ledaren Räddnings Svenska Brandbefälets Riksförbund nr 4 | 2011 Kommunikation som ledningsstöd ”Kommu­ni­­ka­tion kan inte ändra fakta” Sid 12 Tema: Kommunikation – inget självändamål. ”Att växa från liten begränsad olycka till stor komplex” Sid 10 BBS Artikel: SBB – ett nytt varumärke. Sid 22 ”Kunskap – ledord i effektiva insatser” Sid 32 Debatt: Sverige och gräns­­ Artikel: Fullskaliga över­skridande insatser. brandtester i tunnel. Sid 30 Artikel: Viktiga frågor på Skadeplats 2011. Vi sätter kundens verksamhet främst Med rätt kompetens och rätt lösning skyddar vi människor, miljö, egendom och processer. www.siemens.se/buildingtechnologies 2011FS-011A Som själva hjärtat av ett företags informationsflöde är datahallen avgörande för din verksamhet. Därför är det viktigt att se till att datahallen är så säker som möjligt. Brandsäkerhetslösningarna från Siemens är anpassade exakt efter dina krav och ger dig bästa möjliga skydd mot alla brandrisker. Siemens lösningar för brandskydd skräddarsys efter dina behov och din verksamhet. Siemens strävar efter att vara en innovativ och professionell partner som tillhandahåller allt från risk management till driftsättning, service, utbildning och tjänster. Answers for infrastructure. Innehåll | nr 4 2011 BBS BBS 5 Ledare: Sveriges brandbefäl i en ny tid Räddningsledaren. Svenska Brandbefälets Riksförbund, 115 87 Stockholm. Tfn 08-588 474 50. www.brandbefal.se ©2010 BAM54 www.bam54.se Årgång 27 Räddningsledaren är medlemstidning för Svenska Brandbefälets Riksförbund och utkommer med fyra nummer per år. Tryckupplaga: 5000 ex. Ansökan om medlemskap och adressändringar gör du via hemsidan www.brandbefal.se. Ansvarig utgivare Ulf Lago e-post [email protected] telefon 010-480 4005 Chefredaktör Nenne Hagman e-post [email protected] 6 Aktiviteter i länsföreningarna: Brandsläckningstaktik för brandbefälen i Västra Götaland 8 7 Aktiviteter i länsföreningarna: Brandbefälsmötet i Helsingborg 8 Skånsk Brandskyddsdag 9 Förbundsstyrelsen och extrakongress Kommunikation är inget självändamål 10 SBB: Nytt varumärke – nu börjar det! 12 Tema: Kommunikation är inget självändamål 12 mobil 073-673 28 25 Redaktion Ulf Lago 14 Tema: Rakel – att byta kommunikationssystem e-post [email protected] mobil 073-020 17 02 Patrik Persson e-post [email protected] mobil 070-372 43 11 16 Tema: Kommunikationens betydelse vid förändring 19 IRL: Anställningsavtalet Annonser Stefan Alneberg, Adviser tfn 040-97 04 43 e-post [email protected] 22 Debatt/Aktuella händelser: Klarar Sverige gränsöverskridande insatsledning? 14 Annonsmaterial/ Grafisk produktion Helena Wenzel, Utformat mobil 070-175 29 15 Sjögatan 23, 852 34 Sundsvall. 25 En brandstation för alla – ett år senare e-post [email protected] 26 Boverkets nya byggregler – BBR 19 För riktigheten i signerade inlägg/ 28 Skadeplats 2011: Summering artiklar svarar respektive författare. Texter och bilder är skyddade enligt upphovsrätten. 30 Skadeplats 2011: Kunskap – ledord för effektiva insatser Omslagsbild Foto: David Högberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Jönköping. Nästa nummer av Räddningsledaren 2 mars 2012. Manusstopp 10 januari. Tryckt av Accidenstryckeriet, Sundsvall på Svanen- 32 Fullskaliga brandtester i tunnel 22 34 Internationellt: FEU i Luxemburg och nordiska brandbefäls studiedagar 36 Brand 2012: Från ord till handling godkänt papper. 37 Notiser 32 Räddningsledaren nr 4 2011 |3 www.srtc.se Swedish Rescue Training Centre SRTC inbjuder till Teknikdagar 2012, där du som besökare får möjligheten att prova den senaste utrustning från ledande leverantörer i skarp miljö! Uppdaterad information på www.srtc.se Teknikdagar 2012 Skövde, 8-9 maj 2011 medverkade 55 leverantörer och över 800 besökare, vilket gör Teknikdagar till den största praktiskt inriktade mässan för räddningstjänsten i Sverige Fri entré och deltagande i workshops Vi erbjuder kurser bland annat i: • CAFS • Skärsläckare • Skarp kemdykning • Brandgasventilation och släckteknik • Reparbete i fallriskmiljö • Dellyft och evakuering av buss • Stab och ledning Preparandkurs Räddningsinsats • 9 dagars utbildning på SRTC • Följer MSB:s kursplan • Behörig rökdykare enligt AFS 2007:7 • Första kursstart 2012-02-27 www.srtc.se • [email protected] • 0500-50 00 70 Ledaren nr 4 2011 Sveriges brandbefäl i en ny tid För 53 år sedan bildades Svenska Brandbefälets Riksförbund, genom att Svenska Brandbefälsförbundet och Brandbefälets Riksförbund (f d Landsbygdens Brandbefälsförbund) slogs samman. Svenska Brand­ befälets Riksförbund har nu, för första gången, genom två kongressbeslut ett nytt namn och en ny symbol, Sveriges Brandbefäl. Men varumärke är så mycket mer än det yttre och synliga. Det finns ett inre och ett känslomässigt perspektiv också. Jag ser vårt varumärke som en möjlighet till att ta nya steg i föreningens utveckling. Jag vill här, från mitt perspektiv, lyfta fram några saker. Fria att tycka Vårt nya namn förstärker vårt signum; vi är en förening utan politiska eller fackliga bindningar. Vår enda bindning är till professionalism, erfarenhet och kompetens som bara brandbefäl kan ha. Det tidigare namnet förde lätt tankarna till fackliga intressen hos många. Vår verksamhet bygger inte på medlemmarnas särintresse i egenskap att många är arbetstagare och har en relation med en arbetsgivare. Med det nya namnet kan vi för­ hoppningsvis en gång för alla slippa dessa kopplingar. Detta ökar förutsättningarna för oss som förening att delta i samhällets utveckling på olika plan. För alla Nu är vi en förening för Sverige, inte svenskarna. En till synes liten ändring i orden men en stor ändring i vad vi signalerar. Arbetet för allas lika värde, mångfald och jämställdhet måste lyftas fram och stärkas - inte bara i föreningen utan i hela branschen. Genom namn­ bytet har vi markerat tydligt var vi står och vart vi strävar. Nu återstår en massa handling för att vi själva ska bli en förening med mångfald. Till Föreningen Sveriges Brandbefäl är alla välkomna! Stort tack Jag tycker vi har fått en symbol och ett namn av högsta klass. Det är lätt att tro att det är levererat av en bättre PR-byrå till hög kostnad. Så är inte fallet. Det är fram­ taget av medlemmar. Tillsammans har Lars Wendel, Micael Carlsson, Nina Eriksson och Maria Cucas värnat om såväl föreningens historia som framtid. Jag är full av beundran över det resultat ni åstadkommit och det engagemang ni lagt ned. Jag hoppas ni känner en stor stolthet i vad ni skapat. I alla fall jag. Ulf Lago. Tack Lovisa och välkommen Nenne Detta nummer är det sista som Lovisa Wihk gör för oss i egenskap av chefredaktör. Lovisa tog över för dryga tre år sedan. Jag vill personligen tacka Lovisa för ett fint, utvecklande och givande samarbete. Du har verkligen fört tidningen till nya höjder. Nu träder Nenne Hagman in som ny chefredaktör och tidningen får även ett mer utvidgat redaktionsråd som kommer att presentera sig framöver. Tillsammans ska vi försöka göra den tidning vi nu tycker är bäst ännu bättre. Så tack Lovisa, och välkommen Nenne! Ulf Lago, ordförande En symbol Namnet och symbolen ska användas såväl av förbunds­ styrelse, verkställande utskott och länsföreningar utan anpassningar. Genom att uppträda med en symbol och ett namn, stärker vi den visuella och känslomässiga sammanhållningen. Nu är det upp till oss i föreningen att vara lojala och använda namnet och symbolen med respekt för detta. Hur vi konkret ska använda symbolen och namnet hoppas jag att vi kan skapa en enkel manual för. Räddningsledaren nr 4 2011 |5 Aktiviteter i länsföreningarna västra götaland Brandsläckningstaktik för brandbefälen i Västra Götaland ”Brandbefälets sju viktigaste beslut” var temat när Västra Götalands Brandbefälsförening arrangerade ett seminarium den 26 oktober för sina medlemmar. Det var Linus Eriksson och Magnus Mattsson som ledde seminariet. De utgick ifrån ”Taktikboken” som de tillsammans skrivit. Seminariet var fullsatt med 55 deltagare och genomfördes på SERFs övningsanläggning vid Guttasjön utanför Borås. kontrollfrågor för att få en kvittens om att metodvalet är tillämpligt för situationen. Andra centrala begrepp är övertydlig­ het och ledningsmöten. Att alla får samma bild av läget är viktigt liksom känne­dom om MMI och TP. Man bör samman­fatta läget, formulera ett beslut och gå ut med det till alla via radio på högst 25 sek, var ett tips från föreläsarna. Effektiv insats Linus och Magnus inledde med att vi ofta är bra på att planera och följa upp insatstider. Däremot är vi dåliga på att förhålla oss till begreppet effektiv insats. LSO 1 kap 3§ anger att räddningstjänsten ska planeras och organiseras så att rädd­ ningsinsatserna kan påbörjas inom god­ tagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Våga bryta standardrutin Vi har ett gott stöd i väl utvecklade standar­ drutiner men ibland är de inte tillräckligt effektiva. För att bryta en standardrutin eller komplettera en sådan, föreslog Linus och Magnus ”omedelbar åtgärd” – i stället för att fullfölja rutinen enligt standard. Exempel på misslyckanden Magnus och Linus delade frikostigt med sig av sina erfarenheter och miss­ lyckanden vid insatser som de ansvarat för. Enligt dem händer det alltför ofta att en byggnadsbrand blir en total­ skada fast det fanns tillräckligt med resurser på plats. I media har vi ofta förklaringar som ”Larmet kom sent”, ”Vi var chanslösa” eller komplicerade byggnadskonstruk­tioner. I själva verket handlar det oftast om fel metodval och/eller ingen uthållighet i att försörja besluten. Vi missar ofta att planera för att försörja över tid och van­ ligtvis är det personalresurserna som vi felbedömer, menar de. 6 | Räddningsledaren nr 4 2011 Insatschefens sju viktigaste beslut Dessa sju beslut är enligt författarna en lämplig beslutmodell som behandlas utförligt i taktikboken. 1. Läs olyckan och gör en riskbedömning. 2. Identifiera möjliga åtgärder. 3. Besluta om Mål Med Insats (MMI) och Taktisk Plan (TP). 4. Sätt organisationen och utse ledningsplats. 5. Kommunicera och samverka. 6. Skapa uthållighet. 7. Följ upp. Både vad och hur Insatsledaren måste ha god kunskap om olika metodval men också om HUR åtgärden ska genomföras. Tidsupp­fatt­ning avseende olika åtgärder är mycket vik­ tigt för att de ska ge önskad effekt och även bedömningen av om resurserna är tillräckliga. Håltagning i samband med vindsbränder nämndes som ett exempel på en åtgärd som ofta felbedöms. Kvittens och kommunikation Alltför generös målstyrning kan ge utrymme för tolkningar och ett metodval som inte hinner få avsedd effekt. Ställ Sammanfattning Ett scenariobaserat beslutfattande, lämpligt metodval och uthållighet i att försörja beslutet är grunden för en fram­ gångsrik släckinsats. Till stöd finns en beslutsmodell med sju steg. Det var en fängslande och engagerad framställning av Linus och Magnus – som stundtals var mycket provokativ. Detta fångade dock intresset och debattlustan hos medlemmarna i Västra Götalands Brandbefälsförening. Linus och Magnus triggade helt enkelt igång många reflektioner över det egna agerandet på skadeplats. Text & Bild: Bo Carlsson, styrelsen Västra Götalands Brandbefälsförening Aktiviteter i länsföreningarna Helsingborg Nyheter från Brandbefälsmötet i Helsingborg ”Vi måste bli bättre på att ta tillvara erfarenheter från olyckor” Det klargjorde Marianne Stålheim från MSBs enhet för lärande av olyckor och kriser under Brandbefälsmötet den 19-20 oktober i Helsingborg. Konferensen samlade 125 deltagare och arrangerades av Helsingborgs Brandförsvar, SBR Skåne-Blekinge och Informationsbolaget. Marianne Stålheims föreläsning hade fokus på hur räddningstjänsten kan öka lärandet från olyckor och kriser. De centrala frågorna var – Hur fångar vi bäst upp erfarenheterna? Hur följer vi upp och hur redovisar vi vad som kommer fram? Hon berättade även om MSBs satsning på nya regionala samordnare för olycksunder­ sökningar som bland annat ska vara stöd och experthjälp för olycksutredare ute i regionerna. Syftet med initiativet är just att ta bättre vara på våra erfarenheter från olyckor och bygga en grund för utökad kunskapsöverföring på nationell nivå. I nästa nummer av Räddningsledaren lyfts detta initiativ och beskrivs mer utförligt liksom hur arbetet kring utvecklad olycksundersökning och en utökad kunskapsöverföring ska fungera. Framgångar för ny liten enhet i Stockholm Under Brandbefälsmötet redovisades även en satsning som påbörjades i början av 2011 inom Storstockholms Brandförsvar. Man införde en liten enhet (bil 103) med placering på Johannes Brandstation i city. Enheten kallas JO-styrkan och består av 1+2. Samma personal utgör även besätt­ ningen på brandförsvarets stora rädd­ ningsbåt. Den nya enheten larmas inom fyra insatsområden i centrala Stockholm. Samtidigt larmas också en släckenhet från den aktuella brandstationen (Östermalm, Kungsholmen eller Katarina). En utvärdering efter tre månaders verksamhet visade följande: • Av totalt 873 insatser i de aktuella områden åkte bil 103 på drygt 200 larm. • Vid hälften av dessa larm var 103an först på plats. • JO-styrkan har haft, eller kunde haft, en möjlighet att självständigt lösa • JO-styrkan har haft, eller kunde haft, en möjlighet att självständigt lösa 88 procent av de larm där de anlänt