Denna rapport är en sammanställning grundad på
Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en
fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet.
Information bör sökas också från andra källor.
Utrikesdepartementet
Mänskliga rättigheter i Irland 2007
ALLMÄNT
1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Irlands fängelser anses vara föråldrade och överbelagda och behandlingen av
interner har ifrågasatts. Regeringen har kritiserats för att inte vidta tillräckliga
åtgärder för att utreda förekomsten av flygtransporter av terrormisstänkta på
irländsk mark. Poliskåren är fortsatt i skottlinjen för sin bristande respekt för
de mänskliga rättigheterna och anklagas för övervåld och godtyckliga
frihetsberövanden. Polisombudsmannen blev operativ i maj 2007. Den nya
kriminalrättslagen befaras strida mot Irlands åtaganden inom ramen för bland
annat Europakonventionen. Irländska fångar gavs för första gången möjlighet
att poströsta vid årets parlamentsval. Ett lagförslag om välgörenhet riskerar att
begränsa möjligheten för bland annat organisationer för mänskliga rättigheter
att bedriva verksamhet.
Budgetanslaget för hälso- och sjukvård ökade med 11,3 procent 2007. Den
offentliga sjukvården är dock fortfarande bristfällig, något som under året
uppmärksammats i medier. Vården av psykiskt sjuka kritiseras på grund av
platsbrist, skillnader i vårdkvalitet och det faktum att patienter ofta interneras
med brottslingar. Religiös diskriminering i utbildningssystemet förekommer.
Regeringen har lanserat en nationell handlingsplan för social integrering i syfte
att begränsa antalet personer som lever i fattigdom.
Irlands författning anses innehålla en föråldrad kvinnosyn som begränsar
möjligheten till ett mer jämställt samhälle. Könsbaserat våld mot kvinnor är
enligt Amnesty ett av de grövsta och vanligaste brotten mot de mänskliga
rättigheterna i Irland. Förekomsten av trafficking uppmärksammas alltmer.
Under året upprättades en högnivågrupp av tjänstemän för att samordna
bekämpningen av trafficking. Barnombudsmannen menar att författningen
beskär barnets rättigheter i Irland. En folkomröstning om barnets rättigheter
2
kommer sannolikt att äga rum under 2008. Kritik har framförts mot att
minderåriga brottslingar interneras med vuxna. Diskriminering av
resandefolket förekommer regelbundet. Regeringen anser fortfarande inte att
gruppen kan erkännas som en etnisk minoritet. Regeringen har åtagit sig att
lagstadga för civilt partnerskap för par av samma kön, dock utan att specificera
när. Regeringen kritiseras för handhavandet av asylsökande vad gäller dels
ansökningsprocessen, dels interneringen. Ett nytt lagförslag om migration
befaras skapa bekymmer vad gäller respekten för mänskliga rättigheter. I juni
inrättades en funktion som biträdande departementschef med ansvar för
integrationsfrågor.
2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om
mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Irland har ett dualistiskt rättssystem. För att internationella avtal ska få formell
rättslig status inom Irland, till skillnad från mellan Irland och andra stater,
måste de införlivas i nationell rätt av parlamentet.
Irland har ratificerat följande konventioner:
− Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International
Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) samt tilläggsprotokollen om
enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet.
− Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR).
− Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering,
Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD).
− Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot
kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against
Women (CEDAW) samt tilläggsprotokollet om enskild klagorätt.
− Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman
or Degrading Treatment or Punishment (CAT) samt tilläggsprotokollet om
förebyggande av tortyr.
− Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child
(CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter
och om handel med barn.
− Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det
tillhörande protokollet från 1966.
− Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
samt
3
− Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal
Court (ICC).
Vidare har Irland under 2007 undertecknat följande konventioner:
− Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, Convention
on the Rights of Persons with Disabilities.
− Konventionen mot påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of
all Persons from Enforced Disappearances.
