänster har
besökt Lund under hösten.
– I vår planerar vi en större träff för
våra brandmän med den efterfrågande
föreläsaren Dave Baigent, som har fokus
på jämställdhet inom räddningstjänst.
Då bjuder vi även in de andra räddnings­
tjänsterna som sökte projektet, säger
Linda Granqvist.
Text och foto: Annika N Lindqvist, MSB
Räddningsledaren nr 4 2011
| 25
Boverkets nya
byggregler – BBR 19
Hur skiljer sig de nya byggreglerna ifrån de gamla och vad
innebär BBR 19 för räddningstjänsten. Peter Arnevall, brandingenjör
vid Uppsala Brandförsvar ger oss här en överblick och för­
tydligar nyheterna och skillnaderna i den nya lagen och ger
även exempel på vilken inverkan det har på räddningstjänstens
arbete.
Boverkets nya byggregler, BBR 19 som
införs den 1 januari 2012 innebär en rad
förändringar jämfört med de gamla reglerna.
Intresset för de nya byggreglerna har
varit stort, vilket har märkts i antalet
remissvar till Boverket. Till följd av bland
annat dessa synpunkter har det skett
relativt stora förändringar från den för­
sta remissutgåvan, jämfört med den nu
publicerade BBR 19.
Boverket har varit tydliga på en rad
punkter i av de nya reglerna, bland
annat:
• Det är bara det byggnadstekniska
brandskyddet som regleras i byggreglerna
och således kan Boverket bara ställa
krav på byggnaden.
• Byggreglerna behandlar primärt
person­skydd i händelse av brand, men
som en följd av det erhålls även ett visst
egendoms- och miljöskydd.
• Dagens säkerhetsnivå anses vara accep­
tabel och Boverkets uppdrag har varit
att förtydliga säkerhetsnivån - inte nöd­­
vändigtvis förändra den. De förändringar
som gjorts förtydligas och motiveras
utförligt i en konsekvensutredning.
• Eventuella förändringar får inte för­
dyra byggprocessen.
• Regelverket kan bara förhålla sig till
organisatoriskt brandskydd som är väl­
definierat, exempelvis räddningstjänsten.
Generella förändringar
Generellt, framförallt ur ett förebyggande
perspektiv innebär Boverkets nya bygg­
regler ett par steg framåt. De nya reg­
lerna innehåller nu funktionskrav som
förhoppningsvis ger en ökad tydlighet
om vad som är godkänt och inte. Men
26 |
Räddningsledaren nr 4 2011
eftersom byggnaderna nu ska vara
funktionsbaserade, kan kraven på
räddningstjänsten komma att öka. Bland
annat beroende på ökande komplexitet
i tekniska system, så som ventilations­
system och utrymningslarm, men även
då byggnaderna kan bli svårare att läsa
av utifrån.
Gamla BBR 5:8 utgår och ersätts av EKS,
således anges bärförmågan vid brand i EKS.
Funktionskraven i föreskrifterna anger
kraven på byggnaden, medan de all­
männa råden beskriver hur egenskaps­
kraven kan uppfyllas. Boverket har även
försökt göra en tydligare uppdelning av
förenklad och analytisk dimensionering.
Dimensioneras byggnaden efter de all­
männa råden är det förenklad dimensio­
nering. Eventuella avvikelser från förenklad
dimensionering ska verifieras genom
analytisk dimensionering.
Boverkets ändringsregler införlivas i BBR
som kapitel 5:8, här anges vad som gäller vid
ändring av byggnader.
Gamla 5:11 försvinner ur BBR 19 vilket
gör att funktionskraven i BBR ska upp­
fyllas på alla punkter och möjligheten
att frångå föreskrifterna försvinner. Här
är Boverket tydliga, föreskrifterna ska
följas. 30 m gångavstånd är 30 m, inte
31 m. Boverket är även tydliga på att
”branschpraxis” inte är godkända
lösningar av Boverket.
Skriften ”Utrymningsdimensionering” har
införlivats i de nya byggreglerna som allmänna
råd och i och med införandet av de nya byggreglerna försvinner denna skrift.
Regelsamling för byggande, BBR, 2012 - Den 1
januari 2012 träder Boverkets ändrade byggregler,
BBR, i kraft. Reglerna innehåller nyheter om
brandskydd, energihushållning och ändring av
byggnad. Regelsamling för byggande, BBR 2012
finns tillgänglig från och med november månad via
boverket.se
Till BBR 19 införs även ”Boverkets
allmänna råd om analytisk dimensionering
av byggnaders brandskydd”. Dessa all­
männa råd om analytisk dimensionering
av byggnaders brandskydd”. Dessa all­
männa råd anger hur analytisk dimen­
sionering ska utföras, hur avvikelser från
förenklad dimensionering ska tas om hand,
vilka metoder som ska användas med mera.
I nya BBR hänvisas på ett par ställen
till kommunens handlingsprogram,
bland annat avseende räddningstjänstens
insatsförmåga och insatstid. Därför bör
nog samtliga kommuner se över och upp­
datera sitt handlingsprogram så att de på
ett bra sätt beskriver insatsförmågan och
insatstiden. Utrymning via räddnings­
tjänstens bärbara stegar är i dag tillåtet
och kommer alltså även fortsättningsvis
att vara det.
En annan viktig del i sammanhanget
är att PBL (Plan och Bygglagen) nu anger att
byggnaden inte får nyttjas förrän slutbe­
sked är utfärdat. Sakkunnighetsintygen,
brandskyddsdokumentation och inte
minst byggnaden ska vara färdigställda
innan byggnaden får nyttjas.
Specifika förändringar
Begreppet verksamhetsklasser införs.
Detta innebär att byggnader ska delas in
i olika verksamhetsklasser utifrån de fyra
kriterierna lokalkännedom, mobilitet,
vakenhet och förhöjd risk för uppkomst
av brand eller mycket snabbt och omfattande
brandförlopp. Detta har resulterat i 11
olika verksamhetsklasser. En byggnad
kan innehålla flera olika verksamhetsklasser
men bara en byggnadsklass. Beroende på
verksamhetsklasser finns sedan ett antal
olika funktionskrav som ska uppfyllas.