som första enhet eller enda enhet. • 43 procent av larmen inträffade under nattpassen. Det redovisades även statistik kopplat till initiativet fram till och med 7 oktober. JO-styrkan hade då gjort 579 utryckningar fördelade så här: • Trafikolycka - 34 st • Brand i byggnad - 85 st • Brand ej i byggnad - 86 st • Farliga ämnen - 26 st • Person under tåg - 7 st • Salsalarm (IVPA) - 16 st • Båtlarm - 32 st • Ytlivräddning - 1 st Brandbefälsmötet är en och en halv dags konferens med fokus på utveckling och med sikte på framtiden. Årets arrange­ mang behandlade bland annat områdena: inträffade händelser, dimensionering av framtidens utryckningsorganisation, reaktioner vid olyckor och kriser, hur blir vi bättre på att hantera stora bränder och gryningspyromanen. Text: Karsten Erichs, Informationsbolaget Foto: Pernilla Eriksson, Storstockholms brandförsvar Räddningsledaren nr 4 2011 |7 Dagen avslutades med paneldebatt med föreläsarna. Här ser vi Christer Bjelk från SIMAB svara på frågor och Marcus Nilsson från Höganäs Räddningstjänst. Bostadsbränder i fokus på Skånsk brandskyddsdag Den 15 september träffades över 350 deltagare på Skånsk brandskyddsdag för att diskutera bostadsbränder med fokus på köks- och eldstadsrelaterade bränder. − Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra tillfälle för räddningstjänst, sotare, MSB, försäkringsbolag med flera att dela erfarenheter och diskutera frågan om hur vi kan minska dessa, säger Andreas Bengtsson, verksamhetsledare, Brandskyddsföreningen Skåne. Samstämmig information Christer Bjelk från sotnings- och ventila­ tions­företaget SIMAB, pratade om köks­­fläktar och imkanaler i bostadshus. Sedan 2004 har sotning av imkanaler minskat. En orsak till den kraftiga ned­ gången kan bero på den ändrade lag­ stiftningen, menar Christer. Han belyste även vikten av att sotningsbranschens och räddningstjänstens syn på sotning är samstämmig och uppmuntrade rädd­ ningstjänsterna att lyfta vikten av sotning 8 | Räddningsledaren nr 4 2011 MSB fanns på plats under brandskyddsdagen. i sin kommunikation med allmänheten och media. Spisvakter och bättre uppföljning Patrik Perbeck från MSB, föreläste om uppdraget ”Rimligt brandskydd i olika boendemiljöer”. Där har MSB tittat på vad som är att betrakta som ett rimligt brandskydd i flerbostadshus, småhus och vård- och omsorgsboenden. Spisvakter, ’’ − Över hälften av alla räddningsinsatser till bränder i byggnader sker i bostäder. Skånsk brandskyddsdag är ett jättebra tillfälle att dela erfarenheter och diskutera frågan om hur vi kan minska dessa. korrekt installation av eldstäder och skorstenar och bättre uppföljning av eld­ stadsrelaterade bränder är några förslag på åtgärder för att minska antalet bränder i boendemiljöer. Moderator under brandskyddsdagen var Sandra Danielsson, brandingenjör. För första gången var samtliga 33 skånska kommuner representerade. Hela 46 företag inom branschen var på plats vid MSB Revinge, vilket är rekord i antalet utställare. Text och foto: Jessica McKinley, MSB Förbundsstyrelsemöte i Uppsala Den 16-17 november träffades förbundsstyrelsen för årets andra möte i Uppsala. I flera frågor togs viktiga beslut för att vi ska kunna fortsätta vara en framgångsrik förening även i framtiden. Innan förbundsstyrelsen träffades hölls en extra-kongress. En rad frågor kom att handla om vilken strategi föreningen ska anamma för att åter få i balans i ekonomin. Kraftigt minskade intäkter ställer krav på nytänkande i föreningens verksamhet. Kommunicera Den långsiktiga lösningen för att få bättre ekonomi består i att öka medlemsantalet. Genom att få fler att inse vilken nytta man som brandbefäl har att vara medlem i föreningen, kan medlemsantalet öka. Det finns över 5000 brandbefäl i Sverige och omkring hälften är medlemmar idag. Vi måste bli bättre på att kommunicera vad föreningen står för och vad ett medlem­ skap innebär, men vi måste också bli bättre på att arrangera attraktiva akti­ viteter. Många föreningar driver idag aktiviteter som är så bra att de helt eller delvis finansieras av arbetsgivarna. Utvecklad hemsida Hemsidan behöver utvecklas för att möta behoven hos medlemmar, blivande medlemmar, myndigheter och tidningens läsare. Vår befintliga hemsida har fyllt en viktig funktion och nu är det dags att ta nästa steg i utvecklingen. Hemsidan är vårt ansikte utåt och det är viktigt att den kommunicerar det som föreningen står för. Den kan också vara ett hjälpmedel för att rekrytera fler medlemmar. IRL På förbundsstyrelsemötet diskuterades hur SBR kan bidra till att IRLs uppskattade verksamhet kan utvecklas. Styrelsen var överens om att det handlar om att hjälpa till att identifiera brandbefälens behov av ledarskapsutveckling, marknadsföra IRL som en lösning på dessa behov samt bidra till att det skapas en norm för räddnings­ ledare. I denna norm kan många aspekter ingå, även ledarskapsförmåga. Det disku­ terades även om det går att utveckla en organisation för lokala IRL-instruktörer för delar av IRLs utbildningsutbud, och om det kan vara mer än ledarskapsut­ bildning som IRL bör erbjuda. Utskotten ersätts På mötet beslutades att ersätta vår utskottsorganisation, som finns under förbundsstyrelsen, med programområden under VU. På så vis skapas en snabbare ’’ Vi måste bli bättre på att kommunicera vad föreningen står för och vad ett medlemskap innebär, men vi måste också bli bättre på att arrangera attraktiva aktiviteter. och enklare styrning av denna verksam­ het, som syftar till att utveckla medlem­ mar inom vissa specialistområden samt sprida vår kompetens till hela samhället. Programområden som vi inledningsvis ska ha är metod och teknik, utbildning och förebyggande. Det internationella utskottet får inget motsvarande program­ område utan internationella frågor handhas direkt inom VU. Stöd till länsföreningar Budget 2012 antogs vid förbundsstyrelse­ mötet. Styrelsen beslutade att avsätta 100 000 kronor från förbundets sparade kapital till ett tvåårigt projekt för att stödja länsföreningar. Förbundsstyrelse utsåg en projektgrupp och VU blir styr­ grupp för projektet. Syftet är att stödja föreningar som idag inte har ekonomi att själva driva verksamhet. Nytt namn och ny logotyp Kongressens beslut att byta namn och logotyp innebär en rad saker. Bland annat måste vi skapa underlag för att kunna producera mallar, gåvor med mera. En omfattande informationsinsats måste också genomföras, vilket också är en stor möjlighet att kommunicera och marknadsföra föreningen. Annette Andersson, sekreterare SBBs VU Förbundsstyrelsemötet den 16 november handlade i huvudsak om föreningens ekonomi och verksamhetens riktning framåt. Hur ska föreningen i framtiden värva nya medlemmar? Vilka åtgärder och satsningar ska göras för att återställa den finansiella balansen? Räddningsledaren nr 4 2011 |9 Ett starkare varumärke – det är nu det börjar! Med nytt namn och ny logotyp börjar vi jobba för ett starkare varumärke. Men vad är det egentligen som ska ske nu? Svenska Brandbefälets Riksförbund var namnet på en förening som 1958 bildades som en sammanslagning av Svenska Brandbefälsförbundet och Brandbefälets Riksförbund (f d Landsbygdens Brand­ befälsförbund). 2011 bytte föreningen namn till Föreningen Sveriges Brandbefäl och fick en ny och gemensam logotyp. Så skrivs nu historien om den förening som hälften av Sveriges brandbefäl är medlemmar i. Varför? Frågan om nytt namn och ny symbol väcktes för mer än ett år sedan. Vi konstaterade att vi hade en flora av namn och symboler. Namnet på riksorganisationen antydde dessutom att vi var en facklig organisation, vilket innebar att vi ibland var tvungna att poängtera motsatsen. I samhället är Svenska Brandbefälets Riksförbund och dess länsföreningar fortfarande en ganska okänd aktör, trots att vi omsluter nära 2500 medlemmar och är Europas största brandbefälsförbund. De som ändå känner till oss, ser inte direkt att de länsvisa brandbefälsfören­ ingarna och riksförbundet är en gemensam organisation. 10 | Räddningsledaren nr 4 2011 Därför var frågan om ny och gemensam logotyp både logisk och naturlig. Resan ©2010 BAM54 På förbundsstyrelsemötet i maj 2010 fattades beslutet att låta en grupp, under Lars Wendels ledning, utarbeta förslag på ny logotyp. Förslaget presenterades på förbundsstyrelsemötet i november 2010. Styrelsen ansåg att förslaget, med vissa redaktionella ändringar, skulle gå på remiss till samtliga länsföreningar. På kongressen i maj 2011 fattades det första av två nödvändiga beslut att anta nytt namn och symbol. Vid den extra kongressen i november fattades det andra och sista beslutet. Och nu har föreningen ett nytt namn och ny symbol. Länsföreningarna Föreningen byter i och med beslutet på kongressen namn till Föreningen Sveriges Brandbefäl, som förkortas SBB. Beslutet får till följd att föreningens stadgar och normalstadgar för länsföreningar också ändras. I namnet lägger länsföreningarna till sitt eget namn. De länsföreningar där residensstadens namn sammanfaller med länsföreningens namn får ha ordet ”län” BBS BBS med i namnet (exempelvis Jönköping). Eftersom länsföreningarna också är egna juridiska personer, måste varje förening anmäla namnändring till bank och andra. Varumärkesmanual Vi kommer att behöva en enkel varu­ märkesmanual för hur namn och logotyp ska användas. Manualen kan även inne­ hålla policy och riktlinjer för hur vi upp­ träder. VU fick i uppdrag till förbunds­ styrelsemötet i maj att ta fram förslag till sådan. Syftet med manualen är att öka förutsättningarna för att vi ska uppfattas som en förening och skapa ett starkare varumärke. Nya trycksaker Vi kommer efterhand att ta fram nya trycksaker med vår logotyp, vilket även inkluderar brevmall och powerpointmaterial. Andra trycksaker är gåvor och flaggor. Vad händer i länsföreningarna Varje länsförening bör på respektive års­ möte fatta eget beslut om nytt varumärke. Varje förening bör anmäla ändring av namn till Skatteverket, bank m f l. w ’’ Sedan 2008 har mycket hänt i föreningen. Vi har arbetat fram ny vision och en målbild till 2017. Fler och fler aktörer efterfrågar vår kompetens i olika utredningar och remisser. Till denna utveckling lägger vi nu nytt namn och logotyp. Mycket arbete kvarstår men vi är på god väg att bygga ett starkare varumärke och bli en Starkare, Bredare och Bättre organisation! Profilmaterial Vi kommer att behöva ta fram nytt profilmaterial som vepor, medaljer, plaketter mm. Vi undersöker kostnaderna för detta. VU kommer att ta fram digitala original för underlag för brevhuvud, powerpointbilder med mera som enkelt kan anpassas till respektive länsförening. Hemsidan ska också justeras med nya varumärket och vi förbereder informa­ tionsinsatser för att informera vårt nya varumärke. Övrigt Det bakomliggande syftet med att skapa ett nytt varumärke är bland annat att vi ska förstärka uppfattningen att vi är en och samma organisation. Därför har vi nu beslutat att utreda förutsättningarna för att alla ledamöter i det verkställande utskottet och ordföranden i respektive länsförening ska använda sig av gemen­ samma mailadresser. Varje länsförening kan ha ytterligare två mailkonton för andra förtroendevalda. Starkare, Bredare och Bättre Sedan 2008 har mycket hänt i föreningen. Vi har arbetat fram ny vision och en mål­ bild till 2017. Fler och fler aktörer efter­ frågar vår kompetens i olika utredningar och remisser. Till denna utveckling lägger vi nu nytt namn och ny logotyp. Mycket arbete kvarstår men vi är på god väg att bygga ett starkare varumärke och bli en Starkare, Bredare och Bättre organisation! Ulf Lago, ordförande Fakta Ett namn och en symbol (tuppen) som Svenska Brandbefälets Riksförbund har haft under 50 år går nu i graven. Föreningen har även använt en annan symbol - fågeln Fenix - och en hjälm som symbol. Falck räddningstjänst Räddningsledaren nr 4 2011 | 11 Tema kommunikation Kommunikation ändrar inte fakta Kommunikation är inget självändamål Många kommunikatörer har ett starkt etiskt och moraliskt patos. Det ligger i kommunikatörens yrkesroll att verka för transparens. Man strävar efter att göra rätt, att göra bättre, att helt enkelt att vara professionell. En av de viktigaste rollerna man har som kommunikationschef är att vara djävu­ lens advokat internt. En enkel tumregel är att det som inte kan kommuniceras externt, det ska i regel inte göras alls. Oavsett om det gäller förbättringar för kommuninvånaren som är svårkommu­ nicerade eller om det gäller människors agerande i organisationen. Hur ska en kommunikatör i dessa verksamheter agera för att ”korrekt information, baserad på relevanta fakta, bedömningar och argument inom den företrädda verksamheten, utformas och sprids”, som det står i kommunikatörens yrkesförenings yrkesnormer? Eller ”sträva efter att så mycket information som möjligt är tillgänglig och förståelig”? Verksamhetsproblem inte kommunikationsproblem Men i dessa dagar är det inte så lätt att göra vare sig rätt, bättre eller professionellt. För det är ju inte alltid ett kommunika­ tionsproblem som står bakom oroliga medarbetare eller en dålig mediebild. Oftast är det ett verksamhetsproblem. Ett problem som möjligen kan förklaras och nyanseras genom kommunikation, men aldrig sminkas över eller förskönas. Investeringar i kolkraft och utsålda elnät kommer aldrig att bli snygga, ens med den mest kreativa kommunikations­ lösningen. Och rekordbonusar till cheferna för ”det säkraste året i historien” efter Deep Water Horizon-katastrofen i Mexikanska golfen kommer inte att gå hem i stugorna. Ändrar inte fakta Exemplen ser vi numera nästan varje dag, där VDar liksom kommunikatörer – som vi oftast känner som duktiga och kompetenta – gör klavertramp utöver det vanliga. Media i sin tur översvämmas av experter som minsann vet precis vad som skulle sagts när, till vem och hur – i efterhand. Har kungen nu tagit in kaffeflickor så är det ju så. Kommunikation kan inte ändra fakta, möjligen skapa en mer nyan­ serad förståelse genom att sätta in fakta i ett sammanhang. När det gäller kaffe­ flickor är det ju förstås inte så enkelt att tvätta bort den visuella bild som skapas av ordet i många människors medvetande. Oavsett sammanhang. 