Inför provet Geografi - Europa

Inför provet Geografi - Europa
Vad ni ska kunna, vad ni kan fundera på, vad ni kan läsa.
Målen – vad ni ska sikta på.
Du ska visa:
•
kunskaper om Europas namngeografi; namn och läge på Europas länder samt deras
huvudstäder.
•
kunskaper om Europas naturlandskap. Kunna jämföra naturen på olika ställen i Europa.
•
kunskaper om Europas kulturlandskap. Kunna jämföra hur människor lever på olika
ställen i Europa.
•
att du kan resonera om hur naturen påverkar hur människorna lever.
•
att du kan resonera om varför befolkningen är fördelad som den är.
•
att du kan använda geografiska ord och begrepp på ett korrekt sätt.
Naturligtvis kan målen nås i olika nivåer, man kan visa allt från
grundläggande faktakunskaper till avancerade resonemang. I detta dokument
finns exempel och bra fakta att ha med sig, men vill man nå en högre nivå så
tänk tillbaka på allt vi arbetat med under dessa veckor, och krydda gärna med
egna fakta och jämförelser som ni hittat.
Mål 1: Du ska visa kunskaper om Europas
namngeografi; namn och läge på Europas
länder samt utvalda huvudstäder.
• För att uppnå detta mål tränar ni på det material ni
fått ut under vecka 41; en blindkarta över Europa
samt en lista med huvudstäder. Listan med
huvudstäder finns också på vklass och på bloggen:
johanrasmusson.wordpress.com
Mål 2: Du ska visa kunskaper om Europas
naturlandskap. Kunna jämföra naturen på olika ställen
i Europa.
• Utnyttja det du lärt dig när du forskat om ett europeiskt lands natur.
Försök tänka på hur det går att jämföra med andra länder. Det gäller
bland annat följande punkter:
• Fem största städer
• Naturtyper, landskapstyper
• Klimat
• Djurliv
• Vad odlar man?
• Export / import
• Matkultur
Fortsättning mål 2:
•
Exempel på kort naturfakta om några olika länder i jämförelse:
Sverige
Spanien
Island
Irland
Invånarantal:
C:a 9 000 000
C:a 46 000 000
C:a 320 000
C:a 4 500 000
Landskapstyper:
Skiftande: Fjäll i norr, mycket
skog över stora delar av
landet. Platt i söder, med bra
odlingsjord. Ungefär 7% av
landet är odlingsmark.
Spanien har skiftande
naturtyper, det finns höga
höjder, odlingslandskap,
halvöken.
Större delen av Spanien är
dick bergigt och har många
höga höjder och platåer.
Island har en medelhöjd på
500 m. På ön finns 200–300
vulkaner, varav ett 30-tal är
aktiva. En dryg tiondel av ytan
täcks av is i form av glaciärer.
Island har gott om älvar,
vattenfall och sjöar, men
väldigt lite skog och
odlingsmark.
Irland består av ett lågt
liggande centralt område
omgivet av bergskedjor längs
kusten. Bergen på Irland är
inte särskilt höga. På många
ställen finns också en kullig,
grön terräng och många
sjöar. Irlands viktigaste flod
är Shannon.
Klimat:
Längst i norr arktiskt klimat
med långa, snörika och kalla
vintrar och korta somrar.
Längre söderut kan vintrarna
vara mildare och somrarna
något varmare och längre.
Skiftar över olika delar av
landet. I söder och öster torra
och varma somrar och vintrar
med mycket nederbörd. I norr
och väster svalare somrar och
molnigare och regnigare än i
övriga landet.
Island har ett blåsigt och
fuktigt klimat med mycket
nederbörd. Somrarna är svala
och vintrarna milda och
regniga. På somrarna har man
en medeltemperatur på bara
11°C.
Irlands klimat är milt och
fuktigt. Det regnar mycket
året om, men mer på vintern
än på sommaren. Somrarna
är svala och vintrarna milda.
