Norra Sorgenfri

Byggnadsantikvarisk utredning
Norra Sorgenfri
Kulturhistoriskt underlag inför planprogram
Malmö stad
Skåne län
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning
Norra Sorgenfri
Kulturhistoriskt underlag inför planprogram
Malmö stad
Skåne län
Malmö Kulturmiljö
Box 406
201 24 Malmö
Tel: 040-34 44 75
Besöksadress: Malmöhusvägen 3, Grimsbygatan 24
www.malmo.se/kulturmiljo
Byggnadsantikvarisk utredning
Norra Sorgenfri – kulturhistoriskt underlag inför planprogram
Malmö stad. Skåne län
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Författare: Olga Schlyter
Foto: Olga Schlyter
Grafisk form: Anders Gutehall
Omslagsbild: Äldre byggnad i kvarteret Brännaren samt Östra Farmvägen, vy från söder, foto Olga Schlyter 2006. Malmö oljeslageri i
kvarteret Brännaren i slutet av 1800-talet, Malmö Museer EH1891.
ISSN: 1653-493X
© Malmö Kulturmiljö 2006
Innehåll
Inledning
5
Norra Sorgenfri idag
6
Norra Sorgenfris historia
7
Norra Sorgenfri i framtiden
10
Kvarteret Brännaren
12
Kvarteret Degeln
15
Kvarteret Grytan
16
Kvarteret Katrinelund
18
Kvarteret Smedjan
20
Kvarteret Spiralen
24
Kvarteret Spårvägen
27
Kvarteret Tangenten
31
Kvarteret Ugnen
32
Kvarteret Verket
33
Översikt över värdefull bebyggelse
36
Källförteckning, illustrationer
37
Referenser
39
Årets rapporter
40
4
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Inledning
Under 2006 har Malmö Stadsbyggnadskontor påbörjat arbetet med ett planprogram för industri- och verksamhetsområdet Norra Sorgenfri. Tidigare har man
gjort ett visionsprogram för området. I samband med planprogramsarbetet har
föreliggande utredning tillkommit som en fördjupad studie av kulturmiljön i Norra
Sorgenfri. Utredningen är utförd hösten 2006 av byggnadsantikvarie Olga Schlyter
på Malmö Kulturmiljö på uppdrag av Malmö Stadsbyggnadskontor.
Det antikvariska perspektivet
Den här utredningen presenterar slutsatserna av en antikvarisk studie av Norra
Sorgenfri. Genom att studera området och kartlägga dess historiska utveckling görs
en bedömning av de kulturhistoriska värdena i bebyggelse och strukturer. Det finns
olika infallsvinklar och bedömningskriterier när det gäller vad som är värdefullt ur
kulturmiljösynpunkt. Enskilda byggnader kan exempelvis ha arkitektoniska värden,
men de kan också vara intressanta på grund av sin historik eller för att de ingår som
delar i ett större sammanhang. En byggnad kan bedömas som värdefull för att den
ingår som ett karaktärsskapande element i stadsbilden. Fokus ligger inte bara på
byggnader utan även på helhetsmiljön och strukturer såsom stadsplanen eller
grönområden. Kulturmiljön är en resurs i stadsplaneringen och det antikvariska
perspektivet handlar inte bara om bevarandevärden utan också om möjligheter för
framtiden.
Utredningens upplägg
Inledningsvis beskrivs områdets karaktär idag och dess historik. Under rubriken
Norra Sorgenfri i framtiden lyfts de komponenter fram som ur kulturmiljösynpunkt är viktigast att ta tillvara i den fortsatta planeringen, nämligen:
•
•
•
•
•
Den äldsta bebyggelsen
Gatu- och kvartersstrukturen
Byggnader med miljöskapande värden
Sammanhållna industrimiljöer - AB Addo och AB Tripasin
Spårvagns- och busshallarna
Därefter följer en fördjupad genomgång av utredningsområdet. Varje kvarters
historiska utveckling beskrivs liksom dess nuvarande bebyggelse, och i en
antikvarisk kommentar betonas vad som är viktigt i just det kvarteret.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
5
Norra Sorgenfri idag
Norra Sorgenfri är ett industri- och verksamhetsområde som ligger strax sydöst om
Malmös stadskärna. Området gränsar i norr till det före detta Värnhems sjukhus
och bostadsområdet Katrinelund, i söder till S:t Pauli mellersta och södra kyrkogård. I öster avgränsas området av järnvägen mot Trelleborg, den så kallade Kontinentalbanan.
Figur 1. Utredningsområdet.
Norra Sorgenfri har varit industriområde sedan slutet av 1800-talet. Idag är stora
ytor inom området helt avrivna, och på vissa fastigheter står husen tomma. Samtidigt pågår full aktivitet på många ställen. De verksamheter som finns inom
området är av blandad karaktär. Tillverkningsindustri förekommer inte längre i
någon större skala, däremot exempelvis produktutveckling inom läkemedelsindustrin. Det finns också flera företagskontor, varav det största är E.ON:s kontor vid
Nobelvägen. Bilverkstäder, konstnärsateljéer, föreningslokaler och enstaka butiker
finns inhysta i byggnader som ursprungligen haft andra funktioner. Migrationsverket har lokaler i området, och i dess västra del finns lokaltrafikens bussgarage och
den gamla gasverkstomten med blandad verksamhet.
Norra Sorgenfri är idag, åtminstone bitvis, ett ganska nergånget område. Stora
avrivna ytor, förfallna byggnader och en del ”skumma verksamheter” gör att
området inte har någon hög status. Att Malmös prostitutionsstråk finns i området
bidrar också till ett dåligt anseende.
Stadsplanen karaktäriseras av att kvarteren är mycket stora. Trots att området är
ungefär lika stort som Malmös stadskärna innanför kanalen består det endast av
åtta kvarter. Gatunätet är i stort sett en rutnätsplan. Två viktiga trafikleder går
genom området, Nobelvägen i nord-sydlig riktning och Industrigatan i öst-västlig.
Bebyggelsen är av varierande ålder och är uppförd för olika sorters verksamheter
vilket ger en stor variation i karaktär. Det finns byggnader från varje årtionde sedan
1890-talet men inga bostadshus, utan allt är industri- eller verksamhetsbebyggelse.
En del av byggnaderna har en genomtänkt arkitektonisk utformning, medan andra
är betydligt enklare. De mer påkostade byggnaderna ligger ofta vid gatan, medan
byggnaderna inne i kvarteren är enklare. På vissa håll är bebyggelsen i gatulinjen
6
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
förhållandevis sluten, vilket i kombination med en viss småskalighet ger en stadsmässig gatubild. Exempel på detta är Celsiusgatan vid kvarteret Smedjan, och
Agneslundsvägen vid kvarteret Brännaren. De ställen som bebyggts under senare
delen av 1900-talet har en mer uppluckrad bebyggelsestruktur, då man byggde
glesare och längre in i kvarteren.
Norra Sorgenfris historia
Namnet Sorgenfri kommer från en gård med det namnet, som låg vid nuvarande
Arildsplan i Östra Sorgenfri. Gården omnämns första gången 1842. 1981 etablerades namnet Sorgenfri industriområde för den del av området som ligger öster om
Nobelvägen och söder om Celsiusgatan. Namnet Norra Sorgenfri är nyetablerat i
det nuvarande utvecklingsarbetet.
Det område som idag utgörs av Norra Sorgenfri var fram till 1800-talet del av
stadens betesmarker. Strax nordost om området, ungefär i nuvarande kvarteret
Lärkträdet, låg en av Malmös galgbackar fram till 1800-talet. På 1800-talet var
jorden uppodlad och utgjorde en del av den så kallade Östra Plantagemarken. På
Skånska rekognosceringskartan från 1812 går landsvägar i linje med nuvarande
Industrigatan och Östra Farmvägen. Senare under 1800-talet tillkom parallellvägar
till Industrigatan som delade in marken i de stora, rektangulära kvarter som ännu
avspeglas i stadsplanen. I slutet av 1800-talet låg flera gårdar i området, exempelvis
Agneslund i nuvarande kvarteret Degelns östra del. Det fanns även andra mindre
gårdar i de nuvarande kvarteren Verket, Spårvägen, Grytan och Brännaren. Invid
Celsiusgatan i kvarteret Spårvägen tillverkades harts på 1870-talet, och i kvarteret
Katrinelund inrättades i slutet av 1800-talet ett barnhem.
Under 1800-talets sista år hände mycket i områdets omgivningar. Norr om
kvarteret Spårvägen etablerades Malmö arbetsinrättning som senare kom att bli
Värnhems sjukhus. S:t Pauli mellersta kyrkogård anlades också i slutet av 1800-talet
(då under namnet Nyaste begrafningsplatsen), och S:t Pauli södra kyrkogård
anlades några år in på 1900-talet. I öster drogs Kontinentalbanan 1898, och den
var en viktig faktor när industrier senare etablerades i Sorgenfri.
Figur 2. Utredningsområdet på Skånska rekognosceringskartan från 1812. Områdesmarkeringen är ungefärlig.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
7
Gatunätet i området fastlades 1903 i och med stadsplaneingenjör Anders Nilssons
stadsplan. Mönstret följde de gamla odlingskvarterens indelning, med undantag av
Nobelvägen som var en helt ny vägdragning. Nilssons stadsplan anger området som
”fabriksområde”, och det var också i detta samband Industrigatan fick sitt namn.
En stor del av marken i nuvarande Norra Sorgenfri ägdes av staden och var så
kallade stadsägor. Detta resulterade i att flera allmänna institutioner etablerades i
området, istället för att det bebyggdes med tät kvartersstad som andra områden
med lika centrala lägen. Staden anlade ett gasverk i nuvarande kvarteret Verket i
slutet av 1890-talet. I början av 1900-talet anlades spårvägsstationen i kvarteret
Spårvägen och stadens materialgård låg i samma kvarter. Söder om kvarteret
Degeln, i nuvarande kvarteret Vänligheten, låg renhållningsverket från slutet av
1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Ett stickspår från Kontinentalbanan till
gasverket gick utmed Industrigatans södra sida. Ett annat stickspår ledde ner till
renhållningsverket. Dessa stickspårs sträckning är ännu synliga i kvartersindelningen, i gränserna mellan kvarteren Tangenten och Spiralen samt Grytan och
Ugnen.