Irland har emellertid inte undertecknat Konventionen om migrantarbetares
rättigheter, Convention on the Protection of the Rights of All Migrant Workers and
Members of their Families (CMW). Den officiella förklaringen till detta är bland
annat att inget annat EU-land har undertecknat konventionen samt att
befintliga lagar och förordningar anses redan i tillräckligt stor utsträckning
skydda migrantarbetarnas situation.
Irland är försenad sedan 2003 med sin första rapport, samt sedan 2007 med sin
andra rapport under Konventionen mot tortyr. Den tredje rapporten under
Konventionen om sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter samt den
sjätte rapporten under Konventionen om avskaffandet av alla former av
diskriminering mot kvinnor är försenade sedan 2007.
FN:s kommissarie för mänskliga rättigheter, Louise Arbour, besökte Irland i
november. Frågor som uppmärksammades under hennes besök var bland
andra FN:s möjligheter att främja de mänskliga rättigheterna samt, mer
specifikt för Irland, kontroverserna kring USA:s flygtransporter av
terrormisstänkta.
Samma månad avlade även Europarådets kommissarie för mänskliga
rättigheter, Thomas Hammarberg, ett flerdagarsbesök i Irland. Han träffade då
bland andra premiärministern, en handfull ministrar samt ett flertal
frivilligorganisationer i Dublin och Cork. Under besöket diskuterades och
debatterades frågor rörande migration, rasism, utbildning, fängelser och
trafficking.
MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER
3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr
4
Inga trovärdiga uppgifter är kända på utomrättsliga, summariska eller
godtyckliga avrättningar. Ej heller finns uppgifter på förekomsten av slaveri
eller ofrivilliga försvinnanden.
Shannonflygplatsen på Irlands västkust har enligt ett flertal
människorättsorganisationer sedan ett antal år tillbaka använts av Central
Intelligence Agency (CIA) för mellanlandningar i transporten av misstänkta
terrorister, något som även hävdats i en rapport från Europaparlamentet från
februari 2007. Den irländska regeringen har förnekat anklagelserna och
hänvisat till de ”garantier” den fått av den amerikanska administrationen att
denna typ av transporter inte förekommit. The Irish Human Rights Commission
(IHRC) har framhållit att den irländska regeringen – i och med denna passiva
ansats att förlita sig på en annans stats garantier – brister i respekten för de
mänskliga rättigheterna.
Irländska fängelser kritiseras för att vara överbelagda och inhysta i föråldrade
byggnader med otillfredsställande sanitära förhållanden. The European Committee
for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CPT)
har i rapporten från sitt besök till Irland 2006 understrukit denna problematik
och påpekat att den varit känd för myndigheterna sedan mitten av 90-talet.
Vidare ansåg CPT att tre av de fängelser som besöktes var osäkra för såväl
interner som besökare, och uttryckte oro för de allt fler och grövre
våldsinslagen samt den utbredda tillgången till narkotika på anstalterna.
Landets fängelsepräster, i deras årliga rapport om situationen i landets fängelser
(Prison Chaplains Report 2007), understryker bristen på rehabilitering och
reintegrering av interner samtidigt som de uppmärksammar den tilltagande
våldskulturen på anstalterna.
Irland har undertecknat FN:s frivilliga protokoll till Konventionen om tortyr.
En ratificering av protokollet skulle bland annat innebära att Staten förpliktigar
sig att ansvara för att inspektion av landets fängelser är effektiv och oberoende.
Fängelseinspektören, Inspector of Prisons and Places of Detention, kritiserar också
starkt Irlands behandling av ungdomsbrottslingar. Irländsk lag tillåter att
ungdomar mellan 15 och 17 år placeras i fängelser i de fall de inte anses passa
på ungdomsanstalter. Stark kritik har även framförts mot att fängelser används
för att husera asylsökande i väntan på avvisning samt, i brist på vårdplatser
inom psykiatrin, som avlastningsplatser för psykiskt sjuka personer.
Central Mental Hospital, med 82 bäddar, är det enda mentalsjukhuset i landet.
CPT:s rapport från besöket 2006 uppmanar regeringen att bygga ett nytt
sjukhus samt att förbättra levnadsförhållandena i det befintliga sjukhuset.