12 | Räddningsledaren nr 4 2011 Metadiskussion om mediehanteringen Det blir lätt att sakfrågorna, verksam­ hetsproblemen, inte adresseras utan att det blir en metadiskussion om mediehan­ teringen. Om vi fortsätter på den vägen så finns risken att vi inbillar oss själva och alla andra att det är kommunika­ tionen i sig som är sakfrågan. Jag vet att det är många kommunika­ törer som går igång på en kris, äntligen blir man den expert alla skriker efter i organisationen, äntligen en chans att visa handlingskraft och ledarskap, äntligen blir man den interna hjälten om man lyckas hantera mediekrisen på ett begåvat sätt. Men en verksamhet har bara sitt existensberättigande i sina kunder, medborgare eller medlemmar. Och det är i verksamheten och dess vilja till förändring och förbättring som kommunikationen gör mest nytta. Sylvia Nylin, VD Informationsföreningen Foto: Ulrika Malm Högtryckskompressorer Vi har ett brett sortiment av luft- och vattenkylda kompressorer, för komprimering av andningsluft eller andra gaser upp till 400 bar. Vi levererar kompressorerna med utrustning efter era önskemål och behov. Med kapaciteter från 100 till mer än 5000 liter/min har vi kompressorer för de flesta användare. Vår affärside’ är att alltid erbjuda driftsäkra och pålitliga kompressorer och anläggningar. Vår kunniga personal svarar för service och support, på plats hos er eller på någon av våra anläggningar i Saltsjö-Boo eller Fårösund. På vårt sortimentet finns också: El- och luftdrivna boostrar, Filtreringsutrustningar, Regulatorer och Ventiler, Slangar, Tryckkärl och Gasbagar, Ramper och Paneler, Övervakningsutrustningar, Övervakningsutrustninga Gasdetektering, m.m. Ring oss så berättar vi mer! Hemsida: www.curt-nyberg.se E-post: [email protected] Telefon: 08-747 00 05 Paratus din vän under utryckning Med Paratus är du aldrig ensam i bilen under utryckning. Du får hjälp med att hitta fram, visa rätt insatskort, och en karta där du direkt från kartan - hittar all information som är knutet till en viss punkt eller yta. Det gör att du snabbt hittar riskinformation, objektkort, bilder eller annan information när du är på skadeplats. När du återvänder till stationen överförs videofilen och ljudupptagningen från insatsen och alla dokument och GIS-information uppdateras automatiskt. Vill du veta mer - kontakta oss! Paratus produktfamilj omfattar beslutsstöd, ledningssystem, ambulansinformationssystem, GIS-stöd och navigering. Saab Security Vårstigen 112 663 91 Hammarö Tel. 054-51 56 50 [email protected] www.saabperformit.se Tema kommunikation Rakel Vid årsskiftet 2008/2009 såg räddningstjänsterna i Jönköpings län behovet av att ta ställning till det nya nationella kommunikationssystemet. Rakel – ja eller nej? De valde att titta på vad den nya tekniken kunde erbjuda i förhållande till deras arbetssätt idag och hur de såg sig arbeta i framtiden. Resultatet blev ett ja. Här presenteras erfarenheterna från översynen där målet var att implementera Rakel utifrån en räddningstjänsts specifika behov. Polisen och Landstinget i länet hade redan beslutat att använda Rakel som huvudkanal för kommunikation och allt fler samverkande aktörer anslöt sig till systemet. Med en lång historik av väl­ etablerad samverkan blev det svårt att motivera ett eget, inte fullt ut integrerat kommunikationsnät. I slutet av 2009 kom räddningstjänsten fram till att det inte gick att säga nej till Rakel. Genom samverkansavtalet RäddSam F betraktas all räddningstjänstpersonal (kunskap/kompetens) och all specialutrust­ ning kopplat till nödsituationer inom länet i praktiken som en enda resurspool. Planering och implementering av Rakel har drivits som ett länsgemensamt projekt inom RäddSam F. Riktlinjer och implementeringsprinciper Räddningstjänsterna i Jönköpings län och i Kronobergs län tog fram riktlinjer för hur systemet skulle användas, tillsam­ mans med de primära samverkansorga­ a t y b t t A : L E K RA s n o i t a k i n u m kom nisationerna Landstinget, Polisen, SOS Alarm AB och i samråd med de nationella projekten för Rakel. Implementeringen planerades utifrån ett antal grundprinciper. Dessa var att: • införliva väl fungerande och etablerade arbetssätt med ny teknik (hänsyn skulle tas till erfarenhet av operativ samverkan inom kommunens egen räddningstjänst, mellan olika kommuners räddningstjänster och mellan blåljus­ organisationerna i länet och dess läns­ gemensamma värderingar och rutiner). • teknik ska vara stödjande, inte styrande. • det lokala ska fungera tillsammans med det regionala och nationella. Projektorganisation och resultat Länets räddningschefsgrupp har varit målstyrande. Projektstyrningen har dele­ gerats till en styrgrupp och genomförandet till en projektledare. Projektledaren har i sin tur knutit lokala referenser och resurser till projektet vid behov. En extern konsult med gedigen system- och ä 14 | Räddningsledaren nr 4 2011 Rakelmärkning på insatsledarens fordon i Jönköping. teknikkunskap har anlitats för att bistå med struktur, utbildning och praktiskt genomförande. Projektet har hittills bland annat resulterat i en med Kronobergs län utvecklad gemensam scenariobaserad metodik och en enhetlig operativ kom­ munikationsplanering (OKP) på länsnivå. Det har också inneburit gemensam upp­ handling av hårdvara, synkroniserad implementering och gemensamt utbild­ ningsmaterial. Utmaningar Rakel kräver ett högre utvecklat systemoch metodtänk kring operativa frågor. Införandet har inte enbart krävt resurser i form av handhavandeutbildning utan även en mer övergripande systemkunskap. Behovet av nyinlärning och utbildning för att få en väl grundad och stabil drift av systemet har varit stort. Varje använ­ dare i systemet har hittills i genomsnitt genom­­gått mellan 4-8 timmars grund­ utbildning. Systemet har även fler administrativa rutiner än det analoga nätet. På grund av det skapades en administrativ organisa­ tion kring Rakel och en sådan funktion Tema kommunikation Rakel God täckning går att få med enbart handterminal vilket är ett av mervärdena med Rakelsystemet. Fakta Räddsam F och F- Samverkan radios­system Utbildning för länets rakelinstruktörer den 16 december 2010. Från vänster: Bo Christensson, Peter Qvarnström, Mats Olell och Fredrik Björnberg. David Högberg leder instruktörsutbildning för blivande Rakelinstruktörer. RäddSam F är ett samarbetsavtal mellan räddningstjänsterna i Jönköpings län samt Ydre kommun i Östergötlands län och SOS Alarm AB med syftet att använda samhällets resurser bättre och effektivare i strävan att skapa trygghet och säkerhet i länet. F-samverkan skapades av myndigheter och organisationer i Jönköpings län och Ydre kommun i Östergötlands län sedan man identifierat behov av att förbättra förutsättningarna att utföra uppdraget mot medborgarna vid kris och olyckor. I forumet hanteras samverkansfrågor för områden som främst regleras i Lag (2006:544) om Kommuners och Landstings åtgärder inför och vid extra­ ordinära händelser i fredstid och under höjd beredskap, Lag (2003:778) om Skydd Mot Olyckor, Polislag (1984:387) samt Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Fakta Rakel kommer även att vara nödvändig efter fullgjord implementering. Rakels kapacitet för samtidiga samtal på en begränsad yta (många terminaler anslutna till en och samma Rakel-bas­ station) kommer att undersökas ytter­ ligare, då brister upptäckts vid några tillfällen. Ur ett ekonomiskt perspektiv är abonne­mangskostnaden på cirka 10 000 kr/år en stor utmaning. Att motivera och förklara värdet av systembytet för kommunerna är svårt liksom att försöka påverka de mycket höga kostnaderna i någon form. Mervärden Kombinationen av en god täckning och ett gemensamt kommunikationssystem gynnar samverkan. Framförallt ger det en ökad förmåga för medlyssning av/från händelser på större avstånd, vilket till exempel gör att resurser utspridda över ett större geografiskt område – får insyn i händelsen långt tidigare än innan. Rakel har dessutom vid vissa tillfällen varit det enda kommunikationssystem som kunnat användas för en fungerande samverkan. Användningssätt Enligt ett länsgemensamt beslut kommer alla länets ledningsfunktioner att anslutas. För räddningstjänsten innebär det i stort - brandingenjörer, insatsledare, styrke­ ledare och de flesta släckbilar. Rakel kommer enligt beslutet att användas som primärt kommunikationssystem för led­ ning och samverkan från och med 1 april 2012. Det står sedan varje kommun fritt att välja egna interna tekniska lösningar, hur utfasningen ska gå till och hur långt utöver det länsgemensamma beslutet man vill gå. Det finns ett intresse kring vilka förut­ sättningar Rakel har för rökdykning och utalarmering av beredskapsfunktioner (som är aktiva över en stor geografisk yta). Traditionell telefoni kommer att behållas eftersom förutsättningarna för kopplingen mellan Rakel och de publika telefoninäten ännu inte anses tillräckligt utredda. Text & Foto: David Högberg, brandingenjör, Räddningstjänsten Jönköping Rakel: är en akronym/förkortning som står för Radiokommunikation för effektiv ledning. Namnet togs av den utredning som den 10 juni 2002 fick i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för att bygga ett nytt gemensamt nationellt radiokommunikationssystem. Täckning: Rakelsystemet täcker 99,84 procent av Sveriges befolkning och 95 procent av landets yta, undantaget fjällvärlden. OKP: Operativ kommunikationsplanering. En dokumentation över hur nätet och radioterminalerna ska programmeras utifrån organisationens specifika behov och arbetssätt. Talgrupper: är systemets motsvarighet till de analoga systemens kanaler. Alla medlemmar i talgruppen hör trafiken som sänds av en deltagare i taget. En användare kan vara medlem i flera talgrupper. Talgrupper kan användas såväl inom en organisation som mellan organisationer. Räddningsledaren nr 4 2011 | 15 Tema kommunikation Förändringsledning Kommunikationen är central för om en organisationsförändring blir lyckad eller inte. Det menar Catrin Johansson, forskare vid Mittuniversitetet och expert på kommunikation, ledarskap och förändringar i organisationer. Kommunikationens betydelse vid förändring Idag är förändringstakten hög i många företag och organisationer. Det beror på flera externa faktorer som globalisering, teknikutveckling och ökande konkurrens, som tvingar fram förändringar som anpassning till omvärlden. Men föränd­ ringar dras också i gång av chefer och ledningsgrupper som vill sätta sin prägel på organisationen. Föreställningen att organisationer måste förändras för att uppfattas som moderna är vanliga. Organisationer förändras ständigt Organisationsförändring är ett vitt begrepp. Det spänner över ett antal olika typer av förändringar som uppköp av företag eller fusioner, besparingsprogram och uppsägningar, omorganisationer, införandet av nya datasystem och ny kommunikationsteknologi. Alla organi­ sationsförändringar är inte heller planerade, organisationer är dynamiska och förändras ständigt. Hjälp av kommunikation Kommunikationen är central både vid dynamiska förändringar och när man vill lyckas med en planerad förändring. Forskare har länge uppmärksammat kommunikationens viktiga roll vid för­ 16 | Räddningsledaren nr 4 2011 ändringar – som verktyg för förändring och på senare tid som process. Det innebär att man ser att förändring och kommu­ nikation går hand i hand – förändringen sker och realiseras genom kommunika­ tion. Det är när vi börjar prata och skriva om en förändring som det första steget mot förändringen är taget. Hur föränd­ ringen förmedlas (kommuniceras) är centralt för om den blir lyckad. När en förändring börjar diskuteras borde alltså första steget vara att vända sig till kommunikationsavdelningen för att integrera den interna och externa kommunikationen i förändringsplanen. Men det är långt ifrån alla organisationer som satsar de resurser som krävs på kom­ munikationsavdelningen. I stället ses kommunikation allt för ofta som en kostnad och inte som den bärande processen vid en förändring. Delaktighet Ledningens perspektiv innebär ofta att kommunikation handlar om att medar­ betarna ska förstå behovet av förändring, konsekvenserna av den och att minska eventuellt motstånd mot att genomföra den. Då glömmer man bort att de som ska genomföra en förändring behöver känna delaktighet och engagemang för att vara med och bidra. Engagemanget och delaktigheten kan stärkas genom en bra förändringskommunikation. Åtta råd för en lyckad förändring Varje förändring måste planeras specifikt utifrån sina förutsättningar. Det är stor Tema kommunikation Förändringsledning ’’ Kommunikationen är central både vid dynamiska förändringar och när man vill lyckas med en planerad förändring. Forskare har länge uppmärksammat kommunikationens viktiga roll vid förändringar – som verktyg för förändring och på senare tid som process. skillnad på att säga upp medarbetare och att bygga en ny varumärkesidentitet. Men det finns några generella råd man ändå kan ge: 1. Uppmärksamma kommunikationens roll vid förändringar. 