Skuldkrisen
Vem, Vad, Varför
Varför är vi här idag?
Skuldkris
Varför och hur lösa?
Föreläsning KAU
Bo Sjö
[email protected]
Bo Sjö Maj 2010
Googla på
Skuldkrisen
Världens tillstånd – Doom or Gloom?
+”Hans Roslin” +TED
+”Hans Roslin” +youtube
Bli överraskad, speciellt om ni läser
DN och Aftonbladet Kultur, eller tittar
på kunskapskanalens program som
“Omvärlden” och “Världen”
Eller bara lyssnar på div. gamla
Svenska biståndsdebattörer.
Bo Sjö Maj 2010
3
4
Varför Lånar u-länder?
Jämna ut konsumtionen över tiden,
eller konsumera när jag vill,
oberoende av när i tiden min inkomst
kommer.
Och, låna och investera idag för att
konsumera mera imorgon.
Sluten ekonomi: S = I
Öppen ekonomi: S – I = X - M
Bo Sjö Maj 2010
Välkänt problem
Profilfråga för vissa
Jubel 2000
Om fattiga länder inte behövde
betala räntor och amortering på sina
lån så kunde man satsa på de
fattiga, eller ?
Låter ok men det finns problem.
Bo Sjö Maj 2010
Varför lånar man?
2
5
Grundläggande teori.
Brist på kapital betyder att kapital
blir dyrt, betyder hög avkastning
Kapital söker sig från länder med
mycket kapital (relativt låg
avkastning) till länder med brist på
kapital (högre avkastning).
Resultat: Utjämning mellan länder
Men det är inte hela sanningen
Bo Sjö Maj 2010
6
1
Världsbanken och IMF
Världsbanken
Grund i planeringen efter 2:a världskriget
Världsbanken
• Ger (hårda) lån till stora infrastrukturprojekt i
utvecklingsländer.
• Historiskt sett, lyckats bra, lånen har oftast
betalats tillbaka. (Incitament)
• Det grundläggande behovet av en världsbank
har minskat. Idag finns en marknad för stora
lån
• Idag har banken roll utvidgats, följer och
mäter utveckling som millienniemålen, t.ex.
Bo Sjö Maj 2010
7
Bo Sjö Maj 2010
1)
Efter 2:s världskriget: få konvertibla
valutor, reglerade kapitalrörelser, osv
IMF blev “lender of last resort” för länder
När ett land inte kan låna någon
annanstans träder IMF in med tillfälliga
lån.
IMF ger lån och ställer krav på låntagaren
(rådgivning)–Självklart!
IMF bestämmer inte över hur länder
använder sina budgetar.
Bo Sjö Maj 2010
2)
3)
4)
5)
9
10
Ekonomisk grund för
skuldanalys
Eftersom låntagare har incitament
att lura den som ger krediten måste
man övervaka och ställa krav.
Frågan hur mycket krav och vilka
krav man bör ställa på u-länder?
Konditionalitet är ett måste, men
måste vara rimliga och bygga
ekonomisk teori om människors
incitament!
Bo Sjö Maj 2010
Låna aldrig ut pengar till den som inte har
några pengar! (tänk säkerheter)
Undersök om och hur låntagaren kan betala
tillbaka lånet.
Skriv ett detaljerat kontrakt, med tydliga
konsekvenser.
Övervaka låntagen, kräv kontinurerlig
information. Dvs. resultaten måste förverkligas,
och det sker inte automatiskt! (Monitoring)
Och, alltid, vid flera finansiärer så måste den
finansiär som har mest att förlora ha mest att
säga till om annars går det åt pipsvängen.
Inget är lättare än att slösa bort andras pengar.
Detta är ekonomisk demokrati på riktigt!
Bo Sjö Maj 2010
Ställ alltid krav
8
Viktiga Principer Från Finansteori och Erfarenhet
IMF
Notera att Världsbanken ger lån på
goda men normala vilkor framför allt
till länder och stora infrastruktur
projekt.
Den del som sysslar med
privatsektor utlåning heter IFC.
Den del som sysslar med bistånd,
dvs. lån utan ränta till fattiga länder
(med god politik) heter IDA.