5
4. Dödsstraff
Dödsstraffet har inte tillämpats i Irland sedan 1954 och avskaffades 1990.
Förändringarna genomfördes dock utan att motsvarande ändring gjordes i
grundlagen. År 2001 genomfördes därför en folkomröstning om att ta bort
samtliga hänvisningar till dödsstraffet, vilket vann majoritetens stöd. Samtidigt
infördes bestämmelser i grundlagen som slår fast att återinförandet av
dödsstraff endast kan ske genom folkomröstning.
5. Rätten till frihet och personlig säkerhet
Enligt Amnesty förekommer godtyckliga frihetsberövanden och användning av
otillbörligt våld av landets poliskår, An Garda Síochána. Amnesty hävdar att
poliskårens möjligheter att ta itu med problematiken begränsas av det faktum
att den inte har någon intern expertis vad gäller respekten för mänskliga
rättigheter.
CPT har i sin rapport från besöket till Irland 2006 framfört oro över antalet
anklagelser om övervåld riktade mot poliskåren.
I dagsläget har Justitiedepartementet genom rättsakten Garda Síochána Act från
2005 direkt inflytande över poliskårens arbetssätt, planering och strategier,
inklusive åtgärder relaterade till mänskliga rättigheter. Såväl Amnesty som IHRC
har efterlyst ett större oberoende av poliskåren från regeringen bland annat vad
gäller kontrollmekanismer och ansvarsskyldighet.
Genom rättsakten Garda Síochána Act beslutades att inrätta en
polisombudsmannakommission, Garda Síochána Ombudsman Commission (GSOC)
som blev operativ i maj 2007. Kommissionen hanterar anmälningar mot
poliser och kan påbörja utredningar på eget initiativ. Den har dock inte något
mandat att handlägga klagomål från interner.
Kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2007 har kritiserats för att utöka
häktningstiden utan åtal (till upp till sju dagar) för ett antal kategorier av brott.
Bland andra IHRC har pekat på att detta kan strida mot Irlands åtaganden
inom ramen för Europakonventionen och ICCPR. Vidare har den irländska
människorättsorganisationen Irish Council for Civil Liberties (ICCL) kritiserat det
faktum att en person för närvarande inte har någon formell rätt att ha en
advokat närvarande vid polisutfrågningar.
6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen
6
Konstitutionen föreskriver ett oberoende rättsväsende, vilket generellt
respekteras i praktiken. Rättssystemet består av District Courts
(distriktsdomstolar), Circuit Courts (grevskapsdomstolar), High Court (ung.
Hovrätten), Court of Criminal Appeal (appellationsdomstol i brottsmål) och
Supreme Court (Högsta Domstolen).
Från tiden av terrordåd på grund av konflikten i Nordirland (början av 1970talet till slutet av 1990-talet) finns speciallagar mot terrorism som måste förnyas
årligen. Irlands konstitution tillåter användningen av specialinrättade domstolar
(Special Criminal Courts) i de fall där de ordinarie inte anses tillräckliga för att
säkra rättvisa, fred och ordning. Huvudsyften är att pröva brott med
terroristanknytning.
Kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2006 sänkte straffbarhetsåldern för
mord och våldtäkt till 10 år. Straffbarhetsåldern för övriga brott är fortsatt 12
år.
7. Straffrihet
Det finns inga trovärdiga uppgifter om förekomsten av straffrihet.
8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m.
Åsikts-, yttrande- och tryckfriheten samt mötes-, förenings- och
religionsfriheten garanteras i konstitutionen. Respekten för dessa friheter är
allmänt sett god.
Radio och TV domineras av statligt ägda kanaler men det finns ett allt större
antal privata kanaler. Böcker, tidningar och filmer granskas av statliga
censurmyndigheter.
Regeringen lade under 2006 fram två lagförslag som syftar till att begränsa
publiceringen av kränkande uppgifter och därmed skydda rätten till privatliv.