2.Ta hänsyn till organisationens historia och tidigare förändringsinitiativ. 3.Använd erfarenheterna och den kom­ petens som finns i organisationen när det gäller kommunikation vid föränd­ ringar. 4.Planera förändringen och kommunika­ tionen om förändringen samtidigt. 5.Skapa engagemang genom att involvera när det gäller formulering av mål, plane­ ring och genomförande. 6.Utbilda cheferna som är medarbetarnas viktigaste kommunikationskanal och har ansvar för kommunikationen. 7.Bygg en gemensam förståelse genom dialog och samtal. 8.Följ upp förändringsprocessen och kommunikationen kontinuerligt. Ett bra exempel I ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet 2006-08 studerades förändringskommunikation i tre företag, däribland AstraZeneca. Fakta Lean: Lean är ett koncept som utvecklades av Toyota och syftet är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värde för slut­kunden. Man arbetar med ständig förbättring, eftersom ingen process är perfekt utan kan förbättras. Lean innebär att alla medarbetare involveras i förändringen och ger förslag om förbättringar, vilket i sin tur medför att den närmsta chefens kommunikation är extra viktig. AstraZeneca är ett bra exempel på hur ett företag kan arbeta på ett lyckat sätt med sin förändringskommunikation. När Sweden Operations, en enhet som tillverkar läkemedel, bildades, centralise­ rade man kommunikatörerna från olika enheter i en gemensam kommunikations­ avdelning. Kommunikationschefen, som ingick i ledningsgruppen, fick uppdraget att utveckla en rådgivande roll i organisa­ tionen när det gällde kommunikation. En process som fick namnet Leda med kom­ munikation utvecklades, och den summe­ rades i tre punkter: 1.Kommunikatörens roll är att vara en kommunikationspartner, cheferna har ansvaret för kommunikationen. 2.Kommunikatören arbetar med standar­ diserade metoder och verktyg. 3.Kommunikationsarbetet fokuserar på att uppnå förståelse, attityder och beteenden. Lean införs I samband med att organisationen beslu­ tade sig för att införa Lean Production för att effektivisera produktionen, vände projekt­ledarna sig till kommunikations­ avdelningen för att få hjälp med planeringen av kommunikationen. Kommunikatörerna tog fram ett utbildningspaket i form av tre workshops för cheferna inom de enheter där Lean skulle införas. Utbildningen innehöll kommunikationsteori byggd på forskning och cheferna fick gemensamt ta fram budskap om förändringen. De intervjuer av chefer som genomfördes av forskarna visade att den här utbild­ ningsinsatsen fick resultat. Chefernas beskrivningar av förändringsinitiativet, varför det genomfördes och vilka de viktiga budskapen var stämde väl överens. Cheferna uppfattade också införandet av Lean som professionellt och de ansåg att de haft ett stort stöd från ledningen. Det största problemet som både chefer och medarbetare kommenterade var bristen på tid för kommunikation. Medarbetarna upplevde också att de hade stora möjligheter att påverka och att delaktigheten var hög. Även om flera kommenterade tidspressen och uttryckte önskemål om mer dialog ansåg över 90 procent av medarbetarna att de kunde beskriva målet med förändringen på ett bra sätt. De kände också att de fick bra information som var lätt att förstå och som berörde dem. Ökad produktion Införandet av Lean resulterade i ökad produktion, minskad sjukfrånvaro och ett ökat engagemang bland medarbe­ tarna. Det är också ett exempel på best practice när det gäller kommunikationens roll vid en förändring, som ligger väl i linje med ny forskning om förändrings­ kommunikation. Läs mer: Catrin Johansson har tillsammans med Mats Heide gett ut boken Kommunikation vid förändringsprocesser (Johansson, C. & Heide, M. 2008. Malmö: Liber. ISBN: 9789147088850) I boken finns en modell för hur man kan arbeta med kommunikation i olika faser av en förändring. Författarna diskuterar hur kommunikationen hos nyckelaktörerna ledning, chefer, kommunikatörer och medarbetare kan planeras för ett bra resultat. Catrin Johansson, Mittuniversitetet Räddningsledaren nr 4 2011 | 17 VARNINGSLJUS & SJUKVÅRD www.fernonorden.se Tel 0520 420200 [email protected] IRL ledarskapsskola A nställnings avtal Arbetsgivaren Representanten Arbetstagaren Individen Anställningsavtalet Det är det juridiska avtalet, mellan individen och arbetsgivaren och som innefattar skyldigheter och rättigheter för både den anställd och arbetsgivaren. I detta förhållande om anställning finns det olika avtal, lagar och regler som ger en ram för medarbetarskapet och ledarskapet. Här lyfter vi några centrala delar av arbetsrätten och relationen mellan individen och arbetsgivaren. Arbetsledningsplikten Det centrala kollektivavtalet ”Allmänna bestämmelser” ger en tydlig fingervisning vem som styr på arbetsplatsen: ”Arbetstagare ska utföra de arbetsupp­ gifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de ålig­ gan­den i övrigt, som är förenade med anställningen.” Att arbetsledaren och chefer, leder och fördelar arbetet blir ofta en nyhet för många och beskrivningen ”åligganden i övrigt” skapar ofta frågetecken. I vissa fall kan det vara rimligt att kritiskt reflektera över och diskutera ”åligganden i övrigt” som exempelvis kan vara att åka på inbrottslarm och bevakningsuppgifter. Lojalitetsplikten Lojalitetsplikten är tydlig och markerar att vi alla oavsett befattning är skyldiga att: Samarbeta på arbetet – även om vi ogillar arbetskamraterna, skilj på privat och arbete. Ej prata illa om arbetsgivaren – som att raljera eller fälla elaka kommentarer över den ”dumma räddningschefen”. Att däremot reflektera över sakinnehållet är en annan sak. Bisyssla inte • Inverkar hindrande för arbetsuppgifterna. • Innebär verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens. • Påverkar arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren. Reflektera gärna över vad det innebär att ”inverka hindrande för arbetsuppgifterna”. Att inte följa anställningsavtalet Ett sätt för arbetsgivaren att påverka normer är disciplinpåföljd. Det går snabbt att utveckla en företagskultur i fel riktning som inte gynnar verksamheten. Här kan man utdela en disciplinpåföljd i form av skriftig varning, när någon har gjort sig skyldig till fel eller försummelse. Det är ett sätt för arbetsgivaren att visa ”gult kort”. Slutar inte beteendet, kan det sedan leda till ”rött kort” – avskedande. Yttrandefrihet kontra lojalitet Det som är unikt med offentlig anställning (och där med räddningstjänst­perso­nal) är yttrandefriheten enligt den svenska regeringsformen. Meddelar­fri­heten har som syfte att säkerställa offentlighets­ principen. Det innebär att anställda har rätt att ”läcka” uppgifter för att de via media kan nå allmänheten för att bland annat motverka korruption och bidra till att missförhållanden upptäcks. I offentlig anställning innebär det att yttrandefriheten är överordnad lojalitets­ plikten. Inom näringslivet är det tvärtom, det vill säga lojalitetsplikten är överordnad yttrandefrihet. Som ambulanspersonal ska man tänka på detta. Övergår anställ­ ningen från landstinget till en privat entreprenör kan man inte till exempel skriva ett debattinlägg i lokaltidningen med sina synpunkter om den privata entreprenörens tillkortakommanden. Som räddningstjänstpersonal har man alltså möjlighet att använda meddelarfri­ heten utan att bryta mot sekretessuppgifter. Men är man på arbetet gäller arbetsled­ nings- och lojalitetsplikten, trots att man kanske inte delar sina chefers uppfattning. Referens: ”Yttrandefrihet och lojalitet”. SKLs ”Kommentus” kan beställa på Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) hemsida. Ola Mårtensson verksamhetschef, IRL Räddningsledaren nr 4 2011 | 19 IRL ledarskapsutbildning Ledarskapsutbildning för alla brandbefäl i Hallands län Dessa frågeställningar/ämnen tas upp under utbildningen • Vad innebär det att vara arbetsgivare­ representant under beredskap/jour­ tjänstgöring? • Vad innebär lojalitetsplikten för mitt ledarskap? • Vad är genus, jämställdhet, jämlikhet och mångfald? Vad innebär det för mitt ledarskap? • Vilka gränser och mandat finns det mellan rollerna styrkeldare och insats­ ledare? (Under icke insats) • Ökad självkännedom genom metoden Personligt Porträtt. De senaste fyra åren har Hallands styrke­ ledare (heltid) genomgått IRLs utbildning Heltid Arbetsledning som genomförs under 2+2 dagar. Som nästa steg i ledar­ utveckling, såg Halland läns räddnings­ tjänster behovet av att utbilda sina insats­ ledare och brandingenjörer tillsammans, med målet att utforma en gemensam ledarskapsplattform för insatsledning. IRL kommer nu att genomföra fyra utbildningar under 2011/12 med cirka 10 deltagare per omgång. Målsättning och innehåll i utbildningen är att ge en ökad förståelse för insatsrollens och var­ dagsrollens innebörd – och att utveckla individens förmåga att vara ledare i orga­ nisationen. Utbildningen delas upp på 2+1 dagar med cirka en månads uppehåll för att arbeta med hemuppgifter. Mika Karlsson, stf räddningschef från Falkenberg, är projektledare för programmet och IRLs kontaktperson. Mika har själv deltagit i utbildningen och tycker att den har gett honom värdefulla reflektioner för sitt sätt att leda. Han framhåller också värdet av att lära känna andra insatsledare och brandingenjörer på ett annat sätt än de brukar göra. Mika tycker att samarbetet med IRL fungerar utmärkt då det bidrar till ökad kunskap och blir en mötesplats för länets befäl. ”För att fungera i sin ledarroll är det viktigt att rollen är tydlig, att man blir tilldelad rätt mandat, befogenheter, att man vet sina skyldigheter och även vet sina rättigheter gentemot arbetsgivaren.” En reflektion av Per Lanefelt, insats­ ledare från Varberg, som deltog under hösten i utbildningen. Ola Mårtensson, verksamhetschef, IRL Lysekilen AB Annons: Räddningsledaren samt Samverkan 112 T 0523-660 628 / 070-513 69 40 F 0523-660627 [email protected] www.lyftkuddar.se Lysekilen = Den nya generationen lyftkuddar. Förstärkta med rostfritt stålnät och Aramid (kevlar®). Patentsökt hösten 2005. Vår kilkudde blev plagierad 2010 av en stor tillverkare Reperations sats medföljer. Vår målsättning är att Kilkudden skall klara de svåraste lyftsituationer utan att skadas. Detta är möjligt med unik förstärkning av rostfritt stålnät + Aramid (kevlar®). Kilkudden finns 2, 2,5, 5 och 10 ton med den unika kilformen. En stor tillverkare kopierade vår kilkudde 2010. Förstärkningarna gör vår 5 tons kilkudde är ca.30% tyngre än kopian. Kilkudden skall fungera, när det händer har man inte tid att reparera . Lysekilen AB T 0523-660 628 / 070-513 69 40 F 0523-660627 [email protected] www.lyftkuddar.se Elsäkerhet vid räddningsinsats Elektricitet kan orsaka allvarliga och omfattande skador på person och egendom. Det största problemet vid elolyckor är risken för personskador både för den som drabbas och den eller de som försöker gripa in för att flytta en person från strömförande objekt eller släcka eventuell brand. Som innehavare av en starkströmsanläggning är du skyldig att sköta och kontrollera anläggningen så att den kan användas på ett betryggande sätt. Den här handboken riktar sig i första hand till räddningstjänsten men även till anläggningsinnehavare samt eldriftansvariga inom de flesta verksamheter, exempelvis större kontor och industrier. Boken innehåller följande: • Tillträde till driftrum • Elektrisk fara • Säkerhetsåtgärder • Släckmedel • Elanläggningar • Släckning av bränder • Checklistor Du kan även beställa boken på www.brandskyddsforeningen.se, via telefon 08-588 475 00 eller fax 08-662 35 07. Jag beställer ______ ex av Elsäkerhet vid räddningsinsats för 295 SEK (medlem 266 SEK) exklusive moms. Best. nr 206000. Frankeras ej. SBF betalar portot. Namn _________________________________________________________________ E-post ________________________________________________________________ Företag _________________________________ Telefon _______________________ Adress ________________________________________________________________ Postnummer/Ort ________________________________________________________ Organisationsnummer ____________________________________________________ Jag vill bli medlem i Brandskyddsföreningen och får därför 10 procent rabatt. Brandskyddsföreningen Svarspost Kundnummer 122284703 110 27 Stockholm Debatt/aktuella händelser från begränsad till komplex olycka å p e g i r e v S r Hur bra ä e d n a d i r k s ­ r e v ö gräns ? g n i n d e l s t a s in September var 2011 års kulmen vad gäller oljeskyddsinsatser. På några veckor genomfördes två stora internationella övningar med fokus på gränsöverskridande samverkan och ledning i samband med oljeutsläpp. Mellan övningarna inträffade en fartygskollision ute på danskt vatten som sedan visade sig bli ett av de största utsläppen på västkusten på 30 år. Brandingenjör Eva Ljungkvist, som på uppdrag av MSB medverkade under dessa händelser, ger här sin syn på Sveriges förmåga att hantera större och komplexa olyckor. När jag medverkade under dessa händelser fick jag se många kompetenta människor växa med uppgiften och ta del av system och arbetssätt som fungerar tillräckligt bra för en begränsad olycka. Tyvärr så visar det sig att Sverige saknar viktiga komponenter för att effektivt hantera en stor komplex händelse. Min personliga reflektion är att landsidan behöver följande: • Ett gränsöverskridande insatsledningssystem. • Gemensam informationshantering. 