Hållbar utveckling: ett globalt mål för miljö och utveckling Mattias Hjerpe: [email protected] Föreläsning 1: Hållbar utveckling som politiskt mål, vetenskapliga idéer kring hållbar utveckling. Föreläsning 2: Att mäta och bedöma hållbar utveckling: ramverk, kriterier och indikatorer. Hållbar utveckling - viktiga milstolpar Founex-mötet, 1971 Stockholmskonferensen 1972 Cocoyoc-deklarationen, 1974 World Conservation Strategy, 1980 Our Common Future, 1987 IUCN m.fl. 1991 Riokonferensen 1992 Founex-mötet under förberedelserna till Stockholmskonferensen, 1971 27 experter som försökte utveckla en konceptuell plattform för att minska klyftan mellan utvecklings- och industriländers inställning till miljö och utveckling. Founex-rapporten var det första FN-dokumentet som handlade om miljö- och utvecklingsproblematiken FN:s Konferens om den mänskliga miljön (Stockholmskonferensen), 1972 Tydligt ”antropogent” perspektiv Utvecklade länders problem (föroreningar och avfall) och lösningar i fokus Snabbare utveckling (teknik- och kunskapsöverföring) lösning på problem med under-utveckling och ökande befolkning i länder med låg inkomst Slutdokument med 26 principer bl.a.: ”Both aspects of [hu]man’s environment, the natural and the manmade, are essential to his wellbeing” “Economic and social development is essential for ensuring a favourable living and working environment for hu[man] and for creating conditions on earth that are necessary for the improvement of the quality of life” Symposium on Patterns of Resource Use, Environment and Development Strategies, 1974 Organiserades and UNEP och FN:s Kommission om Handel och Utvekling (UNCTAD) och resulterade i Cocoyoc Deklarationen. Ytterligare ett försök att minska klyftan mellan industri- och utvecklingsländer. Betonade effekterna av att använda teknik som var skadlig för den fysiska miljön. Deklarationen tar bl.a. upp: hur vi ska balansera de “inre begränsningarna”, dvs. våra mänskliga behov, med de ”yttre begränsningarna”, dvs. jordklotets bärkraft. marknadsekonomins bristande förmåga att uppnå målen i FN-stadgan berodde främst på oförmåga att fördela resurserna snarare än på bristande resurser, målet med ekonomisk tillväxt skulle vara att förbättra sociala förhållanden i de fattigaste länderna. World Conservation Strategy, 1980 Samarbete mellan International Union for the Conservation of Nature (IUCN), FN:s Miljöprogram (UNEP), FN:s mat- och jordbruksorganisation (FAO), FN:s utbildnings, vetenskapligaoch kulturella organisation (UNESCO) och Världsnaturfonden (WWF). En av de första mer spridda källor som nämner begreppet hållbar utveckling. Strategins mål: att integrera bevarande och utveckling för att garantera att modifieringar av planeten säkerställer överlevnad och välfärd för alla människor. ”For development to be sustainable, it must take account of social and ecological factors, as well as economic ones; of the living and non-living resource base; and of the long term as well as in the short-term advantages and disadvantages of alternative action” Tre villkor för bevarande: Bevara ekologiska processer och livsuppehållande system. Bevara genetisk variation. Nyttja arter och ekosystem på ett uthålligt sätt. Världskommissionen för miljö och utveckling, (Brundtland), 1983-1987 IUCN-definitionen kritiserades för att den handlade om ”ekologisk hållbarhet” och inte tog tillräcklig hänsyn till länders behov av utveckling (tillväxt). FN-kommissionens rapport “Our Common Future” (Vår gemensamma framtid) innehåller den mest spridda definitionen av hållbar utveckling: "Sustainable Development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. It contains within it two key concepts: the concept of ‘needs’, in particular the needs of the world’s poor, to which overriding priority should be given, and the idea of limitations imposed by the state of technology and social organization on the environment’s ability to meet present and future needs" (Our Common Future, 1987). ”En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.” Brundtland-definitionen används i bl.a. nationalekonomisk forskning (passar väl in i tillväxtbokföring/kapitalteori och liknande teorier) Caring for the Earth, 1991 IUCN, UNEP, WWF igen med mer fokus på så kallad ekologisk grundsyn eller stark hållbarhet, dvs. att naturen sätter gränser för ekonomisk tillväxt (och mänsklig välfärd). Uthållig utveckling är att förbättra livskvaliteten inom ramarna för jordens bärkraft [improving the quality of human life while living within the carrying capacity of supporting ecosystems]. FN:s konferens om miljö och utveckling, Riokonferensen, 1992 ”Earth Summit” Fem överenskommelser, som världens ledare enades om: Agenda 21 – handlingsplan för hållbar utveckling, mer än 100 programområden om allt från handel, jordbruk och tekniköverföring; Rio-deklarationen om miljö och utveckling – 27 principer för att integrera miljö- och utvecklingshänsyn, t.ex. förorenaren betalar, försiktighets och deltagande. The Statement of Principles on Forests – konsensusöverenskommelse om hur världens skogar bör skötas. FN:s Ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – legalt bindande överenskommelse