En tidning från Landstinget Västernorrland
Sommar
2016
SJUKVÅRDSRÅDGIVNINGEN
är alltid redo
Unikt centrum för
utredning öppnar i
ÖRNSKÖLDSVIK
Med sikte
på en
hållbar
framtid
TEMA
Cancer
LEDARE
Ansvarig utgivare:
Malin Nyman.
Medarbetare i detta nummer:
Anneli Egland, Anneli Jernberg,
Erik Löfgren, Eva Coos Berglund,
Ingrid Eldeklint, Isak Lindgren,
Malin Nyman, Marléne Axemo
Gode, Pernilla Sandin, Susanne
Thors, Anna Tenevall (redaktör).
Produktion: Kommunikations­
avdelningen, Landstinget
Västernorrland.
Omslagsfoto: Kristofer Lönnå
Upplaga: 125 000.
Tryckeri: Danagård LiTHO
Nästa nummer beräknas komma
ut hösten 2016.
Ställ en fråga eller lämna
synpunkter till oss!
Synpunkter på sjukvården kan du
ge direkt till berörd verksamhet.
Kontaktuppgifter hittar du på:
www.1177.se/vasternorrland
Om din kontakt med vården
Ökad samordning
och ökat samarbete
för bättre hälso- och sjukvård
S
ällan har Landstinget Västernorrlands verksamhet stått i händelsernas centrum
så mycket som under den här våren. Vägen mot en hållbar ekonomi 2018 väcker
reaktioner, känslor och engagemang. I den oro som är kan vi lätt förlora sikten
över det viktiga jobb och de fina prestationer som görs varje dag i landstinget.
Jag ser med stolthet och glädje på det arbete som utförs av både chefer och medarbetare för länets invånare på hälsocentralerna, i den specialiserade vården, inom
tandvården, i olika service- och administrativa verksamheter och genom regionalt
utvecklingsarbete, kultur och kollektivtrafik.
I DET HÄR NUMRET AV LIV & HÄLSA sätter vi bland annat fokus på cancervården. Här i
Västernorrland insjuknar varje år cirka 1200 patienter i cancer.
I Norrlandstingen; Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, samarbetar vi för en samordnad och effektiv cancervård via Regionalt Cancercentrum
Norr. Med standardiserade vårdförlopp i cancervården, ökad samordning och starkare
samarbete får vi förutsättningar att ge en mer jämlik vård med ökad kvalitet och
nöjdare patienter.
Vägen mot en hållbar ekonomi 2018
Landstinget har stora ekonomiska
utmaningar. Sammantaget krävs
åtgärder motsvarande 500 miljoner
kronor fram till 2018 för att landstinget ska få en ekonomi i balans.
Med landstingsplanen och en
särskild insatsplan har landstingsfullmäktige stakat ut färdriktning
för den kommande treårsperioden.
För år 2016 innebär det att landstingsfullmäktige har gett ett uppdrag till förvaltningen att utreda hur
250 miljoner kronor kan sparas.
Utredningsuppdraget gäller
all verksamhet inom Landstinget
Västernorrland. Från hälsa och
sjukvård till infrastruktur, regional
utveckling, kultur med mera.
Exempel på hur ett ärende går från förslag till beslut
Det finns olika beslutsgångar inom Landstinget Västernorrland beroende på
ärendets art. Här beskriver vi ett exempel på hur det kan gå till när ett ärende
initieras från landstingsfullmäktige.
1
Landstingsfullmäktige
Landstingsstyrelsen
2
Nämnd
5
vård i hela Norrland med spets och bredd”. Tillsammans arbetar vi mot målet att färre
ska insjukna i cancer och att fler ska leva längre, med en bättre livskvalitet.
Majoritetsberedningen
4
3
Förvaltning
Inger Bergström
Tillförordnad landstingsdirektör
inte blev som du tänkt dig kan
6
flera sätt. Läs mer på:
www.lvn.se/missnoje
”Fråga din politiker” är en
tjänst på landstingets webbplats
där du kan ställa frågor till
landstingets politiker:
Råd om vård på nationella minoritetsspråk
Arbetsutskott
7
Landstingsstyrelsen
Landstingsfullmäktige
8
Sveriges nationella minoriteter har laglig rätt till information, skydd av kultur och språk samt
delaktighet och inflytande. På www.1177.se/nationella-minoritetssprak och www.umo.se/
nationella-minoritetssprak finns information om hälsa och vård på olika minoritetsspråk.
www.lvn.se/fraga-politiker
1. Landstingsfullmäktige ger ett utredningsuppdrag till landstingsstyrelsen.
2. Landstingsstyrelsen överlämnar frågan till berörd nämnd för vidare beredning.
Liv & Hälsa finns också
som taltidning.
3. Berörd nämnd ger förvaltningen (via landstingsdirektören) i uppdrag att
utreda och bereda ärendet.
Kontakta lands­tingets inläsnings­
4. Tjänstemännen i förvaltningen lägger fram ett förslag hur förslaget kan
verkställas.
tjänst, telefon 0660-879 90,
e-post [email protected]
eller läs mer på: www.
taltidningenvasternorrland.se
Har du inte tillgång till dator?
För den som vill veta mer hänvisar vi i tidningen till sidor på webben.
Har du inte tillgång till en dator med internet kan du använda en på något av länets
bibliotek utan kostnad. Bibliotekets personal hjälper dig att komma igång.
Du kan också vända dig till landstingets inläsningtjänst som läser in informationen
på webbsidan till dig. Kontakta inläsningstjänst på 0660-879 90.
2 Liv & Hälsa sommaren 2016
Landstingsplan och budget är
landstingets viktigaste styrdokument
och fastställs av landstingsfullmäktige
en gång per år.
I planen redogörs för ett flertal
omvärldsfaktorer som påverkar
verksamheten, samt för de mål som
har satts upp för landstingets olika
områden.
Insatsplanen:
Insatsplanen är beslutad av lands­
tingsfullmäktige och är nu en del av
landstingsplanen. Den innehåller en
kombination av aktiviteter för att nå
en hållbar ekonomi över tid.