11
Utgå från enkla men centrala
identiteter
Betalningsbalansen
Nationalinkomst = Inkomsternas
användning (Y = C + ....)
Bo Sjö Maj 2010
12
2
Betalningsbalansen
Bytesbalansen
Handelsbalans = Export – import av
varor
+ Net Factor income from Abroad
NFI = Netto räntebetalningar,
aktieutdelningar, bistånd, gåvor,
(Remittances) …
= Bytebalansen
Skilj på handelsbalans och
bytesbalans
Betalningsbalans =
Handelsbalans
+ Netto faktorinkomster & transfereringar
= Bytesbalans
+ Kapitalbalans
= 0 vid flytande valutakurs
= Förändring i centralbankens valutareserv
vid fast valutakurs
Bo Sjö Maj 2010
13
Bo Sjö Maj 2010
Kapitalbalans
Koppla ihop
+Direktinvesteringar (aktieköp)
+Långa lån
+Korta Lån
+Derivata instrument (optioner, futures etc)
+Statens lån
= Kapitalbalans
Bytesbalans + Kapitalbalans =
Betalningsbalans
Bo Sjö Maj 2010
15
16
Vad är Ekonomisk Tillväxt?
“BNP måttet är dåligt”, “de fattiga får det
inte bättre”, “ökad tillväxt ger sämre
miljö”, “ekonomin kan inte växa hur
mycket som helst” bla. Bla. Fel Fel Fel!
Alla välfärdsmått är högt korrelerade med
ekonomisk tillväxt.
Ett land med hög ekonomisk tillväxt är ett
land där fattigdomen minskar
Observationer: Med tillväxt runt minst 79% + en fungerande ekonomi, och
fattigdomen minskar snabbt!
Bo Sjö Maj 2010
Brutto National Produkt
BNP = f(K,L,A) produktion
Brutto National Inkomst
BNI = BNP + NFA
GDP: Gross Domestic Product
GNI: Gross National Income
Inkomst identiteten:
Y=C+G+I+X–M
Bo Sjö Maj 2010
Varning för kvackare
14
17
1)
Flytta om produktionsresurser för att
uttnyttja dem bättre.
• Ex. flytta lågproduktiva lantarbetare och
bönder till gruvor och fabriker.
2) Öka produktiviteten
• A. Teknisk utveckling
• B. Friskare och kunnigare arbetskraft
• C. Förbättra de ekonomiska institutionerna
dvs. äganderätt, lag och ordning så att
kontrakt kan skrivas och hållas (på NEK
språk: minska kostnader pga av asymmetrisk
information).
Bo Sjö Maj 2010
18
3
Och inom ett land…
Hur uppstår skuldkrisen I
Att inkomstskillnader ökar inom ett land är inget
problem, om människor får ersättning enligt
deras marginal-produktivitet.
Rausing, Wallenbergarna, Kamprad, Petterson
osv. De varit duktiga på att skapa företag, där
många andra misslyckats och fått ersättning i
relation till de risker de tagit.
Beskatta människors inkomster, speciellt
ersättning från riskkapital och du skapar
fattigdom, därför att incitamentet att skapa
företag försvinner.
Inkomstskillnader måste analyseras och tillåtas
när de kommer ifrån marginalintäkter.
Inkomstfördelning är viktigt och kan leda till
positiva externa effekter, om det görs på
ekonomiskt korrekta grunder. Annars skapas
19
Bo Sjö Maj 2010
fattigdom.
Grundläggande ekonomisk teori säger:
Eftersom fattiga länder har brist på
kapital, kommer kapital att söka sig
dit pga av högre avkastning,
ekonomisk tillväxt uppstår och en
utjämning sker mellan länder. Alltså
ok, att låna för att investera öka
tillväxten och betala igen i
framtiden. (Kanada och Sverige
gjorde detta under sent 1800-tal
med stor framgång)
Bo Sjö Maj 2010
Hur uppstår … III
Hur uppstår Skuldkrisen II
Opps, “tänkte inte på det” att lånade medel bör
gå till produktiva investeringar, inte konsumtion
eller bara misslyckade investeringar.