att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären så att de inte orsakar globala klimatförändringar. FN:s konvention om biologisk mångfald - legalt bindande överenskommelse att bevara världens mångfald av gener, arter och ekosystem. Vetenskapliga idéer kring hållbar utveckling Olika förslag på vetenskapliga ”rötter” Naturresurshantering - Skogsskötsel i Tyskland (att bara skörda så mycket så att det går att sköra lika mycket i framtiden) Maltus teorier om befolkning (att naturen har en bärkraft som man inte kan överstiga) Avkolonisering: behov av teorier för att bedöma utveckling Rostows teori om att utveckling sker stegvis; Beroendeskolan (centrum-periferi), inflytelserika i början av 1970-talet. Utveckling ≠ förändring av BNP behov av en uppsjö indikatorer baserade på mänskliga behov. Är ojämnt fördelade resurser ”naturligt” eller ”socialt konstruerat”? Under 1960-talet ökar kunskapen om: att ekonomisk tillväxt har en kostnad (Kapp – social costs); orsaker till vissa miljöproblem (t.ex. Carson ”Tyst vår”); att traditionella ekonomiska teorier inte hanterar naturresurser som knappa resurser och inte klarar av att hantera ”externa effekter” problem (t.ex. Coase, ); I början av 1970-talet kommer debatten om Tillväxtens Gränser Limits to Growth-rapporten (Meadows et al 1972) att vissa resurser kommer att ta slut i början av 2000-talet, vilket kommer orsaka att såväl folkmängd som ekonomisk aktivitet kollapsar Behov av att förändra rådande ekonomisk världsordning: How to be a survivor: A plan to save the Spaceship Earth (Erlich 1971), A blueprint for survival (The Ecologist 1972), Only one Earth (Ward & Dubos 1972), Small is beautiful (Schumacher 1973), The Steady-State Economy (Daly 1973?) Reaktionen kom snabbt (ex. Cole 1973): ny teknik gör så att vi kan: nyttja resurser mer effektivt; byta knappa resurser mot mindre knappa resurser; teoriutveckling under början av 1970-talet (Solow, Pezzey, Dasgupta m.fl.) Y = f(K, L) - Y = f(K, L, R) Y = f(K, L, R, W) Stark eller svag hållbarhet? Faktorer som påverkar stark eller svag: Byte (substitution) från naturresurs till naturresurs; Klarar priserna av att hantera resursbegränsningar; Byte (substitution) från naturresurs till tillverkat kapital; Klarar teknisk utveckling av att hantera resursbegränsningar? Några forskare som argumenterat för stark hållbarhet: Boulding: Astronaut eller Cowboy-ekonomi? Daly: Tom eller Full Värld? Ekologisk ekonomi – sammanslutning av forskare från olika discipliner & teoribildning som bygger på stark hållbarhet. Svag eller svagare hållbarhet tillskrivs ofta traditionella ekonomer (t.ex. neoklassiska miljöekonomer). ”Dagsläget” En ökad medvetenhet att det handlar om skillnader i världsåskådning eller paradigm (Kuhn). Alltså, vetenskapen kan inte ge något slutligt svar på vilken av positionerna som är sannast. Bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap föreslår svagare på resurs-(källa)sidan och starkare på förorenings-(sänka)sidan. Viktigt att utgå från att såväl resurser som föroreningsutrymme kan vara knappa från vetenskaplig synpunkt. Resursoptimism: Om resurs A blir knappare i ekonomiskt hänseende ökar dess pris (P). Detta orsakar: Efterfrågan skiftar från resurs A till andra resurser (B … X) substitution; Det blir mer ekonomiskt att prospektera, utvinna och återvinna resurs A effekt? Mer forskning för att tillverkat kapital ska kunna ersätta resurs A? Mer forskning för att hitta mer resurs A-effektiva tekniker, billigare utvinning av resurs A (lägre kvalitet). Vad dessa effekter får för konsekvenser beror förstås på omständigheterna, t.ex. Hur naturresursen används i produktionen? Vad naturresursen skapar för andra nyttor eller dess funktion i ekologiskt hänseende? Teknocentrisk Hållbarhetsetikett Väldigt svag Miljö-etikett Naturresursexploatering Tillväxtorenterad Typ av För fri marknad Mot ekonomi grön ekonomi Ecocentrisk Svag Stark Förnuftig hushållning Bevara naturresurser med naturresurser (reservat) Gröna marknader Stationärt-tillstånd: styrda av ekonomiska makroekonomiska styrmedel standarder och ekonomiska styrmedel Förvaltning- Primärt ekonomiska Modifierad (Grön) Ingen ekonomisk strategier mål: maximera ekonomisk tillväxt. (fysisk) tillväxt, ingen ekonomisk tillväxt Minska resursfolkökning. (BNP). Fri marknad intensiteten. Någon Minska resursoch tekniska framsteg sämre möjligheter att intensiteten + ingen skapar närmast byta än väldigt svag. skalökning. oändliga möjligheter Konstant total Betonar helheter, det att byta (nästan axiom). kapitalstock globala, Gaia-hypotesen Etik Traditionellt etiskt Utökat etiskt Ytterligare utökat etiskt resonemang: nu resonemang: intra- och resonemang: kollektiva levande människor, inter-generationellt, intressen viktigare än naturen instrumentellt naturen instrumentellt individuella, ekosystem Väldigt stark Extremt bevarande av naturen Starkt reglerad ekonomi – minimera resursnyttjande Kraftigt minskad skala för folkmängd och ekonomi. Minskad skala överskyggar allt annat. I vissa fall ges jorden ett ’medvetande’ Accepterar bioetik, dvs. att allt levande och icke-levande ting har moraliska värde värde värdefulla i sig rättigheter