Områdena i insatsplanen är
sammanfattningsvis:
●● Bromsa kostnadsökningstakten.
●● Undvika beslut som är kostnadsdrivande och som saknar finansiering.
VÅR GEMENSAMMA VISION för cancerområdet är ”en likvärdig och tillgänglig cancer-
du framföra dina synpunkter på
Landstingsplanen:
5. Förslaget överlämnas till politiken via den så kallade majoritetsberedningen
(den politiska majoritetens beredningsorgan).
6. Förslaget bereds därefter av ett av arbetsutskotten, innan berörd nämnd
fattar beslut och skickar förslaget vidare till landstingsstyrelsen.
7. Efter behandling av landstingsstyrelsen avgörs ärendet slutligen i landstings­
fullmäktige.
8. Förvaltningen får i uppdrag att verkställa beslutet.
●● Samordning och tydlig arbetsdel­
ning mellan och inom specialistvården
(länets tre sjukhus).
●● Överväganden om strukturella
insatser som kan innebära att vissa
verksamheter helt eller delvis kan
avvecklas.
●● Överväganden om möjliga intäkts­
förstärkningar till verksamheterna.
Beslutande organ inom
Landstinget Västernorrland:
Landstingsfullmäktige består av 77
ledamöter som utses via landstingsval
vart fjärde år.
Landstingsfullmäktige sam­
manträder ungefär varannan månad i
fullmäktigehuset.
Fullmäktigesammanträdena är all­
tid öppna för allmänheten. Du kan även
följa sammanträdena i direktsändning
via landstingets webbplats lvn.se.
Andra beslutande politiska organ
är bland annat landstingsstyrelsen,
olika nämnder och utskott med flera.
Dessa möten är inte öppna för
allmänheten, men såväl handlingar
som protokoll är offentliga handlingar
som finns tillgängliga i såväl pappers­
form som digitalt.
Liv & Hälsa sommaren 2016 3
TEMA | CANCER
TEMA | CANCER
Cancer
– varje dag räknas
Cancer. För många betyder
ordet det värsta tänkbara. Men
det behöver inte vara så. De
flesta gånger går det bra, tack
vare medicinsk utveckling och
en väl fungerande sjukvård.
När man som patient får veta att
misstanke om cancer finns kan det bli
en jobbig tid i väntan på besked. Ovissheten är många gånger tung att bära.
– Då är det viktigt att vi så snart som
möjligt kan göra de undersökningar
som behövs för att ställa diagnos och
påbörja behandling, säger Lena Carlsson, länsverksamhetschef för onkologin
i Västernorrland.
Efter en tids förberedelser har
hittills 18 standardiserade vårdförlopp
i cancervården införts. Många delar av
landstingets verksamhet har påverkats
av införandet, liksom många yrkesgrupper.
– Jag är imponerad av det stora
engagemanget och hur väl alla tagit till
sig budskapet. Alla har varit positiva,
allt från ledning och medarbetare till
patientorganisationer, säger Lennart
Moberg, projektledare för de standardiserade vårdförloppen i Landstinget
Västernorrland
Kortare väntan – samma kvalitet
Standardiserade vårdförlopp i cancervården handlar om att ta hand om
befintliga patienter på ett mer effektivt
och jämlikt sätt. Varje diagnos har
ett vårdförlopp som är planerat och
tidsbestämt. Det betyder att patienten
vet vilka utredningar och behandlingar
4 Liv & Hälsa sommaren 2016
som kommer att göras samt vilka tider
som gäller.
– Tiden från välgrundad misstanke
till start av behandling ska bli så kort
som möjligt utan att det går ut över
kvaliteten. Det handlar lika mycket om
att få misstankarna om cancer bekräftade som att kunna utesluta cancer,
säger Lena Carlsson.
Patienten i fokus
Att arbeta efter de standardiserade
vårdförloppen innebär inte mer arbete
för vården. Det är fortfarande samma
patienter som ska tas om hand.
– Cancervården i länet arbetar
verkligen med patienten i fokus. Inte
minst den nystartade verksamheten
Diagnostiskt centrum i Örnsköldsvik
är till stor hjälp för de patienter som
normalt sett får vänta länge, avslutar
Lennart Moberg.
FAKTA
Standardiserade vårdförlopp
●● Regeringen satsar 500 miljoner
kronor per år under perioden
2015–2018 för att förkorta vänte­
tiderna och minska de regionala
skillnaderna i cancervården.
●● Genom att införa standardiserade
vårdförlopp i cancervården skapas
förutsättningar för en mer jämlik
vård med ökad kvalitet och mer nöjda
patienter.
●● I Västernorrland har hittills 18
standardiserade vårdförlopp införts.
Lokalt cancerråd
Vårdförloppen innebär ett nära
samarbete mellan olika specia­
liteter på sjukhusen och också
med primärvården. För att
underlätta arbetet har ett lokalt
cancerråd bildats. I rådet sitter
representanter för verksam­
heter som behöver samarbeta
för att utveckla och optimera
cancervården i länet.
Rätt vård
på rätt plats
Cancervården i landet
omvandlas nu till att bli ”nivå­
strukturerad”. Det betyder att
de vanligaste cancerformerna,
exempelvis bröst- och prosta­
tacancer, kommer att opereras
och behandlas i varje landsting,
medan de mer ovanliga
cancertyperna tas om hand på
ett fåtal sjukhus i landet. Detta
sätt att arbeta och organisera
vården, där vårdbehovet är det
som avgör var patienten får
behandling, blir allt vanligare
inom hälso- och sjukvården.
I Landstinget Västernorr­
land är cancervården till stor
del koncentrerad till Sundsvall.
Viss behandling sker också i
Örnsköldsvik och Sollefteå. För
de sällsynta eller mer svårbe­
handlade cancerformerna får
patienter oftast åka till Umeå
universitetssjukhus.
Barbro Åsander är mycket nöjd med den behandling
hon har fått och den omtanke hon mötts av i vården.