22 | Räddningsledaren nr 4 2011 • Larmning och användning av icke-myndighetsorganisationer. Ett gränsöverskridande insatsledningssystem Våra tre principer (ansvar, närhet och likhet) är en styrka vid en begränsad olycka där ansvaret ligger hos ett fåtal organisationer/ myndigheter. Erfarenheten säger mig att skickliga medarbetare kompenserar på eget initiativ där våra styrande principer inte ger stöd. Debatt/aktuella händelser från begränsad till komplex olycka Fakta Skagex: Norges största civila övning pågick i 2 dygn med 800 skademar­ körer och ca 4000 deltagare från 4 länder. I Oslofjorden hade en fingerad kollision inträffat mellan en passagerarfärja och ett tankfartyg. I övningen ingick även brand, utsläpp av olja och keminsats. www.dsb.no Tjörn: Utsläppet uppskattas vara på 700 ton olja och cirka 640 togs upp av kustbevakningen. www.kbv.se och www.lansstyrelsen/ vastragotaland Ensaco, Boilex: 3 dagar lång övning med inriktning på att stresstesta systemet och med nyckelorden gräns­ överskridande ledning, samverkan och kommunikation. Första strandnära övningen i Östersjön med 350 deltagare, 81 organisationer och 8 länder. www.msb.se och www.ensaco.fi. NAMEPA www.namepa.net Länsor kan tjäna flera olika syften. Det är ledningen som bestämmer om de ska skydda ett område/ett inlopp eller om de ska stänga in oljan och begränsa de sekundära skadorna på närmiljön. Varje ansvarstagande ledning måste säkerställa prognos och konsekvensanalys för att kunna ta dessa beslut. Ett av Sveriges största oljeutsläpp inträffade 2003. En stor del av oljan från fartyget Fu Shan Hai drabbade Österlens kust och jag hade förmånen att få delta i insatsen. Vi hade ingen oljeskyddsplan och våra rutiner sträckte sig inte längre än till två säckar absol (absorptionsmedel). Men vi hade tur. Oljan fanns bara på vårt insatsområde. Vi kunde jobba avgränsat, informellt och basera arbetet på personliga kontakter. Men ett utsläpp i Mälaren exempelvis – kräver ledning och samarbete mellan 8 räddningstjänster, 16 kommuner, 4 länsstyrelser o s v. för att kunna säkra dricksvattenförsörjningen bland annat. Enligt tillgängliga siffror har den svenska Kustbevakningen tagit upp mer än 90% av oljan. På landsidan kan vi lära oss av dem, för att få en effektiv ledning och därigenom en bättre oljesanering. När det blir så komplext saknar Sverige ett ledningssystem som kan växa från den lilla olyckan till den mycket stora. När det gäller att ta upp själva oljan är Sverige väl rustat med både kompetens och utrustning. Man kan inte förvänta sig att den lilla kommunen eller brandkåren ska klara av en komplex händelse. Av ledningen kan man dock kräva att den inser när den är underdimensionerad och/eller saknar förmåga att hantera situationen. Vi behöver även få svar på vem som ansvarar för att prioritera åtgärderna utifrån Sveriges bästa. Kommuner, länsstyrelser och MSB måste ta ett kliv fram och gå ut ur skuggan av oss dominanta blåljusorganisationer. Våra krisplaner på lokal och regional nivå är geografiskt begränsade. Det behövs ett ledningssystem för hantering av gränsöverskridande olyckor. Där har vi mycket att lära av våra grannar. Sverige borde ta bättre vara på sina och andras erfarenheter och införa ett insatsledningssystem som håller och har flexibilitet. Gemensam informationshantering Inte alla organisationer har råd eller för­ måga att ge bra krisinformation vid kom­ plexa sällanhändelser. Våra medborgare, grannar och samverkanspartners har rätt och förtjänar att få synkroniserad och bra information vid en olycka. Även då det ingår flera myndigheter som har ett delansvar och egna krisinformationsrutiner. Förankrade gemensamma informations­ hanteringsrutiner kan vara ett effektivt En fantastisk insats av många människor som genomför ett tungt, skitigt arbete under svåra förhållanden. Därför är det extremt viktigt att ledningen har koll på arbetsmiljön och hälsoriskerna på kort och lång sikt. Vilken skyddsutrustning behövs? Andningsskydd? Räddningsledaren nr 4 2011 | 23 Debatt/aktuella händelser från begränsad till komplex olycka verktyg då de möjliggör fokus och resurser på rätt åtgärder och aktiviteter. sationsrepresentant till en samverkans­ grupp eller en gemensam ledningsgrupp. Larmning och användning av icke-myndighetsorganisationer I Sverige har vi många frivilliga organi­ sationer engagerade i fåglar, bandvagnar och radiokommunikation m m och MSB arbetar med att organisera delar av dessa. Det är min vision som utryckande befäl att kunna ringa in sådana funktioner till en insats. Ett sätt är att knyta en organi­ Ett förslag på ett nästa steg Det finns flera vägar att gå och utred­ ningarna som görs på varje händelse kommer ge sina rekommendationer. Mitt bidrag till vad som kan vara nästa steg är: • Ett gränsöverskridande insatslednings­ system - hämta hem det bästa och mest lämpliga från Finland, Estland, Tyskland, Norge och amerikanska kustbevakningen. • Gemensam informationshantering – tillsätt en arbetsgrupp bestående av våra bästa informatörer inom MSB, kommunen, polis och räddningstjänst. Låt gruppen titta på amerikanarnas ”joint information structure” och arbeta fram ett nationellt förslag. • Larmning och användning av ickemyndighetsorganisationer – utveckla det arbete som MSB påbörjat kring FRO (Frivilliga Radioorganisationen) och hämta goda exempel från t ex NAMEPA (North American Marine Envirionment Protection Association). Satsa även på mer utbildning och övning inom praktisk insatsanalys, stabsmetodik och samverkansbefäl. Vi kan göra bättre ifrån oss! Eva Ljungkvist, brandingenjör Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Foto: Karl-Johan Hjertström UTRUSTNING SOM ÄR LIKA PÅLITLIG FÖRE, UNDER OCH EFTER KATASTROFEN. RAKEL-LÖSNINGAR FRÅN MOTOROLA Vi erbjuder tillsammans med Motorola Solutions ett brett utbud av RAKEL/TETRA-lösningar som möter skiftande behov på olika marknader. Har ni några frågor så tveka inte att höra av er till oss via [email protected], 0303-24 60 00 eller besök www.celab.se 24 | Räddningsledaren nr 4 2011 Hästar används inte längre vid utryckning. Mycket kvarstår dock att göra för att modernisera hjälpmedel och metoder inom räddningstjänsten. Detta var Lena Grip och Ulrika Jansson från Karlstads universitet, Linda Granqvist, Ulf Nilsson och Bertil Ahlgren eniga om, vid ett möte med styrgruppen för En brandstation för alla. En brandstation för alla – ett år senare I november i fjol utsågs Räddningst­jänsten Syd till MSBs – En brandstation för alla. Ett av målen i projektet är att tre av de fem skiftlagen i Lund inom fem år ska bestå av minst 40 procent kvinnor. Initiativet har uppfattats som kontroversiellt internt och har fått en hel del kritik. Men nu har det börjat vända och allt fler har börjat se fördelarna med en mer jämställd arbetsplats. Räddningstjänsten Syd är ett förbund med fem samverkande kommuner och totalt 14 stationer. Under 2011 har två nya kvinnor anställts som heltidsbrand­ män, vilket innebär att det nu arbetar 37 män och 5 kvinnor som brandmän i Lund. Projektet ska pågå i fem år. Under den tiden ska alla nyanställda kvinnor placeras i Lund. – Vi följer de teorier som säger att ingen ska behöva vara ensam kvinna på sin arbetsplats, berättar Gunilla Jansson som är utvecklingsledare i Räddningstjänsten Syd. Bland de anställda har projektet varit kontroversiellt. Omfattande kritik på sina håll Linda Granqvist blev i våras projektledare på heltid för initiativet och hon kan intyga att kritiken på sina håll är omfattande. – Många tycker att det här är bara ännu ett i raden av projekt och har varit säkra på att det kommer att gå åt skogen. Jag har ägnat mycket tid åt att tala med dem och nu tycker jag att de största mot­ ståndarna faktiskt börjar svänga. ’’ Vi är helt enkelt inte vana att befinna oss i jämställda situationer. Produktionschef Ulf Nilsson tycker inte att det är så konstigt att det finns skepsis. Jag kan ta mig själv som ett exempel. Lite krasst kanske, men jag har tre äldre bröder och jag är uppväxt i ett hockey­ omklädningsrum. Tills för några år sedan hade jag i stort sett aldrig jobbat i en jämställd arbetsgrupp och jag tror inte att så många andra i vår personal har gjort det heller. Vi är helt enkelt inte vana att befinna oss i jämställda situationer. Bidrar till metod och teknikutveckling Projektet har fler beståndsdelar än att rekrytera kvinnor. Ett syfte är att utveckla metod och teknik. Ett exempel på det är ett samarbete med företaget X-innovations som tar fram arbetsrelate­ rade hjälpmedel. – Företaget vill att vi ska vara referens­ grupp till deras produkter. Vi försöker också hitta modeller för att ta tillvara våra egna medarbetares idéer om att under­ lätta arbetet, säger Linda Granqvist. Huvudskyddsombudet Bertil Ahlgren välkomnar teknikutvecklingen. – För mig handlar det om att personalen inte ska utsättas för tunga lyft i onödan. Det gynnar ju oss alla i slutändan! Mentorprogram för både män och kvinnor I slutet av september hölls en konferens för att dra lärdomar av brandmäns erfarenheter om hur det fungerade när de anställdes. De kvinnliga brandmännen var särskilt inbjudna, men också styrkeledarna som alla är män berättade om hur de togs emot som nyanställda. – Vi såg att introduktionen har sett likadan ut under lång tid. Nu tar vi fram ett mentorprogram som ska fungera både för män och kvinnor, berättar Linda. I övriga Sverige är intresset stort för projektet. Ett par räddningstjänster har besökt Lund under hösten. – I vår planerar vi en större träff för våra brandmän med den efterfrågande föreläsaren Dave Baigent, som har fokus på jämställdhet inom räddningstjänst. Då bjuder vi även in de andra räddnings­ tjänsterna som sökte projektet, säger Linda Granqvist. Text och foto: Annika N Lindqvist, MSB Räddningsledaren nr 4 2011 | 25 Boverkets nya byggregler – BBR 19 Hur skiljer sig de nya byggreglerna ifrån de gamla och vad innebär BBR 19 för räddningstjänsten. Peter Arnevall, brandingenjör vid Uppsala Brandförsvar ger oss här en överblick och för­ tydligar nyheterna och skillnaderna i den nya lagen och ger även exempel på vilken inverkan det har på räddningstjänstens arbete. Boverkets nya byggregler, BBR 19 som införs den 1 januari 2012 innebär en rad förändringar jämfört med de gamla reglerna. Intresset för de nya byggreglerna har varit stort, vilket har märkts i antalet remissvar till Boverket. Till följd av bland annat dessa synpunkter har det skett relativt stora förändringar från den för­ sta remissutgåvan, jämfört med den nu publicerade BBR 19. Boverket har varit tydliga på en rad punkter i av de nya reglerna, bland annat: • Det är bara det byggnadstekniska brandskyddet som regleras i byggreglerna och således kan Boverket bara ställa krav på byggnaden. • Byggreglerna behandlar primärt person­skydd i händelse av brand, men som en följd av det erhålls även ett visst egendoms- och miljöskydd. • Dagens säkerhetsnivå anses vara accep­ tabel och Boverkets uppdrag har varit att förtydliga säkerhetsnivån - inte nöd­­ vändigtvis förändra den. De förändringar som gjorts förtydligas och motiveras utförligt i en konsekvensutredning. • Eventuella förändringar får inte för­ dyra byggprocessen. • Regelverket kan bara förhålla sig till organisatoriskt brandskydd som är väl­ definierat, exempelvis räddningstjänsten. Generella förändringar Generellt, framförallt ur ett förebyggande perspektiv innebär Boverkets nya bygg­ regler ett par steg framåt. De nya reg­ lerna innehåller nu funktionskrav som förhoppningsvis ger en ökad tydlighet om vad som är godkänt och inte. Men 26 | Räddningsledaren nr 4 2011 eftersom byggnaderna nu ska vara funktionsbaserade, kan kraven på räddningstjänsten komma att öka. Bland annat beroende på ökande komplexitet i tekniska system, så som ventilations­ system och utrymningslarm, men även då byggnaderna kan bli svårare att läsa av utifrån. Gamla BBR 5:8 utgår och ersätts av EKS, således anges bärförmågan vid brand i EKS. Funktionskraven i föreskrifterna anger kraven på byggnaden, medan de all­ männa råden beskriver hur egenskaps­ kraven kan uppfyllas. Boverket har även försökt göra en tydligare uppdelning av förenklad och analytisk dimensionering. Dimensioneras byggnaden efter de all­ männa råden är det förenklad dimensio­ nering. Eventuella avvikelser från förenklad dimensionering ska verifieras genom analytisk dimensionering. Boverkets ändringsregler införlivas i BBR som kapitel 5:8, här anges vad som gäller vid ändring av byggnader. Gamla 5:11 försvinner ur BBR 19 vilket gör att funktionskraven i BBR ska upp­ fyllas på alla punkter och möjligheten att frångå föreskrifterna försvinner. Här är Boverket tydliga, föreskrifterna ska följas. 