Utkast till
Lagrådsremiss
Registerkontroll inför deltagande i utlandsverksamhet
Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den xx xx 2009
Beatrice Ask
John Ahlberk
(Justitiedepartementet)
Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
I lagrådsremissen föreslås vissa ökade möjligheter till registerkontroll när
enskilda ska delta i säkerhetskänslig verksamhet i utlandet. Enligt
förslaget ska en framställan om sådan kontroll kunna göras, inte bara från
en annan stat eller mellanfolklig organisation, utan även av en enskild
person eller hans eller hennes arbets- eller uppdragsgivare.
Registerkontroll ska även kunna göras till skydd mot terrorism i eller mot
en annan stat eller mellanfolklig organisation. Ett intyg ska kunna
utfärdas över en genomförd registerkontroll. Syftet med lagändringarna
är att underlätta för enskilda personer och privata företag i Sverige att i
utlandet delta i säkerhetskänslig verksamhet och verksamhet som
behöver skyddas mot terrorism. En större konkurrensneutralitet uppnås
mellan svenska och utländska företag som deltar i upphandlingar
utomlands där det ställs krav på kontroll av viss personal. Svenska
företag och enskilda uppdragstagare bör därigenom få lättare att
konkurrera på en internationell marknad.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010.
1
Innehållsförteckning
1
Beslut ................................................................................................ 3
2
Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627) ........ 4
3
Ärendet och dess beredning .............................................................. 6
4
Gällande säkerhetsskyddslagstiftning ............................................... 6
4.1
Allmänt om säkerhetsskydd ............................................... 6
4.2
Säkerhetsprövning .............................................................. 7
5
Säkerhetsklarering och intyg om utförd säkerhetsprövning ............ 10
6
Behovet av en reform...................................................................... 12
7
Överväganden ................................................................................. 14
7.1
Kretsen som kan framställa om registerkontroll
utvidgas ............................................................................ 14
7.2
Registerkontroll till skydd mot terrorism ......................... 16
7.3
Intyg om utförd registerkontroll ....................................... 17
7.4
Överklagande ................................................................... 20
7.5
Säkerhetsskyddsavtal ....................................................... 21
8
Ekonomiska konsekvenser, m.m. ................................................... 22
9
Författningskommentar ................................................................... 23
Bilaga 1
Sammanfattning av promemorian Några frågor om
säkerhetsprövning inför utlandsverksamhet, m.m. (i
fråga om säkerhetsprövning inför utlandsverksamhet,
m.m.) .................................................................................... 26
Bilaga 2
Promemorians författningsförslag (såvitt avser
säkerhetsskyddslagen) .......................................................... 29
Bilaga 3
Förteckning över remissinstanserna ..................................... 31
2
1
Beslut
Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627).
3
2
Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)
Härigenom föreskrivs i fråga om säkerhetsskyddslagen (1996:627)
dels att 15 och 18 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 15 a och 15 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 §1
Registerkontroll får göras efter
Registerkontroll får göras efter
framställan från en annan stat, om
framställan från en annan stat, den
1. den person som framställan person som registerkontrollen avgäller har eller har haft hemvist i ser eller dennes arbets- eller uppSverige,
dragsgivare om
2. personen skall delta i en
1. den person som framställan
verksamhet på det sätt som anges i gäller har eller har haft hemvist i
13 § första stycket, och
Sverige,
3. det för deltagandet gäller
2. personen ska delta i en
regler i den andra staten om verksamhet i den andra staten på
registerkontroll som motsvarar det sätt som anges i 13 § första
reglerna i denna lag.
stycket eller som särskilt behöver
Skall en person som har eller har skyddas mot terrorism, och
haft hemvist i Sverige delta i en
3. det för deltagandet gäller
säkerhetskänslig verksamhet hos regler i den andra staten om
en mellanfolklig organisation där registerkontroll som motsvarar
Sverige
är
medlem,
får reglerna i denna lag.
registerkontroll
göras,
om
Ska en person som har eller har
organisationen har gjort en haft hemvist i Sverige delta i en
framställan om kontroll.
säkerhetskänslig verksamhet eller
en verksamhet som särskilt
behöver skyddas mot terrorism hos
en mellanfolklig organisation där
Sverige är medlem, får registerkontroll göras, om organisationen,
den person som registerkontrollen
avser eller dennes arbets- eller
uppdragsgivare har gjort en framställan om kontroll.
15 a §
Ett intyg får utfärdas över en
registerkontroll som har utförts
med stöd av 15 §.
Om en särskild personutredning
har gjorts med stöd av 18 § andra
1
Senaste lydelse 2006:347.
4
meningen, får intyget omfatta även
den.
15 b §
Beslut enligt 15 a § får inte
överklagas.
18 §
En särskild personutredning
skall göras vid registerkontroll
som avser anställning eller annat
deltagande i verksamhet, om
anställningen eller deltagandet i
verksamheten har placerats i
säkerhetsklass 1 eller 2. Detta
gäller också när en framställan om
registerkontroll har gjorts av en
annan stat eller en mellanfolklig
organisation enligt 15 §. Personutredningen skall omfatta en undersökning av den kontrollerades
ekonomiska förhållanden. I övrigt
skall undersökningen ha den
omfattning som behövs.
En särskild personutredning ska
göras vid registerkontroll som
avser anställning eller annat
deltagande i verksamhet, om anställningen eller deltagandet i
verksamheten har placerats i
säkerhetsklass 1 eller 2. Detta
gäller också när en framställan om
registerkontroll har gjorts enligt
15 §. Personutredningen ska omfatta en undersökning av den
kontrollerades ekonomiska förhållanden. I övrigt ska undersökningen ha den omfattning som
behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.
5
3
Ärendet och dess beredning
Näringsdepartementet gav i mars 2006 i uppdrag åt en utredare att bistå
departementet med att se över dels behovet av nya bestämmelser om
säkerhetsprövning inför deltagande i verksamhet utomlands, dels behovet
av nya bestämmelser om registerkontroll till skydd mot terrorism inom
sjöfarten. I promemorian Några frågor om säkerhetsprövning inför
utlandsverksamhet, m.m. (Ds 2006:20), som överlämnades till
Näringsdepartementet i september 2006, redovisas utredarens förslag och
överväganden. I promemorian föreslås bland annat vissa ändringar i
säkerhetsskyddslagen (1996:627) i syfte att öka möjligheterna till
registerkontroll inför utlandsverksamhet. Promemorians lagförslag finns i
bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns
tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2007/9258/PO), dit ärendet
överlämnats.
4
Gällande säkerhetsskyddslagstiftning
4.1
Allmänt om säkerhetsskydd
I säkerhetsskyddslagen finns bestämmelser om säkerhetsskydd. Med
säkerhetsskydd avses skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som
kan hota rikets säkerhet och skydd i andra fall av uppgifter som omfattas
av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet.
Med säkerhetsskydd avses också skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen
(2003:148) om straff för terroristbrott även om brotten inte hotar rikets
säkerhet (6 § säkerhetsskyddslagen). Säkerhetsskydd ska, i behövlig
omfattning, finnas vid verksamhet hos staten, kommunerna och landstingen, hos juridiska personer över vilka staten, kommuner eller
landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande samt hos enskilda
vars verksamheter är av betydelse för rikets säkerhet eller särskilt
behöver skyddas mot terrorism (1 § säkerhetsskyddslagen).
Säkerhetsskyddet ska förebygga bl.a. att personer som inte är pålitliga
från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets
säkerhet (säkerhetsprövning). Säkerhetsskyddet ska även i övrigt förebygga terrorism (7 § säkerhetsskyddslagen).
Säkerhetsskyddsavtal
När staten avser att begära in anbud eller träffa avtal om upphandling där
det förekommer uppgifter som med hänsyn till rikets säkerhet omfattas
av sekretess, ska staten träffa ett skriftligt avtal (säkerhetsskyddsavtal)
med anbudsgivaren eller leverantören om det säkerhetsskydd som behövs
i det särskilda fallet. Detsamma gäller för kommuner och landsting (8 §
säkerhetsskyddslagen). Därigenom kan även enskilda, som inte direkt
omfattas av lagens bestämmelser men som önskar delta i en upphandling,
tvingas ha ett visst säkerhetsskydd. I ett säkerhetsskyddsavtal kan be6
handlas bl.a. frågor om hantering av hemliga uppgifter, säkerhetsskyddsorganisation och säkerhetsprövning av anställda.
Det finns även en möjlighet att träffa säkerhetsskyddsavtal för företag
som önskar delta i vissa former av internationellt samarbete. En
förutsättning är att det är nödvändigt för att företaget ska kunna delta i
internationellt samarbete om utveckling eller produktion av
försvarsmateriel. Ett sådant avtal träffas mellan företaget och Försvarets
materielverk (17 § säkerhetsskyddsförordningen).
4.2
Säkerhetsprövning
Säkerhetsprövning ska göras innan en person genom anställning eller på
något annat sätt deltar i en verksamhet som har betydelse för rikets
säkerhet eller anlitas för uppgifter som är viktiga för skyddet mot
terrorism. Prövningen ska klarlägga om personen kan antas vara lojal
mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt pålitlig
från säkerhetssynpunkt. Säkerhetsprövningen kan omfatta s.k. registerkontroll och särskild personutredning (11 § säkerhetsskyddslagen). Prövningen ska grundas på den personliga kännedom som finns om den som
prövningen gäller, uppgifter som framgår av betyg, intyg och referenser
samt, i förekommande fall, uppgifter som har kommit fram vid registerkontroll och särskild personutredning.