Foto: Kristofer Lönnå
När känslan blir verklighet
Hösten 2012 kände Barbro Åsander en knöl i bröstet och visste instinktivt vad
det var och vad som var att vänta. Hon fick snabbt hjälp på vårdcentralen och
redan två dagar efter att remissen skrevs fick hon en tid för en kontroll.
Barbro avböjde tiden eftersom hon ville åka på en planerad
utlandstripp och njuta av resan utan att gå och grubbla på
svaren från undersökningen. Väl hemma var hon i slutet av
oktober på mammografi, då också ett vävnadsprov togs.
– Jag sa att gör vad ni ska och så pratar vi inte mer,
utan jag kommer tillbaks i sällskap med maken. Han är i
större behov av information och möjlighet att ställa frågor,
berättar Barbro.
Jobbigast för de anhöriga
Vid det besöket fick hon veta det hon redan visste. Barbro
tog cancerbeskedet med ro och tror att det var jobbigare för
de anhöriga.
– Jag tänkte att de flesta blir ju friska och skulle det gå
riktigt illa så har jag haft sjuttio jättebra år, konstaterar hon.
Hon och maken bestämde sig för att de skulle ta vara på
och njuta av livet, genom att varje dag göra något trevligt
tillsammans. Skulle det inte gå vägen, så skulle de i alla fall
ha en bra sista tid med varandra.
I mitten av november träffade hon kirurgen och en av
de första dagarna i december var det dags för operation.
Efter det dröjde det ända till mars innan hon fick besked
om tumören var elakartad eller inte.
Att bli frisk är en lång resa
Beskedet som Barbro fick var negativt och nu startade en
tuff resa. Behandlingen gjorde henne stundtals väldigt
trött men hon har hämtat kraft i att vara ute mycket, ta
promenader och jobba i trädgården.
I slutet av mars sattes cytostatikabehandling in. Hon
hade provat ut en peruk i förväg, men visste inte om hon
ville använda den. Hon skulle i alla fall vara beredd.
– Jag rakade av mig håret innan det började falla av.
Jag ville inte vakna upp en morgon och ha stora hårtofsar
liggande på kudden, förklarar Barbro.
Peruken användes bara vid några enstaka tillfällen,
oftast var hon bar om huvudet eller hade en sjal på sig.
Hon fick cytostatika var tredje vecka under våren och
sommaren, och i augusti började strålbehandlingen. Sedan
fick hon ytterligare en behandling i droppform. I slutet
av april 2013, ett och ett halvt år efter att hon upptäckt
knölen, var hon på den sista behandlingen. En gång om
året går hon på kontroll på onkologimottagningen då också
en mammografi görs.
Barbro Åsander lever med sin make Anders vid havet
söder om Sundsvall. De njuter av livet, omges ofta av barn
och barnbarn, snickrar, odlar och påtar i trädgården.
Liv & Hälsa sommaren 2016 5
TEMA | CANCER
Diagnostiskt centrum
Livsviktig mottagning
med länsövergripande
uppdrag
– utreder snabbt i lugn och ro
I början av maj var det dags för
en ny spännande verksamhet
att slå upp portarna. Då öppnade Diagnostiskt centrum i
Örnsköldsvik. På centrumet
görs fördjupade utredningar av
patienter där man misstänker
allvarlig sjukdom, men inte har
ställt en diagnos på grund av
svårbedömda symptom. Arbetet som utförs är unikt, det
finns bara några få liknande
verksamheter i hela landet.
I Örnsköldsvik arbetar en sjuksköterska och en specialistläkare. De
utreder två standardiserade vårdförlopp* där symptomen är allvarliga och
svårbedömda. För att rätt diagnos ska
kunna ställas är det viktigt att patienten granskas noggrant. Verksamheten
är länsövergripande och omkring 150
patienter/år utreds.
– Hos oss samlar vi patienter med
misstanke om en svårartad sjukdom,
men som inte har symptom från
någon särskild del av kroppen. Det
här är en patientgrupp som tidigare
kunde ha mycket lång väntetid innan
diagnos kunde fastställas. Vi utreder
dem snabbt och specifikt, eftersom
tiden ofta är en avgörande faktor,
säger Viktor Johannsson, specialistläkare internmedicin.
De flesta patienter kommer till
Diagnostiskt centrum efter en remiss
från sin familjeläkare. Det är snabba
ledtider som gäller och patienten
behöver vara tillgänglig på telefon
för att med kort varsel kunna ta sig
till centrumet. Inom sex vardagar
får patienten komma på den första
undersökningen.
– Diagnostiskt centrum är en
viktig pusselbit i införandet av de
standardiserade vårdförloppen, säger
Maria Alsén Lindström, familjeläkare
Hälsocentralen Centrum i Sundsvall.
– Nu när det finns ett specialiserat
centrum för att bedöma allvarliga
symptom så känns det tryggt att
skriva en remiss dit och veta att
patienten snabbt blir utredd. Det här
är jättebra, avslutar hon.
Snabb diagnos ger bättre prognos
Katarina Johansson är kontaktsjuksköterska på Diagnostiskt centrum.
Det är hon som bokar in alla besök
och hon finns också tillgänglig för
frågor varje vardag.
– Så fort vi har bedömt och
tagit emot remissen kontaktar jag
patienten för att ge information om de
inbokade tiderna. Det här är en snabb
process, säger Katarina.
En diagnos som fastställs snabbt
kan bidra till en bättre prognos
eftersom rätt behandling kan sättas in
tidigare. De inledande undersökningarna görs koncentrerat under en till
två dagar. Allt för att korta tiden från
symptom till diagnos.
– För långväga patienter försöker
vi hålla besöket till en dag, om det går.
Det kan bli en tuff dag, konstaterar
Katarina.
Verksamheten i Örnsköldsvik är
så ny att endast ett fåtal patienter har
blivit bedömda. Till hösten räknar
man med att ta emot cirka tre nya
patienter i veckan.
Ökad patientsäkerhet
Katarina Johansson, kontaktsjuksköterska, och Viktor
Johannsson, specialistläkare, tar hand om patienterna
när de kommer till Diagnostiskt centrum för utredning.