Lagförslagen, Privacy Bill och Defamation Bill, kräver bland annat att material
som publiceras är rättvist, rimligt och i allmänhetens intresse samt specificerar
den rättsliga definitionen av förtal. Den nationella fackföreningen för
journalister befarar att lagförslagen allvarligt kommer att begränsa mediers
frihet och förhindra undersökande journalistik.
9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna
7
Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. Den lagstiftande
makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar; Dáil Éireann
(folkvald deputeradekammare) och Seanad Éireann (senaten, utsedda
ledamöter). Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför
deputeradekammaren.
I Oireachtas finns inga representanter för landets minoriteter. Kvinnor sitter
efter valet i maj 2007 på 22 av 166 platser i deputeradekammaren samt på 11 av
60 platser i senaten (att jämföra med 23 respektive 10 platser i valet 2004).
Irland har en kvinnlig president, Mary McAleese, och tre av 15
kabinettsministrar är kvinnor.
Irländska fångar erbjöds för första gången att poströsta till parlamentsvalet i
maj 2007. Innan dess har inga praktiska möjligheter funnits för dem att utöva
sin rösträtt.
I april 2007 lade regeringen fram ett lagförslag, Charities Bill, som reglerar
definitionen av välgörenhet och de instanser som är berättigade att ta emot
välgörenhetsbidrag. Ett flertal frivilligorganisationer har kritiserat lagförslagets
formulering eftersom den befaras leda till en begränsning av möjligheten för
dessa organisationer att få bidrag och därmed även att utöva sin verksamhet.
En tribunal (den så kallade Mahon-tribunalen) har upprättats för att granska
regeringschefen Bertie Aherns ekonomiska förehavanden under hans tid som
finansminister för ett tiotal år sedan. Tribunalen har pågått under en längre tid.
Inga konkreta bevis på korruption har ännu kunnat presenteras.
Enligt Transparency International är Irland det 18:e minst korrupta landet bland de
163 länder som ingick i den senaste översikten.
EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER
10. Rätten till arbete och relaterade frågor
Irland har ratificerat ILO:s centrala konventioner om rätten till arbete och
därtill relaterade frågor. Omkring en tredjedel av privatanställda och 95 procent
av offentliganställda är fackligt anslutna.
Arbetslösheten i Irland låg på 4,7 procent år 2007. Antalet sysselsatta är högt ur
ett EU-perspektiv. Kostnaden för barnomsorg utgör dock ett hinder för
kvinnor som vill vara kvar, eller söka sig ut på arbetsmarknaden.
8
Rättsakten Employment Equality Act från 1998 innehåller grundläggande
lagstiftning för att motverka diskriminering på arbetsplatsen. Arbetsgivare är
förbjudna att diskriminera på nio olika grunder; kön, civilstånd,
familjesituation, sexuell läggning, religion, ålder, funktionshinder, ras och
tillhörighet till resandefolket.
Enligt en rapport publicerad av National Economic and Social Forum (NESF) i
november 2007 är endast en femtedel av personer med psykiska hälsohinder
sysselsatta. Vidare identifierade rapporten stigma och diskriminering som de
största hindren för dessa personer att integreras i samhället.
Irland har, som tidigare nämnts, inte undertecknat Konventionen om
migrantarbetares rättigheter (CMW).
11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa
Irland avsätter 7,1 procent av BNP till hälso- och sjukvård. I årets statsbudget
ökades anslaget för hälso- och sjukvård med 11,3 procent. Enligt
Världshälsoorganisationens (WHO) senaste översikt av totala hälso- och
sjukvårdsutgifter per capita (privata och offentliga) kommer Irland på 15:e
plats i världen (Sverige 13:e).
Personer med låg inkomst och de över 70 år (cirka en fjärdedel av
befolkningen) har rätt till fri sjukvård. Nära hälften av irländarna har privat
sjukförsäkring.
Personer med privat sjukförsäkring har enligt ICCL tillgång till annorlunda och
oftast bättre hälso- och sjukvård i Irland än de som förlitar sig på de
statsfinansierade tjänsterna. Skillnaderna i de två olika systemen uppenbarades
under 2007 i ett omskrivet fall där en kvinna i offentlig vård fick vänta sju
månader på behandling och avled sedermera i magcancer. En kvinna på samma
avdelning och med samma åkomma, men i privat vård, fick behandling efter
några få dagar efter diagnosen.