Temperaturen skiftar inte så
mycket mellan årstiderna.
Djurliv:
Typiska djur är t.ex älg, ren,
räv, hare. Också mycket
produktionsdjur som kor,
grisar, höns. Bland de vilda
djuren har vi också lodjur,
brunbjörn och varg.
I Spanien finns det många
olika djurarter på grund av det
skiftande landskapet
I Spanien finns det t.ex:
13 olika sorters ormar, björnar
ödlor, grävlingar, spindlar,
skorpioner
örnar , vargar .
Island har ganska få djurarter
tack vara sitt isolerade och
nordliga läge. Av däggdjur
finns fjällräv, mink, ren, får
och så klart islandshästen.
Många olika fiskarter lever i
haven runt om Island, och
fiske är viktigt för landet.
Under istiden drevs många
växt och djurarter bort från
Irland. Rådjur och många
andra arter som finns i
Storbritannien, saknas.
Några kronhjortar
ochskogsharar förekommer.
Även grävling, igelkott och
smågnagare finns det.
Fågellivet på Irland är rikt.
Fortsättning på tabellen, mål 2:
Sverige
Spanien
Island
Irland
Vad odlar man?
Det odlas främst i södra
Sverige, och mest raps, vete,
korn, sockerbetor och potatis,
men även en hel del grönsaker
som till exempel ärter..
Mycket citrusfrukter och
grönsaker i sydöstra Spanien.
Spanien är världens största
producent av olivolja.
Spanien producerar också
mycket vin.
Mer som odlas i Spanien är:
korn, vete, majs, sockerbetor.
Endast 1% av Islands yta är
uppodlad. Klimatet gör det
också svårt att odla. Man
odlar mest foderväxter som
används som vinterfoder till
djur. Man odlar också lite
potatis, samt en del
grönsaker och frukter i
växthus.
Jordbruk spelar en stor roll
på Irland, men det handlar
mest om betesdjur. Nötkött
och mjölk är viktiga
produkter för Irland. Man
odlar mest potatis,
sockerbetor, korn och vete.
Export/import:
Sverige exporterar mycket
verkstadsprodukter som t.ex.
fordon, maskiner,
metallarbeten, men också
skogsprodukter, stål och andra
varor från gruvindustrin. Stora
importer är el- och
teleprodukter, personbilar och
livsmedel.
Spanien lever mycket på sin
turism och har inte så mycket
exportindustri. Spaniens
viktigaste exporter är
maskiner, bilar och
jordbruksprodukter. Största
importerna är elektriska
produkter, råolja, livsmedel
och transportmedel.
Island exporterar väldigt få
saker, och allra mest fisk
(35%) och aluminium
(50%). Man importerar
mycket maskiner,
transportmedel, olja och
livsmedel.
Irland handlar mest med
Storbritannien. Viktiga
exportvaror är maskiner,
datorer och läkemedel. De
viktigaste importvarorna är
elektroniska komponenter,
maskiner, oljeprodukter och
kemiska produkter.
Matkultur
Typisk svensk mat är t.ex
köttbullar, falukorv, filmjölk,
potatis, knäckebröd,
kantareller. På senare tid mer
internationellt, mycket pasta,
pizza, ris men också snabbmat
samt kebab, falafel och
liknande.
I spansk matlagning använder
man mycket olivolja, vitlök
och färska örter. Andra
typiska inslag i spansk mat är
mandlar, ris, citroner,
apelsiner och saffran. Typiska
spanska rätter är tapas, som är
smårätter man äter som
plockmat, samt paella och
gazpacho.
Fisk dominerar det
isländska köket stort, följt av
får- och lammkött.
Traditionella rätter är till
exempel svíð, svedd, kokt
lammskalle, eller hákarl, haj
som grävts ned för att ruttna
i upp till sex månader.
