NLS Vårmöte 2009 i Vanajanlinna
Sammanställning till punkten 7, Sid. 1
SAMMANSTÄLLNING AV SVAREN TILL TEMAT EKONOMI
Island har en särskild situation som är svår att sammanfatta bland de övriga. Därför
läggs KI:s nationella rapport i sin helhet som en bilaga till denna sammanställning.
Fråga 1: Vilka problem har den svåra ekonomiska situationen lett till i ert land?
Samhället i stort
Konsekvenserna och utvecklingen av den ekonomiska krisen är fortfarande osäker.
Men redan finns följande gemensamma drag i de nordiska länderna:
Tillväxtsiffrorna av BNP skrivs ner
Arbetslöshetsgraden stiger
Inflationen sjunker
Norge har dock fått en ökad investering i offentlig sektor detta år till följd av
regeringens vilja att satsa på kommunerna. Byggsektorn får också ökade anslag för att
stimulera till byggnation och upprustning av offentliga byggnader och skolor. Den
privata sektorn har drabbats hårdare.
På kommunalt plan
Den ekonomiska nergången drabbar ländernas kommuner med fördröjning i
varierande grad.
Den kommunala budgeten för det kommande året är i allmänhet redan politiskt
fastställd och därför är osäkerheten stor hur åtgärderna kommer att bli detta år.
I det längre perspektivet är oron för de ekonomiska konsekvenserna stor. Nationella
politiska lösningar som stimulanspaket m.m. till kommunerna har förverkligats
(t.ex. Norge) eller förväntas och diskuteras. Eftersom de statliga insatserna till
kommunerna är osäkra, växer ryckigheten i den kommunala planeringen.
Alla uttrycker farhågor för att:
Skatteintäkterna beräknas minska till följd av arbetslösheten.
Den offentliga sektorn förväntas få stora nerskärningar i personalomkostnader.
Serviceutbudet till medborgarna kan inte upprätthållas på nuvarande nivå.
Bilden av och kunskapen om den kommunala ekonomin kommer att bli allt
svårare att överblicka.
Fråga 2: Hur ser nuvarande avtal på lärarområdet ut? Uppskatta kommande
avtal.
Allmänt
Det enda land som går in i en ny avtalsrörelse år 2009 är Norge. Vad som kommer att
hända i Island efter deras regeringskris är osäkert.
De nordiska löneuppgörelserna på lärarområdet har olika konstruktioner, varför det är
svårt att göra en rättvisande sammanställning.
NLS Vårmöte 2009 i Vanajanlinna
Sammanställning till punkten 7, Sid. 2
I korthet ser bilden ut så här:
Avtalen på lärarområdet i Danmark går ut 2011. Den ekonomiska krisen har dämpat
inflationen till under 2 procent, varför lärarna förväntar sig en god löneutveckling.
I Finland löper avtalet ut 2010. OAJ eftersträvar att få en mer enhetlig lönesättning på
det kommunala området. Detta borde förverkligas genom ett flerårigt löneprogram.
Den privata sektorn är löneledande och löntagarnas köpkraft uppskattas växa under
2009 med 5 procent.
I Sverige löper läraravtalet ut den 31 mars 2010. Fram till dess ska varje kommun
uppnå en lönehöjning på sammanlagt lägst 10,2 procent. Löneutvecklingen för 2009
varierar ute i landet beroende på vad varje kommun tidigare haft för uppgörelser.
Lönerna sätts individuellt och siffrorna 10,2 % utgör löneökningarna sammantaget för
medlemmarna i respektive kommun.
Avtalskonstruktionen i Norge innebär, att den sektor som förhandlar först bildar en
norm för hur stort avtalsutrymmet blir för de övriga sektorerna på arbetsmarknaden.
För den offentliga sektorn är det viktigt, att uppnå ett resultat som är bättre än den
upplagda normen, så att lönespännvidden mellan privat och offentlig sektor minskar.
År 2008 slöt lärarna ett kommunalt avtal som löper ut den 1 maj 2009. Den
ekonomiska ramen för den kommunala sektorn för 2009 är beräknad till 4 ¾ procent.
Fråga 3: Hur har den ekonomiska nergången påverkat utbildningssektorn?
Den ekonomiska krisen på kommunalt plan har än så länge slagit olika i de nordiska
länderna men förutspås få stora konsekvenser på lång sikt.