6 Liv & Hälsa sommaren 2016
Att samla alla patienter på ett ställe
och låta dem genomgå systematiska
undersökningar minskar väntetiden
för patienten och bidrar till en ökad
patientsäkerhet.
Det finns också ett samarbete med
Kristianstads och Södertäljes diagnostiska centrum för att utbyta erfarenheter och öka kvaliteten ytterligare.
* Vårdförloppen är: Allvarliga ospecifika
symptom som kan bero på cancer, samt Cancer
utan känd primärtumör (CUP).
Bedömningsbil
på försök
Antalet ambulansuppdrag fortsätter att växa. För att
lätta på flödet till akutvården och stärka beredskapen
införs nu en bedömningsbil på prov under ett år i centrala
Sundsvall.
Det är ambulanssjukvården i Sundsvall som nu utökar verksamheten
med en bedömningsbil, vilket är en fullt utrustad ambulans. Skillnaden är att den bemannas av en specialistutbildad sjuksköterska
medan ordinarie ambulans är försedd med två. I övrigt är det samma
möjligheter till vård på plats.
I en vanlig ambulans utför sjuksköterskorna en omfattande undersökning och bedömning av patientens tillstånd. Behövs behandling
påbörjas den direkt och en snabb transport till sjukhuset genomförs.
Patientens behov avgörande
Bedömningsbilen förflyttar inte patienten till akuten utan sjuksköterskan undersöker patienten och värderar vilken vård som är aktuell. Bedömningen utgår alltid utifrån vårdbehovet och beslutet om
vilken fortsättning som är lämpligast tas tillsammans med patienten.
Ibland resulterar det i att patientens hälso- eller vårdcentral kontaktas och sjuklingen kan ofta stanna hemma med ett lugnande besked
eller har ett planerat besök inom sjukvården.
Ordinarie ambulans tillkallas vid behov
Om sjuksköterskan ser att patienten har behov av att snabbt komma
till sjukhus så tillkallas en ordinarie ambulans. Det går inte att ringa
112 och beställa en bedömningsbil. Det är SOS Alarm som i samråd
med sjuksköterskan bestämmer om det är ett lämpligt uppdrag för
bedömningsbilen.
Efter provperioden kommer resultatet att utvärderas och en
bedömningsbil kan då bli en del av den vanliga verksamheten.
I mitten av juni öppnar LARO-mottagningen
på sjukhuset i Sundsvall. En mottagning
som bokstavligen räddar liv. LARO står för
läkemedelsassisterad rehabilitering vid
opiatberoende och verksamheten är både
efterfrågad och efterlängtad.
– När det gäller opiater, som till exempel
heroin, så finns det en hög överdödlighet.
Det är en livsfarlig drog som du lätt överdoserar i och med att kroppen hela tiden
skriker efter högre doser för att uppnå den
effekt du eftersträvar, säger Anna-Karin
Rudberg Larsson som är enhetschef på
mottagningen.
Stort behov i länet
Idag behandlas närmare 90 personer vid
sjukhuset, men behovet i länet är troligen
mycket större. På den
nya LARO-mottagningen kommer
nya patienter
att skrivas in,
utredas och
bedömas, men
behandling
kan även fås
på filialerna i
Anna-Karin
Örnsköldsvik och
Rudberg Larsson.
Sollefteå/Kramfors.
Med hjälp av läkemedlen
Metadon eller Buprenorfin underhållsbehandlar man patienter som missbrukar
heroin eller andra opioider. Många patienter
som får behandling har ett fungerande
vardagsliv och målet är att de ska må så bra
som möjligt utifrån sina förutsättningar, inte
att de ska bli läkemedelsfria.
Vinstgivande behandling
– Det finns fördomar om den här behandlingen, men i praktiken innebär den både
stora personliga och samhällsekonomiska
vinster. Vid ett opiatberoende är det också
den behandlingsform som har visat sig ha
starkast vetenskapligt stöd, säger AnnaKarin och avrundar:
– Vi samarbetar med både socialtjänst
och andra aktörer, men vårt fokus är att
behandla opiatberoendet och de psykiska
och mentala problem som många av våra
patienter är drabbade av.
Liv & Hälsa sommaren 2016 7
NOTISER
SOMMARENS SERVICE
OCH ÖPPETTIDER
Tvätta händerna,
håll smittan borta!
A
tt tvätta händerna är ett
enkelt men viktigt sätt
att minska risken för
att smittsamma sjukdomar som
förkylningar och influensor sprids
genom handkontakt. Grundlig
handtvättning efter toalettbesök
hjälper till att minska och undvika
potentiellt skadliga bakterier på
händerna.
Sjukgymnastik
blir fysioterapi
Problemet med resistenta bakterier växer
Multiresistenta bakterier är i dag ett av
de allvarligaste hoten mot vår hälsa och
mot den moderna sjukvården enligt
Världshälsoorganisationen (WHO).
Att smittas av en resistent bakterie är oftast inte farligt för en frisk
person. För någon som är allvarligt
sjuk eller har opererats kan det vara
farligt att få en infektion som inte går
att behandla. Om antibiotika används
i onödan ökar risken för att vissa
bakteriestammar ska bli motståndskraftiga och därigenom inte kunna
behandlas alls i framtiden. Risken
för resistens ökar ju mer antibiotika
som används i samhället.
När behöver man antibiotika?
En viktig sak för läkaren att ta ställning till är om sjukdomen behöver
behandlas med antibiotika överhuvudtaget. I många fall behöver man
inte få antibiotika om sjukdomen ändå
kommer att gå över av sig själv och det
inte finns risk för följdsjukdomar.
Den tid det tar att bli helt frisk är
i många fall lika lång med eller utan
antibiotika. Antibiotika påverkar
kroppens egen bakteriebalans så att
det blir enklare att få andra infektioner
och man blir också lättare en bärare
av resistenta bakterier. Att undvika
onödig antibiotika ökar därför chanserna att hålla sig långvarigt frisk.
8 Liv & Hälsa sommaren 2016
Några av våra verksamheter har begrän­
sad aktivitet under sommarperioden.