En ny byggnadsklass, Br 0, införs för
byggnader där endast analytisk dimen­
sionering är tillämpbart, exempelvis
byggnader med över 16 våningar, fängelser,
större sjukhus med mera.
I och med samhällets ökade krav på
tillgänglighet ställs även krav på från­
gänglighet i nya BBR. Ett exempel på det
är, att det i allmänna/publika lokaler ska
finnas för funktionshindrade tillgängliga
utrymningsvägar alternativt utrymnings­
platser eller sprinkler, samt att hygienut­
rymmen ska förses med optiska larm.
Detaljerade förändringar
Utöver de större och mer övergripande
skillnaderna, ger jag här exempel på
mer detaljerade förändringar i BBR 19.
För motiveringar och förtydliganden
Slangvård och tillbehör
anpassad till era behov
kring dessa, hänvisar jag till BBR 19 och
konse­kvensutredningen.
Exempel på ”kravhöjningar” i BBR 19 är:
• Konventionell sprinkler i Vk 5C (sjukhus).
• Boendesprinkler i Vk5B (behovsprövade
och särskilda boenden).
• Automatiskt aktiverat utrymningslarm
i Vk2C (Samlingslokaler > 150 personer
där alkohol serveras).
• Trycksatt stigarledningen i byggnader
över 40 meter.
• Räddningshiss för räddningstjänsten i
byggnader som är > 10 våningar.
Exempel på ”kravlättnader” i BBR 19 är:
• Personantalet för en enda utrymnings­
väg i vissa verksamheter ändras från 30
till 50 personer.
• Undantag för talat meddelanden i
Vk2B om det är < 300 personer samt
biosalong, föreläsningssal eller dylikt.
• Inget krav på dörrstängare från garage
till flerbostadshus.
• Storleken på friggebodar ändras från
10 kvm till 15 kvm.
• Det är inte längre krav på brandgas­
ventilation i mindre lager- och industri­
byggnader.
I syfte att begränsa utveckling och
spridning av brand och rök inom byggnadsverk förändras kraven genom:
• Krav på sektionering av stora byggnader.
• Förtydliganden för takfötter.
• Sprinkler gör att brandcellsavskiljande
byggnadsdel kan ändras från EI 240
till EI 120, EI 120 till EI 60 o s v.
• Tydligare krav på sektionering av vindar.
BBR 19 innebär en rad förändringar
gentemot de gamla reglerna men samman­
taget är det som sagt, flera steg framåt.
Det finns dock fortfarande ett par saker,
både nya och gamla, som kan ställa till
problem för räddningstjänsten, exempelvis
utrymning med hjälp av våra bärbara
stegar.
Peter Arnevall, brandingenjör/biträdande chef
förebyggandeavdelningen Uppsala Brandförsvar
Torkpaneler och torkskåp
i en mängd utföranden
Beslutsstöd trafikolycka
som ständigt utvecklas.
Ca 40.000 fordon med
foton och information.
www.werma.se
Tel: 054-51 02 00
Räddningsledaren nr 4 2011
| 27
Skadeplats
Summering 2011
Smalt tema
gav mervärden
Årets konferens med temat vinds- och takbränder fick 300 del­
tagare – vilket vi är nöjda med! Nu pågår arbetet med att sammanställa en utvärdering, vilken beräknas bli klar i slutet av november.
Men här följer några personliga reflektioner och en kort summering
kring årets skadeplatskonferens och dess upplägg.
Jag är väldigt nöjd med arrangemanget
som helhet och tycker att kvalitén har
höjts jämfört med förra året. Programmet
utformades mer fokuserat utifrån ett
tema denna gång, vilket jag tror är en bra
grund att arbeta utifrån även i fortsätt­
ningen. Vi sänkte ambitionsnivån i form
av att inte ha så många föreläsningar och
säkerställde att det fanns tid för möten
och diskussion, vilket är en av konferen­
sens grundtankar.
Temat vinds- och takbränder kan verka
smalt att utgå ifrån, men det visade sig
att många ämnen och områden har berö­
ringspunkter med, och är direkt appli­
cerbara till andra typer av räddningsin­
satser.
Många deltagare tyckte det var ett
bra upplägg med en inledande diskus­
sion kring problematiken vid sådana här
Gas Leak Detectors
typer av räddningsinsatser, för att sedan
gå vidare till hur vi på olika sätt kan för­
bereda oss inför insatsen.
Helheten, med både teori och praktik,
spände bland annat över byggnadstek­
niskt brandskydd, taktik, brandsläckning
och håltagning. Vi avslutade med att
följa en räddningsinsats i form av en
vindsbrand i ett flerbostadshus, vilket var
mycket uppskattat.
Nya Läcksökare
Läcksökning av gaser
Explosiva – Giftiga – Kylmedia
Syrehalt – VOC Gaser
Mätning i
ppm - %LEL – Vol%
CE - ATEX
Välkommen att kontakta
oss för mer information
www.gassniffer.se
[email protected]
+46 (0)54 51 99 0 0
Skadeplats
Summering 2011
När utvärderingen är klar startar
vi arbetet inför nästa års konferens
som genomförs den 26-27 september i
Katrineholm. För att uppnå ett så gott
resultat som möjligt utifrån tema och
innehåll, kommer vi naturligtvis se över
upplägget igen och göra de justeringar
som vi tror är nödvändiga.
Visst, årets genomförande var bra,
men jag tror det är viktigt att fortsätta
diskutera olika genomförandeformer.
Detta för att höja kvalitén och i och med
det locka fler deltagare till konferensen.
Ett exempel på att skapa mervärde är att
öppna upp för diskussioner och delaktig­
het genom att lägga in mini-seminarier i
programmet. Vi får se hur vi lägger upp
det nästa år!
Många upplevde efter premiären av
den första skadeplatskonferensen att
”precis en sådan konferens har vi vän­
tat på länge – med utrymme för metod
och taktik i praktiken”. Jag avslutade
årets konferens med att betona att det
är konferensdeltagarna som är de sanna
ambassa­dörerna för konferensen och vi
behöver arbeta tillsammans för att kon­
ferensen skall leva vidare!