Farhågorna är stora för att kommunernas vikande ekonomi kommer att innebära:
Nerläggning och sammanslagning av skolor
Uppsägning av lärare och annan personal
Omfördelning av resurser
Attityder och förväntade följder
Oron för den ekonomiska krisens omedelbara konsekvenser är stor i Island, Sverige
och i någon mån Norge. I Danmark och Finland har de finansiella följderna ännu inte
varit så påtagliga. Oron för svårare följder på längre sikt delas av alla.
Danmark har de senaste åren haft en stark högkonjunktur med låg eller obefintlig
arbetslöshet och därmed också brist på arbetskraft i offentlig sektor. Utgångspunkten
för Danmark i den finansiella krisen har därför inte varit så dramatisk. Nu förväntas ett
fall i produktiviteten som innebär nergång i privat sektor. Detta kan tillföra ny
offentlig arbetskraft till kommunerna. Finanskris och politiska löften om skattestopp
betyder att stat, regioner och kommuner sätts under ny ekonomisk press. Staten har
länge haft en generell fokus på effektivisering av utbildningssektorn. Med eventuella
stimulanspaket från regeringen kan krisen på utbildningsområdet dämpas. Det är dock
ovisst om det kommer ökade krav på besparingar eller vad som kommer att ske under
NLS Vårmöte 2009 i Vanajanlinna
Sammanställning till punkten 7, Sid. 3
2010. Den ekonomiska krisen har till synes ökat antalet ansökningar till gymnasiet och
till yrkesutbildningarna, något som är positivt också för antalet lärartjänster inom dessa
områden.
Finlands kommuner har redan drabbats av nerskärningar och förväntas få det än
värre nästa år. Alla sektorer drabbas lika efter principen osthyvelmetoden. På
utbildningsområdet läggs skolor ner, gruppstorlekar ökar och lärare permitteras.
Trots att den offentliga sektorn i Norge fått ökade anslag för 2009, har skolområdet
varit en förlorare. Eftersom den nationella styrningen av skolan blivit svagare, är
olikheten mellan kommunerna stor. En reducerad driftsbudget till kommunerna
förväntas ge besparingar i bemanningen. Antalet lärartjänster borde i stället öka, då
nyss genomförda reformer kräver detta. En minskad bemanning av lärartjänsterna
leder inte i första hand till uppsägningar men till ökade gruppstorlekar och nerläggning
av skolor, särskilt små skolenheter. Följden blir sämre kvalitet i förskola och skola
samt minskade valmöjligheter på gymnasieskolan.
Samtliga Sveriges kommuner planerar nedskärningar under 2009. Redan har 1 300
lärare blivit varslade om uppsägning. Det ekonomiska läget och minskade barnkullar
anges som skäl. Nästa år förväntas bli ännu värre.
Konjunkturinstitutet bedömer, att kommunerna behöver ett extra tillskott av 3
miljarder kronor under 2009 och 9 miljarder kronor under år 2010 för att upprätthålla
sysselsättningen. I budgetpropositionen får kommunerna 7 miljarder 2010 och
5 miljarder för åren 2010-2012.
Fråga 4 Lärarförbundens intressebevakning
De nordiska länderna har i nuläget drabbats i varierande grad av den finansiella krisen.
Alla är dock överens om att hårdare tider väntar. Lärarorganisationerna ligger i
beredskap för det och försöker på alla sätt motverka att profetiorna får genomslag.
I finansiellt svåra tider borde insatserna på utbildningsområdet växa. Ökade
utbildningsinsatser är att investera sig ur krisen. Detta budskap för lärarorganisationerna
fram. Staten måste tillföra extra bidrag till skolorna och värna om de lärare som nu
finns i systemet. Alla nordiska och europeiska länder står inför en demografisk
förändring på lärarområdet. Behovet av nyrekrytering till läraryrket är stort. Att varsla,
permittera och säga upp lärare förlänger krisen och ökar problemen på sikt.
Sammanfattningsvis
En gedigen nationell intressebevakning med ett ömsesidigt nordiskt erfarenhetsutbyte
ökar beredskapen och främjar en bred opinionsbildning. Eventuella gemensamma
insatser i NLS bör diskuteras. EI bör kontinuerligt informeras.