På 1177.se/Vasternorrland finns
information om sommarens service och
öppettider.
Fysioterapeut är, efter ett riksdagsbeslut, den nya yrkestiteln på sjukgymnaster. Nyutexaminerade får numera
titeln legitimerad fysioterapeut. I linje
med detta byter landstinget successivt
namn på sina enheter till Fysioterapi.
De anställda som har titeln legitimerad sjukgymnast avgör själva om de
vill byta till fysioterapeut. Det innebär
att du som patient kan bli kallad till
mottagningen för fysioterapi, men där
träffa antingen en sjukgymnast eller en
fysioterapeut.
Vård i hemmet på patientens villkor
Två läkare och fjorton sjuksköterskor ger specialiserad sjukvård i hemmet
(SSIH) i landstingets sju kommuner. Ovärderliga för sina patienter, men hur
ser de själva på sitt uppdrag och sitt yrke?
– Målet med vårt arbete är att uppnå
högsta möjliga livskvalitet för våra
patienter och anhöriga i deras hem,
berättar Birger Nordlund, distriktssköterska i Härnösand.
Sedan två år tillbaka är SSIH
en länsverksamhet och Monasofi
Wallinder, enhetschef, berättar att
arbetslaget numera har en bredare
kompetens. Här jobbar distriktsköterskor och sjuksköterskor från ett flertal
olika inriktningar inom hälso- och
sjukvården. I sitt dagliga arbete ger de
ofta råd och stöd till annan vårdpersonal. För att skapa bra sammanhållning anordnas regelbundna fysiska
träffar med hela arbetslaget.
Samarbete sida vid sida
Maritha Prahl och Björn Åslin är
anestesisjuksköterskor och jobbar i
Sundsvall.
– När vi får en ny patient så brukar
vi höra av oss och erbjuda ett första
hembesök, med eller utan kommunens distriktsjuksköterskor. Det är
viktigt att det känns bra för patienten
när vi träffas första gången. Det finns
ett jättebra samarbete mellan kommun och landsting och vi arbetar ofta
sida vid sida, berättar Björn.
Örnsköldsvik eftersom det är långt till
Sundsvall, där närmaste Hospice finns.
Vårdpersonalen brukar komma
både patienter och anhöriga väldigt
nära och efter ett dödsfall har personalen alltid efterlevandesamtal.
– Vi bär med oss vissa patienter
hela livet. De lär oss något som vi aldrig
glömmer, avslutar Monasofi.
Ett utmanande uppdrag
Lyhördhet är en egenskap som varje
SSIH-sjuksköterska måste ha.
– Det är ett privilegium att få vara
på patientens ”fotbollsplan”, men
däri ligger även utmaningen, tillägger
Birger.
Lena Bergius är distriktssköterska
i Örnsköldsvik, där hon har varit
anställd sedan 2001. Hon berättar att
många vill vara kvar i sin hemmiljö
och att Hospice inte väljs lika ofta i
Bra att veta om SSIH
●● SSIH samarbetar med
komunens distriktsjuksköterskor,
hemtjänst, dietist, fysioterapeut
och kurator.
●● 2017 blir det en nätverksträff
för norra regionen med fokus
på forskning inom palliativ vård
(vård i livets slutskede).
●● Utbildning finns vid Sophia­
hemmet i Stockholm (60 högskolepoäng på distans, halvtid).
Du får vård där vi bäst
kan ta hand om dig
För att få rätt behandling kan du ibland behöva resa
till ett sjukhus som inte ligger närmast din hemort.
Därför kan du behöva resa
Medicinsk bedömning
För att utnyttja vår kapacitet på bästa
sätt skickar vi ibland patienter mellan
våra sjukhus.
Just nu har vi brist på både vård­
platser och personal och därför kan vi
behöva flytta dig för att kunna erbjuda
den bästa behandlingen.
Vi gör alltid en medicinsk bedömning
av dig som patient innan vi beslutar om
flytt till ett annat av våra sjukhus.
Vi ser till att resan planeras och
genomförs utifrån just dina förut­
sättningar. Du blir alltid informerad av
personalen innan förflyttningen.
Sjuksköterskorna på SSIH är alltid
redo för hembesök runt om i länet.
Liv & Hälsa sommaren 2016 9
Rehabkoordinator
med hälsan i fokus
– Jag har världens bästa jobb, att få hjälpa
människor tillbaka till arbetet efter att de har
varit sjukskrivna, säger Liisu Westerin som
jobbar som rehabkoordinator på Hälsocentralen
Ankaret i Örnsköldsvik.
Som rehabkoordinator arbetar man främst för sjukskrivna
patienter, samt för personer som riskerar att bli sjukskrivna. En koordinator är länken mellan olika delar av
vård- och rehabiliteringskedjan, från patient till läkare,
försäkringskassa, arbetsförmedling etc. De åtgärder som
görs har alltid patientens hälsa i fokus. Målet är att underlätta för patienten att komma tillbaka till ett arbete eller
vara kvar i arbete.
– Rehabkoordinatorns roll som länk till andra aktörer i samhället är väldigt uppskattat av läkarna, säger
Maria Jakobsson, samordnare på enheten för Försäkringsmedicin.
Samverkan som förenklar
Liisu Westerin.
Vårt uppdrag
är att stötta och
bidra i sjukskrivningsprocessen,
oavsett problem.
10 Liv & Hälsa sommaren 2016
Idag finns det rehabkoordinatorer på alla hälso-/vårdcentraler, vuxenpsykiatri och rehabiliteringskliniken. Kompetensen inom rehabilitering är bred och de som arbetar
som koordinatorer kan exempelvis vara arbetsterapeut,
sjukgymnast/fysioterapeut eller socionom.
– Det finns väldigt få hopplösa fall och vårt uppdrag
är att stötta och bidra i sjukskrivningsprocessen, oavsett
problem. För patienten är det viktigt att ha ”en väg in” till
de olika instanser som jobbar med detta. På Ankaret har vi
Försäkringskassan på plats en och en halv dag per vecka
och Arbetsförmedlingen finns här en halv dag per vecka.