I anslutning till bestämmelsen om säkerhetsprövning finns i lagen
bestämmelser om registerkontroll och särskild personutredning, samtycke från den enskilde, vem som fattar beslut om åtgärderna och om
utlämnande av de uppgifter som kommer fram vid en registerkontroll
eller särskild personutredning (12–26 §§ säkerhetsskyddslagen). Bestämmelserna behandlas närmare nedan.
Vad är registerkontroll och särskild personutredning?
Med registerkontroll avses dels att uppgifter hämtas från register som
omfattas av lagen (1998:620) om belastningsregister, lagen (1998:621)
om misstankeregister eller polisdatalagen (1998:622), dels att sådana
personuppgifter hämtas som Rikspolisstyrelsen eller Säkerhetspolisen
behandlar utan att de ingår i ett sådant register. Med registerkontroll
avses dock inte att uppgifter hämtas från en förundersökning eller
särskild undersökning i kriminalunderrättelseverksamhet (12 § säkerhetsskyddslagen). Registerkontroll kan utgöra ett inslag i säkerhetsprövningen under förutsättningar som behandlas närmare nedan.
Ett annat inslag i säkerhetsprövningen kan vara en särskild
personutredning. Möjligheterna att göra en sådan är mer begränsade än
för en registerkontroll och behandlas närmare nedan. En särskild personutredning ska omfatta en undersökning av den enskildes ekonomiska
förhållanden och i övrigt ha den omfattning som behövs (18 §
säkerhetsskyddslagen). Närmare bestämmelser om den särskilda personutredningen finns i säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Där framgår att en sådan utredning under vissa förutsättningar ska omfatta även
7
andra personliga förhållanden än rent ekonomiska och innehålla ett
personligt samtal (35–36 §§ säkerhetsskyddsförordningen).
Innan en registerkontroll eller en särskild personutredning får göras ska
den enskilde lämna sitt samtycke (19 § säkerhetsskyddslagen).
Registerkontroll och särskild personutredning vid anställning, uppdrag
eller annat deltagande i verksamhet som placerats i säkerhetsklass
Registerkontroll ska göras vid anställning, uppdrag, tjänstgöring enligt
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, utbildning, besök eller något
annat deltagande i verksamhet under förutsättning att anställningen eller
deltagandet har placerats i säkerhetsklass (13 § säkerhetsskyddslagen).
En anställning eller ett annat deltagande i sådan verksamhet ska placeras
i säkerhetsklass, om den anställde eller den som annars deltar får del av
uppgifter som omfattas av sekretess och som är av betydelse för rikets
säkerhet (17 § säkerhetsskyddslagen). Det finns tre säkerhetsklasser
numrerade 1, 2 och 3. Den högsta är klass 1.
När det gäller placeringar i säkerhetsklasserna 1 och 2 ska det, utöver
en registerkontroll, även göras en särskild personutredning (18 §
säkerhetsskyddslagen).
Registerkontroll för skydd mot terrorism
Registerkontroll får göras även i andra fall än vid säkerhetsklassad
anställning eller annat säkerhetsklassat deltagande i verksamhet, om det
behövs för skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl (14 §
säkerhetsskyddslagen). Närmare föreskrifter om sådan registerkontroll
finns i säkerhetsskyddsförordningen. Av förordningen följer att registerkontroll får göras i fråga om den som ska anställas eller på annat sätt
delta i verksamhet vid bl.a. sådana anläggningar och byggnader m.m.
som omfattas av lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga
anläggningar m.m. I enskilda fall kan regeringen besluta att registerkontroll får göras till förebyggande av terrorism även i andra fall (26–
27 §§ säkerhetsskyddsförordningen).
Registerkontroll och särskild personutredning efter framställan från en
annan stat eller en mellanfolklig organisation
Registerkontroll får också göras i vissa fall då en person med anknytning
till Sverige ska delta i verksamhet i en annan stat eller en mellanfolklig
organisation. Förutsättningarna för en sådan registerkontroll anges i 15 §
säkerhetsskyddslagen. Registerkontroll får göras efter framställan från en
annan stat eller en mellanfolklig organisation som Sverige är medlem i,
t.ex. Europeiska unionen. Förutsättningarna för att en registerkontroll ska
få göras efter en framställan från en annan stat är att den person
kontrollen gäller har eller har haft hemvist i Sverige, att personen ska
delta i verksamhet motsvarande sådan som i Sverige skulle ha placerats i
säkerhetsklass samt att det i den andra staten gäller motsvarande
bestämmelser om registerkontroll. Registerkontroll efter framställan från
en mellanfolklig organisation får göras om en person som har eller har
8
haft hemvist i Sverige ska delta i en säkerhetskänslig verksamhet hos
organisationen.
Om en framställan om registerkontroll görs av en annan stat eller en
mellanfolklig organisation ska en särskild personutredning göras under
samma förutsättningar som vid en säkerhetsprövning avseende svenska
förhållanden (18 § säkerhetsskyddslagen).
Även om kontrollen sker på begäran av en annan stat eller en
mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, ska i tillämpliga
delar handläggningsreglerna i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen följas. Även i dessa fall gäller därför bl.a. kravet på
samtycke från den kontrollerade.
Utlämnande av uppgifter efter registerkontroll eller särskild
personutredning
Uppgifter som framkommer vid en registerkontroll eller en särskild
personutredning omfattas i stor utsträckning av sekretess, både till skydd
för den enskilde och till skydd för det allmännas brottsbekämpande
verksamhet.
Huvudregeln för uppgifter som omfattas av sekretess hos en viss
myndighet är att de inte får röjas varken för en enskild eller för en annan
myndighet. Undantag härifrån kan dock göras genom särskild reglering i
sekretesslagen. Sekretess hindrar t.ex. inte att uppgift lämnas till en
annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning
(14 kap. 1 § sekretesslagen). Med stöd av den bestämmelsen anses
uppgifter som framkommit vid en registerkontroll eller en särskild
personutredning kunna lämnas ut till en myndighet enligt vad som
föreskrivs i säkerhetsskyddslagen, (jfr prop. 1997/98:97 s. 180 f).
Sekretess till skydd för en enskild gäller som huvudregel inte i
förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis
efterges av honom eller henne (14 kap. 4 § sekretesslagen). Viss
sekretess, t.ex. sådan som gäller till skydd för den brottsbekämpande
verksamheten, gäller emellertid även gentemot den enskilde själv.
Uppgifter som framkommer vid en registerkontroll eller en särskild
personutredning får också, utan hinder av eventuell sekretess till skydd
för den enskilde lämnas ut till en enskild arbetsgivare enligt vad som
anges i 21–25 §§ säkerhetsskyddslagen och till en utländsk myndighet
enligt utlämnandebestämmelser i lagen (1998:621) om misstankeregister,
polisdatalagen (1998:622) och lagen (1998:620) om belastningsregister
(9 kap. 17 § sjätte stycket och 7 kap. 17 § sekretesslagen).
Säkerhetsskyddslagen innehåller alltså sekretessbrytande bestämmelser
som möjliggör att uppgifter lämnas ut till en arbetsgivare för
säkerhetsprövning. Hur omfattande uppgifter som får lämnas ut enligt
den regleringen styrs bl.a. av vilken befattning säkerhetsprövningen
avser. Vid registerkontroll avseende anställningar i säkerhetsklass 1 eller
2 får varje uppgift som finns tillgänglig om den kontrollerade lämnas ut.
Dessutom får varje uppgift som finns tillgänglig om make eller sambo till
den kontrollerade lämnas ut. I det senare fallet krävs dock att
utlämnandet är oundgängligen nödvändigt. Vid registerkontroll avseende
anställningar i säkerhetsklass 3 och registerkontroll som sker för skydd
9
mot terrorism får uppgifter om den kontrollerade i belastningsregistret,
misstankeregistret, SÄPO-registret och uppgifter som annars behandlas
hos Säkerhetspolisen lämnas ut (21–22 §§ säkerhetsskyddslagen).
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden kan i ett enskilt fall besluta att
utlämnandet får omfatta även andra uppgifter. Det krävs då att det
föreligger synnerliga skäl (23 § säkerhetsskyddslagen).
Innan en uppgift som har kommit fram vid en registerkontroll eller en
särskild personutredning lämnas ut ska den som uppgiften avser ges
tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften
omfattas av viss sekretess i förhållande till den enskilde, t.ex.
förundersökningssekretess, såvitt inte hans eller hennes intresse av att få
yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen
ska skydda (25 § säkerhetsskyddslagen). Uppgiften får sedan bara
lämnas ut om den kan antas ha betydelse för prövningen av den kontrollerades pålitlighet från säkerhetssynpunkt (24 § säkerhetsskyddslagen).
Handläggningen av ärenden om säkerhetsprövning med registerkontroll
Regeringen har rätt att, utom såvitt avser riksdagen och dess myndigheter, besluta om registerkontroll och även att delegera beslutanderätten.
Regeringen har använt sig av delegationsmöjligheten bl.a. såvitt gäller
registerkontroll efter framställan från en annan stat eller en mellanfolklig
organisation. Beslut fattas i sådana fall av Rikspolisstyrelsen (20 § säkerhetsskyddslagen och 22 § säkerhetsskyddsförordningen), vars uppgifter i
detta hänseende fullgörs av Säkerhetspolisen (3 § 1 förordningen
[2002:1050] med instruktion för Säkerhetspolisen).
En säkerhetsprövning går till på så sätt att den som beslutat om
registerkontroll, t.ex. en svensk myndighet som står inför att anställa eller
anlita en person, gör en framställan hos Säkerhetspolisen om utlämnande
av uppgifter. Säkerhetspolisen överlämnar ärendet till Säkerhets- och
integritetsskyddsnämnden (29 § säkerhetsskyddsförordningen). Nämnden
är fristående från de myndigheter som beslutar om registerkontroll och
från de myndigheter som utövar tillsyn över säkerhetsskyddet, främst
Rikspolisstyrelsen genom Säkerhetspolisen samt Försvarsmakten.
