Utrikesdepartementet
Denna rapport är en översiktlig sammanställning över
hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på
den svenska ambassadens bedömningar.
Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information
bör sökas också från andra källor.
Mänskliga rättigheter i Irland 2006
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Irland är en demokrati och en rättsstat. Läget vad gäller mänskliga rättigheter
(MR) är generellt sett gott. Irland har en tradition av att aktivt arbeta för
respekt för mänskliga rättigheter både nationellt och internationellt. De
områden där Irland haft problem under det senaste året är situationen i landets
fängelser, diskriminering av minoriteter samt CIA-fångtransporter.
Abort är förbjudet i Irland om inte moderns liv är i fara.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Irland har ratificerat samtliga centrala konventioner:
- Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om
enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet
- Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International
Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention
on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD)
- Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women
(CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt
- Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or
Degrading Treatment or Punishment (CAT)
- Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC)
samt det tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. Protokollet om
handel med barn har endast undertecknats.
2
- Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1967
- Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC)
- Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och de grundläggande friheterna (Europakonventionen)
. En lag från 2003 om den europeiska konventionen om skydd för mänskliga
rättigheter innebär att nationell lagstiftning "i så stor utsträckning som möjligt"
ska tolkas i enlighet med konventionens bestämmelser. Ett prejudicerande
rättsfall har också delvis klargjort situationen till förmån för
europakonventionen. Andra fall är under prövning.
Irland är försenat med sin första rapport under konventionskommittén mot
tortyr, som skulle ha lämnats in 2003. Den första rapporten under
barnkonventionens tillhörande protokoll om barn i väpnade konflikter är
försenad sedan 2004.
I april 2006 besökte FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Louise
Arbour, Irland. Hon kommenterade Förenta staternas flygtransporter av
terroristmisstänkta och berömde den irländska kommissionen för mänskliga
rättigheter (IHRC) för dess arbete.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
Regeringen respekterar generellt dessa rättigheter. Irländska fängelser kritiseras
inte desto mindre för att vara överfulla och inhysta i föråldrade byggnader med
otillfredsställande sanitära förhållanden. Enskilda organisationer och media
kritiserar särskilt interneringen i vanliga fängelser av asylsökande som skall
avvisas samt av psykiskt sjuka.
Under året har ett flertal uppmärksammade dödsfall inträffat i irländska
fängelser. Regeringen har klandrats för att inte ha tillsatt en oberoende
utredning av dödsfallen, vilket utlovats flera gånger. En rad organisationer vill
att Irland ratificerar FN:s frivilliga protokoll till konventionen mot tortyr, som
förpliktigar staten att tillse att fängelserna genomgår regelbunden oberoende
inspektion. Även den europeiska kommittén mot tortyr har efterlyst en
lagstadgad oberoende fängelseombudsman.
Den officiella fängelseinspektören är dock en av de argaste kritikerna av
fångvården. I sin rapport för 2005 beskriver han situationen i landets fängelser
3
som "katastrofal" och här återfinns kritik brist på arbetsmöjligheter och
rehabilitering, samt kronisk överbeläggning och underbemanning.
Fängelseinspektören kritiserar också starkt Irlands behandling av
ungdomsbrottslingar. På grund av överbeläggning och nedskärningar
interneras ungdomar under 18 år med äldre interner, och det saknas
möjligheter till utbildning och rehabilitering. Inspektören kritiserar slutligen att
fängelser, i brist på vårdplatser inom psykiatrin, används som avlastningsplatser
för psykiskt sjuka personer, utan tillräckligt utvecklade juridiska
skyddsmekanismer.
Under året har vissa avvisningar av asylsökanden väckt uppmärksamhet i
media, bland annat av kvinnor som riskerar att utsättas för omskärelse i sitt
hemland, väckt uppmärksamhet i media.
Sedan 2001 har det i media rapporterats om fall där Shannon-flygplatsen på
Irlands västkust har använts av CIA för mellanlandningar i transporten av
misstänkta terrorister. Ett antal människorättsorganisationer har sagt att dessa
riskeras att utlämnas till länder där tortyr används systematiskt Flera
organisationer, bland annat FN: s högkommissarie för mänskliga rättigheter
har efterfrågat en djupgående undersökning.