Av de privata industrierna var det Malmö oljeslageri som etablerades först, i nuvarande kvarteret Brännaren invid stickspåret som gick ut mot gasverket. Tidigt ute
var också Barnekows fabrik i kvarteret Smedjan. Under 1910-talet tillkom flera
industrier i området, exempelvis Läderfabriken Skandia, Per Fricks fabriker som
tillverkade cigarrlådor, AB Malmö Kvarnstensfabrik och AB Alfred Benzons fabriker som var en kemisk industri. Räknemaskinstillverkaren Addo, som kom att bli
en av Malmös största industrier, etablerades i kvarteret Spiralen i början av 1930talet. Vid samma tid började också traditionen av farmaceutisk industri i området i
och med Ferrosans lokalisering till kvarteret Smedjan. Idag finns läkemedelsföretag
i kvarteren Spiralen och i Degeln. Det var också i slutet av 1930-talet som korvskinnsfabriken AB Tripasin anlades i kvarteret Grytan. Möbelvaruhuset Obs!
Interiör byggdes i kvarteret Katrinelund i mitten av 1960-talet.
I mitten av 1930-talet var området ännu ganska glest bebyggt, med stora tomma
ytor framförallt i de östligaste kvarteren. I slutet av 1940-talet hade dock även kvarteren Spiralen och Grytan bebyggts, medan Katrinelund, Tangenten och Degeln
ännu var obebyggda frånsett Katrinelunds barnhem och Agneslunds gård. Vid den
här tiden var Norra Sorgenfri ett synnerligen aktivt och viktigt verksamhetsområde
i Malmö, där många Malmöbor tillbringade sina arbetsdagar. Exempelvis var AB
Addo vid mitten av 1900-talet Malmös tredje största företag. I och med Apotekets
nybyggnation i kvarteret Spiralen i mitten av 1980-talet och Malmö Energis kontor
1990 blev området i stort sett fullbebyggt. Efter det gjordes omfattande rivningar i
framför allt kvarteret Brännaren, då förfallen industribebyggelse från bland annat
Malmö oljeslageri revs.
8
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 3. Utredningsområdet på Anders Nilssons förslag till stadsplan från 1903. En del
industrier har etablerats, men i kvarteret Spårvägen planeras för bostadsbebyggelse.
Figur 4. Utredningsområdet på ekonomiska kartan från 1912, den så kallade Häradskartan.
Figur 5. Bebyggelsen i Norra Sorgenfri 1989
då området var som mest tätbebyggt.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
9
Norra Sorgenfri i framtiden
I framtidsperspektivet för Norra Sorgenfri ses kulturhistorien och den befintliga
bebyggelsen som en resurs. I stadsbyggnadskontorets visionsprogram Vision Norra
Sorgenfri – inför omvandling och planarbete framhåller man att visionen i Norra
Sorgenfri är att skapa nytt sida vid sida med det som finns i området idag, både vad
gäller bebyggelse och verksamheter. Småskalighet och variation är återkommande
ledord. Det påpekas att området har en historia som är en stor tillgång i
omvandlingsarbetet. Detta går i linje med stadsbyggnadskontorets Handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad från 2005 där man skriver:
Många av Malmös äldsta, centralt belägna industriområden, som till exempel
Sofielunds och Sorgenfri industriområden, utgör idag en stor utvecklingspotential
för en blandad stadsbebyggelse. De äldre industriområdenas strukturella och
arkitektoniska kvaliteter bevaras och utvecklas. Områdenas mångfacetterade
kulturhistoriska rikedom av arkitektoniska uttryck skall tas som utgångspunkt i
omgestaltningen av dessa områden för att skapa levande och spännande
stadsdelar.
Norra Sorgenfri är idag relativt glest bebyggt. Detta skapar goda förutsättningar för
att kombinera nyexploatering med bevarande och utveckling av befintlig bebyggelse. De byggnader som finns i området idag är av varierande ålder och karaktär,
och av varierande kulturhistorisk betydelse. På det hela taget kan all befintlig
bebyggelse ses som en resurs inför en kommande utveckling av området, men det
som ur kulturmiljösynpunkt är viktigast är den äldsta bebyggelsen, gatu- och
kvartersstrukturen, byggnader med miljöskapande värden, sammanhållna industrimiljöer (AB Addo och AB Tripasin) samt spårvagns- och busshallarna. Dessa redovisas mer ingående nedan.
Byggnader och miljöer kan förändras och utvecklas samtidigt som de
kulturhistoriska värdena bevaras. Det som är viktigt är att förändringarna sker på
ett sätt så att byggnadens karaktär och de egenskaper som uttrycker värdena bibehålls. För att historiska sammanhang ska framgå är avläsbarhet en viktig faktor. Det
kan till exempel handla om att man ska kunna avläsa en byggnads ursprungliga
funktion eller att det ska gå att urskilja moderna tillägg från gamla strukturer.
Den äldsta bebyggelsen
Norra Sorgenfris historia som industriområde tog sin början i slutet av 1800-talet.
Industribebyggelse från den tiden och fram till 1920-talet karaktäriseras av omsorg i
den arkitektoniska utformningen och att man ofta använde rött tegel som
byggnadsmaterial. Bebyggelse från den här tidsperioden finns bevarad i liten
utsträckning, främst i västligaste delen av området. Dessa byggnader har ett värde
då de visar på områdets långa historia. De gamla gasverks- och spårvagnsbyggnaderna i kvarteret Spårvägen och Verket har också klara samhällshistoriska
värden då de haft nyckelfunktioner för stadens energiförsörjning och kollektivtrafik. Det som är viktigt att tänka på med denna sortens bebyggelse är dels att den
ursprungliga funktionen ska vara avläsbar och att tegelfasader inte ska putsas eller
målas.
Gatu- och kvartersstrukturen
Kvartersstrukturen i Norra Sorgenfri följer i stort sett de odlingskvarter som den
Östra Plantagemarken var indelad i. Nobelvägen tillkom vid sekelskiftet 1900 som
en viktig tvärled i Malmö. I gränsen mellan kvarteren Spiralen och Tangenten är
sträckningen för stickspåret som ledde in till industriområdet från kontinentalbanan synlig. Industrigatans bredd är också en följd av att det gick ett stickspår
utmed dess södra sida. Även i gränsen mellan kvarteren Grytan och Ugnen gick ett
stickspår ner till renhållningsverket i nuvarande kvarteret Vänligheten. Gatu- och
kvartersstrukturen i Norra Sorgenfri utgör alltså ett innehållsrikt historiskt skikt
10
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
som är viktig att bibehålla i en framtida planering. Strukturen kan bevaras som ett
övergripande, synligt mönster samtidigt som man kan skapa mindre gator och stråk
inne i och genom kvarteren. Även gatu- och platsnamn är historiebärare som det är
viktigt att värna om.
Byggnader med miljöskapande värden
En del av de äldre byggnaderna i Norra Sorgenfri är enkla till sin karaktär och saknar särskilda arkitektoniska finesser eller en specifik kulturhistoria. Byggnader av
det här slaget kan ändå vara en stor tillgång i stadsrummet och ha ett miljöskapande värde. De utgör också tidsskikt i områdets historia, och hjälper till att skapa
förståelse för områdets långa kontinuitet som verksamhets- och industriområde.
Särskilt med tanke på hur mycket som rivits i Norra Sorgenfri hittills finns det ett
stort värde i att inte bara bevara de mest speciella eller särskilt värdefulla byggnaderna. Med de stora avrivna ytor som finns i området finns det ändå möjligheter
och utrymme att skapa nytt på andra ställen. Genom att bevara byggnader av olika
ålder och karaktär sida vid sida med nybyggt uppnår man också den blandade bebyggelsemiljö som omtalas i Stadsbyggnadskontorets vision för Norra Sorgenfri.
Exempel på den här sortens enklare bebyggelse med miljöskapande värde finns i
kvarteret Brännarens södra del, mot Agneslundsgatan. Byggnader med fasader i rött
eller gul tegel byggda på 1940-50-talen har ofta en gedigen karaktär och teglet från
denna tid har ett uttryck som inte uppnås med moderna material.
Sammanhållna industrimiljöer - AB Addo och AB Tripasin
AB Addo var en av Malmös viktigaste industrier under en stor del av 1900-talet. I
kvarteret Spiralen finns företagets expansiva historia manifesterad i byggnader från
varje decennium AB Addo var verksamt på platsen. Arkitekturen är enkelt
funktionell, och karaktäristisk för sin tid. De tidigaste byggnaderna från 1920-talet
har lite klassicistisk utsmyckning medan de yngre byggnaderna är striktare. Den
enhetliga användningen av rött tegel som fasadmaterial gör bebyggelsen
sammanhållen trots dess successiva utbyggnad. På ett liknande sätt har företaget AB
Tripasins verksamhet i kvarteret Grytan skapat en sammanhållen industrimiljö, i
det fallet i gult tegel. Tripasins kontorsbyggnad mot Industrigatan är ett fint
exempel på 1930-talets tegelfunkis. I dessa industrimiljöer är det inte varje enskild
byggnadskropp i sig som är avgörande för det kulturhistoriska värdet, men helhetsmiljön är viktig och noggranna antikvariska bedömningar behöver göras om rivning av byggnadsdelar ska ske. Det är också viktigt att det röda respektive gula teglet bevaras synligt på byggnaderna, det vill säga att de inte putsas eller målas.