Nämnden beslutar huruvida uppgifter som framkommit vid en
registerkontroll och en särskild personutredning ska lämnas ut till den
som framställt om åtgärderna (31 och 37 §§ säkerhetsskyddslagen). En
uppgift som lämnas ut vid registerkontroll får inte åtföljas av något annat
yttrande än en förtydligande kommentar till uppgiften (26 § säkerhetsskyddslagen). Den som har beslutat om registerkontroll avgör självständigt om den som ska prövas ska få delta i den säkerhetskänsliga
verksamheten (27 § säkerhetsskyddslagen).
5
Säkerhetsklarering och intyg om utförd
säkerhetsprövning
När en representant för en svensk myndighet eller ett svenskt företag ska
besöka eller på annat sätt verka vid en myndighet eller ett företag
10
utomlands förekommer det ibland att man från det andra landets sida
ställer som krav att ett intyg utfärdas om den inbjudnes pålitlighet från
säkerhetssynpunkt. Samma krav uppställs i vissa fall då en enskild söker
anställning i en främmande stat eller en mellanfolklig organisation.
Sådana garantier eller sådana intyg är vanliga i flera andra länder och
kallas ibland personal security clearance eller certificat de sécurité. En
svensk term som ibland förekommer är säkerhetsklarering.
Det finns anledning att här något utförligare uppmärksamma några
frågor om säkerhetsklarering och motsvarande intygsförfarande i
Sverige.
Med säkerhetsklarering avses i princip att den kontrollerade godkänns
(klareras) i en viss skyddsklass, som ger honom eller henne behörighet
att ta befattning med säkerhetskänsliga uppgifter upp till en viss nivå.
Klareringen kan göras i olika nivåer. Systemet med säkerhetsklarering
har sin grund i NATO-samarbetet och förekommer i flera länder och
mellanfolkliga organisationer. Systemen är dock inte lika i alla länder
och organisationer.
Den avgörande skillnaden mellan systemen med säkerhetsklarering å
ena sidan och säkerhetsskyddslagens systematik å den andra anses
allmänt vara att den svenska säkerhetsprövningen är knuten till
skyddsklassade anställningar medan kontrollen utomlands hänför sig till
den anställde. Den kontrollerade godkänns (klareras) för behörighet att ta
befattning med säkerhetskänsliga frågor upp till en viss nivå (SOU
1994:149 s. 103 f.).
Säkerhetsskyddsutredningen gjorde bedömningen att denna skillnad
var av mera formellt än sakligt slag (jfr SOU 1994:149 s. 104).
Utredningen ansåg bl.a. att de kontroller som i andra länder görs för att
bedöma de olika sekretessnivåerna kunde jämföras med de kontroller
som i Sverige görs för att en person ska få tillhöra en viss skyddsklass.
På så sätt kunde t.ex. kontrollen för nivån confidential – i regel den lägsta
nivå där säkerhetsklarering sker – i huvudsak anses motsvara den som
enligt då gällande svenska lagstiftning gjordes för skyddsklass 2.
Utredningen konstaterade dock att de utländska systemen på en punkt
överensstämmer på ett sätt som skiljer dem från det svenska. I de
utländska systemen mynnar prövningen nämligen ut i en bedömning som
visar om personen i fråga har godkänts för hantering av hemliga
uppgifter upp till en viss nivå. Ibland manifesteras denna bedömning i
utfärdandet av ett särskilt intyg, en personal security clearance (SOU
1994:149 s. 229).
Redan i samband med att säkerhetsskyddslagen infördes sågs därför ett
behov av att, även med det svenska systemet, kunna utfärda intyg om
utförd säkerhetsprövning när så begärdes från ett annat land. I
förarbetena till säkerhetsskyddslagen konstaterades att det, för sådana
personer som med stöd av det svenska systemet redan är kontrollerade,
lämnas intyg från myndigheten där den kontrollerade är anställd. För
sådana fall där personen inte redan genomgått en säkerhetsprövning vid
en svensk myndighet infördes den nu gällande bestämmelsen i 15 §
säkerhetsskyddslagen om registerkontroll efter framställan från en annan
stat eller en mellanfolklig organisation. En utgångspunkt vid införandet
av bestämmelsen synes ha varit att en registerkontroll enligt 15 § sedan
11
skulle kunna ligga till grund för en säkerhetsklarering (jfr prop.
1995/96:129 s. 39 och 69).
Frågan om säkerhetsklarering övervägdes även vid ett senare tillfälle
på grundval av en skrivelse år 2001 från Säkerhetspolisen till Justitiedepartementet. Enligt Säkerhetspolisen fanns det ett behov av att på nytt
utreda förutsättningarna för att införa regler om säkerhetsklarering, dvs.
ett särskilt intyg om utförd säkerhetsprövning. Som skäl anfördes bl.a. att
de intyg om utförd säkerhetsprövning som myndigheterna, trots avsaknad
av särskild reglering, utfärdar inte uppvisar någon enhetlighet. Vidare
menade Säkerhetspolisen att både enskilda näringsidkare och anställda
vid svenska företag ibland behöver visa upp sådana intyg för arbete
utomlands, trots att förutsättningarna för säkerhetsprövning och registerkontroll inte är uppfyllda. Säkerhetspolisen menade därför att grunderna
för säkerhetsprövning med registerkontroll behövde ändras. I
promemorian Några frågor om säkerhetsskyddslagen (Ds 2004:12),
gjordes bedömningen att det inte borde göras någon ändring av
bestämmelserna om säkerhetsprövning med registerkontroll. Som skäl
angavs i korthet att det enligt förarbetena till säkerhetsskyddslagen redan
är möjligt att utfärda intyg om säkerhetsprövning trots att det inte är
uttryckligen reglerat samt att en utvidgning av området för kontroll och
intyg om kontroll inte borde övervägas inom ramen för säkerhetsskyddslagstiftningen. En sådan utvidgad möjlighet till personkontroll för
en internationell arbetsmarknad ansågs också tveksam från integritetsskyddssynpunkt (Ds 2004:12 s. 28 ff.).
6
Behovet av en reform
Säkerhetsskyddslagen tar primärt sikte på att skydda vissa svenska
intressen. Redan vid lagens införande uppmärksammades dock att det
fanns ett behov av att i vissa fall tillåta kontroller med hänsyn även till
andra länders säkerhetsintressen. Mot den bakgrunden infördes bestämmelserna i 15 och 18 §§ säkerhetsskyddslagen om att i vissa fall tillåta en
registerkontroll, eventuellt kompletterad av en särskild personutredning,
efter framställan från ett annat land eller en mellanfolklig organisation
som Sverige är medlem i.
Det nuvarande systemet innebär att det finns några olika situationer där
ett intyg om utförd säkerhetsprövning kan utfärdas. Så kan ske bl.a. när
intyget avser en person som redan tidigare har genomgått en
säkerhetsprövning. I det fallet utfärdas intyget av den myndighet eller
annan arbetsgivare som utfört säkerhetsprövningen. Det finns också
möjlighet att utfärda intyg om utförd säkerhetsprövning i det fall en
registerkontroll av en anställd har skett i enlighet med villkoren i ett
säkerhetsskyddsavtal som den anställdes arbetsgivare träffat med
Försvarets materielverk (jfr 17 § säkerhetsskyddsförordningen). Ett
sådant avtal kan dock träffas endast om det gäller deltagande i
internationellt samarbete om utveckling eller produktion av
försvarsmateriel. Därutöver finns möjligheten att göra en registerkontroll,
och eventuellt en särskild personutredning, efter framställan från en
främmande stat eller en mellanfolklig organisation som Sverige är
12
medlem i. Enligt vad som uttrycktes i förarbetena till säkerhetsskyddslagen och som redovisats ovan, bör ett intyg om utförd prövning
kunna utfärdas även efter en sådan kontroll (jfr prop. 1995/96:129 s. 39
och 69).
Från såväl Säkerhetspolisen som från näringslivshåll har gjorts
gällande att det nuvarande systemet är förenat med vissa brister och
tillämpningssvårigheter, särskilt när det gäller frågan om utfärdande av
intyg om utförd säkerhetsprövning (se dessa instansers remissvar över Ds
2004:12, dnr Ju2004/2091/PO). Bland annat har gjorts gällande att det
finns ett flertal situationer där det från ett utländskt företag eller en
mellanfolklig organisation kan ställas krav på intyg om utförd
säkerhetsprövning avseende den som ska anställas eller anlitas för ett
uppdrag, men där säkerhetsskyddslagen inte möjliggör att en
registerkontroll och en särskilt personutredning görs.
Ett exempel kan vara att ett svenskt företag önskar delta i ett
anbudsförfarande vid ett utländskt företag, som avser annat än utveckling
eller produktion av försvarsmateriel, och det utländska företaget ställer
krav på att de personer som deltar i uppdraget kan uppvisa ett intyg om
säkerhetsklarering. Har det svenska företaget inte tidigare deltagit i något
upphandlingsförfarande, och därför inte omfattas av ett säkerhetsskyddsavtal med någon svensk myndighet saknas grund för en svensk
myndighet att utfärda det begärda intyget. Företaget kan därför tvingas
avstå från att delta i upphandlingen. Ett annat exempel kan vara vid
deltagande i olika former av internationellt industriellt samarbete.
Exempelvis uppställer den europeiska rymdorganisationen (European
Space Agency, ESA) krav på säkerhetsprövning av viss personal.