Roger Ågren, projektledare
för Skadeplatskonferensen
Vad tyckte du var bäst på
årets Skadeplatskonferens?
Peter
Gustavsson
Mats Aakre
Peter Gustavsson, styrkeledare Norra
Älvsborgs Räddningstjänstförbund:
Allt har varit bra. Det var ett tydligare tema i år
och mer fokuserat än förra året, som också var
bra men spretigare. Kombinationen av föreläsningar och praktik gav en bra helhet. Att hela
mässan var i ett bättre format gav hela inne­
hållet ett lyft.
Göran Gustavsson, styrkeledare
Räddningstjänsten Tanum:
Att det var mer fokus på ledning vid insats i
årets mässa. Det kändes genomtänkt och bra.
Bäst var föreläsningarna om vindsbrand under
dag ett och förevisningarna av olika släcksystem
dag två. Vi står nu inför att köpa in ny släckutrustning, så det var bra.
Joakim Olsson
Mats Aakre, insatsledare/brandingenjör
Gästrike Räddningstjänst:
Cecilia Unerams föreläsning om taktik och
metodval utifrån det byggnadstekniska brandskyddet och ”nyheten” om cellplasten. Det var
intressant och man fick med sig mycket kunskap.
Erfarenheterna som Stefan Flood delade med
sig från vindsbränder i komplexa byggnader var
också bra.
Göran
Gustavsson
Joakim Olsson,
brandförman Umeå Brandförsvar:
Erfarenheterna och tipsen avseende rutiner
kring vinds- och takbränder. Även föreläsningen
om den nya bygglagen, vad som är nytt men
även den viktiga påminnaren om obefintligt
krav på takbärighet på flera olika byggnadstyper.
Räddningsledaren nr 4 2011
| 29
Skadeplats
Vinds- och takbränder
Kunskap – ledord i effe
Skadeplats 2011 i Katrineholm
är till ända och många frågor
har väckts eller påmints om i
räddningstjänstsverige. Andreas
Beijer, brandman, var en av
deltagarna på konferensen. Här
summerar han frågeställningarna.
En tankeställare är vad byggbranschen
använder för material idag vid nybyggnation
och hur kan det påverka oss som rädd­
ningstjänst. Cellplast är samlingsnamnet
men det benämns vanligtvis som frigolit
och används som isolering eftersom det
är både billigt och lätt att hantera. Dessa
egenskaper gör att byggbranschen tycker
att det är ett väldigt bra alternativ. Att
materialet sedan är brandfarligt upp­
märksammas inte vid byggnation.
Rökfylld butik på två minuter
Cecilia Uneram gav ett exempel från
en brand i en K-Rautabutik i Gävle där
ytterväggarna var isolerade med 150 mm
frigolit. Även grannhusen ICA och Jysks
tak var till stora delar isolerade med frigolit
och kork. Hela varuhuset K-Rauta blev
rökfyllt på två minuter och trettio sekunder!
Vad kan räddningstjänsten göra?
Hinner kunder och personal utrymma en
butik så snabbt? Vad kan räddningstjänsten
göra för att minska skadorna innan och
vid bränder i fastigheter med cellplast
och snabba brandförlopp? Hur kan vi
få ansvariga att inse att den billiga och
lätthanterliga cellplasten som isolering är
brandfarligt? Informerar byggfirmorna
sina beställare om det så ett val kan göras
innan byggnation?
Ökade brandskadekostnader
Försäkringsbolagen anser att det är två
faktorer som har gjort att kostnaderna
för brandskador har ökat under en fem­
årsperiod och idag ligger på drygt fyra
miljarder exklusive avbrott. Det är dels
att det idag byggs närmare gränsnormerna
än det gjordes för 10-15 år sedan och dels
att utryckningsstyrkorna minskar över
landet.
Bättre förståelse
Är det viktigt att öka kunskapen och
förståelsen för byggnadskonstruktioner
hos den egna personalen? Kan vi genom
bättre kunskap och rätt taktikinriktning
från början ställa högre krav på rädd­
ningstjänsten? Hur ska då kvalitetssäk­
ringen utformas, efterföljas och redovisas
mot exempelvis försäkringsbolag? Det
var några av frågorna som presenterades i
Katrineholm.
Val av taktik
När det gäller val av taktik så fick del­
tagarna på Skadeplats 2011 flera exempel
på hur det arbetas i landet vid bränder
i tak och vindar. Det diskuterades om
valet av taktik vid insatsens början hade
betydelse eller om det viktigaste var att
komma igång med arbetet snabbt, för att
sedan kunna göra ett omfall utifall taktiken
inte hade förmodad effekt.
Demonstration av en håltagning vid simulerad
vindsbrand på Skadeplats 2011.
Cecilia Uneram skapade en riktig snackis på mässan med
”nyheten” om hur brandfarligt cellplaster är som
byggnadsmaterial. Hur påverkar det räddningstjänsten?
K-Rauta-varuhuset i Gävle togs som ett av flera exempel
med ytterväggar isolerade med 150 mm frigolit.
Varuhuset blev rökfyllt på bara två och en halv minut.
30 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Stefan Flood delar med sig av sina erfarenheter från många
års skadeplatsarbete och för en reflekterande diskussion
kring vinds- och takbränder, flera med komplicerad byggnadskonstruktion.
Skadeplats
Vinds- och takbränder
fektiva insatser
Teknik men inte kunskap
Det diskuterades också vilka metoder
vi använder idag vid insatser. Är vi
tillräckligt övade på den utrustning vi
har? Finns det ny räddningsutrustning
på marknaden som vi ska titta närmare
på? Är det några i Sverige som följer
teknikutvecklingen i Europa och övriga
världen och driver den framåt? De flesta
räddningstjänster har idag tillgång till
IR-kameror, övertrycksfläktar och skär­
släckare men många anser att det är för
lite utbildningstid på utrustningen och
för få riktiga insatser.
’’
Är vi tillräckligt övade
på den utrustning vi har?
