Promemoria
2016-01-22
Utrikesdepartementet
Ambassaden Dublin p.t. och
Enheten för Europeiska unionen
Land-PM Irland
Basfakta
Officiellt namn: Irland/Eire
Huvudstad: Dublin (1,2 miljoner)
Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge)
Yta: 70,282 km²
Folkmängd: 4,63 miljoner
Nationaldag: 17 mars (St. Patrick’s Day)
Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87 %).
Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen.
Rättssystem: Common Law, nedtecknad konstitution.
Statsskick: Republik
Statschef: President Michael D Higgins
Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael)
Regeringspartier: Fine Gael regerar i koalition med Labour
Parlament: Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann
(underhuset) 166 platser samt Seanad Éireann (överhuset) 60 platser.
Partier i parlamentet
•Fine Gael, 76 ledamöter
•Labour Party, 37 ledamöter
•Fianna Fáil, 20 ledamöter
•Sinn Féin, 14 ledamöter
•Övriga, 19 ledamöter (United Left Alliance 5 och Independents 14.)
Allmänna val: hålls vart femte år, senast 2011. Nästa sker 2016 (troligast i
februari/mars).
Presidentval: hålls vart sjunde år, senast 2011. Nästa sker 2018.
Ekonomi
Valuta: Euro
BNP: 185 miljarder Euro (2014), prognos 190 miljarder (2015).
2
BNP per capita: 49 360 Euro (2014).
Viktigaste handelspartners: cirka två tredjedelar av Irlands export går till
EU-länder, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner.
Runt en fjärdedel av exporten går till USA. 2014 uppgick den svenska
exporten till Irland till ett värde av 6,542 miljarder SEK, motsvarande 0,6
% av Sveriges totala export. Irlands export till Sverige under samma
period uppgick till ett värde av 14,208 miljarder SEK, motsvarande 1,3 %
av Sveriges totala import.
Viktigaste exportprodukter: maskiner, mjukvaruutveckling och ITprodukter, kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt
jordbruksprodukter (kött) och finansiella tjänster.
Tillväxt: + 5,2 % (2014), + 6,2 % (2015) och prognos + 4,5 % av BNP
(2016)
Inflation: 0,3 % (2014), 0,3 % (2015) och prognos 1,4 % (2016)
Budgetunderskott: - 3,9 % (2014), - 2,2 % (2015), prognos - 1,5 %
(2016)
Statsskuld: 109,7 % (2014), 99, 4 % (2015), prognos 93 % (2016)
Bytesbalans: överskott + 5,9 % (2014), + 5, 7 % (2015), prognos + 4,7
% (2016)
Arbetslöshet: 11,1% (2014), 9,5 % (2015), prognos 8 % (2016)
Bistånd: 0,39 % av BNI (2014), prognos 0,45 % (2015) - målet är att nå
0,7 % av BNP så fort landets ekonomi tillåter.
Energikällor: stort beroende av import av fossila bränslen. Andelen
förnyelsebar energi uppgår till ca 5 %. Målsättningen är att 16 % ska
komma från förnyelsebara källor år 2020.
Kort historik
Irland är ett av de områden i Europa som har flest fornminnen, så långt
tillbaka som 7 000 år före Kristus. Under 800 talet invaderades ön av
norska och danska vikingar, som grundlade flera städer. Från slutet av
1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av
1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av
irländarna var katoliker, och under det engelska styret fråntogs dessa
successivt alla rättigheter: rösträtt, rätten att köpa, hyra och äga mark
eller gifta sig med engelsmän.
År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament
upplöstes.
På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera
byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik.
Efter en vecka slogs rebellerna ner. ”Påskupproret” har en stark
symbolisk laddning för många irländare - trots nederlaget. 1919 bildade
3
irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och
utropade återigen Irland till en oavhängig republik.
Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna
i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922
accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar
att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den
norra delen förblev brittisk och den södra delen blev den irländska
fristaten, med begränsat självstyre.
Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt
inbördeskrig utkämpades, tills dess att fristatsförespråkarna 1923
besegrat motståndarna till avtalet. En ny konstitution som gav staten
namnet Ireland (Éire) antogs 1937. Den irländska statens sista länk till
Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerade sig som en
självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet.
Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i
Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner ”the Troubles”.
1998 ingicks Good Friday Agreement, som med goda marginaler
godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick
ett långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning.