Eftersom arbetet inom ESA, i den mån det inte är frågan om verksamhet
i Sverige, knappast kan anses röra Sveriges säkerhet och heller inte
omfattas av säkerhetsskyddslagens bestämmelser om skydd mot
terrorism, saknas i många fall möjlighet till registerkontroll i Sverige av
den som söker arbete i utlandet hos ESA eller är anställd hos ett företag
eller en myndighet som vill inleda ett samarbete med organisationen.
Trots att det från säkerhetssynpunkt kan vara berättigat att en
säkerhetsprövning görs är möjligheterna till en sådan prövning och att
utfärda ett intyg om prövningen alltså i flera fall begränsade. Detta kan i
sin tur komma att innebära dels otillbörliga konkurrensfördelar för
företag vars personal redan genomgått en säkerhetsprövning, t.ex. i
samband med upphandlingar hos stat, kommun och landsting, dels att
svenska företag kan komma att missgynnas på en internationell marknad
gentemot företag i länder som har en annan reglering av säkerhetsskyddsfrågorna än vad vi har i Sverige. Vidare kan enskilda svenskar
som söker arbete i andra länder eller mellanfolkliga organisationer
komma att missgynnas.
13
7
Överväganden
7.1
Kretsen som kan framställa om registerkontroll
utvidgas
Regeringens förslag: En registerkontroll inför utlandsverksamhet får
– under de förutsättningar som redan gäller – ske även efter
framställan från den som registerkontrollen avser eller dennes arbetseller uppdragsgivare eller liknande.
Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
lämnar förslaget utan invändningar. Bland annat Svenskt Näringsliv,
Rymdstyrelsen och dåvarande Statens Kärnkraftsinspektion är positiva
till förslaget och bedömer att det kan öka möjligheterna för svenskar som
vill arbeta i utlandet. Säkerhetspolisen, som säger sig vara i huvudsak
försiktigt positiv till förslaget, anför dock att förslaget behöver
kompletteras för att få avsedd effekt och för att inte kunna missbrukas.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna i 15 § säkerhetsskyddslagen innebär att möjligheten till registerkontroll inför utlandsverksamhet är försedd med ett antal begränsningar. Skälet för det är att
förhindra att möjligheten till registerkontroll blir mera vidsträckt än vad
som bedömts rimligt (SOU 1994:149 s. 227). Mot denna bakgrund
uppställdes kravet att det i den andra staten ska finnas ett
registerkontrollsystem som motsvarar det svenska och att framställningen
görs på grundval av dessa regler. Vidare krävs att den som kontrollen
gäller har eller har haft en mera fast anknytning till Sverige. Ett annat
villkor är att den som kontrollen gäller har lämnat sitt samtycke till
kontrollen.
Av förarbetena till 15 § säkerhetsskyddslagen framgår emellertid inte
att några mer ingående resonemang förts kring kravet på att en
framställan ska göras från en annan stat eller en mellanfolklig
organisation. Från integritetsskyddsperspektiv är det i och för sig både
relevant och värdefullt att en framställan måste göras av någon annan än
den myndighet eller det organ som har att besluta om registerkontrollen.
Detta innebär emellertid inte att det måste vara den främmande staten
eller den mellanfolkliga organisationen som gör framställan. Det har
istället visat sig att en sådan ordning kan begränsa möjligheterna till
registerkontroll på ett sätt som inte är befogat, eftersom det förutsätter att
den främmande staten eller den mellanfolkliga organisationen är beredd
att ta på sig uppgiften att ansöka om sådan kontroll. Om den främmande
staten eller den mellanfolkliga organisationen av någon anledning inte
vill ta på sig den uppgiften kan detta, som behandlats i avsnitt 6, för
enskilda få negativa konsekvenser genom att de fråntas möjligheten att
delta i en viss upphandling eller söka en viss anställning. Sakliga skäl
talar därför för att kretsen som kan ansöka om registerkontroll bör
utvidgas. Samtidigt innebär en sådan ändring att ökade möjligheter ges
till
kontroll
av
enskilda.
Det
kan
dock
inte,
från
integritetsskyddssynpunkt, anses mer ingripande att en enskild själv kan
14
framställa om kontrollen än att en sådan framställan kan göras från en
annan stat eller en mellanfolklig organisation. Inte heller kan det anses
mer ingripande att en arbetsgivare kan framställa om en sådan kontroll,
eftersom den enskilde i varje enskilt fall måste samtycka till att
kontrollen görs. Regeringen anser därför att promemorians förslag är
förenligt med det skydd som bör upprätthållas för den personliga
integriteten.
Mot denna bakgrund bör, i likhet med vad som föreslås i promemorian,
en registerkontroll inför utlandsverksamhet kunna ske även efter
framställan från den som registerkontrollen avser eller hans eller hennes
arbets- eller uppdragsgivare.
Säkerhetspolisen har påpekat att promemorians förslag medför risk för
missbruk eftersom det i förslaget saknas bestämmelser som garanterar att
framställan görs i avsett syfte. Enligt Säkerhetspolisen kan det
uppkomma situationer där det är svårt att bedöma behovet av
registerkontroll från det underlag som lämnats in. Bland annat kan det
vara svårt att bedöma om en sådan framställan görs enbart för att ta reda
på om den enskilde förekommer i misstankeregistret eller belastningsregistret.
Enligt regeringen är det angeläget att möjligheterna att besluta om
registerkontroll inför utlandsverksamhet inte blir för vidsträckta. Det är
också angeläget att bestämmelserna utformas på ett sätt som förhindrar
missbruk, bl.a. av det slag som Säkerhetspolisen pekar på i remissvaret.
Mot denna bakgrund bör en framställan om registerkontroll från den
som kontrollen avser eller hans eller hennes uppdragsgivare få ske endast
om förutsättningarna i övrigt för en registerkontroll inför utlandsverksamhet är uppfyllda. Det innebär bl.a. ett krav på att det för deltagande i
den aktuella verksamheten gäller regler i den andra staten eller den
mellanfolkliga organisationen som motsvarar bestämmelserna i säkerhetsskyddslagen. För den myndighet som beslutar om registerkontroll
måste det således stå klart att det för deltagande i den aktuella verksamheten krävs att en registerkontroll görs samt att övriga förutsättningar för
en registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen är uppfyllda. Brister det i
förutsättningarna får en registerkontroll inte ske. I likhet med vad som
gäller enligt nuvarande bestämmelser i 15 § säkerhetsskyddslagen bör
bestämmelsen ha en fakultativ utformning. Det innebär att kontrollmyndigheten inte är skyldig att bifalla framställan. Skulle myndigheten
av någon anledning anse att en registerkontroll inte bör ske, exempelvis
för att det skulle strida mot svenska säkerhetsintressen, bör kontrollen
inte göras. Mot denna bakgrund anser regeringen att möjligheterna till
missbruk av regelverket kan minimeras.
15
7.2
Registerkontroll till skydd mot terrorism
Regeringens förslag: En registerkontroll får göras även när en person
ska delta i verksamhet i en annan stat eller en mellanfolklig organisation
som särskilt behöver skyddas mot terrorism. Samma förutsättningar bör i
övrigt gälla för en sådan registerkontroll som gäller för registerkontroll
till skydd för säkerhetskänslig verksamhet i en annan stat eller en
mellanfolklig organisation.
Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens men
har en annan författningsteknisk utformning.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
har inte något att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: En registerkontroll efter framställan
från en annan stat får enligt nuvarande regler göras endast om den
enskilde ska delta i säkerhetskänslig verksamhet. För att en
registerkontroll ska få ske inför ett sådant deltagande krävs att
motsvarande verksamhet i Sverige skulle ha varit aktuell för inplacering i
säkerhetsklass. Även vid deltagande i verksamhet hos en mellanfolklig
organisation krävs att det rör sig om säkerhetskänslig verksamhet.
I verksamhet i Sverige får en registerkontroll göras, inte bara inför en
anställning som placerats i säkerhetsklass, utan även om det behövs för
skyddet mot terrorism och det finns särskilda skäl. Föreskrifter om detta
meddelas av regeringen, utom såvitt gäller riksdagen och dess
myndigheter.
I förarbetena till säkerhetsskyddslagen redovisas inte närmare skälen
till varför en registerkontroll inte får ske för deltagande i verksamhet i en
annan stat eller en mellanfolklig organisation som behöver skyddas mot
terrorism. Enligt promemorian har företrädare för Svenskt Näringsliv
pekat på att sådana kontroller är nödvändiga t.ex. när personer från
Sverige ska delta i verksamhet vid kärnkraftverk eller andra anläggningar
inom elförsörjningen utomlands. Ett annat exempel kan vara vid
deltagande i verksamhet vid flygplatser utomlands. Enligt regeringen
saknas det i detta avseende skäl för mer restriktiva regler när det gäller
skyddet mot terrorism än vad som gäller för registerkontroll inför
deltagande i säkerhetskänslig verksamhet. Även dessa kontroller görs i
den enskildes intresse för att möjliggöra deltagande i viss verksamhet
och den enskilde måste även i dessa fall samtycka till att kontrollen görs.
Mot den bakgrunden bör behovet av kontroll i den situationen, precis
som för svenska förhållanden, anses väga över det integritetsintrång en
utökad möjlighet till registerkontroll kan innebära för enskilda.