Vården av psykiskt sjuka kritiseras av såväl regeringens eget tillsynsorgan som
organisationer för mänskliga rättigheter. Små och ojämnt fördelade resurser
resulterar bland annat i platsbrist och skillnader i vårdkvalitet. Problemet med
att psykiskt sjuka ofta förvaras i fängelser har berörts ovan.
12. Rätten till utbildning
9
Enligt Organisation for Economic Co-operation and Developments (OECD) rapport
Education at a Glance 2007 fullbordar 91 procent av irländare mellan 25-34 år
gymnasiet, att jämföra med OECD-genomsnittet på 82 procent. Rapporten
visar även att Irland är bland de tre mest socialt jämställda länderna i fråga om
utbildningsresultat och tillgång till högre utbildning (delat med Finland och
Spanien). Irland spenderar dock mindre på utbildning än de flesta andra
OECD-länderna; 4,6 procent av bruttonationalprodukten jämfört med
genomsnittet på 5,8 procent.
De flesta grundskolor är avgiftsfria, men det tillkommer ofta kostnader för
skolböcker, uniformer samt examinationskostnader. Det finns statliga program
som bistår med bidrag för skolgång för lågavlönade familjer.
Irlands National Council for Special Education (NCSE) beräknar att över 190 000
barn (18 procent av alla barn) har speciella utbildningsbehov. Rättsakten The
Education for Persons with Special Educational Needs från 2004 introducerar lämpliga
åtgärder för barn med speciella utbildningsbehov. Lagen ålägger dock inte
Staten någon skyldighet att tillföra resurser för att uppfylla behoven, ett faktum
som bland annat bekräftades i ett uppmärksammat domslut i maj om
specialutbildning för autistiska barn.
Religiös diskriminering i utbildningssystemet förekommer. Medan
konstitutionens artikel 44 förbjuder religiös diskriminering i statsfinansierade
skolor tillåter rättsakten om utbildning, The Education Act, 1998, att skolor
diskriminerar elever grundat på religiösa normer. FN:s kommitté för
avskaffande av rasdiskriminering samt för barnens rättigheter har båda
rekommenderat att ytterligare icke-religiösa skolor upprättas i Irland (för
närvarande endast 1 procent) i syfte att erbjuda ett utbildningsalternativ till det
katolska och därmed även begränsa förekomsten av religiöst betingad
diskriminering.
13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard
Den mycket snabba ekonomiska tillväxten under 1990-talet har bland annat lett
till en kraftig minskning av arbetslösheten (4,7 procent i år), vilket haft positiva
sociala effekter. Irland placerar sig på femte plats på United Nations Development
Programmes (UNDP) Human Development Index (FN:s utvecklingsprograms lista
över mänsklig utveckling)upp från tjugoförsta plats 1975. Fördelningen av
välståndet är emellertid ojämn och kvardröjande fattigdom, särskilt bland
utsatta grupper, påtalas fortsatt i nationella och internationella granskningar av
Irland.
10
Enligt Irlands statistiska centralbyrå (Central Statistics Office) levde 17 procent av
befolkningen i relativ fattigdom år 2006, dvs. deras inkomst var mindre än 60
procent av medelinkomsten. Närmare 7 procent av befolkningen levde i
konstant fattigdom (”consistent poverty”), dvs. de kunde inte bekosta
grundläggande nödvändigheter såsom mat, kläder eller bostad. Regeringens
nationella handlingsplan för social integrering, National Action Plan for Social
Inclusion 2007-2016, lanserades i februari 2007 med det överbryggande målet att
begränsa antalet personer i konstant fattigdom till mellan 2 och 4 procent per
2012 och helt eliminera den per 2016.