Stora utvecklingsmöjligheter
Man menade att det finns stora utveck­
lingsmöjligheter att effektivare kunna
välja rätt metod genom mer utbildning
dels på utrustningen men också på hur
byggnader är konstruerade. Hur mycket
pengar kan vi spara samhället genom att
satsa på utbildning och utrustning? Hur
når vi dit? Vem ska se till att vi når dit?
Kan vi samarbeta inom Sveriges rädd­
ningstjänster när det gäller utbildning,
arbetssätt och erfarenheter. Det görs
redan idag genom utbyte av personal och
utbildningar men hur kan vi bli bättre på
att dela med oss av kunskaperna?
Kunskapsbank
Ett pilotprojekt presenterades av FireGear
där en kunskapsbank ska inledas med fri
tillgång för alla registrerade användare.
Där krävs dock några eldsjälar som är
med och skapar bra utbildningsmaterial.
Invändig släckning
En annan het fråga som diskuterades var hur
debatten kring rökdykning ska fortsätta: Ska
vi angripa bränder med inre angrepp och
rökdykning även om det inte finns liv att
rädda eller ska vi använda yttre släckning?
Under 2010 skedde drygt 3000 insatser
med rökdykning. Mindre än tio procent
av rökdykningen syftade till livräddning,
resten till att rädda egendom.
Riskbedömning
Vad händer med kostnaderna för brand­
skadorna om invändig släckning inte
längre kan tillämpas? Är det så att vi
istället ska lära oss att utföra en riktig
riskbedömning innan metodval väljs?
Kan vi då avgöra om invändig släckning
ska tillämpas för att rädda egendom?
Lyckad konferens
Frågorna som diskuterades var många
och slutsatsen var att vi bör ställa dem
och fortsätta jobba med dem både lokalt
och på en nationell nivå.
Merparten av de 360 deltagarna från
hela Sverige tyckte att konferensen återi­
gen varit lyckad och att den är en viktig
händelse under året då erfarenheter och
kontakter kan knytas ihop mellan olika
räddningstjänster.
Andreas Beijer, brandman,
Södertörns brandförsvarsförbund
Foto: FireGear
Fakta cellplast
Det kom runt 300 besökare till årets konferens.
Cellplast är en typ av plast. Frigolit och Ecoprim är
båda cellplaster. Cellplast indelas i mjuk och hård
cellplast. Den mjuka cellplasten används i madrasser
och möbelstoppning, medan den hårda cellplasten
används i väggisolation (till exempel i kylskåp).
Cellplast har fått en stor betydelse i byggindustrin,
till exempel vid isolering av husgrunder eller väggar,
och även som putsbärare på fasader. EPS-cellplast
är ett organiskt material och därför brännbart. Vid
förbränning under god syretillförsel bildas som förbränningsprodukter endast koldioxid och vatten. Vid
uppvärmning över +80°C börjar EPS-cellplasten att
mjukna men håller formen upp till ca +100°C. EPScellplasten blir plastisk vid +150°C och börjar övergå
till flytande form. Vid +230°C kan koncentrationen bli
så stor att antändning kan ske i en öppen flamma. Vid
ca +450-500°C kan antändning ske utan närvaro av
flamma. Förbränningshastigheten hos EPS är mycket
hög i jämförelse med till exempel trä och den avgivna
värmeeffekten blir därför också hög och det bildas
kraftig svart rök.
Räddningsledaren nr 4 2011
| 31
a
g
i
l
a
k
Fulls
r
e
t
s
e
t
d
n
a
r
b
l
e
n
n
i tu
I höstas gjordes fullskaliga tester av hur bränder i järnvägsvagnar i
tunnel utvecklas. Explosions- och brandförsöken är världsunika och
en del av Metro-projektet, ett forskningsprojekt som handlar om brand
och säkerhet i på järnväg under jord, med fokus på tunnelbana.
32 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Transportsystem under mark blir allt
vanligare. Men med fler tunnlar följer
större risker för allvarliga olyckor där det
kan vara svårt att utrymma resenärerna
på kort tid. I forskningsprojektet Metro
’’
– Rätt material kan
reducera brandens
intensitet avsevärt och därmed
försena en övertändning betydligt.
Detsamma gäller naturligtvis
även materialet i sätena.
studeras brandutveckling för att förbättra
säkerheten för resenärer, arbetare och
räddningspersonal på järnväg under jord.
Räddningsinsatser i tunnlar
För att bättre kunna kartlägga brand­
utveckling och möjlighet till räddnings­
insatser i tunnlar genomfördes fyra
fullskaliga brand- och explosionsförsök
i höstas. Försöken utfördes i den gamla
Brunsberstunneln, mellan Kil och
Arvika. Tunneln är 276 m lång.
Huvudsyftet med försöken var att
undersöka hur en brand utvecklas i olika
typer av vagnar samt vilka konsekvenserna
blir av en explosion. Man jämförde normal
interiör i ett pendeltåg med interiören i en
tunnelbanevagn genom att inreda en av
pendeltågsvagnarna som en tunnelbane­
vagn med modernare säten och med
aluminium på väggarna. Man undersökte
vilka parametrar som påverkar brandens
utveckling och spridning och förutsätt­
ningstjänstens möjligheter att göra en
insats, undersöka hur branden påverkar
personer i tunneln, undersöka hur bran­
den påverkar utrustning och infrastruk­
tur i tunneln, med mera. Det är alltså
många intressenter som kan ha nytta av
resultaten: myndigheter, tunnelägare och
operatörer, räddningstjänst, konsulter
och forskare, avslutar han.
ningarna för branden både i och utanför
de brinnande vagnarna.
Materialval är viktigt
– Det man kunde konstatera är att valet
av väggbeklädnad i vagnen är viktigt
för hur branden utvecklas, säger Anders
Lönnermark, doktor i brandteknik på SP,
Sveriges tekniska forskningsinstitut.
– Rätt material kan reducera brandens
intensitet avsevärt och därmed försena en
övertändning betydligt. Detsamma gäller
naturligtvis även materialet i sätena. Det
är också viktigt att ta hänsyn till hur mycket
bagage som finns i en vagn eftersom det
påverkar brandbelastningen.