4. Dödsstraff
Dödsstraffet avskaffades formellt 1990 men har inte tillämpats i Irland sedan
1954. Förändringarna genomfördes dock utan att motsvarande ändring gjordes
i grundlagen. År 2001 genomfördes därför en folkomröstning om att ta bort
samtliga hänvisningar till dödsstraffet, vilket vann majoritetens stöd. Samtidigt
infördes bestämmelser i grundlagen som slår fast att återinförandet av
dödsstraff endast kan ske genom folkomröstning.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Inga kända kränkningar av rätten till frihet och personlig säkerhet har
rapporterats under året.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende, vilket generellt
respekteras i praktiken. Från tiden av terrordåd på grund av konflikten i
Nordirland (början av 1970-talet till slutet av 1990-talet) finns speciallagar mot
terrorism, som bland annat ökat maxtiden för arrest utan åtal från 48 till 72
timmar. Lagarna måste förnyas årligen. Irlands konstitution tillåter explicit
specialinrättade domstolar (special criminal courts) i de fall där de ordinarie inte är
tillräckliga för att säkra rättvisa, fred och ordning. Huvudsyften är att pröva
4
brott med terroristanknytning. MR-organisationernas kritik mot speciallagar
och specialdomstolar har tonats ned de senaste åren.
Systemet för anmälningar mot poliser har under en tid kritiserats för
ineffektivitet. Arbetet med genomgripande förändringar i systemet har fortsatt
under året. En ny "ombudsmanskommission" om tre personer kommer att få
större makt än nuvarande myndighet. Kommissionen skall hantera
anmälningar mot poliser samt påbörja utredningar på eget initiativ och
beräknas vara i full gång i början av 2007. Antalet anmälningar till nuvarande
myndighet Garda Complaints Board sjönk 2005 med fem procent jämfört med
året innan, till 1 170 anmälningar.
En lång utredning om korruption och maktmissbruk inom polisen avslutades
2006. Den specialtribunal som hade tillsatts tog bland annat upp ett fall där det
kunde bevisas att polisen hade placerat ett vapen på en campingplats som var
bebodd av romer, Det gjordes i syfte att kunna arrestera sju män som sedan
utsattes för rasistiska trakasserier och hot om våld under förhören. Tribunalen
fann att flera poliser förstört bevismaterial samt ljugit under ed under
rättegången. Domstolen ansåg att detta var bevis på "allvarliga systematiska
problem" samt utbredd brist på disciplin inom polisen, främst i Donegal men
även i andra distrikt.
7. Straffrihet
Inga kända uppgifter finns om att staffrihet skulle förekomma.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Yttrandefrihet och mediefrihet garanteras i konstitutionen. Radio och TV
domineras av statligt ägda kanaler, men det finns ett allt större antal privata
kanaler. Böcker, tidningar och filmer granskas av statliga censurmyndigheter.
Inga biofilmer, tidningar eller böcker, men däremot en pornografisk videofilm
har förbjudits under 2005. Censorns beslut att förbjuda en skräckfilm på grund
av en brutal självmordsscen överklagades med framgång. Den irländska
regeringen vann 2005 ett fall i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna
i vilket en tidning ansåg att ett utdömt skadestånd var till skada för
tryckfriheten. Domstolen ansåg inte att så var fallet.
Regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag, the Privacy Bill, som syftar till att
stärka integritetsskyddet. Den nationella fackföreningen för journalister befarar
att lagen kommer att begränsa mediefriheten och förhindra undersökande
journalistik.
Om lagförslaget träder i kraft kommer följande krav att ställas på uppgifter
som publiceras:
5
1. Informationen måste ha givits i god tro,
2. uppgifterna publiceras i syfte att föra en debatt som ligger i
allmänhetens intresse samt
3. uppgifterna måste vara rättvisa och
4. "i alla omständigheter rimliga"
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den lagstiftande
makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: the Dáil Éirann
(folkvald deputeradekammare) och Seanad Éirann (senaten, utsedda ledamöter).
Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför the Dáil.
Idag saknar irländska interner praktiska möjligheter att utöva sin rösträtt,
eftersom varken valsedlar eller urnor finns att tillgå i landets fängelser. Efter ett
fall där Storbritannien fälldes i europadomstolen i Strasbourg har regeringen
framfört sin avsikt att se till att fångar kan poströsta i nästa val, som kommer
hållas under våren 2007.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och
därmed relaterade frågor. 33 procent av privatanställda och 95 procent av
offentliganställda är fackligt anslutna.
Arbetslösheten i Irland har varit mer eller mindre oförändrad sedan 2000, 4,4
procent år 2005. Andelen sysselsatta ökade under året med 4,7 procent. På tio
år har antalet ökat från 1,3 till 2 miljoner.