30 m gångavstånd är 30 m, inte 31 m. Boverket är även tydliga på att ”branschpraxis” inte är godkända lösningar av Boverket. Skriften ”Utrymningsdimensionering” har införlivats i de nya byggreglerna som allmänna råd och i och med införandet av de nya byggreglerna försvinner denna skrift. Regelsamling för byggande, BBR, 2012 - Den 1 januari 2012 träder Boverkets ändrade byggregler, BBR, i kraft. Reglerna innehåller nyheter om brandskydd, energihushållning och ändring av byggnad. Regelsamling för byggande, BBR 2012 finns tillgänglig från och med november månad via boverket.se Till BBR 19 införs även ”Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd”. Dessa all­ männa råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd”. Dessa all­ männa råd anger hur analytisk dimen­ sionering ska utföras, hur avvikelser från förenklad dimensionering ska tas om hand, vilka metoder som ska användas med mera. I nya BBR hänvisas på ett par ställen till kommunens handlingsprogram, bland annat avseende räddningstjänstens insatsförmåga och insatstid. Därför bör nog samtliga kommuner se över och upp­ datera sitt handlingsprogram så att de på ett bra sätt beskriver insatsförmågan och insatstiden. Utrymning via räddnings­ tjänstens bärbara stegar är i dag tillåtet och kommer alltså även fortsättningsvis att vara det. En annan viktig del i sammanhanget är att PBL (Plan och Bygglagen) nu anger att byggnaden inte får nyttjas förrän slutbe­ sked är utfärdat. Sakkunnighetsintygen, brandskyddsdokumentation och inte minst byggnaden ska vara färdigställda innan byggnaden får nyttjas. Specifika förändringar Begreppet verksamhetsklasser införs. Detta innebär att byggnader ska delas in i olika verksamhetsklasser utifrån de fyra kriterierna lokalkännedom, mobilitet, vakenhet och förhöjd risk för uppkomst av brand eller mycket snabbt och omfattande brandförlopp. Detta har resulterat i 11 olika verksamhetsklasser. En byggnad kan innehålla flera olika verksamhetsklasser men bara en byggnadsklass. Beroende på verksamhetsklasser finns sedan ett antal olika funktionskrav som ska uppfyllas. En ny byggnadsklass, Br 0, införs för byggnader där endast analytisk dimen­ sionering är tillämpbart, exempelvis byggnader med över 16 våningar, fängelser, större sjukhus med mera. I och med samhällets ökade krav på tillgänglighet ställs även krav på från­ gänglighet i nya BBR. Ett exempel på det är, att det i allmänna/publika lokaler ska finnas för funktionshindrade tillgängliga utrymningsvägar alternativt utrymnings­ platser eller sprinkler, samt att hygienut­ rymmen ska förses med optiska larm. Detaljerade förändringar Utöver de större och mer övergripande skillnaderna, ger jag här exempel på mer detaljerade förändringar i BBR 19. För motiveringar och förtydliganden Slangvård och tillbehör anpassad till era behov kring dessa, hänvisar jag till BBR 19 och konse­kvensutredningen. Exempel på ”kravhöjningar” i BBR 19 är: • Konventionell sprinkler i Vk 5C (sjukhus). • Boendesprinkler i Vk5B (behovsprövade och särskilda boenden). • Automatiskt aktiverat utrymningslarm i Vk2C (Samlingslokaler > 150 personer där alkohol serveras). • Trycksatt stigarledningen i byggnader över 40 meter. • Räddningshiss för räddningstjänsten i byggnader som är > 10 våningar. Exempel på ”kravlättnader” i BBR 19 är: • Personantalet för en enda utrymnings­ väg i vissa verksamheter ändras från 30 till 50 personer. • Undantag för talat meddelanden i Vk2B om det är < 300 personer samt biosalong, föreläsningssal eller dylikt. • Inget krav på dörrstängare från garage till flerbostadshus. • Storleken på friggebodar ändras från 10 kvm till 15 kvm. • Det är inte längre krav på brandgas­ ventilation i mindre lager- och industri­ byggnader. I syfte att begränsa utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverk förändras kraven genom: • Krav på sektionering av stora byggnader. • Förtydliganden för takfötter. • Sprinkler gör att brandcellsavskiljande byggnadsdel kan ändras från EI 240 till EI 120, EI 120 till EI 60 o s v. • Tydligare krav på sektionering av vindar. BBR 19 innebär en rad förändringar gentemot de gamla reglerna men samman­ taget är det som sagt, flera steg framåt. Det finns dock fortfarande ett par saker, både nya och gamla, som kan ställa till problem för räddningstjänsten, exempelvis utrymning med hjälp av våra bärbara stegar. Peter Arnevall, brandingenjör/biträdande chef förebyggandeavdelningen Uppsala Brandförsvar Torkpaneler och torkskåp i en mängd utföranden Beslutsstöd trafikolycka som ständigt utvecklas. Ca 40.000 fordon med foton och information. www.werma.se Tel: 054-51 02 00 Räddningsledaren nr 4 2011 | 27 Skadeplats Summering 2011 Smalt tema gav mervärden Årets konferens med temat vinds- och takbränder fick 300 del­ tagare – vilket vi är nöjda med! Nu pågår arbetet med att sammanställa en utvärdering, vilken beräknas bli klar i slutet av november. Men här följer några personliga reflektioner och en kort summering kring årets skadeplatskonferens och dess upplägg. Jag är väldigt nöjd med arrangemanget som helhet och tycker att kvalitén har höjts jämfört med förra året. Programmet utformades mer fokuserat utifrån ett tema denna gång, vilket jag tror är en bra grund att arbeta utifrån även i fortsätt­ ningen. Vi sänkte ambitionsnivån i form av att inte ha så många föreläsningar och säkerställde att det fanns tid för möten och diskussion, vilket är en av konferen­ sens grundtankar. Temat vinds- och takbränder kan verka smalt att utgå ifrån, men det visade sig att många ämnen och områden har berö­ ringspunkter med, och är direkt appli­ cerbara till andra typer av räddningsin­ satser. Många deltagare tyckte det var ett bra upplägg med en inledande diskus­ sion kring problematiken vid sådana här Gas Leak Detectors typer av räddningsinsatser, för att sedan gå vidare till hur vi på olika sätt kan för­ bereda oss inför insatsen. Helheten, med både teori och praktik, spände bland annat över byggnadstek­ niskt brandskydd, taktik, brandsläckning och håltagning. Vi avslutade med att följa en räddningsinsats i form av en vindsbrand i ett flerbostadshus, vilket var mycket uppskattat. Nya Läcksökare Läcksökning av gaser Explosiva – Giftiga – Kylmedia Syrehalt – VOC Gaser Mätning i ppm - %LEL – Vol% CE - ATEX Välkommen att kontakta oss för mer information www.gassniffer.se [email protected] +46 (0)54 51 99 0 0 Skadeplats Summering 2011 När utvärderingen är klar startar vi arbetet inför nästa års konferens som genomförs den 26-27 september i Katrineholm. För att uppnå ett så gott resultat som möjligt utifrån tema och innehåll, kommer vi naturligtvis se över upplägget igen och göra de justeringar som vi tror är nödvändiga. Visst, årets genomförande var bra, men jag tror det är viktigt att fortsätta diskutera olika genomförandeformer. Detta för att höja kvalitén och i och med det locka fler deltagare till konferensen. Ett exempel på att skapa mervärde är att öppna upp för diskussioner och delaktig­ het genom att lägga in mini-seminarier i programmet. Vi får se hur vi lägger upp det nästa år! Många upplevde efter premiären av den första skadeplatskonferensen att ”precis en sådan konferens har vi vän­ tat på länge – med utrymme för metod och taktik i praktiken”. Jag avslutade årets konferens med att betona att det är konferensdeltagarna som är de sanna ambassa­dörerna för konferensen och vi behöver arbeta tillsammans för att kon­ ferensen skall leva vidare! Roger Ågren, projektledare för Skadeplatskonferensen Vad tyckte du var bäst på årets Skadeplatskonferens? Peter Gustavsson Mats Aakre Peter Gustavsson, styrkeledare Norra Älvsborgs Räddningstjänstförbund: Allt har varit bra. Det var ett tydligare tema i år och mer fokuserat än förra året, som också var bra men spretigare. Kombinationen av föreläsningar och praktik gav en bra helhet. Att hela mässan var i ett bättre format gav hela inne­ hållet ett lyft. Göran Gustavsson, styrkeledare Räddningstjänsten Tanum: Att det var mer fokus på ledning vid insats i årets mässa. Det kändes genomtänkt och bra. Bäst var föreläsningarna om vindsbrand under dag ett och förevisningarna av olika släcksystem dag två. Vi står nu inför att köpa in ny släckutrustning, så det var bra. Joakim Olsson Mats Aakre, insatsledare/brandingenjör Gästrike Räddningstjänst: Cecilia Unerams föreläsning om taktik och metodval utifrån det byggnadstekniska brandskyddet och ”nyheten” om cellplasten. Det var intressant och man fick med sig mycket kunskap. Erfarenheterna som Stefan Flood delade med sig från vindsbränder i komplexa byggnader var också bra. Göran Gustavsson Joakim Olsson, brandförman Umeå Brandförsvar: Erfarenheterna och tipsen avseende rutiner kring vinds- och takbränder. Även föreläsningen om den nya bygglagen, vad som är nytt men även den viktiga påminnaren om obefintligt krav på takbärighet på flera olika byggnadstyper. Räddningsledaren nr 4 2011 | 29 Skadeplats Vinds- och takbränder Kunskap – ledord i effe Skadeplats 2011 i Katrineholm är till ända och många frågor har väckts eller påmints om i räddningstjänstsverige. Andreas Beijer, brandman, var en av deltagarna på konferensen. Här summerar han frågeställningarna. En tankeställare är vad byggbranschen använder för material idag vid nybyggnation och hur kan det påverka oss som rädd­ ningstjänst. Cellplast är samlingsnamnet men det benämns vanligtvis som frigolit och används som isolering eftersom det är både billigt och lätt att hantera. Dessa egenskaper gör att byggbranschen tycker att det är ett väldigt bra alternativ. Att materialet sedan är brandfarligt upp­ märksammas inte vid byggnation. Rökfylld butik på två minuter Cecilia Uneram gav ett exempel från en brand i en K-Rautabutik i Gävle där ytterväggarna var isolerade med 150 mm frigolit. Även grannhusen ICA och Jysks tak var till stora delar isolerade med frigolit och kork. Hela varuhuset K-Rauta blev rökfyllt på två minuter och trettio sekunder! Vad kan räddningstjänsten göra? Hinner kunder och personal utrymma en butik så snabbt? Vad kan räddningstjänsten göra för att minska skadorna innan och vid bränder i fastigheter med cellplast och snabba brandförlopp? Hur kan vi få ansvariga att inse att den billiga och lätthanterliga cellplasten som isolering är brandfarligt? Informerar byggfirmorna sina beställare om det så ett val kan göras innan byggnation? Ökade brandskadekostnader Försäkringsbolagen anser att det är två faktorer som har gjort att kostnaderna för brandskador har ökat under en fem­ årsperiod och idag ligger på drygt fyra miljarder exklusive avbrott. Det är dels att det idag byggs närmare gränsnormerna än det gjordes för 10-15 år sedan och dels att utryckningsstyrkorna minskar över landet. Bättre förståelse Är det viktigt att öka kunskapen och förståelsen för byggnadskonstruktioner hos den egna personalen? Kan vi genom bättre kunskap och rätt taktikinriktning från början ställa högre krav på rädd­ ningstjänsten? Hur ska då kvalitetssäk­ ringen utformas, efterföljas och redovisas mot exempelvis försäkringsbolag? Det var några av frågorna som presenterades i Katrineholm. Val av taktik När det gäller val av taktik så fick del­ tagarna på Skadeplats 2011 flera exempel på hur det arbetas i landet vid bränder i tak och vindar. Det diskuterades om valet av taktik vid insatsens början hade betydelse eller om det viktigaste var att komma igång med arbetet snabbt, för att sedan kunna göra ett omfall utifall taktiken inte hade förmodad effekt. Demonstration av en håltagning vid simulerad vindsbrand på Skadeplats 2011. Cecilia Uneram skapade en riktig snackis på mässan med ”nyheten” om hur brandfarligt cellplaster är som byggnadsmaterial. Hur påverkar det räddningstjänsten? K-Rauta-varuhuset i Gävle togs som ett av flera exempel med ytterväggar isolerade med 150 mm frigolit. Varuhuset blev rökfyllt på bara två och en halv minut. 