Resultaten till nytta för många
Resultaten jämförs med tidigare tester
som utförts i mindre skalmodeller.
– Resultaten kommer att vara till
nytta inom flera områden, bland annat
för att kunna beskriva brandförloppet
och förhållandena i vagnen respektive i
tunneln, säger Anders Lönnermark.
– Denna information är viktig för att
dimensionera olika säkerhetssystem, göra
utrymningsberäkningar, bestämma rädd­
Läs mer på projektets hemsida:
http://www.metroproject.se
Text: Lovisa Wihk
Foto: Per Rohlén
Fakta Metroprojektet
I Metro-projektet arbetar forskare och
experter från olika organisationer tillsammans. Projektets huvudaktörer är
Mälardalens högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Lunds tekniska
högskola och Storstockholms brandförsvar. Övriga aktörer är FOI, CRISMART,
Fortifikationsverket och Gävle Universitet.
Projektet finansieras till största delen av
Storstockholms lokaltrafik, SL, men även
av MSB, Fortifikationsverket, Brandforsk
och Trafikverket. Projektet pågår i tre år till
slutet av 2012 och den totala budgeten är
drygt 14 miljoner kronor.
Räddningsledaren nr 4 2011
| 33
Internationellt
Studiedagar 2011
Nordiska
brandbefäls
studiedagar
år 2011
För andra året i rad arrangerades studiedagar för brandbefäl med
tre deltagare från respektive land. Värdnation i år var Norge och
Fredrikstad Kommun söder om Oslo. De områden på agendan som
gjorde störst intryck på oss från Sverige var redovisningen av ett
äldreprojekt och av Nödnett - där det känns som Norge har kommit
lite längre.
• Gränsöverskridande samarbete mellan
Norge och Sverige i området kring
Strömstad i Sverige och Halden i
Norge. Exempel på utmaningar som
lyftes här var våra nationsgränser, som
bland annat innebär olika tullregler
och olika radiokommunikationssystem.
• Losstagning, en förevisning av den
norska ”hurtigfrigjörings”-metoden.
• Förebyggande brandskydd/insatsplanering
i äldre trähusbebyggelse.
• Äldreprojektet, hur man i Norge jobbar
speciellt mot de gamla i samhället som
ligger högt i dödsbrandstatistiken.
• Nödnett, den norska motsvarigheten
till vårt svenska radiosystem Rakel.
• Besök på brandstationen i Oslo centrum
med en kort redovisning av arbetet vid
de tragiska händelserna i Norge 22 juli
2010.
Räddningschefen i Fredrikstad - NilsErik Haagenrud var programvärd och
ansvarig för innehåll/agendan. Sveriges
deltagare i år var Peter Helge från
Räddningstjänsten Västervik, Lars
Äldreprojektet
Även i skade- och dödsstatistiken från
bränder i Norge är majoriteten av dem
som drabbas äldre människor, precis
som i Sverige. Här har vi ju Lagen om
Sveriges deltagare på studiedagarna; Kenth
Davidssson, Peter Helge och Lars Söderberg.
Söderberg från Brandkåren Attunda och
Kent Davidsson från Räddningstjänsten
Säffle. Veckans program bestod av följande
områden/frågeställningar:
• Hur är norsk räddningstjänst organiserad?
Stipendiet ledde till
ett år som utbytesbrandman i Kanada
År 2010 gick Stockholm – Gotlands läns brandbefälsförenings utvecklingsstipendie
till Mattias Lassén, Brandkåren Attunda som åkte till Edmonton i Kanada för att studera
skillnader och likheter inom räddningstjänsten. (Läs artikeln om Mattias i Räddnings­
ledaren nr 1.2011). Nu har Mattias åkt tillbaka till Edmonton för ett års utbyte.
Följ Mattias Lasséns äventyr på hans blogg: http://firefighterabroad.blogspot.com/.
Nu arbetar kanadensaren Dan
Dardis på Brandkåren Attunda.
34 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Utlysning av
2011 års
utvecklingsstipendium
Stipendiet ger dig en chans
till kompetensutveckling
inom din yrkesroll.
Läs mer www.brandbefal.
se/stockholm
Internationellt
Studiedagar 2011
äldreprojekt i Fredrikstads kommun.
Där finns nu trygghetslarm installerade
hos personer som man bedömer inte
själva kan agera. Trygghetslarmet har
sammankopplats med en brandvarnare
som skickar larm via trygghetslarmet till
räddningstjänsten. Finns dessutom en
högre brandrisk har man även installerat
en mobil sprinkler.
En bit från den bil som exploderade utanför regeringsbyggnaden i Oslo den 22 juli flög in genom
fönstret i fikarummet på brandstationen i Oslo och
fastnade i fönstersmygen. Man markerade skadan
med en lapp och märket kommer behållas som ett
”minnnesmärke” från händelsen. Stora delar av
personalen satt i fikarummet när bomben exploderade… och larmet gick …
skydd mot olyckor som stöd när vi kräver
brandvarnare i alla hushåll, men en
brandvarnare säkerställer inte att alla
boende själva har förmågan att utrymma
eller göra en insats vid en brand eller
olycka. Detta har man fokuserat på i ett
Norska Nödnett
Nödnett är den norska motsvarigheten
till Rakel. I Norge har man driftsatt
södra Norge (Oslo och närliggande
kommuner) och 2015 beräknas det vara
utbyggt i hela landet. Då kommer systemet
uppskattningsvis ha kostat cirka 6 miljarder
kronor.
I Norge äger staten systemet och de
ansvarar även för driften, anskaffar,
installerar och tillhandahåller också alla
radioterminaler. Det enda kommunerna/
organisationerna själva behöver ansvara
och bekosta är utbildning, administration
och abonnemangen (driftkostnaden).
Abonnemangen har delats in i tre taxor
för räddningstjänsten; heltidsstyrka,
deltidsstyrka eller ”callout”/utalarmering.