Spårvagns- och busshallarna
I kvarteret Spårvägen finns delar av spårvagnshallarna från sekelskiftet 1900 bevarade, liksom bussgaraget som successivt byggts ut från 1930-talet fram till 1960talet. De bevarade spårvagnshallarna utgör endast en liten del av den ursprungliga
anläggningen. Byggnaderna är på ett tidstypiskt vis utformade med arkitektonisk
omsorg i rött tegel. Bussgaraget är ett vidsträckt komplex som även det har tydliga
arkitektoniska kvaliteter. De yngre delarna är ritade av den världsberömda
arkitektduon från Malmö, Sten Samuelson och Fritz Jaenecke. I och med denna
bebyggelses betydelsefulla historia som centralpunkt för stadens kollektivtrafik finns
det ett tydligt samhällshistoriskt värde i att den bevaras. Spårvagnshallarna har
redan genomgått ombyggnader för nya ändamål, och deras ursprungliga karaktär är
bevarad och funktionen avläsbar. Detsamma måste vara målsättningen vid en
eventuell ombyggnad av bussgaraget.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
11
Kvarteret Brännaren
Historik
MOHAB
Malmö oljeslageri var den första fabriken som etablerades i Norra Sorgenfri 1898.
Fabriken flyttade då till nya, moderna lokaler vid nuvarande Nobelvägen från sitt
tidigare läge på Per Weijersgatan i centrala staden. På oljeslageriet tillverkades olja
av lin, raps och solrosfrön för industriella ändamål. Restprodukten, de urpressade
fröna, såldes som foder. 1906 utvidgades fabriken för tillverkning av såpa, tvål, soda
och glycerin, och den fick då namnet MOHAB, en förkortning av Malmö
oljeslageri och Happachs såpfabriks AB.
Fabriken låg i kvarteret Brännarens västra del, utmed nuvarande Nobelvägen.
De äldsta byggnaderna revs i det närmaste totalt på 1990-talet. Det som finns kvar
är en byggnad från 1938 på fastigheten Brännaren 18, i vars norra del det också
finns fragment från en äldre byggnad bevarad. Personalstyrkan på MOHAB uppgick på 1930-talet till cirka 200 personer. Den bevarade byggnaden från 1938
innehåller idag konstnärsateljéer, och i en gårdsbyggnad finns ett galleri.
Per Fricks fabriker och Bjurhagens kabelfabrik
En annan tidig industri i kvarteret Brännaren var Per Fricks fabriker. De låg vid
Agneslundsvägen på nuvarande fastigheten Brännaren 8 mellan 1911 och 1929,
och där tillverkades cigarrlådor. Idag finns inga byggnader bevarade från dessa
fabriker. Den nuvarande byggnaden (c), där bland annat Vägverket har kontor,
uppfördes 1946 som kabelfabrik. Företaget hette Bjurhagens fabriker AB, och de
hade på 1930-talet flyttat från Fosie till denna tomt och cigarrlådefabrikens gamla
lokaler. Bjurhagen tillverkade bland annat kablar och gummiprodukter, och hade
på 1940-talet ungefär 260 personer anställda. De var verksamma på fastigheten
åtminstone fram till 1970-talet.
Carl F Jönssons åkeri
Carl F Jönssons åkeri vid Agneslundsvägen (d) grundades 1888 av Nils Jönsson.
Till kvarteret Brännaren flyttade man dock först 1940. Verksamheten var till en
början liten i skala, med två hästar. Så småningom blev Carl F Jönssons åkeri
ledande i Malmö, och i slutet av 1920-talet hade man 40 hästar och fem lastbilar. I
slutet av 1930-talet hade man avancerat till 26 lastbilar och 18 hästar. Åkeriet är
fortfarande verksamt.
12
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 6. Malmö oljeslageri i slutet av 1800-talet. Till vänster syns stickspåret som gick vidare till
gasverket bakom fotografens rygg.
Figur 7-8. Interiörbilder från MOHAB på 1930-talet.
Figur 9. AB Alfred Benzons
fabrik. På bilden syns den nu
bevarade kontorsbyggnaden
(a) sedd från söder. Ett
stickspår gick in på fabrikens
gård.
AB Alfred Benzons fabrik
Invid Industrigatan låg från 1910-talet AB Alfred Benzons fabrik som tillverkade
kemisk-tekniska produkter och var grossistfirma för olika slags färger, syror, oljor,
golvbeläggningsmaterial med mera. På 1920-talet utökade man verksamheten med
paketering av kryddor samt tillverkning av hushållsprodukter såsom bakpulver och
skurpulver. Firman utvecklade också en mjölkningsmaskin som de fick patent på
under namnet Benzona-Perfection.
Den kontorsbyggnad i rött tegel (a) som finns bevarad vid Industrigatan på
fastig-heten Brännaren 2 tillhörde Benzons fabrik. Övrig bebyggelse revs på 1990talet. Den intilliggande bebyggelsen på fastigheten Brännaren 3 uppfördes på 1940talet av AB Bencoverken, som sannolikt hade sitt ursprung i Benzons fabrik.
Träprodukter och läkemedel
I kvarterets nordöstra hörn fanns länge träproduktindustri, från slutet av 1930-talet
i form av AB Svenska Luterma och från 1960-talet i form av Plyfa (f). I det
sydvästra hörnet hade Kronans Droghandel verksamhet från 1956 och fram till
åtminstone 1970-talet. Kronans Droghandel är ett fortfarande existerande företag
som grundades 1907 och som importerar och distribuerar läkemedel.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
13
Bebyggelse idag
Kvarteret Brännarens nordvästra del består av två stora, i det närmaste helt avrivna
fastigheter. Det som finns bevarat är kontorsbyggnaden från Benzons fabrik (a), en
nätt byggnad med valmat sadeltak och fasader i rött tegel med dekorativ murning i
form av exempelvis hörnkedjor. Byggnaden, som är från 1910-talet, är förfallen och
trots att rivningsansökningar avstyrkts sedan 1990-talet har inga åtgärder vid-tagits
för att rädda byggnaden. Det är dock en gedigen tegelbyggnad som skulle kunna
återställas.
I kvarterets nordöstra hörn, ut mot Industrigatan, ligger Bencoverkens (g) och
Lutermas (f) industri- och kontorsbyggnader från 1940-talet som genomgått flera
förändringar och förlorat sin ursprungliga karaktär. Den bebyggelse som ligger
utmed Östra Farmvägen är enklare och uppfördes under 1960- och 70-talen. Mot
Agneslundsvägen ligger en rad tegelbyggnader från 1940–50-talet, några i gult
tegel, andra i rött. Bjurhagens kabelfabrik (c) som numera inrymmer bland annat
Vägverket är en stor byggnad i rött tegel, som genomgått flera förändringar men
som ändå har en viss industriell prägel. Det samma gäller MOHAB:s byggnad från
1938, på hörnan mot Nobelvägen (b).
Figur 10-11. Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik (a) samt MOHAB:s byggnad från 1938 (b).
Figur 12-13. Bebyggelse vid Agenslundsvägen. Bjurhagens kabelfabrik (c) med Carl F Jönsson (d)
i förgrunden, samt en byggnad i gult tegel från 1942.
Antikvarisk kommentar
Kontorsbyggnaden från Benzons fabrik på fastigheten Brännaren 2 (a) är mycket
värdefull då den hör till områdets äldsta byggnader. Den har dessutom
arkitektoniska kvaliteter och ett miljöskapande värde med sitt exponerade läge vid
Industrigatan. Byggnaderna från 1930–40-talen i södra delen av kvarteret är relativt
enkla till sin karaktär och har genomgått flera förändringar. I och med att så stor
del av bebyggelsen i kvarteret rivits eller förvanskats är de dock värdefulla att
bevara. Om man vill uppnå en bebyggelsemiljö där nytt och gammalt blandas finns
det inte utrymme att riva mycket mer av den äldre bebyggelsen i kvarteret. De gula
och röda tegelfasaderna mot gatan har också ett miljöskapande värde i stadsbilden.
De förvanskade byggnaderna i nordöstra delen av kvarteret, 1960–70talsbyggnaderna samt den enklare bebyggelsen inne i kvarteret är mindre intressant
ur kulturmiljösynpunkt. De byggnadsdelar från MOHAB:s äldsta bebyggelse som
finns bevarade i gränsen mellan fastigheterna Brännaren 18 och 19 är så
fragmentariska att deras antikvariska värde är mycket begränsat.
14
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Kvarteret Degeln
Historik
Kvarteret Degeln var länge obebyggt förutom gården Agneslund som låg i dess
nordvästra hörn. Genom kvarteret gick, i nordsydlig riktning, ett stickspår ner till
renhållningsverket söder om Sorgenfrivägen. Agneslundsgårdens byggnader fanns
kvar till 1970-talet. I kvarterets östra del byggdes en farmaceutisk industri upp på
1970-talet. Det var Ferrosan som expanderade eller eventuellt flyttade sin
verksamhet hit från kvarteret Smedjan. Idag är det företagen QPharma och DuPont Sverige AB som är verksamma här. Utmed Sorgenfrivägen i södra delen av
kvarteret byggde MKB 1972 ett parkeringsdäck.
Bebyggelse idag
Den farmaceutiska industrin i kvarterets östra del är uppförd från 1970-talet och
framåt i tegel, plåt och betong. De funktionella kraven har styrt utformningen och
byggnaderna saknar arkitektonisk finess.
Figur 14. Byggnad i kvarterets östra del (a), samt den västra delen med vegetation.
Antikvarisk kommentar
Det finns ingen bebyggelse i kvarteret Degeln av antikvariskt värde. Däremot är
vegetationen där Agneslundsgården låg ett intressant kulturhistoriskt spår som bör
bibehållas. I kvarterets nordvästra hörn finns rester av trädgården bevarade. Det är
inte fråga om några tydliga strukturer, men av växtmaterialet (bland annat päronträd och syrén) kan man avläsa att det är rester av en gammal trädgård. Större delen
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
15
av kvarterets västra del har varit en obebyggd grönyta en längre tid. Det finns ett
kulturhistoriskt värde i att bibehålla kontinuiteten här och bevara och tillvarata
grönskan. Det behöver inte nödvändigtvis göras som en park eller grönyta, men
man bör bevara den gröna karaktären och inte uppföra tät bebyggelse.