Mot denna bakgrund anser regeringen att registerkontroll, på samma
sätt som i Sverige, bör tillåtas även när en person ska delta i verksamhet
i en annan stat eller en mellanfolklig organisation som särskilt behöver
skyddas mot terrorism. Vid bedömningen av vilka verksamheter det kan
vara
frågan
om
torde
ledning
kunna
hämtas
i
säkerhetsskyddsförordningens bestämmelser om svenska verksamheter
16
där registerkontroll får göras till skydd mot terrorism. Samma
förutsättningar bör gälla för en sådan kontroll som för en registerkontroll
enligt 15 § säkerhetsskyddslagen till skydd för säkerhetskänslig
verksamhet. Detta innebär att det, i det fall deltagandet gäller verksamhet
i en annan stat, bör krävas att framställan kommer från den andra staten,
den enskilde själv eller dennes arbets- eller uppdragsgivare. Vidare bör
krävas att personen har eller har haft hemvist i Sverige samt att det för
deltagandet gäller regler i den andra staten om registerkontroll som
motsvarar det svenska regelverket. Om deltagandet gäller verksamhet i
en mellanfolklig organisation där Sverige är medlem bör det krävas att
framställan kommer från organisationen, den enskilde eller dennes
arbets- eller uppdragsgivare samt att den enskilde har eller har haft
hemvist i Sverige.
Beslut om registerkontroll bör även i dessa fall fattas av
Rikspolisstyrelsen genom Säkerhetspolisen.
7.3
Intyg om utförd registerkontroll
Regeringens förslag: Ett intyg får utfärdas över en registerkontroll
som har utförts med stöd av 15 §. Intyget får även omfatta en särskild
personutredning som gjorts med stöd av 18 § andra meningen.
Promemorian innehåller inget förslag till lagändring i denna del, i
stället görs bedömningen att ett intygsutfärdande kan ske enligt gällande
regelverk.
Remissinstanserna: Säkerhetspolisen, som säger sig vara i huvudsak
försiktigt positiv till de förslag som läggs fram i promemorian, och som
behandlas i avsnitt 8.1 och 8.2, har anfört att förslaget om utökade
möjligheter till registerkontroll inför utlandsverksamhet behöver
kompletteras, bl.a. med bestämmelser om intygsutfärdande, för att få
avsedd effekt. Ingen ytterligare remissinstans har framfört synpunkter i
denna del.
Skälen för regeringens förslag: Redan i förarbetena till säkerhetsskyddslagen gjordes bedömningen att en registerkontroll enligt 15 §
säkerhetsskyddslagen skulle kunna ligga till grund för ett intyg om utförd
säkerhetsprövning (prop. 1995/96:129 s. 39 och 69). Enligt vad som
konstateras i promemorian förefaller bestämmelsen i 15 § dock inte ha
fått den tillämpning som förutsattes vid dess tillkomst. Enskilda personer
eller företag som har ett intresse av att delta i en verksamhet utomlands,
där det för deltagandet krävs att personen eller företaget kan visa upp
någon form av intyg om personens pålitlighet från säkerhetssynpunkt,
har många gånger problem att få ett sådant intyg. I promemorian görs
bedömningen att grunden för de problem som föreligger främst ligger i
de stadgade förutsättningarna för säkerhetsprövning och registerkontroll,
inte i det förhållandet att särskilda regler om säkerhetsklarering saknas
(jfr Ds 2006:20 s. 63). Av den anledningen föreslås de utökade
möjligheter till registerkontroll i 15 §§ säkerhetsskyddslagen som
behandlats i tidigare avsnitt.
17
I promemorian anförs emellertid också att Säkerhetspolisen, för att
ändringen av 15 § ska få effekt, måste vara beredd att – istället för att
lämna ut uppgifterna – göra något slags prövning av de uppgifter som
kan finnas. Vidare måste Säkerhetspolisen – om den grundat på dessa
uppgifter inte kan finna något hinder mot deltagande i den aktuella
verksamheten – kunna tänka sig att utfärda någon form av intyg som kan
fungera som personal security clearance (Ds 2006:20 s. 69).
Säkerhetspolisen har invänt mot uttalandena i promemorian i denna del
och anfört att det system med utfärdande av intyg som föreslås i
promemorian skiljer sig avsevärt från det regelsystem som finns om
personalkontroll. Enligt Säkerhetspolisen tar myndigheten enligt gällande
regelverk endast fram underlag för en bedömning, men drar inte några
slutsatser om en persons lämplighet för anställningen. Ett sådant
förfarande skulle enligt Säkerhetspolisen kräva särskild reglering i lag.
Enligt Säkerhetspolisen krävs en fullständig säkerhetsprövning för att det
ska vara möjligt att klarlägga att en person är lojal och i övrigt pålitlig
från säkerhetssynpunkt enligt 11 § säkerhetsskyddslagen. En sådan
prövning innehåller registerkontroll och i vissa fall en särskild
personutredning. Ett ytterligare hinder mot att utfärda intyg om en
persons lämplighet är enligt Säkerhetspolisen att det saknas särskilda
regler om vilken myndighet som ska utfärda ett sådant intyg.
Säkerhetspolisen ifrågasätter om det är lämpligt att den, utan uttryckligt
författningsstöd, tar på sig en sådan uppgift. Vilken eller vilka
myndigheter som ska utfärda intyg om säkerhetsklarering, liksom de
procedurregler som ska gälla vid en lämplighetsprövning, bör därför
enligt Säkerhetspolisens mening klart regleras i författning.
Regeringen delar Säkerhetspolisens uppfattning att ett förfarande, där
myndigheten gör en prövning av de uppgifter som framkommer vid en
registerkontroll, skulle kräva stöd i lag. Att klarlägga att en enskild är
pålitlig i säkerhetshänseende skulle också kräva en mer fullständig
utredning av den person som ska prövas än en registerkontroll och, i
vissa fall, en särskild personutredning. I de fall en person ska
säkerhetsprövas inför deltagande i en verksamhet i Sverige görs den
prövningen som regel av arbetsgivaren, bl.a. på grundval av uppgifter
som kan ha framkommit vid registerkontroll och som enligt Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden får lämnas ut för säkerhetsprövning. Detta
förfarande är inte möjligt att tillämpa i det fall den person som kontrollen
avser ska delta i verksamhet hos en utländsk arbetsgivare eller i en
mellanfolklig organisation, bl.a. eftersom det på grund av sekretess i flera
fall inte kan komma i fråga att registeruppgifter lämnas ut till den
enskilde själv eller hans eller hennes arbetsgivare. Ett alternativ skulle
därför kunna vara att införa en ordning där Säkerhetspolisen utför säkerhetsprövning av enskilda och därefter dokumenterar resultatet av
prövningen i ett intyg. Enligt regeringen är dock en sådan ordning
förenad med svårigheter. Bland annat kan det sättas i fråga om Säkerhetspolisen både bör utföra själva registerkontrollen och bedöma
lämpligheten av en persons pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Regeringen anser mot denna bakgrund inte att det utan ett mer omfattande
utredningsarbete är lämpligt att införa en ordning som innebär att
Säkerhetspolisen ska göra en prövning av de uppgifter som framkommer
vid registerkontrollen.
18
Regeringen kan däremot inte se att det finns något hinder mot att själva
registerkontrollen, i förekommande fall kompletterad med en särskild
personutredning, dokumenteras i ett intyg där endast resultatet av
kontrollen redovisas, exempelvis att det vid utförd registerkontroll inte
framkommit något som ger anledning att ifrågasätta personens
lämplighet från säkerhetssynpunkt. En sådan dokumentation bör kunna
göras av Säkerhetspolisen, som därmed inte behöver göra någon prövning av den kontrollerade personens lämplighet. I likhet med
Säkerhetspolisen anser regeringen att en bestämmelse om ett sådant
intygsförfarande bör införas i säkerhetsskyddslagen. Regeringen är
medveten om att de kontroller som ligger till grund för utfärdande av ett
sådant intyg inte fullt ut överensstämmer med vad som gäller för en
personal security clearance. Förslaget innebär alltså ingen harmonisering
av svensk lagstiftning till de system med personal security clearance
som tillämpas i vissa andra länder och organisationer. En sådan
tillnärmning kräver andra överväganden som inte ryms inom detta
lagstiftningsärende.
Säkerhetspolisen har anfört att det kan finnas risk för att en framställan
om registerkontroll och begäran om intyg görs endast för att kontrollera
om en viss person förekommer i polisens register. I avsnitt 8.1
beträffande registerkontroll efter framställan från en enskild eller hans
eller hennes arbets- eller uppdragsgivare har föreslagits att en reglering
om detta bör ha en fakultativ utformning. Det innebär att registerkontrollmyndigheten kan avstå från att göra en registerkontroll om det
finns någon grundad anledning till det, t.ex. om det skulle stå i strid med
svenska säkerhetsintressen. Om en registerkontroll inte har gjorts kan
givetvis något intyg inte heller utfärdas. Ett intyg bör heller inte kunna
utfärdas om det vid registerkontrollen eller den särskilda personutredningen framkommer uppgifter som av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bedöms ha betydelse för prövningen av den kontrollerade personens pålitlighet från säkerhetssynpunkt. Även bestämmelsen
om intyg bör därmed ges en fakultativ utformning.
Personer som redan genomgått en säkerhetsprövning i Sverige
Ofta förekommer det att personer som ska ta anställning i en främmande
stat eller en mellanfolklig organisation i Sverige är anställda i en
verksamhet där de redan är säkerhetsprövade. Detta gäller t.ex. för
anställda i Regeringskansliet som söker anställning i någon av EU:s
institutioner eller anställda vid Försvarsmakten som ska delta i
internationell verksamhet. Som har beskrivits i tidigare avsnitt går det i
sådana fall ofta till så att arbetsgivaren, som har en sedan tidigare
dokumenterad säkerhetsprövning, utfärdar ett intyg om prövningen till
den utländske arbetsgivaren. I de fall en utförd säkerhetsprövning redan
finns dokumenterad saknas skäl att göra ytterligare en registerkontroll
inför utlandsverksamhet, eftersom en sådan kontroll både kräver extra
resurser och innebär en förnyad kontroll av den enskilde. Den typen av
intygsutfärdande bör enligt regeringens mening därför kunna ske även
fortsättningsvis. Den bestämmelse om intygsutfärdande i säkerhets19
skyddslagen som nu föreslås är inte avsedd att hindra det förfarande som
nu beskrivits.