Vi ser att flera skulle ansluta sig till Rakel
om vi hade ett liknade upplägg.
Vi har fått många nya vänner och
utbytt många erfarenheter under veckan.
Tack Svenska Brandbefälets Riksförbund
för att vi fick möjligheten att delta på
2011 års studievecka och även tack till
Nils-Erik Haagenrud för ett mycket
intressant och bra program! Vi ser att
räddningstjänsterna i Norden har väldigt
många likheter, men har kommit olika
långt inom vissa områden.
Så avslutningsvis, alla ni brandbefäl
runt om i Sverige - tveka inte att söka till
2012 års studievecka för det är otroligt
lärorikt och roligt!
Text: Peter Helge, Lars Söderberg
och Kent Davidsson
InternationelLt
FEU-möte
FEU-möte i Luxemburg
– förslag till Vision 2020 presenterades
Trettiosju representanter från 20 av de
22 medlemsländerna samlades för att
arbeta vidare med kunskapsöverföring
och rapportering kring utvalda fokus­
områden/initiativ. Här presenterades
även ett förslag till Vision 2020 för FEU.
Luxemburgs brandkår stod som värd och
det var dess brandchef Erny Kirsch som
var ordförande för mötet.
Federation of the European Union
Fire Officer Associations - FEU håller
årligen två möten. Årets andra möte hölls
21–25 september i Luxemburg. FEU är en
samarbetsorganisation som arbetar med
internationell kunskapsöverföring och
utveckling genom projekt, arbetsgrupper,
rapportering och samverkansinitiativ med
andra organisationer inom brand- och
räddningsbranschen.
Aktuell status
En stående punkt på dagordningen på
varje möte är att ett par delegater redovisar
det aktuella läget för räddningstjänsten i
sina respektive länder och speciella insatser.
Gemensamma områden denna gång var
ekonomi och insatser vid väderrelaterade
händelser som till exempel stormar och
översvämningar.
Vid mötet presenterades även ett förslag
till Vision 2020 för FEU. Förslaget inne­
höll fem huvudområden:
• Förbättrad säkerhet för
EU-medborgare.
• Förbättrad säkerhet för brandmän.
• Förbättra inflytandet på politiker
avseende räddnings-/säkerhetsfrågor.
• Förbättra utbytet av erfarenheter och
bättre kostnadseffektivitet.
Hur ämnena ska fördelas och hur
sammansättningen av arbetsgrupper
ska se ut blev föremål för diskussion.
Arbetsgrupperna sammanställs under
hösten och i början av nästa år kommer
ett startmöte att hållas.
Organisationsnytt
Dieter Nuessler omvaldes under mötet till
ordförande för FEU för kommande tre år.
Ordförande Dieter Nuessler och sekrete­
raren Finian Joyce som var inbjudna till
IAFC:s (USA Brandchefsförbund) möte
i början av september med avsikten var
att knyta närmare samarbete och belysa
gemensamma intressen, berättade om det
mötet.
Där genomfördes bland annat en
mindre högtidsstund för offren vid ”nineeleven”, då flera av mötesdeltagare och
lokala brandmän gick trapporna upp i de
60-våningar höga husen.
Göran Schnell valdes till hedersledamot
i FEU bland annat för sitt fleråriga ord­
förandeskap och då han betytt mycket för
utveckling och samarbete över gränser.
Text: Hans Eriksson
brandingenjör Emeritus
Brand 2012 – från ord till handling
Brand 2012 startar med förkväll och fortsätter sedan med två fullspäckade konferensdagar.
Programarbetet går nu från ord till handling – och det gäller för både konferensen i sig och temat.
Den 6-7 september träffades program­
gruppen för Brand 2012 i Uppsala för
att dra erfarenheter av årets konferens
och för att planera för Brand 2012. Till
grund för arbetet låg 100 (!) utvärde­
ringar från Brand 2011 samt en grov
inriktning för nästa års tema.
Tema
Inspirationen till årets tema kommer
från en räddningschef i Sverige. Chefen
stack in huvudet i rummet där temat
till Brand 2012 planerades och sade:
”Varför tar det sådan energi att för­
ändra och utveckla?”. Detta blev start­
36 |
Räddningsledaren nr 4 2011
skottet för den intressanta process som
nu pågår i programgruppen. Det finns
ju gott om konferenser som handlar om
utveckling, men tänk att få genomföra
en konferens som handlar om att gå
från ord till handling!
Läget idag
Bilden av utveckling inom räddnings­
tjänsten är mångfacetterad. På vissa
håll är utvecklingen effektiv och ger
gott resultat. På andra håll kantas den
av uppslitande konflikter och slukar
energi. Ibland sker utveckling snabbt
och ibland dras frågor i långbänk.
Chefs- och ledarskapet ifrågasätts lika
mycket som medarbetarskapet. Ibland
anges kulturen inom räddningstjänsten
som hinder för utveckling, i andra fall
som en förutsättning. Arbetstider och
arbetsplatsernas utformning uppfattas
av en del som hinder som ska passeras,
men av andra som fundamentet i verk­
samheten.
Effektiv utveckling
Hur skapar man förutsättningarna för
en effektiv utveckling, där steget från
ord till handling varken är för långt
eller för kort? Programgruppen tittar
Notiser
Brandmannens fysiska gränsvärden
– ny modell för rekrytering på gång
Winternets studie om värden för brandmannens
fysiska förmåga är klar. Baserat på resultaten
från 128 personer som deltog i studien, både
kvinnor och män, brandmän och ickebrandmän,
har Winternet föreslagit en beräkningsmodell
för gränsvärden.
– Vi kan konstatera att det finns brand­
mannauppgifter som är tunga idag, men också
att en del av dem är onödigt tunga. Vi måste
påskynda införandet av nya metoder. Här har
alla aktörer ett ansvar, säger Håkan Axelsson,
enhetschef MSB.
Testpersonerna deltog frivilligt och utan
ersättning. De utförde sex olika moment:
löpning, rodd, handgreppsstyrka, bänkpress,
lyft till hakan och stående längdhopp. Deras
resultat sattes i relation till hur de presterade på fem vanliga brandmannauppgifter: släpa en docka, dra slang i terräng,
bära slangkorg i trapphus, bära
slangkorg i terräng och riva innertak.