Ett kluster av frivilligorganisationer (Make Room Campaign) som arbetar med
hemlösa beräknar att omkring 5 000 personer är hemlösa i Irland. Enligt
organisationen Simon Communities, som bistår Irlands hemlösa, lider 90 procent
av de hemlösa av psykiska besvär medan närmare 50 procent har en psykisk
sjukdom. Regeringens huvudsakliga instrument för att begränsa antalet
personer som tvingas till hemlöshet är handlingsplanen Homelessness: An
Integrated Strategy, från 2000. Målet är att eliminera långtida hemlöshet per 2010.
När Irland ratificerade den reviderade Social Charter of the Council of Europe år
2000 valde det att utesluta artikel 31 om rätten till bostad med motiveringen att
det inte kunde garantera att artikelns innehåll uppfylldes.
OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA
RÄTTIGHETERNA
14. Kvinnors rättigheter
Artikel 41.2.1° and 41.2.2° i den irländska konstitutionen uppfattas av ett flertal
kvinno- och mänskliga rättighetsorganisationer som en barriär till jämställdhet
mellan kvinnor och män. Den förstnämnda artikeln hänvisar till kvinnans ”liv i
hemmet” och den senare till att säkerställa att ”mödrar inte av ekonomiska skäl
ska tvingas arbeta och därmed försumma sina plikter i hemmet”. Såväl det
irländska parlamentets författningsutskott, All Party Oireachtas Committee on the
Constitution, som FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor
har efterfrågat att dessa rader ersätts med ett alternativt språk eftersom det
nuvarande anses återspegla en föråldrad kvinnosyn.
Högsta Domstolen meddelade 1992 att abort endast får utföras när en
”uppenbar och substantiell risk” finns för moderns liv, inklusive självmord. I
mars 2002 röstade en majoritet av befolkningen mot ett lagförslag vilket
presenterats av regeringen för att kriminalisera abort och införelse av
fängelsestraff upp till tolv år. Folkomröstningen var den femte abortrelaterade
sedan 1983.
11
Enligt Amnesty är vissa grupper speciellt utsatta, eller riskerar att utsättas för
fysiskt eller mentalt våld, däribland hemlösa samt prostituerade kvinnor.
Könsbaserat våld mot kvinnor är enligt Amnesty ett av de grövsta och
vanligaste brotten mot de mänskliga rättigheterna i Irland och anses vara såväl
orsaken till som en konsekvens av bristen på jämställdhet i samhället.
Rape Crisis Network Ireland (RCNI) hävdar i en rapport publicerad i maj 2007 att
polisens bristande brottsundersökningar är en bidragande orsak till det låga
antalet fällande domar i sexuella våldsbrott.
Antalet personer som är föremål för trafficking i Irland är enligt Amnesty okänt.
Ruhama, en organisation som arbetar med prostituerade kvinnor i Irland, har de
senaste sju åren identifierat åtminstone 200 offer för människohandel
(trafficking) I oktober 2007 upprättade regeringen en högnivågrupp av
tjänstemän i syfte att samordna bekämpningen av trafficking. För närvarande
är trafficking inte ett specificerat brott i den irländska lagstiftningen.
Bristen på barnomsorgsplatser och den höga kostnaden för dessa är ett stort
hinder för kvinnor i arbetslivet. Barnomsorg i Irland är bland de dyraste i
Europa. Den genomsnittliga barnomsorgskostnaden ligger på omkring € 120
per vecka och barn (över SEK 1 100). I vissa fall kan kostnaden överstiga €
200 per vecka och barn (närmare SEK 1 900). Offentliga satsningar görs för
att stimulera utbyggnaden av barnomsorgen.
15. Barnets rättigheter
Irland har en speciell barnminister och införde 2004 en Barnombudsman. I
Barnombudsmannens rapport Barriers to Children’s Rights från 2007 framställs att
barnets rättigheter i Irland beskärs av det faktum att barn inte behandlas som
en specifik grupp i den irländska konstitutionen. Artikel 41 i författningen, som
understryker att Familjen är samhällets grundläggande enhet, anses agera
hinder för barnets uttryckliga rättigheter. Under 2008 kommer sannolikt en
folkomröstning att äga rum om införandet i konstitutionen av en ny, fristående
artikel om barnets rättigheter. Artikelns föreslagna formulering har dock
kritiserats av ICCL som menar att den inte till fullo klarlägger barnets
uttryckliga rättigheter.