7.4
Överklagande
Regeringens förslag: Beslut som fattas med anledning av en
framställan om intyg bör inte kunna överklagas.
Promemorian innehåller inget förslag i denna del.
Remissinstanserna: Ingen remissinstans har framfört synpunkter i
denna del.
Skälen för regeringens förslag: Vid den säkerhetsprövning som
enligt nuvarande regler sker vid bl.a. myndigheter är det som huvudregel
den som bestämmer om registerkontroll som självständigt avgör om den
person som prövas ska få anlitas. För överprövning av sådana beslut
gäller allmänna arbetsrättsliga regler. Enligt dessa gäller hos en privat
arbetsgivare i princip fri anställningsrätt, medan statliga arbetsgivare är
skyldiga att fästa avseende endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst
och skicklighet. På det statliga området kan ett beslut i ett
tillsättningsärende i regel överklagas till överordnad myndighet, medan
den möjligheten inte finns i de fall där tillsättningsrätten är fri. Vid
säkerhetsskyddslagens införande gjordes därför bedömningen att det
saknades skäl att införa särskilda bestämmelser om rätt till överklagande
av sådana beslut. Samma bedömning gjordes vad gällde beslut att lämna
ut uppgifter efter en registerkontroll eller en särskild personutredning,
eftersom sådana beslut endast utgör ett led i beredningsförfarandet inför
säkerhetsprövningen (prop. 1995/96:129 s. 64 f.).
I de nu aktuella fallen kommer en framställan om ett intyg att kunna
resultera i några olika typfall. Ett sådant är att intyg inte utfärdas
eftersom ingen registerkontroll gjorts, t.ex. för att det ansetts kunna strida
mot svenska säkerhetsintressen (jfr avsnitt 8.1). Ett annat typfall är att en
registerkontroll gjorts och att ett intyg utfärdas om att ingenting framkommit som ger anledning att ifrågasätta personens lämplighet från
säkerhetssynpunkt. Ett tredje typfall är att en registerkontroll gjorts men
registerkontrollmyndigheten inte kan utfärda något intyg eftersom det
framkommit uppgifter om personen som bedömts relevanta för en
bedömning av personens pålitlighet från säkerhetssynpunkt. I de fall då
inget intyg utfärdas bör den enskilde givetvis ändå få någon form av
besked från myndigheten.
Som redogjorts för i tidigare avsnitt föreslås både bestämmelsen om
registerkontroll och bestämmelsen om intygsutfärdande få en fakultativ
utformning. Det är således inte någon rättighet för framställaren att
erhålla det begärda intyget. Artikel 6 i Europakonventionen, som ger
enskilda rätt till domstolsprövning av civila rättigheter, är därmed inte
tillämplig. Med hänsyn till de överväganden som ligger till grund för
besluten kan domstolsprövning heller inte anses lämplig. Ett avslag på en
begäran om intyg bör därför inte kunna överklagas.
20
7.5
Säkerhetsskyddsavtal
Regeringens bedömning: Säkerhetsskyddsavtal bör få träffas med ett
svenskt företag i fler fall än för närvarande. Ett sådant avtal bör få
träffas om det är nödvändigt för att ett företag ska kunna delta i
säkerhetskänslig verksamhet eller i en verksamhet som särskilt
behöver skyddas mot terrorism i en annan stat eller en mellanfolklig
organisation där Sverige är medlem.
Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller
har inte något att invända mot förslaget.
Skälen för regeringens bedömning: Av den problembeskrivning som
lämnats i avsnitt 6 framgår att ett svenskt företag, som önskar delta i ett
anbudsförfarande vid ett utländskt företag avseende annat än utveckling
eller produktion av försvarsmateriel, kan få problem om det utländska
företaget ställer krav på uppvisande av intyg om säkerhetsklarering. Har
det svenska företaget inte tidigare deltagit i något upphandlingsförfarande, och därför inte omfattas av ett säkerhetsskyddsavtal med
någon svensk myndighet, saknas grund för en svensk myndighet att
utfärda det begärda intyget. Företaget kan därför tvingas avstå från att
delta i upphandlingen. Liknande svårigheter kan även drabba svenska
företag som önskar delta i olika former av internationellt industriellt
samarbete, t.ex. inom den europeiska rymdorganisationen ESA.
Genom de förslag som lämnas i avsnitt 8.1-8.3 avhjälps dessa
svårigheter i viss mån. Ett företag som önskar inleda samarbete med ett
utländskt företag kan enligt förslagen framställa om registerkontroll för
de anställda och uppdragstagare som berörs av samarbetet, och på så sätt
få ett intyg om utförd registerkontroll.
Ofta krävs emellertid från det utländska företaget eller den mellanfolkliga organisationen att företaget kan visa upp ett fullgott säkerhetsskydd även i övrigt. Det kan handla om företagets hantering av
hemliga handlingar, besöksrutiner m.m. Genom att teckna ett säkerhetsskyddsavtal med en svensk myndighet kan ett företag visa upp att det har
ett fullgott säkerhetsskydd i dessa hänseenden. Enligt gällande rätt är
emellertid en förutsättning för ett sådant avtal, som träffas av Försvarets
materielverk, att avtalet är nödvändigt för att företaget ska kunna delta i
internationellt samarbete om utveckling eller produktion av försvarsmateriel (17 § säkerhetsskyddsförordningen). Förutsättningarna för att
träffa säkerhetsskyddsavtal överensstämmer alltså inte med förutsättningarna för registerkontroll inför utlandsverksamhet enligt 15 §
säkerhetsskyddslagen, utan registerkontroll får ske i vidare mån än
säkerhetsskyddsavtal får tecknas. Genom de förslag som lämnas ovan i
avsnitt 8.1-8.3 utvidgas möjligheterna till registerkontroll ytterligare.
Mot bakgrund av det behov som både näringslivsföreträdare och
myndigheter pekat på vad gäller utökade möjligheter att teckna
säkerhetsskyddsavtal (se bl.a. Ds 2006:20 s. 50 ff.) anser regeringen det
motiverat att säkerhetsskyddsavtal ska få tecknas i samtliga de fall då
registerkontroll får göras enligt 15 §. Det är enligt regeringens mening
rimligt att avtal får tecknas med ett svenskt företag också när företaget
21
ska delta i annan säkerhetskänslig verksamhet utomlands än sådan som
består i försvarsindustriellt samarbete. Detsamma gäller för verksamhet
som särskilt behöver skyddas mot terrorism. Eftersom möjligheten att
teckna säkerhetsskyddsavtal i den nu aktuella situationen är frivillig för
företag kan bestämmelser om sådana avtal enligt regeringens bedömning
ske i förordning, på samma sätt som tidigare gjorts beträffande avtal som
tecknas inför internationellt samarbete om utveckling eller produktion av
försvarsmateriel.
Regeringen kommer senare att ta ställning till vilken myndighet som
bör ha i uppgift att träffa säkerhetsskyddsavtal i de situationer som
behandlats ovan.
8
Ekonomiska konsekvenser, m.m.
De lagändringar som nu föreslås innebär dels att möjligheterna att
besluta om registerkontroll inför deltagande i utlandsverksamhet utökas,
dels att bestämmelser om intygsutfärdande införs i säkerhetsskyddslagen.
Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2006 infördes en
möjlighet för regeringen att delegera rätten att besluta om registerkontroll
på begäran av en mellanfolklig organisation (prop. 2005/06:137, bet.
2005/06:JuU27, rskr. 2005/06:243). Förslaget innebar en viss avlastning
för regeringen och motsvarande arbetsökning för den myndighet som
övertog ansvaret för frågan. Det hade dock ditintills varit frågan om
endast ett tjugotal ärenden per år och förslaget bedömdes därmed kunna
finansieras inom befintliga anslagsramar. Genom en förordningsändring
som trädde i kraft samma dag delegerade regeringen rätten att besluta om
registerkontroll i sådana fall till Rikspolisstyrelsen. Styrelsen, vars uppgifter i denna del fullgörs av Säkerhetspolisen, har därför redan uppgiften
att besluta om registerkontroll i samtliga de fall då framställan görs enligt
15 § säkerhetsskyddslagen.
Enligt uppgift från Säkerhetspolisen uppgick år 2008 antalet registerkontroller enligt 15 § säkerhetsskyddslagen till xx, vilket utgör en bråkdel av det totala antalet registerkontroller hos myndigheten, som för
samma år uppgick till ca 78 000. (Ska uppdateras)
De ändringar som nu föreslås innebär bl.a. att en framställan om
registerkontroll inför utlandsverksamhet kan göras även av den som
kontrollen avser eller av hans eller hennes arbets- eller uppdragsgivare.
Ändringen torde innebära en viss ökning av antalet framställningar om
registerkontroll. Detsamma gäller förslaget om att tillåta en registerkontroll också till skydd mot terrorism i eller mot en annan stat eller en
mellanfolklig organisation. Hur stor ökningen av antalet ärenden kommer
att bli är svårt att beräkna. En uppskattning kan dock göras utifrån det
antal förfrågningar om registerkontroll inför utlandsverksamhet som
årligen inkommer till Säkerhetspolisen från personer där det idag saknas
möjligheter för en sådan kontroll men där en kontroll torde kunna ske
med stöd av de lagändringar som nu föreslås. Enligt uppgift får
Säkerhetspolisen omkring 10–15 sådana förfrågningar per år. Även om
det kan vara vanskligt att ta dessa uppgifter till utgångspunkt för en
uppskattning av det framtida antalet framställningar om registerkontroll
22
ger de ändå en indikation på att det inte torde bli frågan om någon mer
betydande ökning.