Det betyder jättemycket, säger Liisu.
Viktigt att utveckla vårdkedjan
De höga sjukskrivningstalen i Sverige är alarmerande
och särskilt den psykiska ohälsan har ökat på senare år.
Flera rapporter har visat på ett behov av att utveckla och
samordna vårdkedjan.
Verksamheten med rehabkoordinatorer startade som ett
projekt, men är numera en del av landstingets arbete med
Försäkringsmedicin. Ett område som ska utveckla och förenkla processerna kring sjukskrivning och rehabilitering.
– Tidiga insatser, fokus på individens behov och återgång till arbete är jätteviktigt. I det arbetet är rehabkoordinatorerna guld värda och en framgångsfaktor i arbetet med
att minska antalet sjukskrivna, avslutar Gun-Britt Milioris,
projektledare på enheten för Försäkringsmedicin.
DEMENS – när själen glöms bort
– Det är jätteviktigt att identifiera spöket, säger
Ann-Marie Westerlund, demenssjuksköterska
och länssamordnare för demensområdet inom
landstinget.
Att kunna diagnostisera demens i ett tidigt skede är viktigt,
men också svårt. Symptomen kommer ofta smygande och
hur de förändras över tid är en betydelsefull aspekt då man
utreder en misstänkt demens. Därför är anhörigas observationer väldigt viktiga.
– Att diagnostisera demens är som att lägga pussel, det
finns väldigt många bitar och det gäller att alla passar ihop
för att bilden ska stämma, fortsätter Ann-Marie.
På latin betyder demens utan själ och sjukdomen innebär för de allra flesta ett främlingskap, både i relation till
anhöriga och vänner, men också inför det egna jaget. Man
kommer helt enkelt inte ihåg sig själv och sin egen historia.
De flesta drabbade saknar sjukdomsinsikt, medan många
anhöriga upplever en stor förlust och sorg över sakernas
tillstånd.
Fler yngre demenssjuka upptäcks
Även om demens är vanligare i hög ålder är det inget naturligt åldrande, utan orsakas av hjärnskador som i sin tur kan
bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd.
Yngre demenssjuka (65 år och yngre) är en ny målgrupp
inom sjukvården, där vårdpersonalen har blivit allt bättre
på att identifiera yngre med demens.
– Arbetslivet ställer högre krav idag och det är inte
ovanligt att de första symptomen märks just på arbetet. Att
drabbas som yngre är på många sätt annorlunda. Ofta har
man god fysik och inga åldersrelaterade krämpor, samtidigt som beroendet av andra ökar, säger Ann-Marie.
Viktigt att stödja anhöriga
I början av april hölls en uppskattad inspirationsdag riktad
mot just yngre demenssjuka och deras anhöriga, vilka är en
viktig grupp att uppmärksamma. Som anhörig utsätts man
ofta för stora påfrestningar och kan vara i behov av särskilt
stöd.
– Kostnaderna som kan kopplas till demens är också
väldigt höga och överstiger de sammanlagda kostnaderna
för både cancervården och de utgifter som relaterar till
hjärt- och kärlsjukdomar, avrundar Ann-Marie.
En folksjukdom som blir allt vanligare
Varje år insjuknar närmare 25 000 personer i en demenssjukdom. De allra flesta är äldre och var femte person över
80 år är drabbad. Det totala antalet demenssjuka i Sverige
beräknas till närmare 160 000 personer, en siffra som kommer att stiga i takt med att den äldre befolkningen ökar.
Liv & Hälsa sommaren 2016 11
Stärkt arbetsmiljö ska minska
behovet av stafettpersonal
Foto: Örjan Leek
Liksom många andra landsting står Landstinget
Västernorrland inför stora utmaningar när det
gäller personalförsörjning, både när det handlar
om att behålla personal och vid rekrytering av
nya medarbetare. Som ett led i det arbetet
lägger nu landstinget extra fokus på att förbättra arbetsmiljön.
Landstinget satsar på
en hållbar framtid
På Landstinget Västernorrland vill vi ta ett tydligt ansvar för hållbarhetsfrågorna och vara ett föredöme med nytänkande lösningar. Allt
för att du och kommande generationer ska kunna leva ett gott liv i
framtiden.
Införande av miljöledningssystem, utbild­
ning av personal, energieffektivisering,
ekologiska livsmedel, minskat matsvinn
och utfasning av kemikalier är några
exempel på hur landstingets arbetar för en
hållbar utveckling.
Energiexperten Thomas Kåberger
berättade vid invigningarna av solpane­
lerna vid våra sjukhus att investeringarna i
förnybar energi nu verkligen har tagit fart.
Hållbara lösningar och effektivare resurs­
användning är framtiden, det behöver vi
alla ta till oss!
SJs miljöpris
SJ har uppmärksammat landstingets
miljöarbete och gett oss pris för miljösmart resande 2015. Landstingets modell
med klimatkompensation går ut på att
verksamheten får betala en avgift för
bilresor och flyg. Pengarna går till ett
12 Liv & Hälsa sommaren 2016
klimatkonto som bland annat används
för att bekosta tjänsteresor med kol­
lektivtrafik och därigenom motivera fler
att använda kollektiva färdmedel. Det har
bidragit till att flygresorna till Stockholm
har minskat med 80 procent sedan 2012
och användningen av kollektivtrafik för
tjänsteresor har ökat med 350 procent!
Projekt Hållbara resor
Landstinget har också tagit initiativ till
att utveckla hållbara resor i länet genom
ett treårigt samverkansprojekt. De elva
deltagande organisationerna har 27 000
anställda och tjänsteresorna kostar 500
miljoner kronor under tre år.
Projektet ska leda till bättre klimat,
folkhälsa och ekonomi genom att påverka
medarbetarnas tjänsteresor och resor till
och från jobbet.
www.hållbararesor.se
Många verksamheter har idag stora behov av att rekrytera
till exempel läkare och sjuksköterskor. Ett sätt att lösa
problemet är att hyra in så kallad stafettpersonal. En lösning
som innebär en stor kostnad för landstingen och gör vården
mindre kontinuerlig. Inom Sveriges kommuner och landsting (SKL) pågår därför ett nationellt arbete för att minska
behovet av dyra lösningar med hyrpersonal inom vården.