FN:s kommitté för barns rättigheter har uttryckt stark oro för beslutet att
genom kriminalrättslagen, Criminal Justice Act, från 2006 sänka
straffbarhetsåldern för mord och våldtäkt till 10 år.
Kommittén har även kritiserat det faktum att 16- och 17-åriga brottslingar
interneras tillsammans med vuxna i fängelset St Patrick’s. Regeringen har lovat
12
att flytta alla minderåriga till en ny anstalt per 2010. Nämnvärt är att St Patrick’s
är en av de tre anstalter som av CPT ansågs osäker för såväl interner som
fängelsepersonal.
Allvarliga problem med sexuella övergrepp mot barn inom katolska kyrkan i
det förgångna är fortsatt ett diskussionsämne.
Barnaga är förbjudet i skolor, men inte inom familjen. Organisationer för
barnens rättigheter arbetar för ett förbud.
16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och
religiösa minoriteter samt urfolk
Resandefolket i Irland omfattar cirka 30 000 personer. Diskriminering av
denna grupp förekommer regelbundet. Fattigdomens orsaker och följder, det
vill säga arbetslöshet, undermåliga bostadsförhållanden, låg eller ingen
utbildning, bristande hälsa och begränsat socialt deltagande, återfinns bland
resandefolket i Irland.
Regeringen anser fortfarande inte, trots påtryckningar sedan ett flertal år
tillbaka, att resandefolket kan erkännas som en etnisk minoritet. Motiveringen
är fortsatt att gruppen inte anses tillräckligt etniskt skild från befolkningen i
övrigt för att utgöra en homogen grupp.
Mot bakgrund av det relativt stora antalet asylsökande och den kraftiga
arbetskraftsinvandringen har kampen mot rasism och främlingsfientlighet blivit
allt viktigare. Regeringen har under senare år tagit initiativ till flera aktiviteter
som utbildningsinsatser, kampanjer och kulturprojekt med mera.
Rådande regelverk under Employment Permits Act 2006 har kritiserats för att göra
arbetande utländska medborgare beroende av sina arbetsgivare. Detta då ett
arbetstillstånd måste undertecknas av såväl sökanden som arbetsgivaren. Om
en utländsk medborgare vill byta arbetsplats måste den nya arbetsgivaren
underteckna tillståndet för att det ska fortsätta att gälla.
I juni 2007 inrättades funktionen som biträdande departementschef (Minister for
State) med ansvar för integrationsfrågor.
17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet
Katolska kyrkan har länge påverkat attityden mot homosexuella. Irland är dock
under snabb förändring, såväl ekonomiskt som i synen på familj och sexualitet.
13
Ett rättsfall i Europadomstolen 1988 ledde till att Irland fick häva sin
kriminalisering av homosexuella handlingar 1993.
Äktenskap skyddas särskilt i grundlagen, som befäster att giftermål mellan man
och kvinna är den enda officiellt erkända familjestrukturen. Sambor, oavsett
kön, har ingen speciell rättslig status vilket påverkar till exempel beskattning
och arv. Det statliga jämställdhetsorganet har argumenterat för att
samboförhållanden ska ges rättslig status. Ett lesbiskt sambopar har överklagat
ett domslut från High Court som förnekade dem ett rättsligt erkännande av
förhållandet. Paret har överklagat domen och fallet förväntas att tas upp i
Högsta Domstolen under 2008.
Samtidigt har regeringen i sitt program för 2007-2012 åtagit sig att lagstadga för
civilt partnerskap för par av samma kön. Inget lagförslag har emellertid ännu
presenterats.
18 Flyktingars rättigheter
Fram till början av 1990-talet hade Irland få asylsökande. Därefter ökade
antalet markant för att vissa år uppgå till över 11 000 sökande. År 2006 sökte
4 314 personer asyl i Irland.
