arkeologiska utgrävningar av stenåldersbosättningar längs riksväg 56

Stenålder
Mesolitikum (jägarstenålder) 10.000‐4.000 f.Kr. Neolitikum (bondestenålder) 4.000‐1.700 f.Kr. Bronsålder 1700‐500 f.Kr. Bland stock och sten –
arkeologiska
utgrävningar av
stenåldersbosättningar
längs riksväg 56
Järnålder Förromersk järnålder 500 f.Kr.–år 0 Romersk järnålder år 0‐400 e.Kr. Folkvandringstid 400–550 e.Kr. Vendeltid 550–750 e.Kr. Vikingatid 750–1050 e.Kr. Medeltid 1050–1500 e Kr Under hösten 2014 (7/10-14/11) samt
våren 2015 (datum ej fastställt) undersöker
arkeologer från Stiftelsen Kulturmiljövård
(KM) och Societas Archaeologica
Upsaliensis (SAU) ett flertal
stenåldersboplatser längs riksväg 56
mellan Heby och Tärnsjö i Heby kommun.
De arkeologiska slutundersökningarna
genomförs som ett samarbetsprojekt
mellan KM och SAU, där KM är
huvudansvariga för projektet.
Arkeologi
Arkeologiska undersökningar genomförs
oftast i samband med en exploatering. Om
det finns fornlämningar på platsen beslutar
länsstyrelsen om antingen ett
exploateringsförbud eller ett tillstånd. Om
tillstånd ges, är det på villkor att
exploatören bekostar en arkeologisk
undersökning av fornlämningen. När
arkeologerna är klara är det tillåtet att
genomföra projektet (vägar, bebyggelse
etc.).
fyndhantering och rapportarbete på kontor
återstår. Fynden som tillvaratas tillhör hela
svenska folket och överlämnas främst till
Historiska museet i Stockholm samt till
länsmuseerna i varje enskilt län.
Varför Gräver vi? – Riksväg 56 får ny
sträckning
Vägsträckningen mellan Heby och Tärnsjö
längs med riksväg 56 har länge bedömts
vara undermålig i förhållande till den
rådande trafiksituationen. Trafikverket har
beslutat att anlägga en ny vägsträckning
längs med åsens östra sluttning.
En liten tvärslipad yxa som påträffades vid
boplatsen Huddunge 228.
Bild: Andreas Forsgren
Arkeologiskt arbete består av många
moment. Här sker rensning av en av
stenåldersboplatserna längs riksväg 56.
Bild: Andreas Forsgren
För arkeologernas del är dock inte
arbetet slut där – månader av
Vad gräver vi? – boplatser och
aktivitetsytor från mesolitikum
Mesolitikum är benämningen på den äldre
stenåldern, ibland benämnts även som
jägarstenåldern, tidsperioden inföll i
Sverige mellan ca 10.000-4.000 f.Kr.
Under denna tid var människan inte bofast
utan levde ett kringvandrande liv, där
jaktbytenas förflyttningar följdes i
landskapet. Man jagade en stor variation
av villebråd t.ex. vildsvin, rådjur, säl, älg
och kronhjort. Även fiske och insamling
av ätliga bär och nötter, som t.ex.
hasselnötter, har utgjort viktiga
beståndsdelar i födan. De platser som
undersöks kring riksväg 56 bedöms utgöra
temporära kustbosättningar som
framförallt fungerat som fångstationer för
jakt och fiske.
Ett av de kvartsavslag som ofta indikerar
mesolitiska boplatser.
Bild: Andreas Forsgren
När den stora inlandsisen försvann för
ca 12 000 år sedan höjdes vattennivån till
den grad att Sveriges lite mer låglänta
områden kom att täckas av vattnen. Isen
hade även tyngt ned landet, vilket innebar
att när isen försvann så började landytan
resa sig över havsytan och gör så även
idag. På grund av detta hittas vanligtvis
boplatser från jägarstenåldern i vad som
idag är relativt höglänta områden. Ca
6000-5000 f.Kr. så var alltså de aktuella
boplatserna kustbelägna och delar av en
långsmal ö som i dagsläget utgörs av
Dalkarlåsen. Denna långsmala ö med det
spruckna skärgårdslandskapet omkring
gjorde säkerligen boplatserna ypperliga
som jakt- och fångstationer.
Trots att tidsperioden benämns med
begreppet stenålder så vet vi att det
användes en stor variation av olika
material i redskapen man brukade. Belägg
finns för att man använt sig av
redskap/verktyg tillverkade i till exempel
trä, horn och ben men det arkeologerna
vanligtvis hittar utgörs av olika
stenredskap och rester efter
redskapsproduktion.
Variationen är stor gällande vilken typ
av stenmaterial som användes, olika
mineraler och bergarter användes till olika
typer av redskap och verktyg. Detta skilde
sig även lokalt inom det skandinaviska
området. Flintan är en ”klassisk” stenart
som ofta får karaktärisera tidsperioden,
men på grund av att flinta inte förekommer
naturligt i Uppland och Mälardalen kom
kvartsen istället att ta dess plats. Av kvarts
har man skapat en stor variation av olika
föremål och allt från skrapor, knivar,
pilspetsar till mikrospån har påträffats.
Stiftelsen Kulturmiljövård (KM)
Stiftelsen Kulturmiljövård (KM) har
huvudkontor i Västerås samt ett kontor i
Stockholm. KM utför kulturmiljövårdande
verksamhet, främst uppdrag och projekt
inom områdena kulturmiljövård, arkeologi
och byggnadsvård. Stiftelsen bedriver för
närvarande verksamhet från Östergötland i
söder till Gävleborg/Dalarna i norr, samt
från Värmland i väster till Stockholm i
öster.
Kontakta oss
Om du vill veta mer om
undersökningen, kontakta:
Projektledare
Tom Carlsson, 073-048 38 31
[email protected]
Visningsansvarig
Andreas Forsgren, 070-494 78 25
[email protected]
Kontor
Stiftelsen Kulturmiljövård
E-post: [email protected]
Telefon: 021-80 62 80
Hemsida: www.kmmd.se
Hemsida
På vår hemsida
http://www.kmmd.se/Arkeologi/Pr
ojekt-2014/Stenalder-langs-vag-56/
kan du följa utgrävningen under
tiden den fortskrider. Löpande
inlägg kommer att publiceras
veckovis.
Facebook
Vi har också en Facebooksida på
vilken vi dagligen publicerar
uppdateringar om utgrävningen:
https://www.facebook.com/riksvag
56
Kontakt SAU
Societas Archaeologica Upsaliensis
E-post: [email protected]
Telefon: 018-10 79 30
Hemsida: www.sau.se
Den nedre kartan visar det aktuella området
med Dalkarsåsen i centrum av bilden ca år
6000 f.Kr. Karta från SGU/Lantmäteriet.