Specialistvården erbjuder bättre helgschema
För att minska beroendet av inhyrd personal och förbättra
arbetsmiljön satsar specialistvården på att minska helgtjänstgöringen. Både vårdpersonal och fackförbund har
konstaterat att arbetstiderna är en bidragande orsak till att
landstinget tappar anställda.
Att arbeta färre helger är ett starkt önskemål från
medarbetarna. Inom specialistvården hoppas man därför
att ett ändrat helgschema dels ska bidra till att befintlig
personal väljer att stanna kvar, dels ska bidra till att
underlätta vid nyrekrytering av vårdpersonal.
Att trygga arbetskraftsförsörjningen är en central
uppgift för landstinget. En del i arbetet är att skapa en god
arbetsmiljö och att erbjuda möjligheter till fortbildning,
kompetensutveckling och kontinuerligt stöd i arbetet. För
att bli mer attraktiva som arbetsgivare gäller det också att
bygga en stabil organisation och att jobba med frågor kring
värdegrund, medarbetarskap och hållbarhet.
– Jag ser bara fördelar med det nya helgschemat.
Bemanningen av personal blir bättre och när det gäller
privatlivet så är det också positivt – man vill ju vara ledig
när andra är lediga, säger Sandra Widmark, sjuksköterska
på avdelning 24 på Sundsvalls sjukhus (njurmedicin).
Jubileum för läkarutbildningen i Sundsvall
En viktig del i landstingets arbetskraftsförsörjning är
Umeå universitets läkarprogram med studieort Sundsvall.
Utbildningen har funnits i fem år och målet är att kunna
erbjuda studenterna en attraktiv anställning efter avslutade studier. Sedan starten 2011 har totalt 45 läkarstudenter nått sin grundexamen i Sundsvall.
– Naturligtvis är detta en åtgärd som ska underlätta
rekrytering av framtidens läkare. Man stannar gärna kvar
på den ort man utbildat sig om trivseln finns och framtidsutsikterna är goda. Nästa utmaning är att få de studenter
som blir färdiga AT-läkare att stanna kvar och söka
specialisttjänstgöring (ST), säger Jonas Wallvik, överläkare
och lektor vid läkarutbildningen.
VISSTE DU ATT…
●● …du får upp till 70 % rabatt på
bussbiljettpriset ju mer du åker?
Ange resväg i Din Turs prisguide
för exakt månadskostnad.
●● …en sträcka på tre kilometer
tar i snitt fem minuter med bil
och nio minuter med cykel?
(Härnösands innerstad via
Google Maps).
●● …det kostar sex gånger mer
att ta bilen jämfört med att cykla.
(Enligt professor Stefan Gössling
vid Lunds universitet).
Några av studenterna vid studieort Sundsvall. Många har en positiv
bild av sjukhuset och kan tänka sig en framtid i Sundsvall.
Läkarprogrammet vid
Umeå universitet
– studieort Sundsvall
Umeå universitet har förlagt
senare delen av läkarutbildningen
till fyra studieorter; Luleå,
Sundsvall, Umeå och Östersund.
Det innebär att tio studenter per
termin gör sin kliniska utbildning i
Västernorrland.
Undervisningen i Sundsvall
leds av Umeå universitets regio­
nala lektorer och föreläsningarna
sänds ”live” mellan orterna.
Största delen av sin tid har
studenterna klinisk tjänstgöring
och deltar under handledning i
verksamheten ute på sjukhusets
kliniker och i primärvården.
Liv & Hälsa sommaren 2016 13
Sjukvårdsrådgivningen på 1177
är alltid redo
– En svårighet i det här jobbet är att
göra en bedömning utan att kunna se
patienten. Genom att ställa de rätta
frågorna via telefon så får vi ändå
en bild av patientens tillstånd, säger
Kerstin Stark, distriktssköterska.
På 1177 Västernorrland arbetar
för närvarande 29 legitimerade
sjuksköterskor. De har lång erfarenhet
av att jobba i vården och varierande
bakgrund.
Rådgivningsstöd via webben
Personalen har tillgång till ett webb­
baserat nationellt rådgivningsstöd
med 180 medicinskt kvalitetssäkrade
beslutsunderlag. Underlagen är
en hjälp för vårdpersonalen när de
analyserar behovet av vård och det
medicinska innehållet uppdateras
regelbundet. För att patienten ska få
rätt hjälp i rätt tid bedöms behovet
även utifrån så kallade brådskegrader,
det vill säga hur bråttom det är för
patienten att få hjälp.
Lyhördhet är A och O
Vissa personer som ringer kan med
lätthet beskriva sina symptom, medan
andra tycker att det är svårt att
beskriva hur de mår. Lyhördhet under
14 Liv & Hälsa sommaren 2016
Råd om vård
© Regionalt cancercentrum väst, Illustration: Pernilla Stalfelt.
Ständigt tillgängliga via
telefon, dygnet runt vardag
som helg. Alltid beredda att
ge råd till den som ringer
1177. Så ser vardagen ut för
telefonsjuksköterskorna vid
1177 Sjukvårdsrådgivningen i
Västernorrland. Drygt 460
samtal per dygn kommer in
och frågorna kan handla om
allt från biverkningar av
medicin, till hur man tar bort
en fästing.
Fästingbett
Var uppmärksam på fästingbett och
plocka bort fästingar omedelbart.
Överväg vaccination mot fästingburen
hjärninflammation om du vistas i
följande områden: Kustområden i
Stockholm, Södermanland och Upp­
land, öar i Mälaren samt Vänern och
Vättern.
Värmebölja och solsveda
Kerstin Stark.
varje samtal är A och O för att göra en
korrekt bedömning.
– Ibland ringer frustrerade
personer som har väntat jättelänge på
att få en tid hos sin läkare på vård-/
hälsocentralen, men alla återuppringningstider har tagit slut. Den
frustrationen måste vi också klara av
att hantera och hitta en lösning på,
berättar Kerstin.