Trots att Irland är en ö och är
omringat av hav har
traditionell irländsk mat
sällan fiskrecept, men
däremot Irish stew, kokt på
fårkött, potatis och andra
rotfrukter, drisheen (blodkorv)
och champ (potatismos med
mjölk och grönsaker).
Allmän fakta om Europas natur,
mål 2:
Europa är en världsdel på norra halvklotet. Där bor 740 miljoner människor. Europa består av 43 självständiga
länder och dessutom de europeiska delarna av Ryssland, Kazakstan och Turkiet. Många av länderna är med i
EU och i Europarådet.
Europa är en ganska platt världsdel som har en lång kust med många stora öar och halvöar. Det finns dock en
del bergskedjor, bland annat i Skandinavien, Ryssland, Spanien samt Alperna i centraleuropa.
I norra Europa breder stora barrskogar ut sig med myrar och sjöar. I dessa skogar lever bland annat älgar,
björnar, lodjur, vargar och rovfåglar. I norra Europa är vintrarna ofta långa och kalla, medan somrarna är korta
och förhållandevis milda.
I östra och västra Europa breder vidsträckta slätter ut sig. De är till största delen åkermark, men det finns en del
områden med lövskog. I skogarna lever hjortar, rådjur och vildsvin, och vid åkrar och dikeskanter håller rävar,
fasaner och kaniner till. Längre åt sydöst finns stora stäpper. Längst i öster, främst i Ryssland, har man ett
arktiskt klimat med mycket kalla vintrar och korta somrar. I väster, vid kusterna, ger klimatet milda vintrar,
mycket nederbörd och milda somrar, alltså ingen större temperaturskillnad mellan årstiderna. I Europas inland,
framförallt bort mot östeuropa, har man långa, snörika vintrar och varma men korta somrar.
I centrala och södra Europa reser sig flera bergskedjor. Södra Europa består av tre stora halvöar och många öar.
Halvöarna är ganska bergiga, och där växer mycket buskar och snårskog. I södra Europa finns det gott om
fåglar, grodor och kräldjur. Där är vintrarna milda och somrarna varma och torra.
Allmänt om Europas kultur,
mål 3
Europa är efter Asien och Afrika den tredje folkrikaste världsdelen. Europa tillhör de mer tätbefolkade områdena på jorden. Framför allt i Väst-, Mellan- och
Sydeuropa är befolkningstätheten hög, men den minskar starkt längre norrut och österut.
Engelska, franska och spanska har spridits till stora delar av världen och blivit världsspråk. Engelskan har efter andra världskriget stärkt sin ställning som
världens mest spridda andraspråk. Engelska är också det mest använda språket vid internationella förhandlingar liksom inom näringsliv, media och
underhållning.
Det vanligaste alfabetet i Europa är det latinska alfabetet som har vissa mindre variationer inom de olika länderna. Detta följs av det kyrilliska alfabetet (i
Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Bulgarien, Serbien, Montenegro och Makedonien) och det grekiska alfabetet.
Kristendomen dominerar som Europas huvudreligion. Omkring 75 procent av invånarna beräknas vara kristna, främst katoliker, protestanter och ortodoxa.
Andra stora religioner i Europa är islam med ungefär 7 procent av befolkningen (främst folkgrupper i Sydosteuropa samt invandrare från muslimska länder),
samt judendomen. Dessutom finns andra religioner företrädda bland invandrare från andra världsdelar, som sikhism, hinduism, buddhism och traditionella
östasiatiska läror. Europa är en av världens mest sekulariserade regioner. Omkring 18 procent av européerna räknas som icke-troende, särskilt i norr, i nordväst
och i flera av de östeuropeiska länderna. Europas politiska system är numera nästan helt sekulariserade.
Kristendomen samt antikens och hellenismens Grekland och Rom har haft avgörande inflytande på vad som i dag är bärande europeiska värderingar:
demokrati, rättssäkerhet, alla människors lika värde, utvecklingen av mänskliga rättigheter med mera. Andra religioner som har haft stort kulturellt inflytande i
Europa är islam och judendomen, inte minst inom arkitektur, vetenskap och handel.