Studien finns med som underlag
i det arbete som MSB och Sveriges
kommuner och landsting har påbörjat
på hur allmänna teorier och erfaren­
heter kan bli räddningstjänstspecifika.
Här finns tankar om själva klimatet på
arbetsplatsen i form av värderingar, atti­
tyder och relationer. Här finns tankar
om arbetsplatsernas och arbetstidernas
utformning men också avsaknaden av
yttre hot som ett hinder för utveckling.
Mycket intressanta tankar som utan
tvekan kommer att skapa en spännande
konferens.
Nytt upplägg
Lika många som tycker att konferensen
kunde effektiviseras genom att förkorta
rasterna, lika många tycker att pauserna
skulle förlängas för att kunna skapa fler
möten. Det har länge varit en nöt och
knäcka, men till Brand 2012 kommer en
lösning; förkväll. Förkväll blir en bland­
ning av drop-in, kommunens kväll och
en hel del nytänkande. Varmt välkommen!
för att ta fram råd och anvisningar för rekrytering.
I modellen för rekrytering kommer fysisk styrka
att vara en av flera andra egenskaper och erfarenheter som framtidens brandman behöver ha.
Målet är att presentera en modell för rekrytering
våren 2012.
Rapporten kan laddas ner från sidan:
https://msb.se/sv/Produkter--tjanster/
Publikationer/Publikationer-fran-MSB/
Brandmannens-fysiska-formaga-delrapport-3--fysiska-gransvarden/
Text: Annika Lindqvist
Till minne
av Allan
Samuelsson
Tidigare brandchefen i Solna-Sundbybergs
brandförsvar Allan Samuelsson har avlidit
99 år gammal. Han gick brandchefskurs
1936 och tjänstgjorde sedan som vice
brandchef i Västerås och Luleå 1937-1939.
Under åren 1940-1944 var han förste
brandmästare i Helsingborg. År 1944
blev han den första brandchefen för den
då nybildade yrkesbrandkåren i Solna,
där han var kvar till sin pensionering
1977. Allan Samuelsson var samtidigt
länsbrandinspektör åren 1945-1970 och
har haft styrelseuppdrag i flera av yrkesorganisationerna. Han var riddare av
Nordstjerneorden och har belönats med
Brandskyddsföreningens guldmedalj. Han
fick under åren många vänner både inom
och utanför yrket, genom sin personlighet
och omtänksamhet mot sin personal och
kollegor.
Text: Kaare Brandsjö
Förkväll
Konferensen slår upp portarna klockan
17.00 på tisdagskvällen med Förkväll.
Då varvas kortare inslag på scenen med
underhållning, mat och besök bland
utställarna. Under förkväll skapas den
tid för möten och dialog som tidigare
gavs utrymme i själva konferensprogram­
met. Organisationer som vill förlägga
egna möten i samband med konferensen,
kan göra det på tisdagseftermiddagen.
Vi hälsar alla organisationer inom
branschen välkomna!
Konferensstart onsdag
Klockan 09.00 på onsdagen börjar
formellt konferensprogrammet. Det blir
två heldagar med intressant konferens­
program. På onsdag kväll är det bankett
på Uppsala Slott. På torsdagen slutar
konferensprogrammet vid 15-tiden.
Med detta upplägg får vi ett program
som tidsmässigt inrymmer lika mycket
som tidigare, men något mer komprimerat.
Det känns spännande och roligt att
kunna tillgodose de önskemål som kommit
in om en tidsmässigt mer koncentrerad
konferens tillsammans med mer tid för
möten.
Workshops
Vi behåller och utvecklar formerna för
workshops som vi införde i Jönköping
under Brand 2011. Det var ett uppskattat
inslag. Vi kommer lägga ännu mer tid
på pedagogisk planering av konferensen
för såväl arbete i plenum och minisemi­
narier. Ni kan följa programarbetet
fortlöpgade på www.brandkonferensen.
se samt www.facebook.com/brandkon­
ferensen.
Text: Ulf Lago,
projektledare
Räddningsledaren nr 4 2011
| 37
Notiser
Tack för mig!
För drygt tre år sedan fick jag förfrågan
om jag ville ta över chefredaktörskapet för
Räddningsledaren. Att få leda en tidning i den
bransch där jag också jobbar var en utmaning
för intressant för att tacka nej till. Och jag är
glad att jag tackade ja. Uppdraget har gett
mig många goda och intressanta kontakter
runt om i landet och en inblick i många olika
räddningstjänster och relaterade verksamheter.
Det har också gett mig möjlighet att lyfta
frågor och infallsvinklar som kan få branschen
att utvecklas. Jag hoppas att du som läsare har
haft behållning av det. Jag vill tacka alla som
bidragit till tidningen under tiden som jag varit
chefredaktör. Det har varit otroligt roligt att få ta
del av alla artiklar som ofta är skrivna med stort
engagemang. Ni har gjort det lätt för mig!
Jag vill också tacka SBRs VU som stöttat mig
på vägen, Helena Wenzel på Utformat som kan
ge vilket material som helst en lättillgänglig layout
och Stefan Alneberg på Adviser som gör att
annonsörerna vill komma tillbaka.
Vårderfarenhet
nu gynnande
vid antagning
till SMO
Detta nummer är en samproduktion mellan
mig och Nenne Hagman som är den nya
redaktören. Nu lämnar jag med varm hand över
fortsättningen till henne.
Allt gott!
Lovisa
Första brandkonsulten
certifierad
Sedan årsskiftet kan landets brandkonsultföretag genomgå en certifiering. Syftet med certifieringen är bland annat att säkerställa tillräcklig
kvalitet på brandkonsulttjänster. Certifieringen
finns i tre nivåer, enkel (E), normal (N) och
kvalificerad (K).
Initiativet till certifieringen
har tagits av branschorganisationen Sveriges
Brandkonsultförening
(BRA) som bildades 2009.