Kvarteret Grytan
Historik
AB Malmö Kvarnstensfabrik
En av de tidigaste industrierna i Norra Sorgenfri var en kvarnstens- och slipskivefabrik i nordvästra hörnet av nuvarande kvarteret Grytan. Den drevs av AB Malmö
Kvarnstensfabrik och fabrik för kvarnmaskiner, ett bolag som bildats 1898 och som
hade fabrik och kontor på Stormgatan i hamnen. På 1910-talet startade de fabriken
vid Industrigatan. På 1930-talet flyttade bolaget till fabrikslokaler i kvarteret
Sämjan i Sofielund. Kvarnstensfabrikens byggnad i kvarteret Grytan (c) togs då
över av grosshandlaren i sorgartiklar Otto B. Ohlsson. Han lät bygga på den enkla
envåningsbyggnaden med en våning.
G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt
Vid Östra Farmvägen etablerades 1929 G. A. Wangels färgeri & kemiska tvättanstalt (a). Företaget hade grundats 1904 och var då beläget vid Hermansgatan,
Östervärn. På tvätteriet utfördes kemtvätt samt färgning och blekning av olika
textilvaror. Under 1930-talet byggdes lokalen på Östra Farmvägen till i flera
etapper. Ungefär 45 personer var då sysselsatta på företaget. Wangels kemtvätt var i
bruk åtminstone fram till 1960-talet.
AB Tripasin
En långvarig verksamhet i kvarteret Grytan var korvskinnstillverkaren AB Tripasin
(b) som lade ner 2005. AB Tripasin grundades 1937 som ett dotterbolag till tyska
Naturinwerk, som ville säkra sin produktion vid Hitlers maktövertagande genom
att flytta den till ett neutralt land. AB Tripasin tillverkade korvskinn, och maskinerna som torkade korvskinnen var 75 meter långa. Därav fabriksbyggnadens långsträckta form. Fram till 2000-talet användes samma maskiner som vid starten, om
än moderniserade. Det var 120 personer verksamma på företaget vid nedläggningen. Tripasins fabrik från 1937 ritades av en tysk arkitekt vid namn Kurt Klose.
Den byggdes sedan på och till successivt fram till 1990-talet. Arkitekt för
ombyggnaderna var hela tiden Tage Møllers arkitektkontor, och de gjordes genomgående i gult tegel i likhet med Kloses ursprungliga byggnad. Kontorsbyggnaden
var ursprungligen i en våning men byggdes på 1953.
16
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 15. Ritning av Wangels kemtvätt (a). August Lönnberg 1928.
Figur 16-17. Wangels kemtvätt (a) på 1930-talet.
Figur 18-19. Interiörbilder från AB Tripasin, 1930-talet.
Telgrafverket
På tomten öster om AB Tripasin, vid Industrigatan, låg telegrafverkets förråd från
1930-talet. Den nuvarande byggnaden (d) är uppförd av Televerket 1980.
Bebyggelse idag
Kvarnstensfabrikens byggnad (c), påbyggd på 1930-talet, utgör en karaktäristisk silhuett med sin dekorativa, röda tegelgavel ut mot Industrigatan. Invid den finns
ytterligare en markant byggnad, AB Tripasins kontorsbyggnad från sent 1930-tal.
Byggnaden i gult tegel och med ett torn (som ursprungligen inrymde välventilerade
torkningsutrymmen) är distinkt i sin tegelfunktionalism och har fina detaljer såsom
äldre träfönster bevarade. Sammanbyggd med kontorsbyggnaden vid gatan är den
långsträckta fabriksbyggnaden, tillbyggd i etapper men enhetlig i gult tegel. Mot
Östra Farmvägen ligger Wangels kemtvätt med sin röda tegelfasad (a). På
fastigheten innanför kemtvättsbyggnaden finns ett gytter av byggnader av enklare
karaktär. Några enklare lagerbyggnader i ett plan ligger också i kvarterets nordvästra
hörn, utmed Östra Farmvägen. Televerkets byggnad från 1980 (d), öster om
Tripasin, ligger en bit in på fastigheten och är ett tydligt exempel på hur man vid
den här tiden inte månade om gatubilden på samma sätt som tidigare då
kontorsbyggnader som regel förlades i liv med fastighetsgränsen mot gatan.
Antikvarisk kommentar
Wangels kemtvätt vid Östra Farmvägen (a) har en till karaktären mycket väl
bevarad gatufasad. Byggnaden är i dåligt skick och ett bevarande där gatufasaden
bibehålls och man bygger nytt bakom skulle i detta fallet vara motiverat. Den röda
tegelfasaden har ett stort miljöskapande värde och den minner på ett tydligt sätt om
Norra Sorgenfris långa historia som industriområde med många olika små
verksamheter. Kvarnstensfabriken (c) med dess karaktäristiska gavel mot
Industrigatan har arkitektoniska och miljöskapande värden. AB Tripasins kontors-
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
17
Figur 20. Wangels kemtvätt (a) från sydväst.
Figur 21-22. AB Tripasin (b) från nordöst, samt från nordväst med kvarnstensfabriken (c) i
förgrunden.
och fabriksbyggnad (b) har med sin enhetlighet, gedigenhet och arkitektoniska
utformning stora kvaliteter och kulturhistoriska värden. I likhet med AB Addos
röda tegelbebyggelse på andra sidan Industrigatan är det inte varje enskild
byggnadskropp i sig som är värdefull, utan karaktären och förståelsen för helheten.
Kvarteret Katrinelund
Historik
Gårdarna Eriksdal och Katrinelund
Kvarteret Katrinelund hade kvar en lantlig karaktär fram till slutet av 1950-talet.
Den bebyggelse som fram till dess fanns i kvarteret var gården Eriksdal vid Östra
Farmvägen och Katrinelundsgården vid Katrinelundsgatans östra avslutning. Katrinelundsgården var ett barnhem på 1800-talet och blev senare ungdomsgård.
Gårdens gamla byggnader fanns kvar till 1980-talet. Idag ligger Katrinelunds
förskola, uppförd 1991, på platsen. Det finns två olika teorier varifrån namnet
Katrinelund kommer. Enligt ortnamnsforskaren Ingemar Ingers kommer det från
förestånderskan för barnhemmet, Chatarina Sandberg, född 1840. Enligt Birgit
18
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Benders som skrivit om Malmös gatunamn är det dock gården Katrinelunds ägare,
glasmästaren Peter Enelund, som gett gården namnet efter sin hustru Elna
Chatarina i mitten av 1800-talet. Gården Eriksdal revs i slutet av 1950-talet när
MKB och HSB uppförde bostadsområdet Katrinelund i kvarterets norra del.
Chokladfabrik
På 1950-talet hade fabrikören A.E. Ljung en chokladfabrik vid Celsiusgatan i
kvarteret Katrinelund, obekant exakt var. Industribyggnaden i kvarterets sydöstra
del (b) uppfördes 1959, men det har inte gått att utröna för vilket ändamål.
Kanhända var fabrikör Ljung byggherre.
Obs! Interiör
I slutet av 1960-talet uppförde Kooperativa förbundet möbelvaruhuset Obs! Interiör som 1999 byggdes om till lokaler för Willy’s och OnOff (a). Det är endast den
södra delen av kvarteret Katrinelund, söder om Katrinelundsgatan som ingår i
utredningsområdet.
Figur 23-24. Före detta Obs-varuhuset (a) samt byggnaden på fastigheten Katrinelund 28 (b).
Bebyggelse idag
I den södra delen av kvarteret Katrinelund ligger det före detta Obs! Interiörvaruhuset, numera Willy’s och OnOff (a). Byggnaden är tämligen bevarad i sin ursprungliga karaktär, med fasadplattor i fibercement och sockelvåning i brunt
helsingborgstegel. Den i öster intilliggande industribyggnaden från 1959 (b) har
tidstypisk utformning med fasader i gult tegel och synlig, vitmålad betongstomme
samt längsgående fönsterband. Utmed Katrinelundsgatan finns garagelängor tillhörande bostadsområdet Katrinelund.
Antikvarisk kommentar
Industribyggnaden på fastigheten Katrinelund 28 (b) är välbevarad och tidstypisk i
sin utformning. Byggnaden är av en typ som torde vara funktionell och gå att
anpassa efter olika behov och verksamheter utan större förändringar av dess
välbevarade exteriör.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
19
Kvarteret Smedjan
Historik
AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium
AB S Barnekows teknisk-kemiska laboratorium var en av de tidigaste industrierna
att etablera sig i Norra Sorgenfri, någon gång mellan sekelskiftet och 1912. Det låg
i hörnan Industrigatan-Nobelvägen i byggnader som numera nyttjas av UBA
Växthusspecialisten mfl (a). Barnekows laboratorium var grundat 1878 av den
danske ingenjören Sophus von Barnekow, och man tillverkade mejeripreparat
såsom ostlöpe och smörfärg (en lösning som användes för gulfärgning av smör).
Verksamheten var banbrytande då det var den första att tillverka mejeripreparat
industriellt. Från sent 1950-tal har företaget Uno Borgstrands AB (UBA) huserat i
Barnekows gamla lokaler, och även gjort om- och tillbyggnader på fastigheten.
Läderfabriken Skandia
På tomten öster om Barnekows laboratorium grundades 1917 Läderfabriken
Skandia. En stor fabriksbyggnad i rött tegel, i tre våningar med mansardtak, uppfördes utmed Industrigatan. Det var den försvårade tillgången till importerat läder
under första världskriget som var grunden till fabrikens tillkomst. När kriget var
slut gick företaget i konkurs. Verksamheten återupptogs dock 1921 i samma
lokaler, av ett nytt företag, AB Läderfabriken Öresund. Konkurrensen var fortsatt
hård i läderbranschen, och 1929 lades Läderfabriken Öresund ner. Fabriken sysselsatte omkring 200 arbetare. 10–15% av dessa var kvinnor. Läderfabriken Öresund
var det enda av Malmös garverier som hade kvinnor anställda. 1987–1990 huserade
ateljéföreningen Läderfabriken i byggnaden, där de också drev ett galleri. I juni
1996 brann läderfabrikens byggnad ner.
