Nr
4
En röst i upprättelsens tider
Utgiven av
rådet för
främjande
av svensk
messiasrörelse
Nr 4 Årgång 1 – 19 augusti 2012 – 1 Elul 5772 – Ansvarig utgivare Johan Bladh – [email protected]
Rättfärdighet
Psalm 119:5 (SFB) O, att mina vägar vore rätta,
så att jag höll dina stadgar! Vers 7: Jag vill tacka
dig av uppriktigt hjärta, när jag lär känna dina
rättfärdiga domslut. Vers 40: Jag längtar efter
dina befallningar, håll mig vid liv genom din rättfärdighet. Så följer verser om den Eviges rättfärdighet, och om längtan efter att hålla hans bud
och stadgar, i hela psalmen. Av denna psalm,
liksom genom hela bibeln kan vi förstå och inse
att den Evige är rättfärdig. När man då älskar
och fruktar honom och lär känna hans rättfärdighet och hans barmhärtighet, vill man som
psalmisten även längta efter att få hålla hans
bud.
Vad är då rättfärdighet? Ordet rättfärdig är förklarat i en svensk ordbok med: ”som lever ett
gott och moraliskt liv och därmed är fri från
synd” (mest ett religiöst uttryck), eller: ”som är
moraliskt riktigt grundad”. Vi kan förstå att det
handlar om att följa en livsstil, som bygger på
uppsatta regler och bud. Följer vi vägen fungerar
vårt liv, följer vi inte reglerna uppstår konsekvenser. Det hebreiska ordet för rättfärdig är ”tsadik”,
vilket inte innebär att man är fri från synd eller är
fullkomlig. Man kan alltså vara rättfärdig även
om man inte är fullkomlig, utan har gjort sig
skyldig till synd, som är brott mot lagen.
Jag vill ta Noa som exempel. I 1 Mos. 6:9 står
det: ”Detta är Noas fortsatta historia. Noa var en
rättfärdig man och fullkomlig bland sina samtida.
Han vandrade med Gud. Noa hade beslutat att
1 vandra med Elohim. Vad bestod då Noas rättfärdighet i? Varifrån hade han fått kännedom om
den Eviges vilja med människans vandring på
jorden? Detta är några
MessiasBladet nr 4
frågor som jag vill speInnehåll:
kulera omkring utifrån
Ledare s.1
Vägen s.2
min kunskap om den
Reportage s.6
Evige, hämtat från biKost & Hälsa s.7
belns ord, predikningar
Betraktelse s.8
och från undervisning
Bön på sabbaten s.9
Hebreiska ord s.10
jag har fått.
Videoklippet s.10
Vittnesbörd s.11
Månadens kod s.12
Juridik s.13
Först frågar jag mig,
varifrån hade han fått
kännedom om den Eviges vilja? Om vi ser tillbaka på när Adam skapades, kan man tänka sig att den fullkomliga varelsen levererades till jorden med en instruktionsbok. Det är ju så det är, när man erhåller en
komplicerad produkt. Man får en instruktionshandling medsänd. Bättre är väl att säga, att när
Adam skapades så fick han en vägbeskrivning.
Denna vägbeskrivning vill jag tro var komplett.
Hela lagen fanns där, men allt var inte aktuellt
just då. Vissa delar skulle få sin verkan när den
Evige upprättade förbunden med människor i
olika situationer. Ett förbund var Noaförbundet,
som fortfarande gäller, ett annat var förbundet
med Israels folk, och ytterligare ett var det förnyade förbundet i Jeshua Messias.
Vad bestod Noas rättfärdighet i? Det finns vissa
rabbiner som säger att det inte var samma höga
Noa och hans rättfärdighet som en av de sämsta
egenskaper en människa kan ha.
rättfärdighetskrav då, som det blev senare. Man
kan ju förstå att det finns olika rättfärdighetskrav
beroende på tid, kunskap, och ställning inför den
Evige. Jeshua kräver mer av sina lärjungar än
vad Torán kräver av folket. Den Eviges rättfärdighet är inte densamma som människans rättfärdighet, den är oföränderlig, men han är även
barmhärtig när vi ödmjukar oss. Om vi följer
släktleden fram till Noa i Torán kan vi tänka oss
att de som nämns är rättfärdiga människor. Det
fanns säkert många människor som var rättfärdiga, men när floden kom fanns det bara en som
var fullkomlig i sin samtid. Hans närmaste var
säkert rättfärdiga människor. Sem var troligen en
av dem som undervisade i gudsfruktan och rättfärdighet för många människor, efter floden,
fram till Abrahams och Isaks tid.
Ytterligare en rättfärdighetsgärning Noa utförde,
kan man förmoda, var att upprätthålla och fira
sabbatsdagen. Om sabbatsdagen gavs till Adam,
är det troligt att de gudfruktiga människorna fram
till Noas tid respekterade sabbaten som en vilodag, och att även Noa och hans familj då följde
den seden. Min tro är att den Evige instiftade
sabbaten när han hade skapat himmel och jord.