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Irland avsätter 7,1 procent av BNP till hälsovård. I årets statsbudget ökades
anslaget för hälsovård med 11 procent. I WHO:s lista från 2002 över totala
sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) kommer Irland på 13:e
plats i världen (Sverige 12:e). Personer med låg inkomst och personer över 70
år (cirka 28 procent av befolkningen) har rätt till fri sjukvård. Nära hälften av
irländarna har privat sjukförsäkring.
Vården av psykiskt sjuka kritiseras av såväl regeringens eget tillsynsorgan som
människorättsorganisationer. Små och ojämnt fördelade resurser resulterar
6
bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. Psykiskt sjuka förvaras ofta
i fängelser, ibland långa tider i madrasserade celler.
12. Rätten till utbildning
Irlands utgifter för utbildning som andel av BNP (5,3 procent) ligger på en
delad 25: e plats av 28 länder i OECD (2002). Vad gäller skolresultat kommer
Irland högre upp. Utbildningsbudgeten för 2005 höjdes med 9 procent jämfört
med året innan. Den andel av befolkningen som går ut gymnasiet är den högsta
i OECD, trots att Irland tillhör de länder som investerar minst i utbildning på
gymnasienivå.
De flesta grundskolor är avgiftsfria, men det tillkommer ofta kostnader för
skolböcker, uniformer samt examinationskostnader. Det finns statliga program,
som bistår med bidrag till skolgång för lågavlönade familjer
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den mycket snabba ekonomiska tillväxten under 1990-talet har bland annat lett
till en kraftig minskning av arbetslösheten (4,4 procent i år), vilket haft positiva
sociala effekter. Fördelningen av välståndet är emellertid ojämn och
kvardröjande fattigdom, särskilt bland utsatta grupper, påtalas fortsatt i
nationella och internationella granskningar av Irland. Enligt statistik ifrån
Eurostat har Irland en något mer ojämn inkomstfördelning än genomsnittet i
EU. Den högst betalda femtedelen av befolkningen tjänar fem gånger så
mycket den lägst betalda. En femtedel "riskerar fattigdom".
Irland placerade sig 2006 på fjärde plats på UNDP:s Human Development
Index, upp från tjugoförsta plats 1975.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
För att främja jämställdhet och motverka diskriminering av olika grupper i
Irland finns grundläggande lagstiftning, som innehåller förbud mot
diskriminering med avseende på nio olika diskrimineringsgrunder: kön,
civilstånd, familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, handikapp, ras och
tillhörighet till resandefolket (the traveller community). Från 1998 och framåt har
en rad lagar på området införts och flera institutioner skapats. En ny
jämställdhetslag trädde i kraft i juni 2004. De välkomnades av den irländska
MR-kommissionen, men fick kritik för att inte tillräckligt väl införliva de tre
underliggande EU-direktiven.
7
Irland granskades 2005 i enlighet med FN:s konvention om avskaffandet av all
slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Irland kritiserades bland annat för
grundlagens artikel om kvinnors plikter i hemmet: "The State shall, therefore,
endeavour to ensure that mothers shall not be obliged to economic necessity to engage in labour
to the neglect of their duties in the home". FN-kommittén tog också upp våld mot
kvinnor och flickor, särskilt i marginaliserade grupper såsom fattiga,
resandefolket och invandrare. Kommittén uppmanade till ökat stöd åt
våldtäktsoffer och åtgärder mot människohandel.
Kvinnor sitter på 23 av 166 platser i the Dáil samt tio av 60 platser i the Seanad.
Irland har en kvinnlig president, Mary McAleese, och tre av 15 ministrar i
kabinettet är kvinnor. Enligt UNDP placerar sig Irland på sextonde plats i
världen över kvinnors deltagande och beslutsfattande i det ekonomiska och
politiska livet.
Den kvinnliga förvärvsfrekvensen har ökat från 37 till 56 procent på tio år och
ligger nu strax över genomsnittet i EU. Männen dominerar fortfarande på
viktiga positioner inom den offentliga förvaltningen och i näringslivet, men
antalet kvinnor ökar. 2005 var kvinnornas genomsnittliga timlön 89 procent av
männens, högre än både EU (85 procent) och Sverige (84 procent).
Bristen på barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort
hinder för kvinnor i arbetslivet. Barnomsorg i Irland är bland de dyraste i
Europa, och kostnaderna förväntas öka än mer. Kostnaden för barnomsorg
för två barn under tre år motsvarar 30 procent av en genomsnittlig
tvåbarnsfamiljs inkomst. Offentliga satsningar görs för att stimulera en
utbyggnad av barnomsorgen.