Figur 25-26. Barnekows fabrik (a) i början av 1900-talet, samt 1970. Längst till höger på bilden
från 1970 syns Läderfabriken Skandia.
20
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Bokförlag, kappfabrik och läkemedel
I norra delen av kvarteret Smedjan tillkom i slutet av 1930-talet industrier och
verksamheter av varierande slag. I hörnan mot Nobelvägen byggdes 1937 Förlagshuset (g), som då liksom nu inrymde bokförlag och tryckeri. 1939 flyttade
Thure B. Wibergs kappfabrik till Celsiusgatan 31 (b) från Storgatan, där den startat
1933. 1953 gjordes en stor tillbyggnad mot väster. Ända fram på 1970–80-talet
bedrevs konfektionsindustri här, då under företagsnamnet Cewilko AB. 1938
etablerades den farmaceutiska industrin Ferrosan vid Celsiusgatan (e). Det var ett
dansk-svenskt företag grundat 1920 av Niels Jacob Herman Weitzmann. Ferrosan
byggde ut successivt i kvarteret, med en stor kontorsbyggnad på hörnan mot Östra
Farmvägen som sista utbyggnadsetapp 1970 (c). Idag används Ferrosans
kontorsbyggnader av Migrationsverket och i gårdsbyggnaden har
läkemedelsföretaget DuPont verksamhet.
Figur 27. Thure B Wibergs kappfabrik (b), ritning 1938 av M Johansson.
Figur 28. Thure B Wibergs kappfabrik (b), tillbyggnadsritning 1953 av Carl Mattson.
Figur 29. Ferrosans äldsta byggnad (e), ritning av Ivan Lönnberg 1938.
Figur 30. Tillbyggnadsritning, Ferrosan, Christer Bergenudd 1970 (c,d,e).
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
21
Kolonialvaror, stenhuggeri och wienerkorv
Fler verksamheter som funnits i kvarteret Smedjan är exempelvis Kaffe- och kolonial AB, sedermera KåKå, som låg öster om Wibergs kappfabrik från slutet av
1930-talet och fram till åtminstone 1970-talet. Kaffe- och kolonial AB var
importör av kaffe, frukt och konserver, och tillverkade även marsipan. Söder om
Ferrosans tomt, ut mot Östra Farmvägen, låg från 1930-talet och framåt dels ett
stenhuggeri, dels AB Malmö Wienerkorvfabrik. Shell-macken i sydöstra delen av
kvarteret har funnits där sedan 1950-talet.
Bebyggelse idag
I kvarterets södra del finns stora tomma ytor. Utmed Industrigatan ligger en långsträckt, mycket enkelt utformad kontorsbyggnad i två våningar från 1975. I det
sydvästra hörnet finns bebyggelsen från Barnekows laboratorium (a) bevarad, samt
lager- och verkstadsbyggnader uppförda av UBA. I kvarterets nordvästra hörn ligger
Förslagshusets funkisbyggnad (g) i två våningar med överbyggd gård och till-byggd
lagerbyggnad i söder. Öster om Förlagshuset ligger före detta Wibergs kappfabrik
(b), tidstypiskt utformad med högre kontorsbyggnad mot gatan och en
produktionsavdelning i en lägre fabriksbyggnad inåt kvarteret. Utmed Celsiusgatan,
i kvarterets nordöstra hörn ligger Migrationsverket i Ferrosans före detta lokaler(c,
d, e). Tre sammanbyggda hus från tre olika epoker ligger utmed gatan. Inne på
gården finns ett stort byggnadskomplex som tillkommit genom successiva till- och
påbyggnader under 1930-60-talen.
Antikvarisk kommentar
Barnekows fabrik (a) är förändrad under årens lopp, och är framför allt mot
Industrigatan präglad av ombyggnader på 1950-60-talen. Byggnadernas volym och
de röda tegelfasaderna från tidigt 1900-tal är dock bevarade. Byggnaderna tillhör de
äldsta i området och har också ett miljöskapande värde. I och med att de redan
förändrats i stor utsträckning tål de ytterligare förändringar, så länge viktiga särdrag
som till exempel teglet och äldre rundbågiga fönster bevaras. UBA:s glaslager (f)
från 1959 som ligger med gaveln ut mot Nobelvägen är ett fint exempel på 1950talets industriarkitektur med fasader i tegel och synlig, vitmålad betongstomme
samt ett karaktärsfullt veckat tak.
Förlagshusets byggnad från 1937 (g) har en utpräglad funkisarkitektur med sitt
platta tak, ljusa fasader och fönsterband. Fasadmaterialet travertin är ovanligt och
exklusivt. En fin detalj är entrén mot Nobelvägen med rostfritt dörrparti med
konstfullt utformad omfattning i svart natursten. Karaktäristisk är också byggnadens hörna som accentueras av en skylt uppe på taket.
Ferrosans tre byggnader utmed Celsiusgatan, uppförda 1938, 1950 och 1970,
utgör en intressant bebyggelseenhet. Ferrosan var ett expanderande företag i likhet
med AB Addo i kvarteret Spiralen och AB Tripasin i kvarteret Grytan. Men till
skillnad från dessa företag vars successivt utbyggda industrier uppfördes i enhetligt
material och formspråk är Ferrosans olika utbyggnadsfaser arkitektoniskt präglade
av sin tidsanda. Den äldsta byggnaden (e) har ett formspråk på gränsen mellan
klassicism och funkis. Denna stil, i kombination med materialet tegel gör den till
en typisk representant för byggandet i Malmö vid den tiden. Den mittersta
byggnaden (d) är uppförd 1950 efter ritningar av August Stoltz, då pensionerad
stadsarkitekt. Byggnaden har marmorklädda fasader och ett entréparti tidstypiskt
accentuerat genom ett graciöst skärmtak och sirligt smidesräcke. Den senast
tillkomna byggnaden (c), uppförd 1970 och ritad av Christer Bergenudd har en
distinkt arkitektonisk utformning med fasader i rött tegel murat utan förband och
längsgående fönsterband som ger en markerad horisontalitet. Dessa tre byggnader
är alla välbevarade ut mot gatan. På baksidan har de dock genomgått mer eller
mindre förvanskande förändringar, dock inget irreversibelt.
22
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 31-32. UBA:s glaslager (f) från 1959 och företagets lokaler i gamla Barnekows laboratorium
(a).
Figur 33-34. Ferrosans byggnader vid Celsiusgatan (c,d,e).
Figur 35-36. Förlagshuset på hörnan Nobelvägen-Celsiusgatan (g). Porten mot Nobelvägen.
Figur 37-38. Före detta Thure B Wibergs kappfabrik (b) vid Celsiusgatan. Gatufasad samt vy från
gården.
Byggnadskomplexet inne på gården är inte lika värdefullt som gatubyggnaderna ur
kulturmiljösynpunkt. Det är förändrat och tillbyggt under årens lopp, och saknar
stadsbildsmässiga kvaliteter såsom gatubyggnaderna har.
Thure B Wibergs kappfabrik (b) på fastigheten Smedjan 2 har också stadsbildsmässiga värden med sin röda tegelfasad i gatulinjen. Ur kulturhistorisk synvinkel är
den gamla kappfabriken också intressant då den utgör ett bra exempel på den typ
av mindre industrifastigheter som var vanliga vid mitten av 1900-talet. Typiskt för
denna sorts bebyggelse är den lite högre kontorsbyggnaden mot gatan och den lägre
produktionshallen bakom.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
23
Kvarteret Spiralen
Historik
AB Addo
Kvarteret Spiralen är till stor del präglat av ett företags verksamhet, det betydande
malmöföretaget AB Addo. Addo tillverkade mekaniska räkneapparater och var
länge ledande på världsmarknaden. Företaget grundades 1918 av kusinerna Hugo
Agrell och Oscar Printz och hade då lokaler på Skolgatan. 1933 flyttade man till
lokaler i kvarteret Spiralen som tidigare inhyst äggcentralen. Företaget hade då 70
anställda, men det expanderade snabbt, och i slutet av 1930-talet arbetade 250
personer på Addo. På 1940-talet var Addo Malmös tredje största företag, och 1970
var det stadens näst största arbetsplats med 1600 anställda. När de elektriska
räkneapparaterna kom på marknaden på 1960-talet gick Addo samman med
konkurrenten Facit. 1972 såldes koncernen till Electrolux och samma år lades
tillverkningen i Malmö ner.
De äldsta byggnaderna i kvarteret Spiralen, som Addo flyttade till 1933, ligger
utmed Östra Farmvägen (a). Därefter expanderade företaget utmed Industrigatan
samt inne i kvarteret. Under 1940-50-talen expanderade Addo kontinuerligt med
ny bebyggelse i kvarteret. I början av 1960-talet fördubblade de sin produktionsyta
med en ny stor byggnad i kvarteret Tangenten.
I en av Addos gamla byggnader finns idag konstnärsateljéer som funnits där
sedan 1990. Fram till dess hade ateljéföreningen i tre år haft lokaler i Läderfabriken Skandias gamla byggnad i kvarteret Smedjan. I övriga lokaler på gamla Addos
fastighet finns bland annat bilverkstäder, grossistfirmor och hantverksverkstäder. I
en byggnad ut mot Östra Farmvägen har Migrationsverket lokaler.
Madrassfabriken Dux AB
I norra delen av kvarteret Spiralen, invid Celsiusgatan, etablerades i slutet av 1930talet madrassfabriken Dux AB (b). Det var ett företag som startats 1926 av
fabrikören A.E. Ljung. Fabriken låg då på Vintergatan i Inre hamnen. Dux
tillverkade spiralmadrasser, sängbottnar, dynor, möbler, soffor för järnvägsvagnar,
sitsar för biograf- och teaterfåtöljer med mera. A.E. Ljung var en man med många
järn i elden. Ett annat av hans företag, Bergbom & Co AB, som bland annat
tillverkade glassmaskiner, hade också lokaler i kvarteret Spiralen. Ljung hade även
en chokladfabrik som på 1950-talet hade adress i kvarteret Katrinelund. Dux AB:s
byggnad används idag av Apoteket som på fastigheten intill har en stor anläggning
uppförd på 1980-talet.