Implementeringen av detta avtal har varit och är en lång och mödosam
process, som stadigt fortskrider med aktivt stöd från Irland och
Storbritannien och man samverkar för att hantera incidenter och
oroligheter. Under de senaste åren har det politiska arbetet i Belfast har
varit låst. 23 december 2014 undertecknades Stormont House avtalet av
de fem politiska partierna, Storbritannien och Irland och av USA som
garant. Avtalet reglerar bl.a. ekonomiska reformer och rationaliseringar
av statsförvaltningen, frågor om flaggning, parader/marscher samt
historieskrivning och anhörigas rätt att få veta vad som hänt försvunna
eller offer för övergrepp under the Troubles. Men genomförandet har
gått trögt och överläggningar inleddes hösten 2015. De resulterade i
”Fresh start” avtalet den 17 november 2015, som innebär bl.a. att
London övertar ansvaret för budgetarbetet, paramilitärism utreds
närmare och samarbete inleds för att hantera gränsöverskridande eller
organiserad brottslighet. En gemensam bolagsskatt om 12,5 % för hela
ön införs 2018. Ansvarsutkrävande för övergrepp under the Troubles
bröts dock ut. ”Fresh start” binder ffa Sinn Fein och Democratic Union
Party och First minister Peter Robinson, DUP, har avgått och ersatts av
Arlene Foster.
Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom
samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största
handelspartner, och man samverkar mycket nära i implementeringen av
fredsuppgörelserna avseende Nordirland. Besöket av drottning Elisabeth
II 2011, det första av en brittisk monark på över 100 år, och svarsbesöket
av President Michael D Higgins 2014 markerar en ny era i relationerna
4
mellan de båda länderna. Bl.a. skrevs ett memorandum of understanding
(MoU) 2014 mellan de två ländernas försvarsmakter om samarbete t.ex. i
FN-missioner.
Inrikespolitik
Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i
februari 2011 består regeringen av Fine Gael (FG) och Labour (LP), som
båda rönte stora framgångar. Fianna Fáil (FF) som suttit i regeringsställning sedan 1987 reducerades till tredje största parti följt av Sinn Fein
som under den ekonomiska krisen ökat i popularitet.
Premiärminister(Taoiseach) Enda Kenny är partiledare för FG, Irlands
största parti. LP-ledaren Joan Burton är vice-premiärminister (Tanaiste)
och socialminister.
Presidentval hålls vart sjunde år. Sittande presidenten Michael D Higgins
innehar ämbetet sedan 2011 fram till 2018 när nästa presidentval äger
rum.
Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två
kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann.
Regeringen, som enligt konstitutionen endast får ha 15 ledamöter,
innehar den verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann.
Ministrar i regeringskabinettet (omorganisation skedde sommaren
2014):
Premiärminister Enda Kenny (FG)
Vice premiärminister, tillika socialminister Joan Burton (LP)
Finansminister Michael Noonan (FG)
Minister för Offentliga utgifter och reformer Brendan Howlin (LP)
Utrikesminister Charlie Flanagan (FG)
Jordbruksminister och Försvarsminister Simon Coveney (FG)
Justitieminister Frances Fitzgerald (FG)
Minister för Arbetsmarknadsfrågor (Jobb, Företagande och
Innovation) Richard Bruton (FG)
Minister för Barn- och Ungdomsfrågor James Reilly (FG)
Hälsominister Leo Varadkar (FG)
Minister för Transport, Turism och Sport Paschal Donohoe (FG)
Minister för Kommunikation, Energi och Naturresurser Alex White
(LP)
Miljöminister och minister för samhällsfrågor och lokala
församlingar Allan Kelly (LP)
Utbildningsminister Jan O’Sullivan (LP)
Minister för Konst, Kulturarv och iriska frågor Heather Humphreys
(FG)
Därtill finns ett antal s.k. juniorministrar, Ministers of State. De
deltar normalt inte i de formella regeringssammanträdena och
5
verkar under respektive kabinetts(fack)ministers egid, ibland
också tvärs över departementsgränserna. De fördelar sig som
följer:
Paul Kehoe, (FG) Chief Whip hos premiärministern och därtill
med ett särskilt ansvar för försvarsfrågorna
Simon Harris, (FG) vid finansdepartementet och departement
för offentliga utgifter och reformer
Dara Murphy, (FG), EU-frågor och Dataskydd, hos
premiärministern och utrikesdepartementet
Jimmy Deenihan, (FG), hos premiärministern och
utrikesministern, ansvarig för relationerna med den irländska
diasporan
Sean Sherlock, (LP), ansvar för handel, bistånd och
Nordirlandsfrågor vid utrikesministeriet
Ged Nash (LP), ansvar för Företagande, sysselsättning och små
företag vid arbetsmarknadsdepartementet. S.k. superjuniorminister, vilket betyder att han kan närvara vid
regeringsmötena, men inte delta i besluten;
Damien English, (FG) ansvar för Forskning, innovation och
färdigheter vid utbildningsdepartementet och
arbetsmarknadsdepartementet
Tom Hayes (FG), ansvar för livsmedelssäkerhet och skogsbruk
vid Jordbruksdepartementet
Michael Ring (FG), ansvar för turism och sport vid transport
ministeriet
Paudie Coffey (FG), ansvar för bostadsfrågor och
byggnationsplanering vid miljöministeriet
Joe McHugh, (FG), ansvar för iriska frågor och naturresurser
vid kommunikations-och energiministeriet samt ministeriet för
konst, kulturarv och iriska frågor
Kathleen Lynch, (LP), ansvar för bashälsovård, mental hälsa
och funktionsnedsättning vid hälsoministeriet
Kevin Humphreys, (LP) ansvar för sysselsättning och socialt
stöd inom socialdepartementet. Humphreys förväntas också
generellt avlasta socialministern, Joan Burton, som ju även måste
ägna kraft åt rollerna som partiledare och vice premiärminister
Ann Phelan (LP), ansvar för landsbygdens utvecklings- och
transportfrågor, vid jordbruksministeriet och kommunikationso transportministeriet
Aodhan O’Ríordain, (LP), ansvar för nya medborgare,
jämställdhet och kultur vid såväl justitieministeriet som
ministeriet för konst, kulturarv och iriska frågor.