Flest samtal om egenvård
Under 2015 tog 1177 i Västernorrland
emot cirka 150 000 samtal med en
mängd olika frågor.
– Samtalen är mycket varierande
och vi kan få svara på ditt och datt.
Ibland blir det rentav charmigt. Som
en gång när en person ringde mitt i
natten eftersom hennes katt hade
börjat hosta och hon undrade då
om katter och människor kan smitta
varandra med förkylning, avslutar
Kerstin.
Av de samtal som kom in handlade
cirka 40 procent om egenvård,
omkring 35 procent hänvisades till
hälso-/vårdcentral, 15-20 procent blev
anvisade till specialistvård/akutmot­
tagning och cirka 3 procent fick rådet
att ringa 112.
Tio-i-topp!
De tio vanligaste
orsakerna till att
man kontaktar 1177
1.Läkemedelsfråga
2. Feber – barn
3. Buksmärta – vuxen
4. Administrativ åtgärd (t ex. blivit kopplad vidare från vård-/hälsocentral)
5.Tandbesvär
6. Allmän medicinsk information
7.Halsont
8. Andningsbesvär – vuxen
9. Ryggbesvär – vuxen
Ibland blir det varmare än vanligt även
här i vårt län och då är det bra att vidta
åtgärder. Små barn behöver skyddas
genom svala ljusa kläder så att de inte
bränner sig i solen. Solhatt och skugga
är också viktigt mitt på dagen då solen
står högt.
Tänk på att dricka mycket eftersom
det är lättare att få vätskebrist.
Slutligen, glöm inte bort att smörja
in dig med solskydd en stund innan du
eller ditt barn går ut i solen.
Vaccinationer
Var ute i god tid när du ska vaccinera
dig inför din utlandsresa. Det är extra
viktigt när det gäller Hepatit A och
Hepatit B. Det finns möjlighet att ta ett
kombinationsvaccin mot både hepatit
A och B.
Det finns en hel del råd samlade
på temat Reseråd och vaccinationer
på 1177.se. Där kan du även läsa mer
om hur du förnyar recept och vad som
gäller om du ska flyga med läkemedel i
bagaget.
1177.se/sunda solvanor
Bra att ha i sommarapoteket
När olyckan är framme eller insekterna dyker upp är det bra att vara
förberedd. Här kommer några tips från Kerstin Stark, distriktssköterska,
på vad som kan vara bra att ha i sitt sommarapotek:
●● Plåster, sårtejp, skavsårs-
plåster, kompresser
●● Alsolsprit för att stilla klåda eller torka ut vätskande sår
●● Bedövande hudsalva, t.ex. Xylocain, för att minska smärta vid skrubbsår
●● Vätskeersättning
●● Hydrokortisonsalva
●● Anihistamintabletter vid allergi
●● Immodium att använda vid akut diarré
●● Alcogel för desinficering
●● Näsdroppar
●● Myggmedel
●● Solskyddsmedel
●● Stödstrumpor vid längre flygresa
●● Sax, pincett och fästingplockare.
10. Hosta – barn
Källa: Sjukvårdsrådgivningen
2016-04-20.
Läs mer om Sjukvårdsrådgivningen på 1177.se
1177 Vårdguiden ger dig råd om vård dygnet runt.
Besök 1177.se eller ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
1177 Vårdguiden. Där när du behöver det.
Liv & Hälsa sommaren 2016 15
TEMA | CANCER
Cellprover
räddar liv!
Livmoderhalscancer har ett långt
förstadium innan cancern är ett
faktum. Detta utnyttjar man
för att hitta förändringar i god
tid innan sjukdomen bryter ut. I
Sverige infördes cellprovskontrol­
ler på 60-talet och sedan dess har
förekomsten av livmoderhalscan­
cer minskat med nästan 70 %.
Fortfarande insjuknar cirka
450 kvinnor varje år i Sverige och
varje år dör 150 kvinnor i sjukdo­
men. Det är framförallt kvinnor
som inte går på sina cellprovskon­
troller som drabbas av cancern.
Det viktigaste är alltså att alla
kvinnor går och tar sitt cellprov
när de blir kallade till sjukvården.
Regionalt Cancercentrum Norr
Det finns sex regionala cancercentrum och vi i Västernorrland
tillhör Regionalt Cancercentrum (RCC) Norr tillsammans
med de tre andra Norrlandstingen. Centrumen samordnas
av Sveriges kommuner och landsting genom ett nationellt
nätverk – RCC i samverkan – där alla regionala cancercentrum
finns representerade.
Läs mer
på www.cancercentrum.se
Mobilappen
Cancervård
Mobilappen Cancervård
Nu kan du ladda hem mobilappen Cancervård,
som innehåller alla hittills fastställa vårdför­
lopp. Informationen är i första hand anpassad
för vårdpersonal.
Cancervård finns tillgänglig på Apples App
Store, Microsofts Windows Store och Androids
Google Play.
Landstinget Västernorrland
Landstinget Västernorrland
Storgatan 1, 871 85 Härnösand.
0611-800 00
www.lvn.se
Hitta din tandvårdsklinik
www.1177.se/hitta-vard/
vasternorrland
[email protected]
www.1177.se/hitta-vard/
Information about health care, rules
and patient rights translated into
25 languages can be found at:
Sjukresor
Hitta din hälso-/vårdcentral
Other languages
0611-804 02
www.1177.se/sjukresor
vasternorrland
Sjukresor med buss och tåg är gratis.
Sjukvårdsrådgivning
Tolktjänst för hörselskadade
www.1177.se/other-languages
Information in English about the
County Councils areas of activity
can be found at:
www.lvn.se/in-english
1177
0611-846 40
In need of an interpreter for your
www.1177.se/vasternorrland
0611-846 39 (texttelefon)
medical appointment? Talk to the
www.lvn.se/horselvarden
health care staff when you make
[email protected]
your appointment.
I nödsituation, ring SOS Alarm
Ring 112 om du är allvarligt
sjuk eller skadad.
www.lvn.se