Denna tro grundar sig på att den Evige uttrycker
klart och tydligt att på den sjunde dagen, efter
arbetet, vilade han. Den Evige behöver naturligtvis inte vila, men människan behöver vila. Han
gav människan en fingervisning. – Du, människa,
behöver vila efter ditt arbete. Eftersom du är helt
upptagen med att arbeta och sträva, och därmed
inte tänker så mycket på mig, vill jag att du stannar upp och är tillsammans med mig, för jag
längtar efter att få vara tillsammans med dig.
Noas rättfärdighet bestod sannolikt i att han dyrkade endast en Gud, han hädade inte, han mördade inte, han talade inte illa om människor,
han spred inte falska rykten, och han sådde inte
splittring bland sina medmänniskor, även om han
blev hånad och föraktad. Han hade respekt för
skapelsen och visste vilka djur som var rena. Han
var helt trogen sin hustru och familj. Han fostrade sina barn i gudfruktigt leverne. Troligen gav
han full lön till sina arbetare, när han behövde
hjälp att bygga arken. Han undanhöll förmodligen ingen skatt till skatteverket och lurade ingen
människa, och gav troligtvis tionde. Han frambar
även offergåvor till den Evige. Ja allt det som en
rättfärdig man bör göra. Att ta Noa som förebild
i att utöva rättfärdighet, är väl något som vi alla,
som vill leva ett rättfärdigt och gudfruktigt liv skall
kunna göra. Han var ju så rättfärdig i sin samtid,
att den Evige kunde ge honom en belöning som
ingen annan har fått, nämligen att överleva den
mest fruktansvärda katastrof som någonsin har
skett på jorden, och som aldrig kommer att inträffa igen. Jag vill gärna bekänna mig till Noas
rättfärdighet. Jag bekänner mig gärna till Noaförbundet, och vill betrakta allt förlöjligande av
Inom Noaförbundet finns det sju grundlagar,
men det betyder inte att de är de enda lagarna
som Noa, och alla andra människor, skall följa
för att leva ett rättfärdigt och gudfruktigt liv. Till
exempel; att vila på sabbaten är en viktig del av
ett sunt och gudfruktigt liv, en annan är förordningen att hedra sina föräldrar.
Psalm 119:169-172 HERRE, mitt rop kommer inför dig, ge mig förstånd enligt ditt ord. Min bön
kommer inför ditt ansikte, rädda mig enligt ditt
tal. Mina läppar flödar över av lov, ty du lär mig
dina stadgar. Min tunga prisar ditt ord, ty alla
dina bud är rättfärdiga.
Nästa månad kommer jag att fortsätta mina tankar om rättfärdighet och dom, men även om
barmhärtighet.
God månad!
Johan
[email protected]
2 Vägen
Förra månaden talade vi om att vi nu lever i en
tid då fler och fler icke-judar som går på Vägen
får en stark längtan efter att gå upp till Sion för
att lära sig Torán direkt från källan. Profeternas
ord håller på att uppfyllas genom dessa som vill
lära känna den Eviges vägar på ett grundligare
sätt för att kunna vandra på hans stigar (Jes. 2:3;
Mika 4:2).
hitta stöd både i Tanach (GT) och i de Messianska Skrifterna (NT) för denna uppfattning.
Mötet i Apostlagärningarna 15 presenterar en
medelväg mellan dessa extrema ståndpunkter. Å
ena sidan är det sant att judarna genom omskärelseförbundet och den skrivna och den muntliga
Toráns givande har avskilts från andra folk till att
vara annorlunda. Men samtidigt är det klart att
många av de bud som gavs till Israel även är exempel för folken på hur människan kan leva på
en hög andlig, moralisk och social nivå som leder till framgång i allt.
Inom denna himmelskt inspirerade rörelse finns
två ytterligheter. Den ena lär att alla som tar
emot Jeshua bland hedningarna måste hålla alla
Toráns bud lika väl som judarna. De som förespråkar denna linje utgår från orden i Torán som
säger att ”samma lag” – i hebreiskan ”en lag” –
skall gälla för infödingen och för främlingen (2
Mos. 12:49; 3 Mos. 24:22; 4 Mos. 15:6, 29).
En sådan tolkning leder nödvändigtvis till uppfattningen att alla som bland hedningarna får del
av frälsningen, måste omskära sina män och
hålla allt vad Torán förespråkar för Israels folk.
Stora problem uppstår dock bl.a. med bud som
gäller tempeltjänsten och andra bud som är direkt knutna till Israels land.
Det intressanta av slutsatsen i Apostlagärningarna 15 är att Jaakov – som var huvuddomaren i
det messianska rådet – enbart sätter en nedre
gräns för vad som är nödvändigt för de hedningar som blivit trogna Israels Gud. Dörren lämnas
öppen för den som vill lära sig och hålla mer ur
Torán. (Apg. 15:21)
Likheten mellan de fyra krav som där ställs upp
och den muntliga traditionens lära om de sju
buden är anmärkningsvärd. Det verkar dock som
om dessa fyra inte skall ses som en ersättning för
de sju buden utan snarare som en skärpning av
vissa av dem. Lägg märke till att dessa fyra inte
beskrivs någon gång som bud utan nödvändiga
saker som de troende bland hedningarna gör väl
i att hålla sig ifrån. (Apg. 15:28-29)
Ett annat konfliktområde är frågan hur mycket av
den muntliga torán som skall gälla och hur
mycket av rabbinernas auktoritet som skall erkännas. Detta leder ofta till att de som följer
denna inriktning får en karaitisk-liknande uppfattning som förkastar det rabbinska ledarskapet
och den muntliga torán/traditionen, vilket i praktiken leder till att man tvingar juden att lämna
mycket av sitt kulturella och andliga arv och skilja
sig från troheten till sitt folk, om han skall kunna
leva efter ”samma lag” som ”främlingen”.
