Viktiga milstolpar och definitioner/sammanhang

Hållbar utveckling:
ett globalt mål för miljö och utveckling
Mattias Hjerpe: [email protected]
Föreläsning 1:
Hållbar utveckling som politiskt mål, vetenskapliga idéer kring
hållbar utveckling.
Föreläsning 2:
Att mäta och bedöma hållbar utveckling: ramverk, kriterier och
indikatorer.
Hållbar utveckling - viktiga milstolpar







Founex-mötet, 1971
Stockholmskonferensen 1972
Cocoyoc-deklarationen, 1974
World Conservation Strategy, 1980
Our Common Future, 1987
IUCN m.fl. 1991
Riokonferensen 1992
Founex-mötet under förberedelserna till
Stockholmskonferensen, 1971
27 experter som försökte utveckla en konceptuell plattform för att
minska klyftan mellan utvecklings- och industriländers inställning
till miljö och utveckling.
Founex-rapporten var det första FN-dokumentet som handlade
om miljö- och utvecklingsproblematiken
FN:s Konferens om den mänskliga miljön
(Stockholmskonferensen), 1972
 Tydligt ”antropogent” perspektiv
 Utvecklade länders problem (föroreningar och avfall) och
lösningar i fokus
 Snabbare utveckling (teknik- och kunskapsöverföring)
lösning på problem med under-utveckling och ökande
befolkning i länder med låg inkomst
Slutdokument med 26 principer bl.a.:
”Both aspects of [hu]man’s environment, the natural and the manmade, are essential to his wellbeing”
“Economic and social development is essential for ensuring a
favourable living and working environment for hu[man] and for
creating conditions on earth that are necessary for the
improvement of the quality of life”
Symposium on Patterns of Resource Use,
Environment and Development Strategies, 1974
Organiserades and UNEP och FN:s Kommission om Handel och
Utvekling (UNCTAD) och resulterade i Cocoyoc Deklarationen.
Ytterligare ett försök att minska klyftan mellan industri- och
utvecklingsländer.
Betonade effekterna av att använda teknik som var skadlig för den
fysiska miljön. Deklarationen tar bl.a. upp:
 hur vi ska balansera de “inre begränsningarna”, dvs. våra
mänskliga behov, med de ”yttre begränsningarna”, dvs.
jordklotets bärkraft.
 marknadsekonomins bristande förmåga att uppnå målen i
FN-stadgan berodde främst på oförmåga att fördela
resurserna snarare än på bristande resurser,
 målet med ekonomisk tillväxt skulle vara att förbättra sociala
förhållanden i de fattigaste länderna.
World Conservation Strategy, 1980
Samarbete mellan International Union for the Conservation of
Nature (IUCN), FN:s Miljöprogram (UNEP), FN:s mat- och
jordbruksorganisation (FAO), FN:s utbildnings, vetenskapligaoch kulturella organisation (UNESCO) och Världsnaturfonden
(WWF).
En av de första mer spridda källor som nämner begreppet hållbar
utveckling.
Strategins mål: att integrera bevarande och utveckling för att
garantera att modifieringar av planeten säkerställer överlevnad
och välfärd för alla människor.
”For development to be sustainable, it must take account of social
and ecological factors, as well as economic ones; of the living and
non-living resource base; and of the long term as well as in the
short-term advantages and disadvantages of alternative action”
Tre villkor för bevarande:
 Bevara ekologiska processer och livsuppehållande system.
 Bevara genetisk variation.
 Nyttja arter och ekosystem på ett uthålligt sätt.
Världskommissionen för miljö och utveckling,
(Brundtland), 1983-1987
IUCN-definitionen kritiserades för att den handlade om
”ekologisk hållbarhet” och inte tog tillräcklig hänsyn till länders
behov av utveckling (tillväxt).