24
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 39. Ritning från 1933 över AB Addos byggnader utmed Östra Farmvägen (a). Sannolikt var
de södra byggnadsdelarna (till höger på bilden) Äggcentralens gamla lokaler och de norra
byggnads-delarna tillbyggnader för Addos verksamhet.
Figur 40-41. AB Addo 1938 och sannolikt 1960-tal.
Figur 42. Ritning över Dux fabrik (b) vid Celsiusgatan. Civilingenjör Victor Månsson 1938.
Bebyggelse idag
AB Addos byggnader finns till största delen bevarade i kvarterets sydvästra del och
utgör ett intrikat sammanbyggt komplex. Utmed Östra Farmvägen och Industrigatan ligger byggnaderna i linje med gatan. De äldsta byggnaderna ligger vid hörnan (a). Själva hörnbyggnaden är i ett plan med ett brant tegelbelagt sadeltak. Norr
om den finns en högre byggnadsdel med en särpräglad gavel ut mot Östra
Farmvägen. Tre mycket höga, rundbågiga fönster finns på denna gavel som kröns
av ett valmat sadeltak. Norr om denna byggnadsdel ligger en lägre och bredare
byggnad med sadeltak, även den med gaveln mot gatan. Dessa tre sammanbyggda
byggnader skapar en karaktärsfull silhuett ut mot Östra Farmvägen. Den övriga
bebyggelsen på fastigheten är enklare och striktare i sin utformning, och har ofta
flacka sadeltak och vitmålade, rektangulära enluftsfönster. Genomgående har rött
tegel använts i fasaderna. Inne i kvarteret bildas långsmala gårdar mellan de olika
byggnadsdelarna.
Norr om Addos byggnader ligger den före detta madrassfabriken Dux (b) vid
Celsiusgatan. Fabriken har en typisk uppbyggnad med en kontorsbyggnad i två
plan mot utmed gatan och en lägre och enklare produktionsbyggnad bakom. Öster
om den före detta Duxfabriken ligger Apotekets relativt nya bebyggelse från 1980talet (g). Söder därom, på samma fastighet, ligger en verkstadsbyggnad i gult tegel
från 1940-talet. I sydöst går byggnadens fasad i zig-zag då den följer
fastighetsgränsen i det gamla stickspårets dragning. Verkstadsbyggnaden är i söder
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
25
Figur 43-44. AB Addos byggnader (c, a) utmed Östra Farmvägen.
Figur 45-46. Gårdsmiljö (d) i kvarteret Spiralen, AB Addos byggnader.
Figur 47-48. Till vänster AB Addos byggnader sedda från Industrigatan (e). Till höger verkstadsbyggnaden och AB Addos personalvårdsbyggnad (f).
Figur 49-50. Madrassfabriken Dux (b) vid Celsiusgatan, och Apotekets byggnad (g).
sammanbyggd med en tvåvåningsbyggnad i gult tegel, uppförd 1970 som
personalvårdsbyggnad åt AB Addo (f). Även den sydvästligaste byggnaden på
fastigheten Spiralen är anpassad efter stickspåret och har en lätt svängd fasad mot
Industrigatan.
Antikvarisk kommentar
AB Addos bebyggelse på fastigheten Spiralen 10 utgör som helhet en värdefull
bebyggelsemiljö. I ett område som Norra Sorgenfri där så mycket av den gamla
industribebyggelsen redan rivits är en bevarad industrimiljö som denna unik och
värdefull. Med sitt ursprung i ett av Malmös viktigaste företag och största arbetsplatser har bebyggelsen också ett stort samhällshistoriskt värde. Bebyggelsen har
förändrats successivt genom åren och tål ytterligare förändringar. Viktigt är dock att
hålla på de karaktärsdrag som håller samman den till en enhet, nämligen de röda
tegelfasaderna och de vita träfönstren. Byggnaderna är gedigna, användbara och
26
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
anpassningsbara efter olika behov. Den södra innergården som är helt kring-byggd
med röd tegelbebyggelse och har en öppning mot öster samt mot Industrigatan i
söder har potential att bli ett spännande stadsrum i det framtida Norra Sorgenfri.
Madrassfabriken Dux kontorsbyggnad utgör med sina fasader i gult tegel med
dekorativa inslag av natursten och brunt tegel en tillgång i gatubilden. Apotekets
byggnader från 1980-talet är välbevarade och har ett sammanhållet arkitektoniskt
formspråk med fasader i gult tegel och detaljer och tak i röd plåt. De är på tidstypiskt manér uppförda en bit in i kvarteret och bidrar inte till gatubilden.
Kvarteret Spårvägen
Historik
Spårvagnsstationen
De delar av Norra Sorgenfri som ligger närmast gamla staden utnyttjades tidigt för
kommunala ändamål. Gasverket i kvarteret Verket är ett exempel, spårvagnsstationen i kvarteret Spårvägen ett annat. Spårvagnsstationen etablerades här 1906
(a) i samband med att man övergick till eldrivna spårvagnar. Innan dess hade man
haft hästspårvagnar sedan 1887. Utmed Zenithgatan låg reparationsverkstad,
kontor, portvaktsbostad, stall, gjuteri, smedja med mera. Inåt kvarteret låg
spårvagnshallarna. Spårvagnarna rullade i Malmö fram till 1970-talet, den sista
linjen lades ner 1973. På 1990-talet revs en stor del av spårvagnshallarna.
Byggnaderna utmed Zenithgatan bevarades dock (a) liksom tre skepp av själva
spårvagnshallarna. Dessa byggdes senare om till bland annat skola.
1932 uppfördes ett bussgarage (b) öster om vagnhallarna efter ritningar av Frans
Ewers. Det var en tvåskeppig byggnad med rundbågiga tak. Denna byggdes ett par
år senare till mot söder med ytterligare två, något lägre skepp. I mitten av 1940talet gjordes ännu en tillbyggnad av bussgaraget, denna gång mot öster. Nu var det
arkitekterna Fritz Jaenecke och Sten Samuelson som stod för ritningarna, och
formspråket blev rakare och modernare än 1930-talsgaragen. Jaenecke och
Samuelson stod även för den sista utbyggnadsetappen av bussgaraget som gjordes
1968. Då fördubblades ytan med en stor tillbyggnad mot söder, utförd i samma stil
som 1940-talstillbyggnaden, med flacka sadeltak och dekormurning i brunt tegel.
1955 byggdes en verkstads- och kontorsbyggnad (c) ritad av Jaenecke och
Samuelson mittemellan spårvagnshallarna och bussgaraget. Den innehöll verkstäder för både bussar och spårvagnar, samt förråd, snickeri, smedja, plåtslageri,
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
27
hjulsvarvar med mera. Bussgaraget och verkstadsbyggnaden nyttjas fortfarande av
lokal- och regionaltrafiken, samt av Räddningstjänsten.
Stadens materialgård
En annan kommunal verksamhet i kvarteret var stadens materialgård som låg här
från 1910-talet och sannolikt fram till mitten av 1900-talet. Innan spårvagnsstation
och materialgård anlades i kvarteret fanns här ett antal gårdar. I slutet av 1800-talet
låg egendomen Lorenzfrid vid nuvarande Celsiusgatan, och egendomen Nytorp vid
Industrigatan. I hörnet Nobelvägen–Celsiusgatan låg en gård vid namn
Fredrikstorp där det fanns en hartsfabrik, och fram till 1904 hette också
Celsiusgatan Hartzgatan.
Figur 51. De nu rivna spårvagnshallarna från nordöst.
Figur 52. Interiörbild från de nu rivna spårvagnshallarna.
28
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 53. Ritning över den äldsta delen av bussgaraget (b). Frans Ewers 1932.
Bebyggelse idag
I kvarterets nordvästra del ligger Rönnenskolan i det som finns bevarat av de gamla
spårvagnsbyggnaderna (a). Byggnadernas sekelskiftesarkitektur med röda
tegelfasader med dekorativ murning av olika slag, exempelvis trappstegsgavlar, är
välbevarad, även om hallarna är något stympade. Bussgaraget (b) finns däremot bevarat i sin fulla utsträckning. Mot väster finns de äldsta garagen med rundbågiga
gavlar, medan de senare utbyggnaderna gjordes med flacka sadeltak istället.
Verkstads- och kontorsbyggnaden (c) är uppförd i tidstypisk stil med fasader i rött
tegel med synlig betongstomme. Den har en kontorsdel i tre våningar mot norr,
och verkstadsdelen som är lägre mot söder. Verkstadsdelen anknyter formmässigt
till de Jaenecke och Samuelsons tillbyggnader av bussgaraget.
Figur 54-55. Spårvagnshallarna från Zenithgatan samt från söder (a).
Figur 56. Bussgaraget (b). Till vänster de de äldsta delarna, från 1930-talet. Till höger den östra
fasaden från 1940-talet och 1968.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
29
Figur 57-58. Bussgaraget (b), byggnadsdelen från 1940-talet från öster och från norr.
Figur 59. Bussgaraget (b), byggnadsdelen från 1968 från söder.
Figur 60-61. Verkstads- och kontorsbyggnaden från 1955 (c). Till vänster kontorsdelen, till höger
verkstadsdelen.