Och investeringar måste “övervakas”
Konsekvensen av (dålig?) politisk styrning, slapp
kreditgivning och övertro på att bara man
investerar blir det bra. Konkret från A) till E):
A) Brist på “Ekonomiska Institutioner”
Dvs fungerande marknader, äganderätt, och
institutioner som juridiskt system, civilrätt,
konkurslagar…
Bo Sjö Maj 2010
B) Kalla krigets konsekvenser. Soft or hard
loans? Lån eller gåva, ingen brydde sig?
C) Korrupta regeringar som lånar till sin egen
konsumtion - Illegitima skulder.
D) Oljekrisen på 70-talet gav OPEC länder stora
mängder av kapital att låna ut, det blev lätt att
låna, utan att bli granskad.
E) Oansvariga kreditgivare “Länder kan inte gå i
konkurs” ingen riskanalys. Det senare en funktion
av dålig reglering av banker. “Too big to fall”. Går
det åt helvete kommer någon (staten) och räddar
mig.
21
Bo Sjö Maj 2010
Hur Uppstår .. Grekland
22
Hur uppstår …teknik
Oansvariga politiker och väljare
Medvetet bluffat om skuldernas storlek
Inom Euro-områdetnfinns det ingen bra
mekansims för att 1) kontrollera och göra
kreditsvärdighetsbedömningar av enskilda
länder och 2) Låta länder gå in i obestånd.
Problem: Vilka låneinstitut har lånat ut så
mycket till Grekland att de hamnar på
obestånd om Grekland ställer in
betalningarna
Bo Sjö Maj 2010
20
23
Y = GNI
Y=C+G+I+X–M
•
•
•
•
C privat konsumtion
G offentlig konsumtion
I investeringar
(X-M) bytesbalans netto
Om X – M < = 0 underskott, landet lånar
pengar, om (X-M) > 0 överskott, landet
investerar (lånar ut) till omvärlden
Bo Sjö Maj 2010
24
4
(X-M) Implikationer?
(X-M) Implikationer
Över- eller underskott är inget
självändamål, eller problem! Kom ihåg
varför man lånar!
Stort underskott, eller utlandskuld helt ok
om jag är kan & är beredd att betala
tillbaka. Vilket är enkelt om jag lånat till
produktiva investeringar, eller pga
demografiska orsaker (Tänk japans
befolkningsstruktur efter 2:a världskriget.)
25
Bo Sjö Maj 2010
Bo Sjö Maj 2010
Lite djupare analys
27
Skuld t =
t
− M )i
Räntor = r × Skuld t
• Betala räntor på lånet, och
inte ta upp ytterligare lån
“Konkurs”?
• När summan av de
framtida förväntade,
diskonterade,
bytebalansöverskotten
understiger skulden.
Bo Sjö Maj 2010
Tillgång t =
∞
(X - M) t + j
∑ (1 + r )
j =1
28
Skuld och Konkurs
∑ (X
i = −∞
Om vi vet att bytesbalansen är lika med
nettosparandet, kan vi definiera hur
skulden uppstår och om den är ”för stor”?
Det gör vi genom att fråga om det går att
skapa ett tillräckligt stort nettosparande i
framtiden så att skulden kan täckas,
omsättas, eller räntorna betalas.
Använd summa tecknet, stora sigma för
att symbolisera en summa av tal, bakåt
eller framåt i tiden.
Bo Sjö Maj 2010
Skuld och Konkurs
Dagens skuld, är
summan av alla
historiska bytesbalansunderskott, t=tid.
Hållbar skuld?
26
Metod
Skriv om så att X – M = S – I
Bytesbalans = Nettosparande
Start: Y = C + G + I + X – M
Hitta sparandet (S) i ekonomin, hur ?, så här
Y–C–G=I+X–M
Den totala inkomsten Y kan konsumeras eller
sparas (S). Dvs. Sparandet är S = Y – C – G,
och
S = I + X – M, och
S – I = X – M. En grundläggande identitet,
Bytesbalansen motsvarar landets nettosparande
Lite mer avancerat, dela på privat och offentlig
nettoupplåning:
(S - I) + (G - T) = (X - M)
Bo Sjö Maj 2010
Merkantilisterna vs. Adam Smith och den
moderna nationalekonomin (dvs vetenskapen
ekonomi).