Sammanfattningsvis bedömer regeringen att den ökning av antalet
framställningar om registerkontroll som förslaget kan leda till ryms inom
befintliga anslagsramar.
Förslaget innebär även att det i säkerhetsskyddslagen införs en
bestämmelse om utfärdande av intyg om utförd registerkontroll. Den nya
regleringen överensstämmer till viss del med det intygsutfärdande som
redan vid införandet av säkerhetsskyddslagen förutsattes att den
registerkontrollerande myndigheten skulle kunna utföra. Uppgiften
innebär inte att myndigheten ska göra några mer utförliga kontroller eller
någon bedömning av den enskilde, utan endast att resultatet av utförda
kontroller dokumenteras. Med hänsyn härtill och till det relativt
begränsade antalet ärenden det kan antas röra sig om bedömer regeringen
att förslaget i denna del knappast torde komma att påverka den
sammantagna arbetsbelastningen såvitt gäller personkontrollverksamheten.
Mot denna bakgrund bedömer regeringen att de merkostnader som
föranleds av lagförslaget kan finansieras inom befintliga ramar.
Lagförslagen kräver inte några övergångsbestämmelser.
9
Författningskommentar
15 § Registerkontroll får göras efter framställan från en annan stat, den person som
registerkontrollen avser eller dennes arbets- eller uppdragsgivare om
1. den person som framställan gäller har eller har haft hemvist i Sverige,
2. personen ska delta i en verksamhet i den andra staten på det sätt som anges i 13 §
första stycket eller som särskilt behöver skyddas mot terrorism, och
3. det för deltagandet gäller regler i den andra staten om registerkontroll som motsvarar
reglerna i denna lag.
Ska en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en säkerhetskänslig
verksamhet eller en verksamhet som särskilt behöver skyddas mot terrorism hos en
mellanfolklig organisation där Sverige är medlem, får registerkontroll göras, om
organisationen, den person som registerkontrollen avser eller dennes arbets- eller
uppdragsgivare har gjort en framställan om kontroll.
Paragrafen, som har behandlats i avsnitt 8.1, innehåller bestämmelser
om registerkontroll inför deltagande i säkerhetskänslig verksamhet i en
annan stat (första stycket) eller en mellanfolklig organisation (andra
stycket).
Ändringen innebär att en registerkontroll som avses i första eller andra
stycket får göras även efter en framställan av den person som kontrollen
avser eller hans eller hennes arbets- eller uppdragsgivare. Det är därmed
inte nödvändigt att framställan görs av en annan stat eller en mellanfolklig organisationen. Bestämmelsen innebär en ökad möjlighet för
enskilda att få till stånd en registerkontroll. För att en registerkontroll ska
få ske efter framställan av den enskilde eller dennes arbets- eller
uppdragsgivare krävs att övriga förutsättningar enligt paragrafen är
uppfyllda. Det innebär att den som framställan avser ska ha eller ha haft
hemvist i Sverige. Vidare måste det stå klart att personen i fråga
verkligen ska delta i säkerhetskänslig verksamhet. Är det frågan om
23
verksamhet i en annan stat krävs dessutom att det i den andra staten
gäller regler om registerkontroll för den aktuella verksamheten som
motsvarar reglerna i säkerhetsskyddslagen. Vidare innebär ändringen att
en registerkontroll som avses i första eller andra stycket får göras också
inför deltagande i verksamhet i en annan stat eller en mellanfolklig
organisation som särskilt behöver skyddas mot terrorism. Ändringen gör
det möjligt att, på samma sätt som gäller för verksamhet i Sverige,
genomföra en registerkontroll i fall då den verksamhet i utlandet där den
enskilde ska delta inte är säkerhetskänslig, men behöver skyddas mot
terrorism. Det kan, på samma sätt som i Sverige, röra sig om verksamhet
vid t.ex. kärnkraftverk och flygplatser.
15 a § Ett intyg får utfärdas över en registerkontroll som har utförts med stöd av 15 §.
Om en särskild personutredning har gjorts med stöd av 18 § andra meningen, får intyget
omfatta även den.
I paragrafen, som är ny, anges att en registerkontroll, och i förekommande fall en särskild personutredning, som görs inför deltagande i utlandsverksamhet får dokumenteras i ett intyg.
Genom bestämmelsen tydliggörs att ett intyg kan utfärdas över den
kontroll som får göras med stöd av 15 § inför deltagande i
utlandsverksamhet. Bestämmelsen ska kompletteras med en bestämmelse
i säkerhetsskyddsförordningen om vilken myndighet som utfärdar sådant
intyg, nämligen Rikspolisstyrelsen genom Säkerhetspolisen. Intygets
innehåll ska endast grundas på vad som framkommit vid registerkontrollen, och i förekommande fall personutredningen, och ska inte
innehålla någon bedömning av den kontrollerade personens lämplighet.
Bestämmelsen är fakultativ, vilket innebär att myndigheten inte har
någon skyldighet att utfärda det aktuella intyget.
Intyg kan med stöd av paragrafen utfärdas i de fall det vid registerkontrollen inte framkommer några uppgifter om den kontrollerade
personen. Intyg kan även utfärdas om uppgifter framkommer vid en
registerkontroll eller om det görs en särskild personutredning, men
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bedömer att uppgifterna enligt
säkerhetsskyddslagens bestämmelser inte får lämnas ut, t.ex. därför att de
inte bedöms ha betydelse för bedömningen av den enskildes pålitlighet
från säkerhetssynpunkt. I intyget kan anges exempelvis att det vid
företagen registerkontroll inte har framkommit något som ger anledning
att ifrågasätta NN:s pålitlighet från säkerhetssynpunkt.
Om det vid registerkontrollen eller vid en eventuell särskild
personutredning framkommer uppgifter som anses ha betydelse för
prövningen av den kontrollerade personens pålitlighet från
säkerhetssynpunkt kan myndigheten givetvis inte utfärda ett sådant intyg
som beskrivits ovan. En framställan om registerkontroll bör i ett sådant
fall kunna besvaras med ett besked om att Säkerhetspolisen inte kan
lämna några upplysningar om den kontrollerade personens pålitlighet
från säkerhetssynpunkt. Om den som framställt om kontrollen i ett sådant
fall önskar få del av de uppgifter som framkommit får en sedvanlig
sekretessprövning göras för att avgöra om uppgifterna kan lämnas ut.
24
15 b § Beslut enligt 15 a § får inte överklagas.
I paragrafen, som är ny, anges att beslut som fattats enligt 15 a § inte
får överklagas.
De situationer som skulle ha kunnat bli aktuella för överklagande är de
där Säkerhetspolisen besvarar en framställan om intyg med att den inte
kan lämna några upplysningar om den kontrollerade personens pålitlighet
från säkerhetssynpunkt. Ett sådant besked kan alltså inte överklagas. Det
är emellertid alltid möjligt att i en sådan situation begära att få ut
uppgifter som ev. kan finnas i polisens register. Ett negativt svar på en
sådan begäran kan överklagas som ett sedvanligt beslut i ett
sekretessärende.
18 § En särskild personutredning ska göras vid registerkontroll som avser anställning eller
annat deltagande i verksamhet, om anställningen eller deltagandet i verksamheten har
placerats i säkerhetsklass 1 eller 2. Detta gäller också när en framställan om registerkontroll
har gjorts enligt 15 §. Personutredningen ska omfatta en undersökning av den
kontrollerades ekonomiska förhållanden. I övrigt ska undersökningen ha den omfattning
som behövs.
I paragrafen anges i vilka fall en särskild personutredning ska göras.
Ändringen, som gjorts i andra meningen, är en konsekvens av att 15 §
har ändrats. Ändringen innebär att lokutionen ”av en annan stat eller en
mellanfolklig organisation” har utgått. Därigenom kan en särskild
personutredning göras i samband med en registerkontroll enligt 15 § inte
enbart när framställan om registerkontroll gjorts från en främmande stat
eller en mellanfolklig organisation där Sverige är medlem, utan även när
den gjorts av en enskild person eller av dennes arbets- eller
uppdragsgivare.
25
Sammanfattning av promemorian Några frågor om
säkerhetsprövning inför utlandsverksamhet, m.m.
(i fråga om säkerhetsprövning inför utlandsverksamhet, m.m.)
Bilaga 1
Som bakgrund till den första delen av mitt uppdrag har i mina direktiv
antecknats att det i vissa bilaterala avtal som Sverige har ingått, och
internationella konventioner som Sverige har ratificerat, förutsätts att ett
intyg om säkerhetsklarering kan utfärdas för deltagande i arbetet. Av
intyget skall framgå att personen eller företaget godkänts för hantering av
sekretessbelagda uppgifter. Ett exempel är säkerhetsbestämmelserna för
European Space Agency (ESA). Enligt dessa skall alla personer som kan
komma att få tillgång till klassificerad ESA-information säkerhetsklareras. Det är enligt vad som antecknats i direktiven tveksamt om
arbetet inom ESA alltid kan anses röra rikets säkerhet eller behovet av
särskilt skydd mot terrorism. Det blir för sådana fall svårt att motivera en
registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagens bestämmelser.