30 | Räddningsledaren nr 4 2011 Stefan Flood delar med sig av sina erfarenheter från många års skadeplatsarbete och för en reflekterande diskussion kring vinds- och takbränder, flera med komplicerad byggnadskonstruktion. Skadeplats Vinds- och takbränder fektiva insatser Teknik men inte kunskap Det diskuterades också vilka metoder vi använder idag vid insatser. Är vi tillräckligt övade på den utrustning vi har? Finns det ny räddningsutrustning på marknaden som vi ska titta närmare på? Är det några i Sverige som följer teknikutvecklingen i Europa och övriga världen och driver den framåt? De flesta räddningstjänster har idag tillgång till IR-kameror, övertrycksfläktar och skär­ släckare men många anser att det är för lite utbildningstid på utrustningen och för få riktiga insatser. ’’ Är vi tillräckligt övade på den utrustning vi har? Stora utvecklingsmöjligheter Man menade att det finns stora utveck­ lingsmöjligheter att effektivare kunna välja rätt metod genom mer utbildning dels på utrustningen men också på hur byggnader är konstruerade. Hur mycket pengar kan vi spara samhället genom att satsa på utbildning och utrustning? Hur når vi dit? Vem ska se till att vi når dit? Kan vi samarbeta inom Sveriges rädd­ ningstjänster när det gäller utbildning, arbetssätt och erfarenheter. Det görs redan idag genom utbyte av personal och utbildningar men hur kan vi bli bättre på att dela med oss av kunskaperna? Kunskapsbank Ett pilotprojekt presenterades av FireGear där en kunskapsbank ska inledas med fri tillgång för alla registrerade användare. Där krävs dock några eldsjälar som är med och skapar bra utbildningsmaterial. Invändig släckning En annan het fråga som diskuterades var hur debatten kring rökdykning ska fortsätta: Ska vi angripa bränder med inre angrepp och rökdykning även om det inte finns liv att rädda eller ska vi använda yttre släckning? Under 2010 skedde drygt 3000 insatser med rökdykning. Mindre än tio procent av rökdykningen syftade till livräddning, resten till att rädda egendom. Riskbedömning Vad händer med kostnaderna för brand­ skadorna om invändig släckning inte längre kan tillämpas? Är det så att vi istället ska lära oss att utföra en riktig riskbedömning innan metodval väljs? Kan vi då avgöra om invändig släckning ska tillämpas för att rädda egendom? Lyckad konferens Frågorna som diskuterades var många och slutsatsen var att vi bör ställa dem och fortsätta jobba med dem både lokalt och på en nationell nivå. Merparten av de 360 deltagarna från hela Sverige tyckte att konferensen återi­ gen varit lyckad och att den är en viktig händelse under året då erfarenheter och kontakter kan knytas ihop mellan olika räddningstjänster. Andreas Beijer, brandman, Södertörns brandförsvarsförbund Foto: FireGear Fakta cellplast Det kom runt 300 besökare till årets konferens. Cellplast är en typ av plast. Frigolit och Ecoprim är båda cellplaster. Cellplast indelas i mjuk och hård cellplast. Den mjuka cellplasten används i madrasser och möbelstoppning, medan den hårda cellplasten används i väggisolation (till exempel i kylskåp). Cellplast har fått en stor betydelse i byggindustrin, till exempel vid isolering av husgrunder eller väggar, och även som putsbärare på fasader. EPS-cellplast är ett organiskt material och därför brännbart. Vid förbränning under god syretillförsel bildas som förbränningsprodukter endast koldioxid och vatten. Vid uppvärmning över +80°C börjar EPS-cellplasten att mjukna men håller formen upp till ca +100°C. EPScellplasten blir plastisk vid +150°C och börjar övergå till flytande form. Vid +230°C kan koncentrationen bli så stor att antändning kan ske i en öppen flamma. Vid ca +450-500°C kan antändning ske utan närvaro av flamma. Förbränningshastigheten hos EPS är mycket hög i jämförelse med till exempel trä och den avgivna värmeeffekten blir därför också hög och det bildas kraftig svart rök. Räddningsledaren nr 4 2011 | 31 a g i l a k Fulls r e t s e t d n a r b l e n n i tu I höstas gjordes fullskaliga tester av hur bränder i järnvägsvagnar i tunnel utvecklas. Explosions- och brandförsöken är världsunika och en del av Metro-projektet, ett forskningsprojekt som handlar om brand och säkerhet i på järnväg under jord, med fokus på tunnelbana. 32 | Räddningsledaren nr 4 2011 Transportsystem under mark blir allt vanligare. Men med fler tunnlar följer större risker för allvarliga olyckor där det kan vara svårt att utrymma resenärerna på kort tid. I forskningsprojektet Metro ’’ – Rätt material kan reducera brandens intensitet avsevärt och därmed försena en övertändning betydligt. Detsamma gäller naturligtvis även materialet i sätena. studeras brandutveckling för att förbättra säkerheten för resenärer, arbetare och räddningspersonal på järnväg under jord. Räddningsinsatser i tunnlar För att bättre kunna kartlägga brand­ utveckling och möjlighet till räddnings­ insatser i tunnlar genomfördes fyra fullskaliga brand- och explosionsförsök i höstas. Försöken utfördes i den gamla Brunsberstunneln, mellan Kil och Arvika. Tunneln är 276 m lång. Huvudsyftet med försöken var att undersöka hur en brand utvecklas i olika typer av vagnar samt vilka konsekvenserna blir av en explosion. Man jämförde normal interiör i ett pendeltåg med interiören i en tunnelbanevagn genom att inreda en av pendeltågsvagnarna som en tunnelbane­ vagn med modernare säten och med aluminium på väggarna. Man undersökte vilka parametrar som påverkar brandens utveckling och spridning och förutsätt­ ningstjänstens möjligheter att göra en insats, undersöka hur branden påverkar personer i tunneln, undersöka hur bran­ den påverkar utrustning och infrastruk­ tur i tunneln, med mera. Det är alltså många intressenter som kan ha nytta av resultaten: myndigheter, tunnelägare och operatörer, räddningstjänst, konsulter och forskare, avslutar han. ningarna för branden både i och utanför de brinnande vagnarna. Materialval är viktigt – Det man kunde konstatera är att valet av väggbeklädnad i vagnen är viktigt för hur branden utvecklas, säger Anders Lönnermark, doktor i brandteknik på SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. – Rätt material kan reducera brandens intensitet avsevärt och därmed försena en övertändning betydligt. Detsamma gäller naturligtvis även materialet i sätena. Det är också viktigt att ta hänsyn till hur mycket bagage som finns i en vagn eftersom det påverkar brandbelastningen. Resultaten till nytta för många Resultaten jämförs med tidigare tester som utförts i mindre skalmodeller. – Resultaten kommer att vara till nytta inom flera områden, bland annat för att kunna beskriva brandförloppet och förhållandena i vagnen respektive i tunneln, säger Anders Lönnermark. – Denna information är viktig för att dimensionera olika säkerhetssystem, göra utrymningsberäkningar, bestämma rädd­ Läs mer på projektets hemsida: http://www.metroproject.se Text: Lovisa Wihk Foto: Per Rohlén Fakta Metroprojektet I Metro-projektet arbetar forskare och experter från olika organisationer tillsammans. Projektets huvudaktörer är Mälardalens högskola, SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Lunds tekniska högskola och Storstockholms brandförsvar. Övriga aktörer är FOI, CRISMART, Fortifikationsverket och Gävle Universitet. Projektet finansieras till största delen av Storstockholms lokaltrafik, SL, men även av MSB, Fortifikationsverket, Brandforsk och Trafikverket. Projektet pågår i tre år till slutet av 2012 och den totala budgeten är drygt 14 miljoner kronor. Räddningsledaren nr 4 2011 | 33 Internationellt Studiedagar 2011 Nordiska brandbefäls studiedagar år 2011 För andra året i rad arrangerades studiedagar för brandbefäl med tre deltagare från respektive land. Värdnation i år var Norge och Fredrikstad Kommun söder om Oslo. De områden på agendan som gjorde störst intryck på oss från Sverige var redovisningen av ett äldreprojekt och av Nödnett - där det känns som Norge har kommit lite längre. • Gränsöverskridande samarbete mellan Norge och Sverige i området kring Strömstad i Sverige och Halden i Norge. Exempel på utmaningar som lyftes här var våra nationsgränser, som bland annat innebär olika tullregler och olika radiokommunikationssystem. • Losstagning, en förevisning av den norska ”hurtigfrigjörings”-metoden. • Förebyggande brandskydd/insatsplanering i äldre trähusbebyggelse. • Äldreprojektet, hur man i Norge jobbar speciellt mot de gamla i samhället som ligger högt i dödsbrandstatistiken. • Nödnett, den norska motsvarigheten till vårt svenska radiosystem Rakel. • Besök på brandstationen i Oslo centrum med en kort redovisning av arbetet vid de tragiska händelserna i Norge 22 juli 2010. Räddningschefen i Fredrikstad - NilsErik Haagenrud var programvärd och ansvarig för innehåll/agendan. Sveriges deltagare i år var Peter Helge från Räddningstjänsten Västervik, Lars Äldreprojektet Även i skade- och dödsstatistiken från bränder i Norge är majoriteten av dem som drabbas äldre människor, precis som i Sverige. Här har vi ju Lagen om Sveriges deltagare på studiedagarna; Kenth Davidssson, Peter Helge och Lars Söderberg. Söderberg från Brandkåren Attunda och Kent Davidsson från Räddningstjänsten Säffle. Veckans program bestod av följande områden/frågeställningar: • Hur är norsk räddningstjänst organiserad? Stipendiet ledde till ett år som utbytesbrandman i Kanada År 2010 gick Stockholm – Gotlands läns brandbefälsförenings utvecklingsstipendie till Mattias Lassén, Brandkåren Attunda som åkte till Edmonton i Kanada för att studera skillnader och likheter inom räddningstjänsten. (Läs artikeln om Mattias i Räddnings­ ledaren nr 1.2011). Nu har Mattias åkt tillbaka till Edmonton för ett års utbyte. Följ Mattias Lasséns äventyr på hans blogg: http://firefighterabroad.blogspot.com/. Nu arbetar kanadensaren Dan Dardis på Brandkåren Attunda. 34 | Räddningsledaren nr 4 2011 Utlysning av 2011 års utvecklingsstipendium Stipendiet ger dig en chans till kompetensutveckling inom din yrkesroll. Läs mer www.brandbefal. se/stockholm Internationellt Studiedagar 2011 äldreprojekt i Fredrikstads kommun. Där finns nu trygghetslarm installerade hos personer som man bedömer inte själva kan agera. Trygghetslarmet har sammankopplats med en brandvarnare som skickar larm via trygghetslarmet till räddningstjänsten. Finns dessutom en högre brandrisk har man även installerat en mobil sprinkler. En bit från den bil som exploderade utanför regeringsbyggnaden i Oslo den 22 juli flög in genom fönstret i fikarummet på brandstationen i Oslo och fastnade i fönstersmygen. Man markerade skadan med en lapp och märket kommer behållas som ett ”minnnesmärke” från händelsen. Stora delar av personalen satt i fikarummet när bomben exploderade… och larmet gick … skydd mot olyckor som stöd när vi kräver brandvarnare i alla hushåll, men en brandvarnare säkerställer inte att alla boende själva har förmågan att utrymma eller göra en insats vid en brand eller olycka. Detta har man fokuserat på i ett Norska Nödnett Nödnett är den norska motsvarigheten till Rakel. I Norge har man driftsatt södra Norge (Oslo och närliggande kommuner) och 2015 beräknas det vara utbyggt i hela landet. Då kommer systemet uppskattningsvis ha kostat cirka 6 miljarder kronor. I Norge äger staten systemet och de ansvarar även för driften, anskaffar, installerar och tillhandahåller också alla radioterminaler. Det enda kommunerna/ organisationerna själva behöver ansvara och bekosta är utbildning, administration och abonnemangen (driftkostnaden). Abonnemangen har delats in i tre taxor för räddningstjänsten; heltidsstyrka, deltidsstyrka eller ”callout”/utalarmering. Vi ser att flera skulle ansluta sig till Rakel om vi hade ett liknade upplägg. Vi har fått många nya vänner och utbytt många erfarenheter under veckan. Tack Svenska Brandbefälets Riksförbund för att vi fick möjligheten att delta på 2011 års studievecka och även tack till Nils-Erik Haagenrud för ett mycket intressant och bra program! Vi ser att räddningstjänsterna i Norden har väldigt många likheter, men har kommit olika långt inom vissa områden. Så avslutningsvis, alla ni brandbefäl runt om i Sverige - tveka inte att söka till 2012 års studievecka för det är otroligt lärorikt och roligt! Text: Peter Helge, Lars Söderberg och Kent Davidsson InternationelLt FEU-möte FEU-möte i Luxemburg – förslag till Vision 2020 presenterades Trettiosju representanter från 20 av de 22 medlemsländerna samlades för att arbeta vidare med kunskapsöverföring och rapportering kring utvalda fokus­ områden/initiativ. Här presenterades även ett förslag till Vision 2020 för FEU. Luxemburgs brandkår stod som värd och det var dess brandchef Erny Kirsch som var ordförande för mötet. Federation of the European Union Fire Officer Associations - FEU håller årligen två möten. Årets andra möte hölls 21–25 september i Luxemburg. FEU är en samarbetsorganisation som arbetar med internationell kunskapsöverföring och utveckling genom projekt, arbetsgrupper, rapportering och samverkansinitiativ med andra organisationer inom brand- och räddningsbranschen. Aktuell status En stående punkt på dagordningen på varje möte är att ett par delegater redovisar det aktuella läget för räddningstjänsten i sina respektive länder och speciella insatser. Gemensamma områden denna gång var ekonomi och insatser vid väderrelaterade händelser som till exempel stormar och översvämningar. Vid mötet presenterades även ett förslag till Vision 2020 för FEU. Förslaget inne­ höll fem huvudområden: • Förbättrad säkerhet för EU-medborgare. • Förbättrad säkerhet för brandmän. • Förbättra inflytandet på politiker avseende räddnings-/säkerhetsfrågor. • Förbättra utbytet av erfarenheter och bättre kostnadseffektivitet. Hur ämnena ska fördelas och hur sammansättningen av arbetsgrupper ska se ut blev föremål för diskussion. Arbetsgrupperna sammanställs under hösten och i början av nästa år kommer ett startmöte att hållas. Organisationsnytt Dieter Nuessler omvaldes under mötet till ordförande för FEU för kommande tre år. Ordförande Dieter Nuessler och sekrete­ raren Finian Joyce som var inbjudna till IAFC:s (USA Brandchefsförbund) möte i början av september med avsikten var att knyta närmare samarbete och belysa gemensamma intressen, berättade om det mötet. Där genomfördes bland annat en mindre högtidsstund för offren vid ”nineeleven”, då flera av mötesdeltagare och lokala brandmän gick trapporna upp i de 60-våningar höga husen. Göran Schnell valdes till hedersledamot i FEU bland annat för sitt fleråriga ord­ förandeskap och då han betytt mycket för utveckling och samarbete över gränser. Text: Hans Eriksson brandingenjör Emeritus Brand 2012 – från ord till handling Brand 2012 startar med förkväll och fortsätter sedan med två fullspäckade konferensdagar. Programarbetet går nu från ord till handling – och det gäller för både konferensen i sig och temat. Den 6-7 september träffades program­ gruppen för Brand 2012 i Uppsala för att dra erfarenheter av årets konferens och för att planera för Brand 2012. Till grund för arbetet låg 100 (!) utvärde­ ringar från Brand 2011 samt en grov inriktning för nästa års tema. Tema Inspirationen till årets tema kommer från en räddningschef i Sverige. Chefen stack in huvudet i rummet där temat till Brand 2012 planerades och sade: ”Varför tar det sådan energi att för­ ändra och utveckla?”