Amnesty International framförde under året kritik mot den irländska
regeringens brist på initiativ i kampen mot våld mot kvinnor. En av fyra
irländska kvinnor utsätts någon gång i livet för sexuellt utnyttjande och en av
fem kvinnor i förhållanden utsätts för systematiskt våld. Under året
rapporterades 5 459 fall av våld i hemmet till polisen, vilket var en ökning med
11 procent från året innan.
Ett lagförslag om skärpta straff för människohandel ligger för behandling i
parlamentet. Irland startade i år en informationskampanj i hamnar och på
flygplatser. Skarp kritik har framförts av enskilda organisationer och
oppositionspolitiker, som menar att statens insatser är långt ifrån tillräckliga.
Irland har inte skrivit under Europarådets konvention mot människohandel.
Amerikanska UD ger dock i sin rapport Trafficking in Persons report 2006 Irland
ett gott betyg. Rapporten anger att människohandel är ett relativt nytt problem
8
för Irland, men att statsmakten agerar effektivt för att förhindra
människohandel.
Abort är förbjudet i Irland om inte moderns liv är i fara. En irländsk kvinna
driver för närvarande ett fall i Europadomstolen mot abortförbudet.
Åtminstone 6000 irländska kvinnor reser varje år utomlands för att göra abort.
I en folkomröstning 2002 sade Irland nej till att ytterligare skärpa
abortlagstiftningen. Folkomröstningen var den femte abortrelaterade
omröstningen sedan 1983.
15. Barnets rättigheter
Den katolska kyrkan har traditionellt haft ett starkt inflytande, men det minskar
successivt, i frågor som rör barnuppfostran, undervisning och familjepolitik.
Gamla fall av sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan har skadat
kyrkans trovärdighet och är en stor fråga i den allmänna debatten. Kyrkans och
myndigheters oförmåga att ta tag i problemen har tydliggjorts i en officiell
rapport.
Irland har en speciell barnminister och inrättade 2004 en barnombudsman. I
barnombudsmannens första rapport uttrycks oro över att barn fortsätter att
hållas i fängelser och häkten tillsammans med vuxna, vilket bryter mot FN:s
barnkonvention.
Barnaga är förbjudet i skolor, men inte inom familjen. Organisationer för
barnens rättigheter arbetar för ett förbud och ansvarig minister för barnfrågor
har öppnat för en diskussion om en eventuell lagändring i framtiden.
FN:s kommission för barns rättigheter besökte Irland 2006. Kommissionen
uttryckte stark oro inför det nya lagförslag som skulle sänka straffbarhetsåldern
för mord och våldtäkt till tio år. Kommissionen ansåg att den irländska
grundlagen saknar erkännande av barnets rättigheter, eftersom familjen som
enhet lyfts fram istället för barnet som rättssubjekt. Regeringen planerar därför
en folkomröstning om grundlagsändring under våren.
Dessutom kritiserade kommissionen regeringen för diskriminering av
asylsökande barn i vårdsystemet samt för bristen på icke-religiösa skolor.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Romer eller resandefolket i Irland omfattar cirka 25 000 personer. Fall av
diskriminering rörande resande återges regelbundet i massmedia.
Medellivslängden för resande är betydligt lägre än för befolkningen i allmänhet,
9
och arbetslösheten bland manliga resande var 73 procent år 2002. Fler än 1000
resandefamiljer bor olagligt i husvagnar längs vägar runt om i landet, utan
tillgång till vatten eller elektricitet.
Under året har flera frivilligorganisationer samt FN:s kommitté mot rasism
pressat regeringen i frågan om att göra resandefolket till en erkänd etnisk
minoritet för att klargöra gruppens rättigheter. Detta har redan gjorts i
Storbritannien och därmed Nordirland. Den irländska regeringen tycker dock
att gruppen inte är tillräckligt etniskt skild från befolkningen i övrigt för att
utgöra en homogen grupp och säger sig kunna hantera problemen med
diskriminering på andra sätt.
Mot bakgrund av det relativt stora antalet asylsökande och den kraftiga
arbetskraftsinvandringen har kampen mot rasism och främlingsfientlighet blivit
allt viktigare. Regeringen har under senare år tagit initiativ till flera aktiviteter,
såsom utbildningsinsatser, kampanjer och kulturprojekt. En nationell
handlingsplan mot rasism har tagits fram och en styrgrupp fått i uppdrag att
övervaka dess genomförande. Ett centrum har invigts, som skall informera om
Förintelsen samt motverka rasism, antisemitism, och intolerans i samhället.