Det som nu sagts gäller även svenska företags möjligheter att genom
upphandling eller på annat sätt delta i affärsprojekt av olika slag där det
för deltagande krävs någon form av säkerhetsklarering.
Utgångspunkten för den säkerhetsskyddsreglering som gäller i dag är
att säkerhetsprövning och registerkontroll görs med hänsyn till svenska
säkerhetsintressen. Regeringen tog emellertid i propositionen till SäkL
härutöver upp några särskilda förhållanden och intressen inom
näringslivet. Regeringen uppgav att Säkerhetsskyddsutredningen (SOU
1994:149) genom kontakter med företrädare för näringslivet hade fått
påpekat för sig vilka olägenheter som kunde drabba näringslivet. Vid
kontakter med myndigheter och försvarsindustrin hade Säkerhetsskyddsutredningen uppmärksammats på bl.a. att det fanns ett behov av att få
registerkontroll utförd när företrädare för ett svenskt företag skulle
besöka eller verka vid en myndighet eller ett företag utomlands .
Samma behov fanns enligt utredningen när ett svenskt företag skulle
inleda ett försvarsindustriellt samarbete med ett företag i utlandet och det
som ett krav för samarbetet ställdes att det svenska företaget hade ett
godtagbart säkerhetsskydd och att personalen var kontrollerad. Särskilt
från försvarsindustrins sida hade man understrukit att behovet antagligen
skulle komma att öka i framtiden, bl.a. till följd av att företagen behövde
kunna inleda ett utvecklingssamarbete med andra företag redan innan
något avtal om upphandling för svenska försvarsändamål kommit till
stånd. Enligt Säkerhetsskyddsutredningen saknade dessa synpunkter inte
viss tyngd. Uppgifter som rör exempelvis nya tekniska landvinningar,
anförde utredningen, eller forskningsrön kan i och för sig ha ett
betydande skyddsvärde såväl för företagen som för nationen som helhet.
Utredningen lade fram förslag för att möjliggöra registerkontroller i
dessa fall och menade att dessa kunde underlätta för svenska företag att
konkurrera på den internationella marknaden. Arbetskraftens ökade
rörlighet hade enligt utredningen medfört ett ökat behov av biträde över
gränserna med sådan kontroll.
26
Regeringen anslöt sig till Säkerhetsskyddsutredningens överväganden Bilaga 1
och föreslog de regler i 15 § SäkL som senare infördes och i dag alltså
möjliggör registerkontroll för nämnda ändamål. I 17 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633, SäkF) intogs en regel som möjliggör säkerhetsskyddsavtal vid internationellt försvarsindustriellt samarbete. I SäkL
finns sålunda sedan lagens tillkomst särskilda undantagsregler enligt
vilka det är möjligt att efter en framställan från en annan stat eller från en
mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem göra registerkontroll även i vissa andra fall än då det krävs med hänsyn till svenska
intressen. Och den nämnda bestämmelsen i SäkF tillvaratar inte endast
svenska intressen.
Efter samtal med företrädare för Säkerhetspolisen, Svenskt Näringsliv
genom NSD (Näringslivets säkerhetsdelegation) samt FMV (Försvarets
materielverk) och andra berörda organ har jag vid en samlad bedömning
kommit fram till att följande enskilda omständigheter är särskilt
problematiska när enskilda fysiska personer eller företag har ett intresse
av att delta i en verksamhet utomlands och det för deltagandet krävs att
personerna eller företagen kan visa upp någon form av intyg över en
genomförd säkerhetsprövning.
1) Tillämpningen av 15 § SäkL förutsätter bl.a. att en ”framställan”
har gjorts från den andra staten eller den mellanfolkliga organisationen.
2) Reglerna i SäkL om säkerhetsprövning, i förekommande fall med
registerkontroll, gäller endast för fysiska personer. Författningsstöd
för att ingå säkerhetsskyddsavtal med företag finns endast
beträffande upphandlingssituationer (8 § SäkL) och sådan verksamhet som består i internationellt försvarsindustriellt samarbete (17 §
SäkF). Därför är också möjligheterna att utfärda intyg om utförd
säkerhetsprövning av företag i motsvarande grad begränsade.
Grunden för de problem som föreligger får anses ligga främst i de
stadgade förutsättningarna för säkerhetsprövning och registerkontroll,
och inte i det förhållandet att särskilda regler om säkerhetsklarering
saknas.
Om man utgår från den intresse- och behovsbedömning som
redovisades i förarbetena till den nuvarande regleringen kan man, inte
minst mot bakgrund av de synpunkter som på senare tid förts fram av
olika företrädare för Säkerhetspolisen, Svenskt Näringsliv, FMV och
andra berörda organ, konstatera att de nuvarande reglerna inte har fått det
genomslag i praktiken som får antas ha varit avsikten vid reglernas
tillkomst.
För att säkerhetsskyddsregleringen skall bli mer ändamålsenlig föreslår
jag att registerkontroll enligt 15 § SäkL får – under de övriga
förutsättningar som gäller redan i dag – ske även efter framställan därom
från den som registerkontrollen avser eller dennes arbets- eller
uppdragsgivare.
Jag föreslår vidare att registerkontroll inför deltagande i verksamhet
utomlands får ske även till skydd mot terrorism. Detta åstadkoms genom
ett tillägg i 14 § SäkL och en ny paragraf i SäkF.
Slutligen föreslår jag i nämnda syfte att FMV genom en ändring i 17 §
SäkF får träffa avtal om säkerhetsskydd med ett svenskt företag även när
det är nödvändigt för att företaget skall kunna delta i verksamhet – i en
27
annan stat eller en mellanfolklig organisation där Sverige är medlem – Bilaga 1
som i Sverige skulle ha varit aktuell för inplacering i någon av
säkerhetsklasserna. Samma möjlighet ges för de fall då verksamheten i
den andra staten eller den mellanfolkliga organisationen behöver skyddas
mot terrorism.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.
28
Promemorians författningsförslag
(såvitt avser säkerhetsskyddslagen)
Bilaga 2
Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)
Härigenom föreskrivs att 14, 15 och 18 §§ säkerhetsskyddslagen
(1996:627) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §
Registerkontroll får göras även i
andra fall, om det behövs för
skyddet mot terrorism och det
finns särskilda skäl. Föreskrifter
om detta meddelas av regeringen,
utom såvitt gäller riksdagen och
dess myndigheter.
Registerkontroll får göras även i
andra fall, om det behövs för
skyddet mot terrorism i eller mot
Sverige, en annan stat eller en
mellanfolklig organisation där
Sverige är medlem, och det finns
särskilda skäl. Föreskrifter om
detta meddelas av regeringen,
utom såvitt gäller riksdagen och
dess myndigheter.
15 §1
Registerkontroll får göras efter framställan från en annan stat, om
1. den person som framställan gäller har eller har haft hemvist i
Sverige,
2. personen skall delta i en verksamhet på det sätt som anges i 13 §
första stycket, och
3. det för deltagandet gäller regler i den andra staten om registerkontroll som motsvarar reglerna i denna lag.
Skall en person som har eller har haft hemvist i Sverige delta i en
säkerhetskänslig verksamhet hos en mellanfolklig organisation där
Sverige är medlem, får registerkontroll göras, om organisationen har
gjort en framställan om kontroll.
Det som sägs i första respektive
andra stycket gäller även om det
inte har gjorts en framställan om
registerkontroll från den andra
staten eller den mellanfolkliga
organisationen, förutsatt att den
person som registerkontrollen
avser eller dennes arbets- eller
uppdragsgivare har gjort en framställan om en sådan kontroll.
1
Senaste lydelse 2006:347.
29
18 §
En särskild personutredning
skall göras vid registerkontroll
som avser anställning eller annat
deltagande i verksamhet, om
anställningen eller deltagandet i
verksamheten har placerats i
säkerhetsklass 1 eller 2. Detta
gäller också när en framställan om
registerkontroll har gjorts av en
annan stat eller en mellanfolklig
organisation enligt 15 §. Personutredningen skall omfatta en undersökning av den kontrollerades
ekonomiska förhållanden. I övrigt
skall undersökningen ha den
omfattning som behövs.
Bilaga 2
En särskild personutredning
skall göras vid registerkontroll
som avser anställning eller annat
deltagande i verksamhet, om
anställningen eller deltagandet i
verksamheten har placerats i
säkerhetsklass 1 eller 2. Detta
gäller också när en framställan om
registerkontroll har gjorts enligt
15 §. Personutredningen skall omfatta en undersökning av den
kontrollerades ekonomiska förhållanden. I övrigt skall undersökningen ha den omfattning som
behövs.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.
30
Förteckning över remissinstanserna
Bilaga 3
1. Riksdagens ombudsmän (JO),
2. Kammarrätten i Göteborg,
3. Justitiekanslern,
4. Rikspolisstyrelsen,
5. Säkerhetspolisen,
6. Registernämnden,
7. Kommerskollegium,
8. Försvarsmakten,
9. Försvarets materielverk,
10. Försvarets radioanstalt,
11. Krisberedskapsmyndigheten,
12. Kustbevakningen,
13. Statens kärnkraftsinspektion,
14. Affärsverket Svenska Kraftnät,
15. Elsäkerhetsverket,
16. Rymdstyrelsen,
17. Statens energimyndighet,
18. Post- och telestyrelsen,
19. Sjöfartsverket,
20. Luftfartsstyrelsen
21. Konkurrensverket,
22. Verket för näringslivsutveckling,
23. Sveriges Kommuner och Landsting,
24. Sveriges advokatsamfund,
25. Svensk Handel,
26. Föreningen Svenskt Näringsliv,
27. Företagarna,
28. Sveriges Hamnar,
29. Näringslivets regelnämnd
31