Den mest betydelsefulla politiska organisationen i Europa är Europeiska unionen (EU). EU omfattar 28 europeiska stater, och förväntas få ännu fler under de
kommande årtiondena. EU driver nästan all utrikes- och handelspolitik från medlemsstaterna mot omvärlden. Europa har en lång historia som världens rikaste
och mest produktiva världsdel, tillsammans med USA. Nu har dock andra regioner och länder, som Kina, Indien, Brasilien och flera länder i Sydostasien
börjat ta igen försprånget och har allt större makt på världsmarknaden. Dock kan det variera mycket inom Europa, vissa länder har väldigt hög
levnadsstandard medan vissa länder är fattiga, har hög arbetslöshet och stora problem med ekonomin.
Skillnaderna mellan länderna i Europa blir mindre och mindre och även om man värnar om sina lokala traditioner så blir Europa allt mer mångkulturellt.
Jämförelse mellan kulturer, mål 3
Sverige
Spanien
Island
Irland
Största religion:
Kristendom, protestantism.
67,5% av befolkningen är
medlemmar i kristna kyrkan,
men enligt undersökningar kan
åtminstone 50% kategoriseras
som icke-troende.
Islam ungefär 110 000
personer..
Spanien är ett betydligt
mycket mer religiöst land än
Sverige, och religionen
påverkar deras vardag mer.
Kristendomen är störst, i form
av katolicism. Finns även
minoriteter av muslimer och
protestanter.
76% tillhör den evangelisklutherska formen av
kristendom. I övrigt mindre
olika kristna församlingar.
Nästan 90% är kristna,
katoliker. Övriga kristna är
främst protestanter.
Katolska kyrkan har stort
inflytande även om det har
minskat något på senaste
tiden. T.ex. var skilsmässa,
abort, preventivmedel och
homosexualitet tidigare
förbjudet.
Statsskick:
Monarki
Kung
Monarki
Kung
Republik
President
Republik
President
Språk:
Svenska
(Samiska, Finska, Meänkieli,
Romani, Jiddisch)
Spanska
(Katalanska, Galiciska,
Aranesiska, Baskiska)
Isländska
Engelska, Iriska
Befolkningstäthet:
20,72 invånare per km2
92 invånare per km2
2,93 invånare per km2
58 invånare per km2
Levnadsstandard i
landet:
Högre levnadsstandard än de
flesta andra länder i världen.
Dock har Sverige sjunkit något i
ranking av skola och vård, samt
haft en något stigande
arbetslöshet. Känt för hög
jämlikhet, hög social trygghet
men också höga skatter.
Ganska hög levnadsstandard,
men ungefär 20% av
invånarna räknas som fattiga.
Har drabbats hårt av
ekonomiska krisen, har ca
20% arbetslöshet.
Island drabbades hårt av den
ekonomiska krisen och deras
banker kollapsade. De har
dock återhämtat sig ganska
snabbt och är på väg tillbaka
till sin höga
levnadsstandard.
Irland har en historia av
fattigdom och hög
arbetslöshet, och även om
stora framsteg har gjorts så
är det stora klyftor mellan
klasserna och t.ex låg
bostadsstandard. Många har
lämnat Irland för andra
länder.
Hur naturen kan påverka hur
människor lever. Mål 4
Naturen kan påverka hur människor lever på många sätt. Länder med stora naturtillgångar och goda
förutsättningar att odla brukar normalt ha hög levnadsstandard. Länder med oljetillgångar är ofta rika. Exempel
på hur naturen kan påverka levnadssätt:
•
Klimat – kan påverka levnadssätt betydligt och forma ett områdes kultur, både hur man lever i sin vardag,
hur man får tag på föda, vad för sorts föda som går att få tag på eller odla. Klimatet kan till exempel också
påverka vilka yrken som är vanliga; på vissa ställen arbetar många med turism, på andra arbetar många
med jordbruk. Klimatet kan också påverka andra kulturella saker som till exempel arbetsrutiner; vissa
ställen har för varmt för att kunna arbeta mitt på dagen, andra ställen kan ha så kalla vintrar att folk knappt
går ut överhuvudtaget.