Ekonomi
Den irländska ekonomin har förändrats från att vara jordbruksbaserad
till en beroende av handel, industri och investeringar.
6
Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög
tillväxt på upp till 10 % per år, vilken gav upphov till benämningen ”den
keltiska tigern”. EU-medlemskapet, stora utländska investeringar under
fördelaktiga skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande
befolkning gynnade utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna
blev de största exporttillgångarna. Industrin svarar för 46 procent av
BNP och ungefär 80 % av exporten samt 30 % procent av arbetskraften.
Den globala ekonomiska nedgången slog dock hårt mot Irlands
exportberoende ekonomi, och under hösten 2008 var Irland det första
europeiska land som officiellt gick in i recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris och vid slutet av 2010
tvingades landet söka stödlån från EU och IMF. Irland har genomgått
ett framgångsrikt och genomgripande reformprogram och blev i
december 2013 första EU-land i kris att lämna EU:s och IMF:s
stödprogram. Irland driver nu att samtliga eurozonsländer, inklusive
krisländerna, ska leva upp till sina respektive åtaganden vis à vis EU för
en bättre ekonomisk och finanspolitisk styrning av unionen.
EU-politik
1973 blev Irland medlem av EU, och därmed en jämbördig part till och
mindre beroende av Storbritannien. Sviterna av den ekonomiska krisen
dominerar dagens irländska EU-politik. Det gäller såväl de nationella
ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU,
inte minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla
bättre ekonomisk planering och samordning inom EU har Irlands stöd.
Som ett exportberoende land är Irland mån om frihandel ex vis mellan
EU och USA och en fungerande gemensam inre marknad, inklusive en
digital sådan.
Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har
hamnat på undantag under den ekonomiska krisen.
Irlands energibehov täcks till över 80 procent av importerade fossila
bränslen och utsläppen av växthusgaser ökar.
Irland är positiv till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har
genom åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer,
och har i dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia,
Mali och Tchad. Redan under andra världskriget och alltsedan sin
självständighet har Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på
neutralitet. Man är följaktligen inte medlem i NATO, men deltar i
NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland har också återkommande
7
ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som upprättats inom ramen för
EU:s försvars- och säkerhetspolitik. 2015 ingick Irland i Nordic Battle
Group, under Sveriges ledning.
Irland var under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för
Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE, och under
2013 EU-ordförande. Irland var medlem i FN:s råd för mänskliga
rättigheter 2013-15. Landet var också ordförande tillsammans med
Kenya för framtagandet av de nya universella hållbara utvecklingsmålen
för alla världens länder (SDG/Agenda 2030). Landet är kandidat till FN:s
säkerhetsråd 2021-22 och till FN:s kvinnokommission 2018-22.
Sveriges förbindelser med Irland
När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som
tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Vårt samarbete
har genom åren varit utmärkt, såväl bilateralt som i internationella fora.
Särskilt kan nämnas samverkan inom OSSE, i flera av FN:s
fredsbevarande operationer samt vad gäller nedrustningsfrågor inom CD
och FN.
Samarbetet har ytterligare intensifierats sedan Sverige blev medlem i EU.
Bland områden där vi generellt är likasinnade kan nämnas
vidareutveckling av den gemensamma marknaden, en digital inre
marknad, stärkt konkurrenskraft, frihandelsförhandlingar med länder
utanför EU och fortsatt utvidgning. Irland har också ingått i den
nordiska snabbinsatsstyrkan (NBG) som upprättats inom ramen för
EU:s säkerhetspolitiska samarbete.
Irland är ett populärt turistmål, och uppskattningsvis 2500 svenskar
är stadigvarande bosatta i Irland. Åtskilliga svenska företag finns
representerade i landet, och den svenska-irländska handelskammaren
leds f.n. av den svenska honorära generalkonsuln i Dublin.
Som en konsekvens av budgetbesparingar stängdes den svenska
ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september
2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland, som regelbundet
besöker Dublin och landet. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat
i Dublin. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i
Göteborg.
8
