Promemoria
2016-05-24
Utrikesdepartementet
Ambassaden Dublin p.t. Stockholm och
Enheten för Europeiska unionen
Land-PM Irland
Basfakta
Officiellt namn: Irland/Eire
Huvudstad: Dublin (1,2 miljoner)
Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge)
Yta: 70,282 km²
Folkmängd: 4,63 miljoner
Nationaldag: 17 mars (St. Patrick’s Day)
Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87 %).
Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen.
Rättssystem: Common Law, nedtecknad konstitution.
Statsskick: Republik
Statschef: President Michael D Higgins
Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael)
Regering:: Fine Gael regerar tillsammans med tre oberoende ledamöter
Parlament: Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann (underhuset)
158 platser samt Seanad Éireann (överhuset) 60 platser.
Partier i parlamentet (underhuset)
Fine Gael, 50 ledamöter
Labour Party, 7 ledamöter
Fianna Fáil, 44 ledamöter
Sinn Féin, 23 ledamöter
Övriga 34 ledamöter (varav 23 oberoende)
Allmänna val: hålls vart femte år, senast valet 26 februari 2016.
Nästa val hålls 2021.
Presidentval: hålls vart sjunde år, senast 2011. Nästa sker 2018.
Ekonomi
Valuta: Euro
2
BNP: 185 miljarder Euro (2014), prognos 190 miljarder (2015)
BNP per capita: 49 360 Euro (2014).
Viktigaste handelspartners: cirka två tredjedelar av Irlands export går till EUländer, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner. Runt en
fjärdedel av exporten går till USA. År 2015 uppgick den svenska exporten till
Irland till ett värde av 6,133 miljarder SEK, motsvarande 0,5 % av Sveriges
totala export. Irlands export till Sverige under samma period uppgick till ett
värde av 16,594 miljarder SEK, motsvarande 1,4 % av Sveriges totala import.
Viktigaste exportprodukter: maskiner, mjukvaruutveckling och IT-produkter,
kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt jordbruksprodukter (kött)
och finansiella tjänster.
Tillväxt:
+ 5,2 % (2014), + 6,2 % (2015) och prognos +
,5 % av BNP (2016)
Inflation:
0,3 % (2014), 0,3 % (2015) och prognos 1,4 %
(2016)
Budgetunderskott:
- 3,9 % (2014), - 2,2 % (2015), prognos - 1,5 %
(2016)
Statsskuld:
109,7 % (2014), 99, 4 % (2015), prognos 93 %
(2016)
Bytesbalans:
överskott + 5,9 % (2014), + 5, 7 % (2015),
prognos + 4,7 % (2016)
Arbetslöshet:
11,1% (2014), 9,5 % (2015), prognos 8 %
(2016)
Bistånd:
0,39 % av BNI (2014), prognos 0,45 % (2015)
- målet är att nå 0,7 % av BNP så fort landets
ekonomi tillåter.
Energikällor:
stort beroende av import av fossila bränslen.
Andelen förnyelsebar energi uppgår till ca 5
%. Målsättningen är att 16 % ska komma från
förnyelsebara källor år 2020.
Kort historik
Irland är ett av de områden i Europa som har flest fornminnen, så långt
tillbaka som 7 000 år före Kristus. Under 800 talet invaderades ön av norska
och danska vikingar, som grundlade flera städer. Från slutet av 1100-talet
ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet
3
kontrollerade den engelska kronan hela ön. En majoritet av irländarna var
katoliker, och under det engelska styret fråntogs dessa successivt alla
rättigheter: rösträtt, rätten att köpa, hyra och äga mark eller gifta sig med
engelsmän.
År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien och dess parlament
upplöstes.
På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i
Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en vecka slogs
rebellerna ner. ”Påskupproret” har en stark symbolisk laddning för många
irländare - trots nederlaget. 1919 bildade irländska ledamöter i brittiska
parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig
republik.
Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna i
norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. 1922
accepterade irländarna motvilligt ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön
delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen
förblev brittisk och den södra delen blev den irländska fristaten, med
begränsat självstyre.
Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig
utkämpades, tills dess att fristatsförespråkarna 1923 besegrat motståndarna
till avtalet. En ny konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire) antogs
1937. Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då
Irland slutligen etablerade sig som en självständig republik och landet
lämnade det brittiska samväldet.
Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i
Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner ”the Troubles”.
1998 ingicks Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i
folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick ett långtgående
självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen
av detta avtal har varit och är en lång och mödosam process, som stadigt
fortskrider med aktivt stöd från Irland och Storbritannien och man
samverkar för att hantera incidenter och oroligheter. Efter flera år av
låsningar i det politiska arbetet undertecknades den 23 december 2014
Stormont House avtalet av de fem politiska partierna, Storbritannien och
Irland och av USA som garant. Avtalet reglerar bl.a. ekonomiska reformer och
rationaliseringar av statsförvaltningen, frågor om flaggning,
parader/marscher samt historieskrivning och anhörigas rätt att få veta vad
som hänt försvunna eller offer för övergrepp under ”the Troubles”. Men
genomförandet har gått trögt och nya överläggningar inleddes hösten 2015.
4
De resulterade i ”Fresh start” avtalet den 17 november 2015, som innebär
bl.a. att London övertar ansvaret för budgetarbetet, paramilitärism utreds
närmare och samarbete inleds för att hantera gränsöverskridande eller
organiserad brottslighet. En gemensam bolagsskatt om 12,5 % för hela ön
införs 2018. Ansvarsutkrävande för övergrepp under ”the Troubles” bröts
dock ut. ”Fresh start” binder huvudsakligenSinn Fein och Democratic Union
Party. First minister Peter Robinson, DUP, avgick kort därefter och ersattes
av Arlene Foster. De allmänna valen den 5 maj 2016 innebar att
maktfördelningen mellan DUP och Sinn Fein fortsätter med Arlene Foster
som First minister och Martin McGuinness som hennes biträdande minister.
Relationerna med Storbritannien är numera mycket goda inom
samhällslivets alla områden. Storbritannien är Irlands i särklass största
handelspartner, och man samverkar mycket nära i implementeringen av
fredsuppgörelserna avseende Nordirland. Besöket av drottning Elisabeth II
2011, det första av en brittisk monark på över 100 år, och svarsbesöket av
President Michael D Higgins 2014 markerar en ny era i relationerna mellan
de båda länderna. Bl.a. skrevs ett memorandum of understanding (MoU)
2014 mellan de två ländernas försvarsmakter om samarbete t.ex. i FNmissioner.
Inrikespolitik
Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Efter valet i
februari 2016 består regeringen av Fine Gael (FG) och tre oberoende s.k.
TD:s, d.v.s. representanter från underhuset Dáil Éireann.
Det mycket jämna valresultatet 2016 ledde till en ramöverenskommelse
mellan de två största partierna: Fine Gael och Fianna Faíl, kring styrningen av
landet fram till 2018. Fianna Faíl lade ned sina röster vid valet av Taoiseach
och Fine Gael kunde bilda en minoritetsregering med stöd av nio oberoende
TD:s , varav tre blev ministrar och fem juniora ministrar. Den nionde
hoppade av samarbetet, efter valet av premiärminister.
Den 150-sidiga överenskommelsen täcker prioriterade inrikespolitiska
frågor som ekonomi, skattesänkningar, vattenavgifter, bostäder, sjukvård,
infrastruktur och socialförsäkring. Framtida statsbudgetar ska förhandlas i
en kommitté med representanter från alla partier. Fianna Fail åtar sig att inte
stödja misstroendevotum mot enskilda ministrar och båda partierna ska
medverka till reformer av Dáil Éireanns arbetsmetoder. Med avtalet befäste
Fianna Fail sin position som det huvudsakliga oppositionspartiet.
Premiärminister (Taoiseach) Enda Kenny är partiledare för FG, Irlands
största parti och vice premiärminister – Tánaiste- tillika justitieminister är
Frances Fitzgerald.
5
Presidentval hålls vart sjunde år. Sittande presidenten Michael D Higgins
innehar ämbetet sedan 2011 fram till 2018 när nästa presidentval äger rum.
Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två
kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann. Regeringen,
som enligt konstitutionen endast får ha 15 ledamöter, innehar den
verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann.
Ministrar i regeringskabinettet
Premiärminister, tillika försvarsminister, Enda Kenny (FG)
Vice premiärminister och justitieminister, Frances Fitzgerald (FG)
Finansminister Michael Noonan (FG)
Utrikes- och handelsminister Charles Flanagan (FG)
Utbildningsminister Richard Bruton (FG)
Jordbruks- och marinminister Michael Creed (FG)
Arbetsmarknadsminister (jobb, företagande och innovation) Mary
Mitchell O’Connor (FG)
Minister för offentliga utgifter och reformer Paschal Donohoe (FG)
Bostads-, lokalt styre- och planeringsminister Simon Coveney (FG)
Minister för Transport, Turism och Sport Shane Ross (oberoende)
Socialförsäkringsminister Leo Varadkar (FG)
Hälsominister Simon Harris (FG)
Barn- och ungdomsminister Katherine Zappone (oberoende)
Klimat-, kommunikation- och naturresursminister Denis Naughten
(oberoende)
Kulturminister med ansvar för konst, regionalutveckling, och
landsbygd Heather Humphreys (FG)
Därtill finns 18 s.k. juniora ministrar, ”Ministers of State”. De deltar normalt
inte i de formella regeringssammanträdena och verkar under respektive
kabinetts(fack)ministers egid, ibland också tvärs över
departementsgränserna. De fördelar sig som följer:
Regina Doherty (FG), Chief Whip-gruppledare i Daíl vid Taoiseachs
kontor
Paul Kehoe (FG) ansvar för försvaret vid Taoiseachs kontor och
försvarsministeriet
Finian McGrath (oberoende), super junior minister, med ansvar för
funktionsnedsättningsfrågor vid social- justitie och
hälsoministerierna
David Stanton (FG), med ansvar för jämställdhet, immigration och
integration vid justitieministeriet
6
Eoghan Murphy (FG), med ansvar för finansiella tjänster, ”eGovernment” och offentlig upphandling vid finansministeriet och
ministeriet för offentliga utgifter och reformer
John Halligan (oberoende), med ansvar för yrkesutbildning och
kompetensutveckling
Dara Murphy, (FG), med ansvar för EU-frågor, dataskydd samt
digitala inre marknaden, hos Taoiseachs kontor och
utrikesministeriet
Joe McHugh (FG) med ansvar för den irländska diasporan samt
utvecklingssamarbete vid utrikesministeriet
Pat Breen (FG), med ansvar för företagande, sysselsättning och små
företag vid arbetsmarknadsministeriet
Andrew Doyle (FG), med ansvar för livsmedelssäkerhet och
skogsbruk vid jordbruksministeriet
Sean Canney (oberoende), med ansvar för offentliga satsningar samt
katastrofinsatser (posten övergår 2018 till Kevin Moran (oberoende).
Patrick O’Donovan (FG), med ansvar för turism och sport vid
transportministeriet
Damien English (oberoende), med ansvar för bostads- och
stadsplanering frågorvid miljöministeriet
Séan Kyne (FG) med ansvar för iriska frågor och naturresurser vid
kommunikations-och energiministeriet samt ministeriet för konst,
kulturarv och iriska frågor
Helen McEntee (FG), med ansvar för mental hälsa och vård och
omsorg av äldre vid hälsoministeriet
Marcella Corcoran Kennedy (FG), med ansvar för hälsofrämjande
Catherine Byrne (FG), med ansvar för nationella strategin mot droger
Michael Ring (FG)med ansvar för regionala ekonomiska utvecklingsoch transportfrågor, vid jordbruksministeriet och kommunikationsoch transportministeriet
Ekonomi
Den irländska ekonomin har förändrats från att vara jordbruksbaserad till en
beroende av handel, industri och investeringar.
Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt på
upp till 10 % per år, vilken gav upphov till benämningen ”den keltiska
tigern”. EU-medlemskapet, stora utländska investeringar under fördelaktiga
skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande befolkning gynnade
utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna blev de största
exporttillgångarna. Industrin svarar för 46 procent av BNP och ungefär 80 %
av exporten samt 30 % procent av arbetskraften. Den globala ekonomiska
7
nedgången slog dock hårt mot Irlands exportberoende ekonomi, och under
hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i
recession. En kris inom bankväsendet växte till en nationell ekonomisk kris
och vid slutet av 2010 tvingades landet söka stödlån från EU och IMF. Irland
har genomgått ett framgångsrikt och genomgripande reformprogram och
blev i december 2013 första EU-land i kris att lämna EU:s och IMF:s
stödprogram. Irland driver att samtliga eurozonsländer, inklusive
krisländerna, ska leva upp till sina respektive åtaganden vis à vis Eurozonen
och EU för en bättre ekonomisk och finanspolitisk styrning av unionen.
Sedan 2014 har den ekonomiska återhämtningen tagit fart och Irland
uppvisar den högsta tillväxten i EU på 6 - 7 % per år.
EU-politik
1973 blev Irland medlem av EU, och därmed en jämbördig part till och
mindre beroende av Storbritannien. Sviterna av den ekonomiska krisen
dominerar dagens irländska EU-politik. Det gäller såväl de nationella
ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU, inte
minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla bättre
ekonomisk planering och samordning inom EU har Irlands stöd. Som ett
exportberoende land är Irland mån om frihandel ex vis mellan EU och USA
och en fungerande gemensam inre marknad, inklusive en digital sådan.
Klimat- och miljöfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har
hamnat på undantag under den ekonomiska krisen. Irlands energibehov
täcks till över 80 procent av importerade fossila bränslen och utsläppen av
växthusgaser ökar.
Irland är positiv till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets.
Utrikes- och säkerhetspolitik
Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har genom
åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer, och har i
dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia, Mali och
Tchad. Redan under andra världskriget och alltsedan sin självständighet har
Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på neutralitet. Man är följaktligen
inte medlem i NATO, men deltar i NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland
har också återkommande ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som
upprättats inom ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitik. 2015 ingick
Irland i Nordic Battle Group, under Sveriges ledning.
Irland var under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för Organisationen
för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE, och under 2013 EU-ordförande.
Irland var medlem i FN:s råd för mänskliga rättigheter 2013-15. Landet var
också ordförande tillsammans med Kenya för framtagandet av de nya
8
universella hållbara utvecklingsmålen för alla världens länder
(SDG:s/Agenda 2030). IE är även medordförande för FN:s toppmöte om
migration 2016. IE är medlem av FN:s kvinnokommission 2018-22 och landet
kandiderar till FN:s säkerhetsråd 2021-22.
Sveriges förbindelser med Irland
När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt
upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Vårt samarbete har genom
åren varit utmärkt, såväl bilateralt som i internationella fora. Särskilt kan
nämnas samverkan inom OSSE, i flera av FN:s fredsbevarande operationer
samt vad gäller nedrustningsfrågor inom CD och FN.
Samarbetet har ytterligare intensifierats sedan Sverige blev medlem i EU.
Bland områden där vi generellt är likasinnade kan nämnas vidareutveckling
av den gemensamma marknaden, en digital inre marknad, stärkt
konkurrenskraft, frihandelsförhandlingar med länder utanför EU och fortsatt
utvidgning. Irland har också ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan (NBG)
som upprättats inom ramen för EU:s säkerhetspolitiska samarbete.
Irland är ett populärt turistmål, och uppskattningsvis 2500 svenskar är
stadigvarande bosatta i Irland. Därutöver är runt fem hundra svenskar
anställda vid de stora ICT-bolagen som Google, Microsoft och Facebook, som
täcker EU-marknaden från Dublin. Åtskilliga svenska företag finns
representerade i landet, och den svensk-irländska handelskammaren leds f.n.
av den svenska honorära generalkonsuln i Dublin.
Som en konsekvens av budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden
i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en
Stockholmsbaserad ambassadör till Irland, som regelbundet besöker Dublin
och landet. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin. Irland har
ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg.