Föreningen har tolv av
de största branschföretagen som medlemmar
och dessa representerar
två tredjedelar av landets
brandkonsulter.
Underlaget till normen som
är grund för certifieringen har
tagits fram av Brandskyddsföreningen
Sverige med en referensgrupp från branschen.
Arbetet med certifieringsreglerna har skett i
samförstånd med Boverket och Svensk Brand
& Säkerhetscertifiering. Den sistnämnda är den
organisation som utfärdar certifieringarna.
Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB är det första,
och hittills enda, företaget som är certifierat
brandkonsultföretag. Certifieringen gäller högsta
nivån, K.
– För oss är det viktigt att
kunna vara en pålitlig partner i byggprocessen och
att våra samarbetspartners vet vad de kan
räkna med i form av
kompetens, kunskap,
erfarenhet och kvalitet
i de projekt vi anlitas
till. Det är också viktigt
att en utomstående
part gör bedömningen
vid certifieringen, menar
Kjell Fallqvist.
Brandkonsulten
Kjell Fallqvist
AB
38 |
Räddningsledaren nr 4 2011
Vårderfarenhet värderas nu lika högt som
erfarenhet från räddningstjänsten för den
som söker till vårens Skydd mot Olyckor
(SMO).
Ett år eller mer på heltid inom vården
ger 0,5 extrapoäng till betygsmeritvärde.
Lika mycket får den som har minst ett år
heltid eller tre år deltid inom räddningstjänsten.
– Vi har lyssnat på synpunkterna från
räddningstjänsten, där vårderfarenheter
bedöms vara guld värda, säger Per Hulling,
handläggare på kvalitetsutveckling på
MSB.
För att få tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet räcker det nu med att ha jobbat i
två år, från tidigare tre år.
En bieffekt av att vårderfarenhet värdesätts är troligen att kvinnor gynnas.
På samma sätt hoppas MSB få in fler
personer med invandrarbakgrund och
språkkunskaper genom att ge den som
kan ett modernt språk, tillgodoräkna sig
max 1,5 meritpoäng. Ett modernt språk
kan vara vilket som helst förutom franska,
tyska, spanska eller japanska, det vill säga
de språk som man kan studera på gymnasiet.
Förändringarna väntas ge ett visst
utslag, men inte ge revolutionerande
effekter i vilka som blir antagna.
– Om de här förändringarna ger effekt
kan vi ändra ytterligare i den riktningen,
säger Per Hulling.
I år blir det också färre platser att konkurrera om, eftersom kommunernas räddningstjänster räknar med att anställa färre.
Revinge kör ingen skolbunden kurs.
Totalt ska 100 studerande tas in på SMO i
vår, mot 130 i höstas.
Text: Annika Lindqvist
www.srsab.se
Pålitliga arbetskamrater
för krävande miljöer från Icom!
sta
Stör EL!
RAK tören
n
ra
00
leve er 40 0 de
a
v
r
Ö
e
ver
er.
utle minal
r
te
Världens mest sålda
Tetraterminaler!
D AV
KÄN
GOD R RAKEL
FÖ
MSB
STP8000-serien
Designad och konstruerad för att uppfylla industristandarden IEC529 IP55. STP8000 klarar av dagligt användande i de hårdast miljöer inom public safety (blåljus),
militär, transport och andra segment utan problem.
IC-F1810/F2810
IC-F15/F25
IC-F51/F61
IC-FR3100/FR4100
Robust radio som tål hård an-
Kompakt radio, fullmatad med
IC-F1810/F2810
har en slitstark
Icoms repeater
en robust
och
varje är
kunds
önskemål.
STP8000-serien
finns i tre olika
vändning. Enkel att använda med
nödvändig funktionalitet. Radion
kompetent varianter.
station som väl står
konstruktion som tål stötar och
logiskt placerade vred för volym
är vattentät enligt IP-67 vilket
upp till de hårda krav som ställs.
oöm behandling vilket gör den
och kanalval. Plats för options-
gör att du kan hålla kontakten
Beroende av konfigurering an-
pålitlig även under tuffa och
kort för extra funktionallitet som
under alla förhållanden. Finns
hårda
förhållanden.
passas basstationerna
föroch
såväl
dränkbara IP67EX-klassade
terminalen
på mark- IC-F1810/
”Man Down”, talförvrängare eller
för VHF- och UHF-bandet. F51/
F2810 extremt
har krävande
bakgrundsbelyst
naden som
och ärdet
utformade
det avancerade
enkla för att uppfylla
DTMF-dekoder. Li-Ion-batteri är
F61 finns också i en EX-klassad
ATEX- och IECEx-klassade miljöer.
tangentbord och extern högradiosystemet.
standard.
ATEX-version.
Användargränssnittet är enkelt anpassningsbart efter
SEPURA STP8X
Inom kort lanserar Sepura STP8X. Det är den första
talare.
Läs mer om våra produkter på www.icom.nu.
Missa inte vårt breda sortiment av tillbehör från
A COMPANY IN THE VHF GROUP AS
054-67 05 00 | www.srsab.se
Swedish Radio Supply är distributör för Sepura, DAMM och Frequentis i Sverige samt generalagent för Icom kommunikationsradio i Norden, Baltikum och Polen. Försäljning sker via vårt återförsäljarnät
POSTTIDNING B
PORT PAYÉ
Svenska Brandbefälets Riksförbund, 115 87 Stockholm
Säkerhet vid första
ögonkastet.
Säkerhet vid första
ögonkastet.
Dräger UCF 6000/7000
Värmekameran som på bråkdelen av en sekund lokaliserar skadade personer eller heta områden.
Dräger UCF 6000/7000 hjälper dig att få en snabb överblick även i de tuffaste och farligaste miljöerna.
Med Dräger UCF 6000/7000 kan du frysa bilden när du tittar runt ett hörn för att se vad som väntar dig
där utan att du behöver exponera dig. Kameran spelar också automatiskt in ljud och bild så fort den
används, vilket enkelt kan laddas ner till en dator. Dräger UCF 6000/7000 har också en inbyggd
laserpekare för enkel indikering av exempelvis heta områden. www.draeger.com