. Detta blev start­ 36 | Räddningsledaren nr 4 2011 skottet för den intressanta process som nu pågår i programgruppen. Det finns ju gott om konferenser som handlar om utveckling, men tänk att få genomföra en konferens som handlar om att gå från ord till handling! Läget idag Bilden av utveckling inom räddnings­ tjänsten är mångfacetterad. På vissa håll är utvecklingen effektiv och ger gott resultat. På andra håll kantas den av uppslitande konflikter och slukar energi. Ibland sker utveckling snabbt och ibland dras frågor i långbänk. Chefs- och ledarskapet ifrågasätts lika mycket som medarbetarskapet. Ibland anges kulturen inom räddningstjänsten som hinder för utveckling, i andra fall som en förutsättning. Arbetstider och arbetsplatsernas utformning uppfattas av en del som hinder som ska passeras, men av andra som fundamentet i verk­ samheten. Effektiv utveckling Hur skapar man förutsättningarna för en effektiv utveckling, där steget från ord till handling varken är för långt eller för kort? Programgruppen tittar Notiser Brandmannens fysiska gränsvärden – ny modell för rekrytering på gång Winternets studie om värden för brandmannens fysiska förmåga är klar. Baserat på resultaten från 128 personer som deltog i studien, både kvinnor och män, brandmän och ickebrandmän, har Winternet föreslagit en beräkningsmodell för gränsvärden. – Vi kan konstatera att det finns brand­ mannauppgifter som är tunga idag, men också att en del av dem är onödigt tunga. Vi måste påskynda införandet av nya metoder. Här har alla aktörer ett ansvar, säger Håkan Axelsson, enhetschef MSB. Testpersonerna deltog frivilligt och utan ersättning. De utförde sex olika moment: löpning, rodd, handgreppsstyrka, bänkpress, lyft till hakan och stående längdhopp. Deras resultat sattes i relation till hur de presterade på fem vanliga brandmannauppgifter: släpa en docka, dra slang i terräng, bära slangkorg i trapphus, bära slangkorg i terräng och riva innertak. Studien finns med som underlag i det arbete som MSB och Sveriges kommuner och landsting har påbörjat på hur allmänna teorier och erfaren­ heter kan bli räddningstjänstspecifika. Här finns tankar om själva klimatet på arbetsplatsen i form av värderingar, atti­ tyder och relationer. Här finns tankar om arbetsplatsernas och arbetstidernas utformning men också avsaknaden av yttre hot som ett hinder för utveckling. Mycket intressanta tankar som utan tvekan kommer att skapa en spännande konferens. Nytt upplägg Lika många som tycker att konferensen kunde effektiviseras genom att förkorta rasterna, lika många tycker att pauserna skulle förlängas för att kunna skapa fler möten. Det har länge varit en nöt och knäcka, men till Brand 2012 kommer en lösning; förkväll. Förkväll blir en bland­ ning av drop-in, kommunens kväll och en hel del nytänkande. Varmt välkommen! för att ta fram råd och anvisningar för rekrytering. I modellen för rekrytering kommer fysisk styrka att vara en av flera andra egenskaper och erfarenheter som framtidens brandman behöver ha. Målet är att presentera en modell för rekrytering våren 2012. Rapporten kan laddas ner från sidan: https://msb.se/sv/Produkter--tjanster/ Publikationer/Publikationer-fran-MSB/ Brandmannens-fysiska-formaga-delrapport-3--fysiska-gransvarden/ Text: Annika Lindqvist Till minne av Allan Samuelsson Tidigare brandchefen i Solna-Sundbybergs brandförsvar Allan Samuelsson har avlidit 99 år gammal. Han gick brandchefskurs 1936 och tjänstgjorde sedan som vice brandchef i Västerås och Luleå 1937-1939. Under åren 1940-1944 var han förste brandmästare i Helsingborg. År 1944 blev han den första brandchefen för den då nybildade yrkesbrandkåren i Solna, där han var kvar till sin pensionering 1977. Allan Samuelsson var samtidigt länsbrandinspektör åren 1945-1970 och har haft styrelseuppdrag i flera av yrkesorganisationerna. Han var riddare av Nordstjerneorden och har belönats med Brandskyddsföreningens guldmedalj. Han fick under åren många vänner både inom och utanför yrket, genom sin personlighet och omtänksamhet mot sin personal och kollegor. Text: Kaare Brandsjö Förkväll Konferensen slår upp portarna klockan 17.00 på tisdagskvällen med Förkväll. Då varvas kortare inslag på scenen med underhållning, mat och besök bland utställarna. Under förkväll skapas den tid för möten och dialog som tidigare gavs utrymme i själva konferensprogram­ met. Organisationer som vill förlägga egna möten i samband med konferensen, kan göra det på tisdagseftermiddagen. Vi hälsar alla organisationer inom branschen välkomna! Konferensstart onsdag Klockan 09.00 på onsdagen börjar formellt konferensprogrammet. Det blir två heldagar med intressant konferens­ program. På onsdag kväll är det bankett på Uppsala Slott. På torsdagen slutar konferensprogrammet vid 15-tiden. Med detta upplägg får vi ett program som tidsmässigt inrymmer lika mycket som tidigare, men något mer komprimerat. Det känns spännande och roligt att kunna tillgodose de önskemål som kommit in om en tidsmässigt mer koncentrerad konferens tillsammans med mer tid för möten. Workshops Vi behåller och utvecklar formerna för workshops som vi införde i Jönköping under Brand 2011. Det var ett uppskattat inslag. Vi kommer lägga ännu mer tid på pedagogisk planering av konferensen för såväl arbete i plenum och minisemi­ narier. Ni kan följa programarbetet fortlöpgade på www.brandkonferensen. se samt www.facebook.com/brandkon­ ferensen. Text: Ulf Lago, projektledare Räddningsledaren nr 4 2011 | 37 Notiser Tack för mig! För drygt tre år sedan fick jag förfrågan om jag ville ta över chefredaktörskapet för Räddningsledaren. Att få leda en tidning i den bransch där jag också jobbar var en utmaning för intressant för att tacka nej till. Och jag är glad att jag tackade ja. Uppdraget har gett mig många goda och intressanta kontakter runt om i landet och en inblick i många olika räddningstjänster och relaterade verksamheter. Det har också gett mig möjlighet att lyfta frågor och infallsvinklar som kan få branschen att utvecklas. Jag hoppas att du som läsare har haft behållning av det. Jag vill tacka alla som bidragit till tidningen under tiden som jag varit chefredaktör. Det har varit otroligt roligt att få ta del av alla artiklar som ofta är skrivna med stort engagemang. Ni har gjort det lätt för mig! Jag vill också tacka SBRs VU som stöttat mig på vägen, Helena Wenzel på Utformat som kan ge vilket material som helst en lättillgänglig layout och Stefan Alneberg på Adviser som gör att annonsörerna vill komma tillbaka. Vårderfarenhet nu gynnande vid antagning till SMO Detta nummer är en samproduktion mellan mig och Nenne Hagman som är den nya redaktören. Nu lämnar jag med varm hand över fortsättningen till henne. Allt gott! Lovisa Första brandkonsulten certifierad Sedan årsskiftet kan landets brandkonsultföretag genomgå en certifiering. Syftet med certifieringen är bland annat att säkerställa tillräcklig kvalitet på brandkonsulttjänster. Certifieringen finns i tre nivåer, enkel (E), normal (N) och kvalificerad (K). Initiativet till certifieringen har tagits av branschorganisationen Sveriges Brandkonsultförening (BRA) som bildades 2009. Föreningen har tolv av de största branschföretagen som medlemmar och dessa representerar två tredjedelar av landets brandkonsulter. Underlaget till normen som är grund för certifieringen har tagits fram av Brandskyddsföreningen Sverige med en referensgrupp från branschen. Arbetet med certifieringsreglerna har skett i samförstånd med Boverket och Svensk Brand & Säkerhetscertifiering. Den sistnämnda är den organisation som utfärdar certifieringarna. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB är det första, och hittills enda, företaget som är certifierat brandkonsultföretag. Certifieringen gäller högsta nivån, K. – För oss är det viktigt att kunna vara en pålitlig partner i byggprocessen och att våra samarbetspartners vet vad de kan räkna med i form av kompetens, kunskap, erfarenhet och kvalitet i de projekt vi anlitas till. Det är också viktigt att en utomstående part gör bedömningen vid certifieringen, menar Kjell Fallqvist. Brandkonsulten Kjell Fallqvist AB 38 | Räddningsledaren nr 4 2011 Vårderfarenhet värderas nu lika högt som erfarenhet från räddningstjänsten för den som söker till vårens Skydd mot Olyckor (SMO). Ett år eller mer på heltid inom vården ger 0,5 extrapoäng till betygsmeritvärde. Lika mycket får den som har minst ett år heltid eller tre år deltid inom räddningstjänsten. – Vi har lyssnat på synpunkterna från räddningstjänsten, där vårderfarenheter bedöms vara guld värda, säger Per Hulling, handläggare på kvalitetsutveckling på MSB. För att få tillgodogöra sig arbetslivserfarenhet räcker det nu med att ha jobbat i två år, från tidigare tre år. En bieffekt av att vårderfarenhet värdesätts är troligen att kvinnor gynnas. På samma sätt hoppas MSB få in fler personer med invandrarbakgrund och språkkunskaper genom att ge den som kan ett modernt språk, tillgodoräkna sig max 1,5 meritpoäng. Ett modernt språk kan vara vilket som helst förutom franska, tyska, spanska eller japanska, det vill säga de språk som man kan studera på gymnasiet. Förändringarna väntas ge ett visst utslag, men inte ge revolutionerande effekter i vilka som blir antagna. – Om de här förändringarna ger effekt kan vi ändra ytterligare i den riktningen, säger Per Hulling. I år blir det också färre platser att konkurrera om, eftersom kommunernas räddningstjänster räknar med att anställa färre. Revinge kör ingen skolbunden kurs. Totalt ska 100 studerande tas in på SMO i vår, mot 130 i höstas. Text: Annika Lindqvist www.srsab.se Pålitliga arbetskamrater för krävande miljöer från Icom! sta Stör EL! RAK tören n ra 00 leve er 40 0 de a v r Ö e ver er. utle minal r te Världens mest sålda Tetraterminaler! D AV KÄN GOD R RAKEL FÖ MSB STP8000-serien Designad och konstruerad för att uppfylla industristandarden IEC529 IP55. STP8000 klarar av dagligt användande i de hårdast miljöer inom public safety (blåljus), militär, transport och andra segment utan problem. IC-F1810/F2810 IC-F15/F25 IC-F51/F61 IC-FR3100/FR4100 Robust radio som tål hård an- Kompakt radio, fullmatad med IC-F1810/F2810 har en slitstark Icoms repeater en robust och varje är kunds önskemål. STP8000-serien finns i tre olika vändning. Enkel att använda med nödvändig funktionalitet. Radion kompetent varianter. station som väl står konstruktion som tål stötar och logiskt placerade vred för volym är vattentät enligt IP-67 vilket upp till de hårda krav som ställs. oöm behandling vilket gör den och kanalval. Plats för options- gör att du kan hålla kontakten Beroende av konfigurering an- pålitlig även under tuffa och kort för extra funktionallitet som under alla förhållanden. Finns hårda förhållanden. passas basstationerna föroch såväl dränkbara IP67EX-klassade terminalen på mark- IC-F1810/ ”Man Down”, talförvrängare eller för VHF- och UHF-bandet. F51/ F2810 extremt har krävande bakgrundsbelyst naden som och ärdet utformade det avancerade enkla för att uppfylla DTMF-dekoder. Li-Ion-batteri är F61 finns också i en EX-klassad ATEX- och IECEx-klassade miljöer. tangentbord och extern högradiosystemet. standard. ATEX-version. Användargränssnittet är enkelt anpassningsbart efter SEPURA STP8X Inom kort lanserar Sepura STP8X. Det är den första talare. Läs mer om våra produkter på www.icom.nu. Missa inte vårt breda sortiment av tillbehör från A COMPANY IN THE VHF GROUP AS 054-67 05 00 | www.srsab.se Swedish Radio Supply är distributör för Sepura, DAMM och Frequentis i Sverige samt generalagent för Icom kommunikationsradio i Norden, Baltikum och Polen. Försäljning sker via vårt återförsäljarnät POSTTIDNING B PORT PAYÉ Svenska Brandbefälets Riksförbund, 115 87 Stockholm Säkerhet vid första ögonkastet. Säkerhet vid första ögonkastet. Dräger UCF 6000/7000 Värmekameran som på bråkdelen av en sekund lokaliserar skadade personer eller heta områden. Dräger UCF 6000/7000 hjälper dig att få en snabb överblick även i de tuffaste och farligaste miljöerna. Med Dräger UCF 6000/7000 kan du frysa bilden när du tittar runt ett hörn för att se vad som väntar dig där utan att du behöver exponera dig. Kameran spelar också automatiskt in ljud och bild så fort den används, vilket enkelt kan laddas ner till en dator. Dräger UCF 6000/7000 har också en inbyggd laserpekare för enkel indikering av exempelvis heta områden. www.draeger.com