Antikvarisk kommentar
Kvarteret med dess långa kontinuitet av verksamhet anknuten till stadens
kollektivtrafik är kulturhistoriskt intressant, och byggnaderna är av samhällshistoriskt intresse. Spårvagnshallarna (a) och bussgaraget (b) har också
arkitektoniska värden. Spårvagnsbyggnaderna är omsorgsfullt och dekorativt
utformade i en historicerande stil, på ett sätt som var vanligt för industribyggnader
på det tidiga 1900-talet. Bussgaraget med dess olika utbyggnadsetapper är präglat
av sin tillkomsttid, med en mer strikt och funktionalistisk arkitektur. Bussgaragets
fasad mot Nobelvägen har en stram, repetitiv uppbyggnad där upprepningen blir
en estetisk effekt, liksom det mönstermurade teglet inramat av den synliga
betongstommen. Bussgaraget har en enkel uppbyggnad med fasader som i princip
består av betongstommen, stora portar, samt fönsterpartier (1930-talsgaragen) eller
tegel (de yngre garagen) över portarna. Vid framtida förändringar är det viktigt att
strukturen med den synliga stommen bibehålls. Den utgör en avgörande del av
byggnadens karaktär och är betydelsefull för att man ska kunna avläsa byggnadens
ursprungliga funktion. De mönstermurade tegelpartierna är en viktig del av
byggnadernas arkitektoniska utformning, och de bör inte putsas över eller på annat
sätt döljas. Bussgaragets södra del, uppförd på 1960-talet, är något enklare i sin
utformning än övriga delar, särskilt sydfasaden och södra delen av västra fasaden.
Kontors- och verkstadsbyggnaden (c) har genomgått många förvanskande
förändringar och är mindre intressant ur kulturhistorisk synvinkel. Byggnaden är
dock användbar och skulle med vissa enkla grepp kunna återställas till ett ursprungligare och mer tilltalande utseende, exempelvis genom att stora glaspartier
som täckts med plåt plockas fram.
30
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Kvarteret Tangenten
Historik
Kvarteret Tangenten har sin kilform eftersom det ligger mellan kontinentalbanan
och det stickspår som ledde in Sorgenfris industriområde. Marken var obebyggd
fram till början av 1960-talet då AB Addo som sedan 1930-talet låg i intilliggande
kvarteret Spiralen expanderade österut och byggde en stor industribyggnad. I och
med detta bygge fördubblade AB Addo sin areal från 15 000 kvm till 30 000. Den
nya byggnaden inrymde kontor, lager och verkstäder.
Bebyggelse idag
Bebyggelsen består av byggnaden AB Addo uppförde på 1960-talet. Den har tydlig
industriell prägel med fasader i rött tegel, längsgående fönsterband, samt en lägre
verkstadsdel på baksidan med sågtandstak.
Antikvarisk kommentar
AB Addos 1960-talsbyggnad är en klassisk industribyggnad i sin uppbyggnad och
ingår som en del i AB Addos stora industrikomplex. Samtidigt ligger byggnaden
skild från AB Addos övriga bebyggelse och är heller inte av lika stor betydelse för
stadsrummet.
Figur 62. Byggnaden i kvarteret Tangenten, sedd från Industrigatan.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
31
Kvarteret Ugnen
Historik
I västra delen av kvarteret Ugnen låg från 1930-talet och fram till åtminstone 1960talet skrotfirman Blecher & Co. Den bebyggelsen är idag riven. Den byggnad som
ligger i kvarterets östra del, utmed järnvägen, är uppförd på 1960-talet som lager åt
Plyfa AB, som annars hade verksamhet i kvarteret Brännaren.
Bebyggelse idag
Plyfas lagerbyggnad från 1966 är den enda nuvarande byggnaden i kvarteret. Det är
en enkel lagerbyggnad i gult tegel
Antikvarisk kommentar
Lagerbyggnaden är inte betydelsefull ur kulturmiljösynpunkt.
Figur 63-64. Lagerbyggnaden i kvarteret Ugnen. Västra och östra fasaden.
32
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Kvarteret Verket
Historik
Gasverket
I slutet av 1890-talet flyttade Malmös gasverk till Sankt Knuts väg från sitt gamla
läge vid Stora Nygatan. Nya byggnader i fantasifull, historicerande stil uppfördes
efter ritningar av arkitekten Alfred Arwidius. För tillverkningen av gas gick det åt
tusentals ton kol årligen, och den importerades från England. Stickspår från
kontinentalbanan gick utmed Industrigatan fram till gasverket.
Figur 65. Gasverket i början av 1900-talet.
Figur 66-67. Arwidius kontorsbyggnad (a) och personalbyggnaden (b) före ombyggnaderna.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
33
Invid Sankt Knuts väg uppfördes 1932 en personalbyggnad i rött tegel som
innehöll omklädningsrum, matsal med mera (b). På 1950-talet byggdes den på med
en våning. Arwidius kontorsbyggnad (a) byggdes om på 1940-talet, och flertalet av
hans andra byggnader på gasverksområdet revs på 1950- eller 60-talet, allt eftersom
nya byggnader och installationer uppfördes.
Malmö Energis kontorsbyggnad
Kvarterets östra del var länge obebyggt, men 1989-91 uppfördes här en stor
kontorsbyggnad (h) för Malmö Energi (sedermera Sydkraft, numera E.ON). Den
ritades av SAMARK genom Tomas Walberg och för utemiljön stod GORA art &
landscape.
Bebyggelse idag
Den äldre bebyggelse som finns bevarad på gasverkstomten är tre byggnader av
Alfred Arwidius (kontor (a), portvakt (c) samt en liten laboratoriebyggnad (e)),
personalbyggnaden från 1932 (b) samt en liten byggnad från 1935 som uppfördes
som maskinhus för vattenverk (f). Från 1950 finns en verkstadsbyggnad i rött tegel
som ligger med gaveln mot Industrigatan (d), och öster om uppfördes senare två
byggnader som upprepar dess formspråk vad gäller material, volym och placering.
Övrig bebyggelse inne på gasverkstomten är av enkel karaktär, såsom en byggnad
uppförd som ”kontrollrumsbyggnad” 1968 i gult tegel med detaljer i svart mosaik
och en stor förrådsbyggnad i korrugerad plåt. Utmed Nobelvägen ligger E.ON:s
kontorsbyggnad från 1989-91 (h).
Figur 68-69. Portvaktshuset (c) och kontorsbyggnaden (a) invid Sankt Knuts väg.
Figur 70-71. Personalbyggnaden (b) och verkstadsbyggnaden (d) från 1950.
Figur 72-73. Laboratoriebyggnad (e) och maskinhus för vattenverk (f).
34
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Figur 74. Malmö Energis kontorsbyggnad (numera E.ON) vid Nobelvägen (h).
Antikvarisk kommentar
Den gamla tegelbyggelsen från sekelskiftet 1900 är kulturhistoriskt värdefull. Den
är dekorativt utformad i en historicerande stil typisk för sin tillkomsttid. Kontorsbyggnaden (a) och portvakthuset (c) utgör en viktig markering av områdets entré
mot Sankt Knuts väg. Denna bebyggelse markerar också områdets långa
kontinuitet som verksamhetsområde i stadens tjänst. Laboratoriebyggnaden (e) är
liten och ligger långt inne i kvarteret, men den är den bäst bevarade av Arwidius
byggnader. Dess utformning med mönstermurat tegel och utsmyckning i natursten
går i linje med de nu rivna gasverksbyggnaderna. Personalbyggnaden från 1932 (b)
är uppförd i tidstypisk, strikt klassicism på gränsen till funkis, och den är
välbevarad till sin karaktär. I och med läget utmed Sankt Knuts väg har den också
stadsbildsmässiga värden. Det har i viss mån även verkstadsbyggnaden från 1950
(d) som ligger med gaveln ut mot Industrigatan, samt de öster om den liggande
tegelbyggnaderna. De tre byggnaderna utgör en enhet volym- och materialmässigt.
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
35
Översikt över värdefull bebyggelse
1.
Byggnader som är omistliga på grund av sina kulturhistoriska värden
2.
Byggnader som är mycket bevarandevärda på grund av sina kulturhistoriska värden
3.
Byggnader som är värda att bevara på grund av miljöskapande värden
Byggnaderna som markerats med färg på kartan är särskilt värda att bevara ur
kulturmiljösynpunkt, men också ur ett stadsbyggnadsperspektiv. För att uppnå
visionen om ett framtida Norra Sorgenfri som en spännande stadsdel med blandad
bebyggelse både avseende ålder och arkitektoniskt uttryck är dessa byggnader en
viktig resurs. Området har en intressant, mångfacetterad historia som beskrivits i
den här rapporten. I ett nytt Norra Sorgenfri är den gamla bebyggelsen en länk
bakåt till denna historia. Gatu- och kvartersstrukturen liksom vegetationen i
kvarteret Degelns västra del är värdefulla strukturer som lyfts fram i rapporten men
som inte är markerade på kartan.
Många av de byggnader som inte är färgmarkerade har kvaliteter och värden, ur
andra aspekter än antikvariska, som gör att de med fördel kan bevaras. Anledningen till att de inte lyfts fram i detta sammanhang kan vara att de är för unga för
att bedömas antikvariskt eller att de inte bedömts som särskilt intressanta ur
kulturmiljösynpunkt. I princip kan all befintlig bebyggelse betraktas som en
användbar tillgång i utvecklingen av området.
Den bevarandevärda bebyggelsen i Norra Sorgenfri är av varierande skick och
status. En del av byggnaderna är förfallna medan andra är i gott skick, en del har
gått igenom många mer eller mindre lyckade förändringar medan andra är
välbevarade. Hanteras den på rätt sätt kan bebyggelsen utvecklas och anpassas efter
nya behov samtidigt som de kulturhistoriska värdena beaktas och tas tillvara.
36
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Källförteckning, illustrationer
Figur 1
Figur 2
Figur 3
Figur 4
Figur 5
Figur 6
Figur 7
Figur 8
Figur 9
Figur 10
Figur 11
Figur 12
Figur 13
Figur 14
Figur 15
Figur 16
Figur 17
Figur 18
Figur 19
Figur 20
Figur 21
Figur 22
Figur 23
Figur 24
Figur 25
Figur 26
Figur 27
Figur 28
Figur 29
Figur 30
Figur 31
Figur 32
Figur 33
Figur 34
Figur 35
Figur 36
Figur 37
Figur 38
Figur 39
Figur 40
Figur 41
Malmö Kulturmiljö
Eniro (www.eniro.se). Bearbetad av Malmö Kulturmiljö.