FN-kommissionens rapport “Our Common Future” (Vår
gemensamma framtid) innehåller den mest spridda definitionen av
hållbar utveckling:
"Sustainable Development is development that meets the needs of
the present without compromising the ability of future generations
to meet their own needs. It contains within it two key concepts:
 the concept of ‘needs’, in particular the needs of the world’s
poor, to which overriding priority should be given, and
 the idea of limitations imposed by the state of technology and
social organization on the environment’s ability to meet
present and future needs" (Our Common Future, 1987).
”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens
behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att
tillfredsställa sina behov.”
Brundtland-definitionen används i bl.a. nationalekonomisk
forskning (passar väl in i tillväxtbokföring/kapitalteori och
liknande teorier)
Caring for the Earth, 1991
IUCN, UNEP, WWF igen med mer fokus på så kallad ekologisk
grundsyn eller stark hållbarhet, dvs. att naturen sätter gränser för
ekonomisk tillväxt (och mänsklig välfärd).
Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för
jordens bärkraft [improving the quality of human life while living
within the carrying capacity of supporting ecosystems].
FN:s konferens om miljö och utveckling,
Riokonferensen, 1992
”Earth Summit”
Fem överenskommelser, som världens ledare enades om:
 Agenda 21 – handlingsplan för hållbar utveckling, mer än 100
programområden om allt från handel, jordbruk och
tekniköverföring;
 Rio-deklarationen om miljö och utveckling – 27 principer för
att integrera miljö- och utvecklingshänsyn, t.ex. förorenaren
betalar, försiktighets och deltagande.
 The Statement of Principles on Forests –
konsensusöverenskommelse om hur världens skogar bör
skötas.
 FN:s Ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) –
legalt bindande överenskommelse att stabilisera
koncentrationen av växthusgaser i atmosfären så att de inte
orsakar globala klimatförändringar.
 FN:s konvention om biologisk mångfald - legalt bindande
överenskommelse att bevara världens mångfald av gener,
arter och ekosystem.
Vetenskapliga idéer kring hållbar utveckling
Olika förslag på vetenskapliga ”rötter”
 Naturresurshantering - Skogsskötsel i Tyskland (att bara
skörda så mycket så att det går att sköra lika mycket i
framtiden)
 Maltus teorier om befolkning (att naturen har en bärkraft som
man inte kan överstiga)
Avkolonisering: behov av teorier för att bedöma utveckling
 Rostows teori om att utveckling sker stegvis;
 Beroendeskolan (centrum-periferi), inflytelserika i början av
1970-talet.
 Utveckling ≠ förändring av BNP  behov av en uppsjö
indikatorer baserade på mänskliga behov.
 Är ojämnt fördelade resurser ”naturligt” eller ”socialt
konstruerat”?
Under 1960-talet ökar kunskapen om:
 att ekonomisk tillväxt har en kostnad (Kapp – social costs);
 orsaker till vissa miljöproblem (t.ex. Carson ”Tyst vår”);
 att traditionella ekonomiska teorier inte hanterar
naturresurser som knappa resurser och inte klarar av att
hantera ”externa effekter” problem (t.ex. Coase, );
I början av 1970-talet kommer debatten om Tillväxtens Gränser
 Limits to Growth-rapporten (Meadows et al 1972)  att vissa
resurser kommer att ta slut i början av 2000-talet, vilket
kommer orsaka att såväl folkmängd som ekonomisk aktivitet
kollapsar
 Behov av att förändra rådande ekonomisk världsordning:
How to be a survivor: A plan to save the Spaceship Earth
(Erlich 1971), A blueprint for survival (The Ecologist 1972),
Only one Earth (Ward & Dubos 1972), Small is beautiful
(Schumacher 1973), The Steady-State Economy (Daly 1973?)
Reaktionen kom snabbt (ex. Cole 1973): ny teknik gör så att vi kan:
 nyttja resurser mer effektivt;
 byta knappa resurser mot mindre knappa resurser;
 teoriutveckling under början av 1970-talet (Solow, Pezzey,
Dasgupta m.fl.)