•
Djurliv – påverkar till exempel matkulturen och vilka husdjur som är vanliga. I vissa områden har man
mycket betesdjur vilket ger arbete och kött att sälja, i andra områden har man bra förutsättningar att leva på
fiske. Farliga djur i ens natur kan också påverka hur man lever.
•
Landskapstyper – påverkar möjligheterna att odla och möjligheterna för bebyggelse och tillgång på mat.
Påverkar också yrkena och tillgång på arbete. Att vara bonde eller fiskare behöver till exempel en viss
landskapstyp, och för att ha en stark industri krävs rätt naturresurser, till exempel en berggrund med rätt
metaller i för att man ska kunna ha gruvindustri eller verkstadsindustri. Detta påverkar hela landets
produktion, och därför också dess export- och import-industrier, och därmed hur rikt landet är och hur
levnadsstandard invånarna kan ha.
Varför är befolkningen så olika
fördelad på olika ställen? Mål 5
Vi har pratat på lektionerna om varför vissa ställen är så tätbefolkade och andra inte alls, samt varför folk väljer
att flytta. Här är några av de faktorer vi pratat om som kan påverka hur befolkningen är fördelad:
•
Natur
•
Naturtillgångar
•
Klimat
•
Möjligheter att odla
•
Tillgång till arbete
•
Tillgång till mat
•
Krig, konflikter
•
Levnadsstandard, fattigdom
•
Transporter och kommunikation
•
Landets läge, närhet till andra länder
•
Politik, jämlikhet, diktaturer
•
Medellivslängd, barnafödande
•
Förföljelse
•
Utbildning
•
Löner, skatt
Fundera igenom varför dessa faktorer påverkar, och vilka som påverkar mest. Vad är det till exempel som gör Sverige till ett bra land
att bo i? Varför bor det så lite folk i nordligaste Norrland jämfört med längre söderut i landet? Hur ska en plats vara för att den ska
vara perfekt att bo i?
Ordläxa geografiska ord, mål 6
Ni ska kunna stava och förklara orden.
•
Geografi – Vetenskapen om hur jorden ser ut, varför den ser ut så, och hur människor och jorden påverkar varandra.
•
Världsdel - En historiskt, kulturellt och fysiskt avgränsad del av jordytan. Numera räknar man med sju världsdelar: Europa,
Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika, Oceanien och Antarktis.
•
Kontinent – En stor sammanhängande landmassa eller världsdel.
•
Klimat – Vädermönster sett över väldigt långa perioder. Till exempel genomsnittliga temperaturer, årstidsmönster och
genomsnittliga nederbördsmönster.
•
Kultur – Levnadsmönster och mänsklig aktivitet hos ett samhälle eller en befolkning. Kan vara till exempel språk, konst,
traditioner, klädsel, lagar och regler.
•
Religion – Tro som grundar sig på föreställningen om en eller flera gudar, andar, själar eller andra övernaturliga fenomen.
Innehåller ofta funderingar om hur jorden och människorna skapades, vad som händer efter döden och om hur man bäst bör
leva.
•
Region – Ett avgränsat geografiskt område, kan vara både väldigt stort och väldigt litet; till exempel ett landskap (Skåne) eller
stadsområde (Öresundsregionen) eller ett område med flera länder (Norden).
•
Tradition – Socialt arv som överlämnas från generation till generation. Kan vara allt från tro, sagor, värderingar till klädsel,
högtider och sånger. ”Man gör saker för att man alltid gjort det.”