Ansökningsprocessen för asylsökande har fortsatt kritiserats för att vara
komplicerad och tungrodd. Initiativ har tagits för att göra processen mer
enhetlig och transparent, i synnerhet vad gäller Refugees Appeals Tribunal som är
den instans som handlägger överklagan av beslut.
Enligt rådande irländsk lagstiftning omfattas inte asylsökande av landets
socialstödssystem. Istället får de mat och logi samt € 19,60 per vecka för vuxna
och € 9, 60 för barn för att täcka de grundläggande behoven. Beloppen har inte
ändrats sedan de fastställdes 1999. Asylsökande är begränsade till bostäder som
tilldelas dem av myndigheterna. De får inte utföra betalt arbete eller bedriva
högre studier under sin asylansökan. De kan, vid behov, ansöka om extra
bidrag för exempelvis böcker och skoluniformer.
Asylsökande kan häktas vid ankomst, under asylprocessen eller i väntan på
deportering. Enligt Amnesty uppfyller inte irländska lagar de internationella krav
som ställs vad gäller häktning av asylsökande. Vidare är det ofta
förekommande att dessa personer placeras på slutna anstalter istället för i
ändamålsenliga lokaler.
Irlands hälsomyndighet, Health Service Executive, har som ett av sina uppdrag att
omhänderta ensamkommande asylsökande barn. Enligt Amnesty har omkring
14
300 av dessa barn försvunnit varav ett flertal befaras ha blivit föremål för
människohandel.
Under våren 2007 presenterade regeringen ett lagförslag, Immigration, Residence
and Protection Bill 2007, som bland annat har till syfte att utöka och stärka
Statens möjligheter att hantera framtida migrationsflöden till Irland. ICCL
befarar att vissa föreslagna åtgärder kan komma att orsaka bekymmer vad
gäller respekten för mänskliga rättigheter, däribland möjligheten till summarisk
avvisning av arbetare utan tillstånd och begränsade rättigheter för utländska
medborgare att gifta sig.
19. Funktionshindrades rättigheter
En studie presenterad av the European Foundation for the Improvement of Living and
Working Conditions har visat att Irland är ett av de länder i Europa som lägger
minst resurser på bidrag till funktionshindrade. En nationell strategi för
funktionshindrade lades fram 2004 och satsningar har gjorts inom bland andra
transport- och hälsosektorerna för att bättre tillgodose funktionshindrades
behov.
Rättsakten The Disability Act som antogs 2005 ger funktionshindrade
rättigheten att få deras behov utvärderade. Lagen ålägger dock inte Staten
någon skyldighet att tillgodose identifierade behov, något som kritiseras av
bland andra den statligs finansierade oberoende kommissionen för mänskliga
rättigheter (IHRC).
Myndigheten för funktionshindrade, National Disability Authority, ansvarar för
standarder inom serviceområdet för funktionshindrade samt övervakar deras
implementering. Myndigheten har rapporterat att funktionshindrade
diskrimineras på arbetsmarknaden, såväl vad gäller möjligheterna till
sysselsättning som lönenivå. Detta i sin tur ökar risken för social uteslutning.
ÖVRIGT
20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter
Flera irländska organisationer värnar om frågor om mänskliga rättigheter och
kan fritt bedriva verksamhet i Irland. Dialogen mellan dessa och regeringen
fungerar väl. Flera statliga myndigheter och ämbeten är också aktiva. Den
statligt finansierade oberoende kommissionen för mänskliga rättigheter (IHRC)
har planer på att utöka sin personal under 2008. Kommissionen samarbetar
15
nära med motsvarande kommission i Nordirland. Båda organisationerna
upprättades som en del av långfredagsavtalet om fred i Nordirland 1998.
Som tidigare nämnts kan regeringens lagförslag, Charities Bill, komma att
begränsa möjligheten för organisationer för mänskliga rättigheter att bedriva
verksamhet.
21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga
rättigheter
Inget att rapportera utöver det som har beskrivits ovan.