Y = f(K, L) - Y = f(K, L, R)  Y = f(K, L, R, W)
Stark eller svag hållbarhet?
Faktorer som påverkar stark eller svag:
 Byte (substitution) från naturresurs till naturresurs;
 Klarar priserna av att hantera resursbegränsningar;
 Byte (substitution) från naturresurs till tillverkat kapital;
 Klarar teknisk utveckling av att hantera resursbegränsningar?
Några forskare som argumenterat för stark hållbarhet:
 Boulding: Astronaut eller Cowboy-ekonomi?
 Daly: Tom eller Full Värld?
 Ekologisk ekonomi – sammanslutning av forskare från olika
discipliner & teoribildning som bygger på stark hållbarhet.
Svag eller svagare hållbarhet tillskrivs ofta traditionella ekonomer
(t.ex. neoklassiska miljöekonomer).
”Dagsläget”
En ökad medvetenhet att det handlar om skillnader i
världsåskådning eller paradigm (Kuhn).
Alltså, vetenskapen kan inte ge något slutligt svar på vilken av
positionerna som är sannast.
Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap föreslår svagare på
resurs-(källa)sidan och starkare på förorenings-(sänka)sidan.
Viktigt att utgå från att såväl resurser som föroreningsutrymme
kan vara knappa från vetenskaplig synpunkt.
Resursoptimism:
Om resurs A blir knappare i ekonomiskt hänseende ökar dess pris
(P). Detta orsakar:
 Efterfrågan skiftar från resurs A till andra resurser (B … X) 
substitution;
 Det blir mer ekonomiskt att prospektera, utvinna och
återvinna resurs A  effekt?
 Mer forskning för att tillverkat kapital ska kunna ersätta
resurs A?
 Mer forskning för att hitta mer resurs A-effektiva tekniker,
billigare utvinning av resurs A (lägre kvalitet).
Vad dessa effekter får för konsekvenser beror förstås på
omständigheterna, t.ex.
Hur naturresursen används i produktionen?
Vad naturresursen skapar för andra nyttor eller dess funktion i
ekologiskt hänseende?
Teknocentrisk
Hållbarhetsetikett
Väldigt svag
Miljö-etikett Naturresursexploatering
Tillväxtorenterad
Typ av
För fri marknad Mot
ekonomi
grön ekonomi
Ecocentrisk
Svag
Stark
Förnuftig hushållning Bevara naturresurser
med naturresurser
(reservat)
Gröna marknader
Stationärt-tillstånd:
styrda av ekonomiska makroekonomiska
styrmedel
standarder och
ekonomiska styrmedel
Förvaltning- Primärt ekonomiska
Modifierad (Grön)
Ingen ekonomisk
strategier
mål: maximera
ekonomisk tillväxt.
(fysisk) tillväxt, ingen
ekonomisk tillväxt
Minska resursfolkökning.
(BNP). Fri marknad
intensiteten. Någon
Minska resursoch tekniska framsteg sämre möjligheter att intensiteten + ingen
skapar närmast
byta än väldigt svag.
skalökning.
oändliga möjligheter
Konstant total
Betonar helheter, det
att byta (nästan axiom). kapitalstock
globala, Gaia-hypotesen
Etik
Traditionellt etiskt
Utökat etiskt
Ytterligare utökat etiskt
resonemang: nu
resonemang: intra- och resonemang: kollektiva
levande människor,
inter-generationellt,
intressen viktigare än
naturen instrumentellt naturen instrumentellt individuella, ekosystem
Väldigt stark
Extremt bevarande av
naturen
Starkt reglerad
ekonomi – minimera
resursnyttjande
Kraftigt minskad skala
för folkmängd och
ekonomi.
Minskad skala
överskyggar allt annat.
I vissa fall ges jorden
ett ’medvetande’
Accepterar bioetik,
dvs. att allt levande
och icke-levande ting
har moraliska
värde
värde
värdefulla i sig
rättigheter