Merkantilister trodde felaktigt att stor guldreserv
var bra, att det hade egenvärde, utan att bry sig
om hur pengarna användes eller investerades
Ekonomhistoriker har visat att framgångs-rika
utvecklingsländer (och fd utvecklingsländer) dvs.
hög BNP tillväxt & lägre fattigdom, oftast har
exporterat kapital samtidigt (överskott X-M).
Varför? De har haft en högt sparande, bra
avkastning på investeringar (grundläggande
ekonomiska institutioner har fungerat) men inte
kunnat assimilera allt sparande inom landet.
j
29
I princip konkurs när Skuld > Tillgång
Förra bilden, förenkling av skulden, inga
valutakurser togs med.
En stor skuld är i sig inget problem. Hela
skulden behöver inte betals tillbaka. Det
är räntorna som skall betalas.
Problem när skulden ökar snabbare än
tillgångarna, dvs tillväxten i bytesbalansunderskotten är en indikator!
Och när räntor och skuld blir en belastning
för landets tillväxt.
Bo Sjö Maj 2010
30
5
Grekland
En hållbar skuld?
Notera att Grekland (= staten) är i
en situation där ingen vill låna ut
eftersom de inte kan betala tillbaka
om man inte för en politik som kan
generera tillväxt och överskott i
bytesbalansen.
Anpassa konsumtionen efter
inkomsten.
Bo Sjö Maj 2010
31
Slutlig lösning
Skapa tillräckliga bytesbalansöverskott för att
få ned skulden så att
• 1) räntorna kan betalas och
• 2) man kan ev. ta upp nya lån när så är önskvärt
Måste minska konsumtionen (C+G) och
betalar av skulden så fixar det sig.
Kan Y öka snabbare ännu lättare.
Men stora sociala kostnader i lidande om
konsumtionen tvingas ner mycket.
Men Sverige, Syd-Korea och andra, valde rätt
politik..
Politik, hålla undan särintressen, förtroende
för regeringen osv.
Bo Sjö Maj 2010
∞
t =1
33
GNI t
(1 + r )t
Bo Sjö Maj 2010
34
Det räcker inte att prata
Lösningen ligger inte i avskrivning av
skulder utan i avskrivning i kombination
med ekonomisk politiska förändringar som
tar bort orsaken till krisen. Den politik
som generar skuld.
Borde vara självklart men är det inte.
Moståndet är välorganiserat. Lokala
intressegrupper blockerar beslut. Det finns
lokala grupper som lever gott på att inget
förändras.
Bo Sjö Maj 2010
Ändra den ekonomiska politiken så att
tillväxt skapas. I dagsläget måste
konsumtionen hållas tillbaka, sparandet
öka och därmed också investeringar.
Hitta den skuldstock som maximerar
värdet på alla framtida inkomster
(knepigt – jovisst). Maximera
Landets förmögehet = ∑
Orsaker & Lösning
32
Bo Sjö Maj 2010
Dellösning!
Skuld – framtida konsumption =
framtida överskott ?
Hållbar skuld?
Justera skulden med konsumption så
att bara den ‘hållbara skulden’ finns
kvar, där räntor kan betala skulden
och landets tillväxt blir optimal
35
Det krävs riktiga reformer, som håller på lång
sikt – Strukturanpassning ett måste.
Resurser måste ut ur improduktiva sektorer till
mera produktiva sektorer.
Många länder har i utbyte mot bistånd och nya
lån lovat reformer men aldrig genomfört den.
Andra har gjort halvhjärtade reformer
Idag understryker Världsbanken även “good
governance”, “accountability” för regeringar och
den offentliga sektorn i kombination med lag och
rätt.
Kom ihåg att Världsbanken och IMF bara kan ge
råd. Det är de enskilda regeringarna som
bestämmer, trots alla hel- och halvprofessionella
gråterskor som skyller all världens elände på
Värlsbanken och IMF.
36
Bo Sjö Maj 2010
6
Hur ser det ut i framgångsrika
länder?