MR-organisationerna prioriterar arbete mot rasism och främlingsfientlighet. I
år granskades Irland i enlighet med FN:s konvention mot rasdiskriminering
(CERD). CERD-kommittén berömde regeringens arbete med den nationella
planen mot rasism, men poängterade att Irland ännu inte införlivat
konventionen i inhemsk lag. Likaså noterade man fortsatta rapporter om
främlingsfientliga incidenter och diskriminering av immigranter av polis och
flygplatspersonal.
Ett system med arbetstillstånd för utländska medborgare, som är knutet till
arbetsgivaren, har kritiserats för att det gör arbetstagaren beroende av sin
arbetsgivare. Systemet håller därför på att arbetas om. Från och med 2007
kommer arbetstillståndet att vara knutet till arbetstagaren.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Katolska kyrkan har länge påverkat inställningen i samhället till homosexuella.
Irland är dock satt i snabb förändring, såväl ekonomiskt som i synen på familj
och sexualitet. Ett rättsfall i Europadomstolen 1988 ledde till att Irland
tvingades ändra lagen som angav att homosexuella handlingar var brottsliga,
vilket skedde 1993.
Nu pågår en diskussion om samboförhållanden och registrerat partnerskap i
Irland. Äktenskap skyddas särskilt i grundlagen, som befäster att giftermål
mellan man och kvinna är den enda officiellt erkända familjestrukturen.
10
Sambor, oavsett kön, har ingen speciell rättslig status, vilket påverkar till
exempel beskattning och arv. Det statliga jämställdhetsorganet har
argumenterat för att samboförhållanden skall ges rättslig status. Ett lesbiskt
sambopar, där den ena i paret är medlem av den nationella MR-kommissionen,
driver för närvarande en rättsprocess för att samkönade förhållanden skall
erkännas rättsligt.
18 Flyktingars rättigheter
Ett annat område som i hög grad stått i fokus för debatt och för MRorganisationernas intresse är behandlingen av asylsökande. Från en situation i
början av 90-talet då Irland knappast hade några asylsökande ökade antalet till
ungefär 11 000 under några år. 2005 var antalet nere i 4 320, främst från
Nigeria, Rumänien och Somalia, varav 966 fick asyl.
Asylsökande är hänvisade till bostäder som tilldelas dem av myndigheterna,
och får inte utföra betalt arbete eller bedriva högre studier under tiden som
deras asylansökan behandlas. Asylsökande får mat och logi samt 10 euro per
vecka för vuxna och 9,60 euro för barn. De kan även ansöka om extra bidrag
för exempelvis böcker och skoluniformer.
Konventionskommittén mot rasdiskriminering uttryckte under ett besök i
landet oro över att det saknas ändamålsenliga lokaler för att inhysa asylsökande
som fått avslag och personer som skall avvisas.
En reform av asylprocessen är på gång. Processen skall bli mer enhetlig och det
skall införas en ny oberoende instans för att hantera överklagande av beslut.
Den nya instansen skall, till skillnad från den tidigare, även ta flyktingliknande
skäl i beaktande i sina beslut, i enlighet med EU-direktiv. Det nya lagförslaget
har också restriktiva inslag mot illegal invandring, t.ex. ett obligatoriskt
biometriskt ID kort för icke EU-medborgare.
19. Funktionshindrades rättigheter
En studie presenterad av the European Foundation for the Improvement of
Living and Working Conditions visar att Irland är det land i Europa som lägger
minst resurser på bidrag till funktionshindrade (0,8 procent av BNP, jämfört
med Sverige, som ligger i topp med 4,3 procent). Frågan är föremål för stor
politisk uppmärksamhet. Stora budgetökningar och breda satsningar inom
transport- och hälsosektorn har gjorts för att utveckla den nationella
handikappsstrategi som lades fram 2004.
Av jämställdhetsdomstolens ärenden 2005 handlade 16 procent om
diskriminering på grund av funktionshinder.
11
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera irländska organisationer värnar om frågor om mänskliga rättigheter. Det
finns ett formellt samarbete på så sätt att regeringen kan remittera lagförslag till
MR-organisationer. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva på
området, till exempel den nationella kommittén mot rasism. Den statligt
finansierade oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (Human Rights
Commission) kom igång på allvar under 2004. Kommissionen har ett nära
samarbete med motsvarande kommission i Nordirland. Båda organisationerna
upprättades som en del av långfredagsavtalet om fred i Nordirland 1998.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inget att rapportera utöver det som beskrivits ovan.