Skånska rekognosceringskartan 1812-1820.
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Häradskartan 1912.
Malmö Stadsbebyggelse. En översiktlig inventering.
Stadsbyggnadskontoret, Malmö stad.
Malmö Museers fotosamling, E 370
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Foto Olga Schlyter 2005
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Malmö Museers fotosamling, SH 15:53
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd.
holm
Bjurling, O. (red). 1994. Malmö stads historia. Del 7,
1990. Malmö.
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
1989.
StockStockStock-
StockStockStockStock-
Stock-
Stock-
1939-
37
Figur 42
Figur 43
Figur 44
Figur 45
Figur 46
Figur 47
Figur 48
Figur 49
Figur 50
Figur 51
Figur 52
Figur 53
Figur 54
Figur 55
Figur 56
Figur 57
Figur 58
Figur 59
Figur 60
Figur 61
Figur 62
Figur 63
Figur 64
Figur 65
Figur 66
Figur 67
Figur 68
Figur 69
Figur 70
Figur 71
Figur 72
Figur 73
Figur 74
38
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Malmö Museers fotosamling, E 618
Malmö Museers fotosamling, E 620
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö Stad
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2003
Foto Olga Schlyter 2003
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Hårleman, G (red). 1914. Malmö. En skildring i ord och bild av
stadens utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö
Hårleman, G (red). 1914. Malmö. En skildring i ord och bild av
stadens utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö
Hårleman, G (red). 1914. Malmö. En skildring i ord och bild av
stadens utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Foto Olga Schlyter 2006
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
Referenser
Litteratur
Bender, B (red.). 1999. Gator i Malmö: gator, parker och stadsdelar i Malmö från
1300-talet till vår tid. Malmö, Stadsarkivet.
Bjurling, O (red.). 1971-1994. Malmö Stads Historia (del 1-7). Malmö.
Hårleman, G (red.). 1914. Malmö. En skildring i ord och bild av stadens
utveckling och nuvarande tillstånd. Malmö.
Ingers, I. 1957. Ortnamn i Malmö. Malmö Fornminnesförening (årsskrift), s. 646.
Malmö stads adresskalender. 1879-1961. Spridda årgångar. Malmö.
Malmö Stadsbebyggelse. En översiktlig inventering. 1989. Stadsbyggnadskontoret,
Malmö stad.
Miljön i Västra Sorgenfri. 1983. Malmö, Stadsbyggnadskontoret.
Stadens struktur: handlingsprogram för arkitektur och stadsbyggnad: samrådsförslag. 2003. Malmö. Malmö stad.
Tykesson, T (red.). 2001. Guide till Malmös arkitektur. Stockholm, Arkitektur.
Tykesson, T (red.). 2003. Malmös kartor: från 1500-talet till idag. Lund,
Historiska media.
Tykesson, T, Magnusson Staaf, B. 1996. Arkitekterna som formade Malmö – En
modern stad växer fram 1878-1945. Stockholm, Carlsson Bokförlag.
Wendel, B. 1937. Beskrivning över Malmö med omnejd. Stockholm, Fournir.
Internetreferenser
Det är skinnet som gör korven. 2005. INSYN DFDS Transport. Hämtat den
2006-10-07.
http://sweden.dfdstransport.com/Upload/files/UserFiles/INSYN%20nr%202.p
df
Ett ateljéhus och ateljésubventioner i Malmö. Ateljéföreningen Addo. Hämtat den
2006-09-14 från http://www.addo.nu/info1.html
KåKå – Tradition & framtid. KåKå AB. Hämtat den 2006-09-14 från
www.kaka.se.
Lundin, J A. 2005. Malmö Industristaden. Addo Cementa Ljungmans Kockums.
Hämtat den 2006-10-07.
www.malmo.se/download/18.1dacb2b107a2fd998c80001973/industristaden.p
df
Our history. Ferrosan. Hämtat den 2006-10-07 från www.ferrosan.se.
Vår historia är smått unik. Kronans Droghandel. Hämtat den 2006-10-07.
http://www.kd.se/kd/custom-jsp/kd_printVersion.jsp?a=137&1=sv
Waltenberg, L. 2005. Korvskinnstillverkare lägger ner. Hämtat den 2006-09-14
från http://sydsvenskan.se/ekonomi/article98702.ece?context=print
Kartor
Skånska Rekognosceringskartan. Upprättad 1812-20 av Fältmätningsbrigaden.
Tryckt 1986 av Lantmäteriet, Gävle.
Häradskartan 1912. Upprättad av Rikets allmänna kartverk på uppdrag av
Hushållningssällskapet i Malmöhus län. Blad M46 Malmö.
Eniro http://kartor.eniro.se
Arkiv
Stadsbyggnadsnämndens arkiv, Malmö stad
Malmö Museers fotosamling
Malmö Kulturmiljö
Enheten för Kulturmiljövård
Rapport 2006:026
39
Årets rapporter
Lista över utgivna rapporter inom Malmö Kulturmiljös
rapportserie – Enheten för Kulturmiljövård Rapport:
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:001
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Universitetshuset. Ny hiss samt invändiga
renoverings- och konserveringsåtgärder. Fastigheten Universitetet
1. Lunds kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:002
Pia Gunnarsson Wallin
Antikvarisk slutrapport. Kommendathuset. Interiöra arbeten. Del
av Fastigheten Innerstaden 10:14. Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:003
Mats Riddersporre, Pia Gunnarsson Wallin och Jan Lannér
Enskifteslandskapet kring Skurup och Svaneholm.
(Utgiven i samarbete med Länsstyrelsen i Skåne län).
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:004
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Flensburgska huset. Igensättning av
glasblock på innergården samt interiör renovering. Fastigheten
Oscar 25 & 26. Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005
Kerstin Börjesson och Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk dokumentation. Katrinetorp.
Dokumentation av tapeter och väggmålning. Del av fastigheten
Lockarp 44:1. Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:006
Pia Gunnarsson Wallin och Carola Lund
Kulturhistorisk konsekvensutredning. Universitetshuset.
Tillförandet av audiovisuell utrustning samt bättre ljud- och
ljusfunktioner i aula och atrium. Fastigheten Universitetet 1:1,
Lunds kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:007
Jörgen Kling
Antikvarisk rapport. Inre restaurering av Hyby nya kyrka. Hyby
socken Väby församling, Svedala kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:008
Olga Schlyter
Dokumentation. Davidshallstorg – Torgets utformning, februari
2006. Del av Innerstaden 6:7 samt Biblioteket 1, Malmö stad, Skåne
län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:009
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Malmö Centralposthus –
Fasadrenovering. Fastigheten Aegir 1, Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:010
Olga Schlyter
Kulturhistorisk utredning. Simrishamnsbanans
järnvägsverkstäder. Fastigheterna Kirseberg 2:1 och 2:2, Malmö
stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:011
Barbro Sundnér och Joakim Thomasson
Byggnadsarkeologisk utredning, förundersökning och
undersökning. Läckö slott. Murverksdokumentation inför
planerade omputsningsarbeten. RAÄ 69, Otterstads socken i
Lidköpings kommun, Västra Götalands län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:012
Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning och dokumentation.
Kryddfabriken. Utredning inför ombyggnad till bostäder.
Fastigheten Sågen 3 i Malmö stad. Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:013
Kerstin Börjesson
Byggnadsantikvarisk dokumentation. Bagerska kontoret –
Dokumentation inför och under ombyggnaden. Fastigheten Sankt
Gertrud 18, Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:014
Kerstin Börjesson
Antikvarisk slutrapport. Hedmanska Gården – Målning av
fasadtext. Fastigheten Gyllenstjerna 7, Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:015
Mats Riddersporre
Kulturmiljöutredning och arkeologisk utredning steg 1. Flinta, kalk
och bly.Utredning inför etablering av DUX huvudkontor vid
Lernacken. Fastigheterna Bunkeflostrand 155:3 och 155:4 i Malmö
stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:016
Carola Lund och Olga Schlyter
Utredning. Lokalstationen, Malmö C – Antikvarisk konsekvensutredning inför planerad ombyggnad. Fastigheterna Innerstaden
31:10 och Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:017
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Malmö centralstation – Ombyggnad av
restaurangen. Fastigheten Järnvägen 1:1 i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:018
Pia Gunnarsson Wallin, Kerstin Börjesson och Lars Persson
Antikvarisk utredning. Södervångsskolan i Åkarp. Utredning i
samband med framtagande av ny detaljplan. Fastigheten Åkarp
7:58 i Burlövs kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:019
Olga Schlyter
Antikvarisk slutrapport. Hipp. Ny markbeläggning i passagen.
Fastigheten von Conow 42 i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:020
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Stadsteatern. Ändring av skylt. Fastigheten
Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:021
Pia Gunnarsson Wallin och Lars Persson
Utredning. Örtofta och Håstad. Kulturhistorisk konsekvensutredning inför planerat kraftvärmeverk. Örtofta socken i Eslövs
kommun och Håstads socken i Lunds kommun, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:022
Olga Schlyter
Antikvarisk dokumentation. Flundran 2. Dokumentation av
byggnaden inför rivning. Fastigheten Flundran 2 i Malmö stad,
Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:023
Carola Lund
Antikvarisk slutrapport. Stadsteatern. Handikapptoalett i Intimans
foajé. Fastigheten Teatern 4 i Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:024
Pia Gunnarsson Wallin, Lars Persson och Carola Lund
Kulturhistorisk utredning. Området kring Strandgårdsvägen –
Utredning i samband med framtagande av ny detaljplan.
Bunkeflostrand, Malmö stad, Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:025
Lars Persson
Kulturgeografisk utredning. Tejarp. Utredning av planerade
vindkraftverks påverkan på närområdets kulturmiljövärden
Fastigheterna Tejarp 1:1 och 2:3 i Hyby socken i Svedala kommun
Skåne län.
Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:026
Olga Schlyter
Byggnadsantikvarisk utredning. Norra Sorgenfri. Kulturhistoriskt
undelag inför planprogram. Malmö stad. Skåne län.