Country Default I
Äganderätt, marknader, entrepenörer som kan
pröva olika ideer och i övrigt ekonomiska
institutioner som möjliggör att resurser allokeras
till tillväxt sektorer och inte låsas in i
improduktiva sektorer.
Framgångsrika länder är oftast netto exportörer
av kapital, S-I = X-M > 0, dvs de genererar så
mycket sparande (tro på framtiden) att de inte
kan investera alla pengar som skapas i landet
idag.
Dock för Kina kom ihåg att de har mycket
reglerad ekonomi och ingen anpassning av räntor
och nettoupplåning på människors villkor, utan
staten bestämmer mycket. Räntan kan inte
anpassa sig mot omvärlden t.ex.
Bo Sjö Maj 2010
37
Bo Sjö Maj 2010
Country Default II
39
Alla regeringar är inte legitima företrädare för sitt
land. Men hur skall man definiera vad som är vad?
Burma, Irak, Nord-Korea, Cuba för och nu? Apartheid
regimer?
Illegitima lån: Lån som används till att förtrycka
folket, vapen, tortyrutrustning, berika diktatorn,
bevara makten?
“Odius debt”, Cuba tidigt 1900-tal, en illegitim
regering ersattes av en ny legitim regering. Enligt
gällande amerikansk lag dömdes den nya regeringen
inte skyldig att betala tillbaka företrädarens lån.
Sydafrika har skriver av Namibias lån, och bett om
samma princip på sina gamla lån (förgäves)
Politisk mkt svårt – ingen framkomlig väg idag
Men, men VB, IMF, FN, EU, länder, osv måste ta sitt
ansvar i framtiden. Låna inte till skurkar (Zimbabwe?)
Bo Sjö Maj 2010
41
Erfarenheter sedan 1850-talet
‘Länder’ i konkurs (Sydamerika).
Det går dåligt i 5 år för dessa länder,
jämfört med andra liknande länder
Efter 10 år ingen större skillnad, dvs
långsiktigt inga större effekter
“Sunk costs”, “Acceptera och gå
vidare” , ny regering, nya reformer
Bo Sjö Maj 2010
Illegitima Skulder
38
Country Default III
Statliga budgetunderskott som finansieras
via lån från allmänheten och banker, först
inom landet och sedan också i omvärlden.
När denna marknad är uttömd, går man
till centralbanken, den följande inflationen
skriver av det reala världet på regeringens
obligationer, i princip samma effekt som
konkurs.
Inflation är en skatt på att hålla kontanter
Höginflation=> bytesekonomi,
dollarisering
Bo Sjö Maj 2010
Den moderna krisen, Mexico 1982
Amerikanska banker på knä.
Lösningen, staten köper de dåliga
lånen från bankerna och paketerar
om lånen i nya obligationer som
såldes vidare s.k. “Brady bonds”
Men länder kan väl inte gå i konkurs?
40
Skuldavskrivning
Heavily Indebted Poor Countries –
HIPC
38 länder har erkänts som HIPC och
fått hjälp med avskrivningen
Principen: För en politik som gynnar
tillväxt, och de fattiga. Ju bättre
politik ju mer avskrivning.
Många bra exempel som Uganda och
Mozambique.
Bo Sjö Maj 2010
42
7
Moral Hazard
Sammanfattning
Problemen med skuldavskrivning är
1) Meningslöst om inte orsakerna åtgärdas
2) Moral Hazard. Om man kan låna utan
att behöva betala tillbaka raseras
systemet. Får alla skuldavskrivning vid
problem, blir det lönsamt att skapa
problem.
Resultatet av avskrivning utan krav, blir
moral hazard och att det blir svårare för
länder som behöver att låna i
framtiden!
(PS Moral Hazard är ett viktigt begrepp)
Bo Sjö Maj 2010
43
Förklara sambandet bytsbalans och
nettosparande.
Förklara ett lands nettoskuld som
summan av historiska
bytesbalansunderskott (formel!)
Definera balans mellan skuld och
framtida överskott.
Diskutera principerna för politiken att
komma bort från skuldkrisen.
Bo Sjö Maj 2010
44
8