Det faktum att bara fyra saker nämns här är inget
bevis för att de sju buden inte skulle gälla. Både
Paulus brev och Petrus andra brev, som speciellt
riktades till de troende icke-judarna, visar klart att
de sju buden är grunden för ett rättfärdigt liv
bland folken.
Den andra ytterligheten följer den mest extrema
linjen hos vissa rabbiner som lär att Noas ättlingar – de s.k. noakiterna – enbart har sju bud
att efterfölja och är därför förbjudna att uppfylla
de bud som gavs till Israel på Sinai. Eftersom Israels folk är avskilt från de andra folken genom
Toráns bud får inte de andra folken göra som
de, för att inte sudda ut skillnaden mellan dem.
Problemet med denna linje är att det är svårt att
2 Mosebok 20 talar om hur Israels folk stod vid
Sinai berg och fick se och höra de tio orden basuneras ut från toppen av berget. Dessa bud
gavs inte till de andra folken, utan speciellt till
dem som på ett fysiskt sätt hade befriats från slaveriet i Egypten. Det första ordet lyder: ”Jag är
den Evige, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur slavhuset”. Detta tolkas av rabbi3 nerna som ett av de positiva buden av de 613,
budet att tro på Guds existens, vilket naturligtvis
också gäller för alla människor.
sa den Evige egentligen? Sa han det ena eller
det andra? Rabbinerna löser detta genom att
lära att den Evige talade två utsagor på samma
gång. Med andra ord sa den Evige både det som
står i 2 Mos. 20 och i 5 Mos. 5 samtidigt. Vid
sabbatens ingång sjunger man i synagogorna
runt om i världen ”Shemor ve-zachor be-dibur
echad” – ”Håll och kom ihåg, i ett enda uttalande”.
Men alla människor har inte befriats från Egyptens slaveri, så vi måste dra slutsatsen att de tio
orden blev givna speciellt till Israel. I 2 Mos
34:28 och 5 Mos 4:13 står det att de tio orden
hör samman med förbundet. Trots att flera av
dessa bud finns i Noas sju bud måste vi ställa oss
frågan om verkligen alla dessa tio även gäller för
dem som inte är medlemmar i Sinaiförbundets
folk. Och i så fall i vilken utsträckning.
Vi skall nu analysera skillnaden mellan dessa två
texter:
1a) Tänk på sabbaten, till att helga den
Vi skall nu speciellt koncentrera oss på det fjärde
ordet: ”Tänk på (hebreiska: kom ihåg) sabbatsdagen, så att du helgar den. Sex dagar skall du
arbeta och förrätta alla dina sysslor; men den
sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då
skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som
är hos dig inom dina portar. Ty på sex dagar
gjorde HERREN himmelen och jorden och havet
och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde
dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.” (2 Mos 20:8-11 1917års
övers.)
2a) Håll sabbaten, till att helga den
1b) ty på sex dagar… vilade på sjunde dagen
2b) kom ihåg att du var slav… din Gud har
fört dig ut därifrån
1c) därför har den Evige välsignat sabbaten
och helgat den
2c) därför har han befallt dig att hålla sabbaten
Den första texten framhåller sabbatens samband
med skapelsen medan den andra texten visar
sabbatens anknytning till befrielsen ur Egypten.
Låt oss jämföra vad Moshé rabbenu sa när han
på Moabs hedar inför nästa generations israeliter
citerade vad den Evige hade talat från berget:
”Håll sabbatsdagen, så att du helgar den, såsom
HERREN, din Gud, har bjudit dig. Sex dagar skall
du arbeta och förrätta alla dina sysslor; men den
sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då
skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare eller din tjänarinna, eller din oxe eller din åsna eller någon av
dina dragare, ej heller främlingen som är hos dig
inom dina portar; på det att din tjänare och din
tjänarinna må hava ro såväl som du. Du skall
komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens
land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut
därifrån med stark hand och uträckt arm; därför
har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.” (5 Mos 5:12-15 1917)
Om vi nu går tillbaka till det vi sa innan, att
dessa ord blev givna till förbundsfolket, så måste
vi erkänna att sabbaten på ett speciellt sätt blev
given till dem. Andra texter i Torán visar också
hur sabbaten blev given som ett förbundstecken
mellan den Evige och Israels folk (2 Mos. 16:29;
31:13-16). Därför är brott mot sabbaten – genom att t.ex. tända eld – ett så allvarligt brott att
det bestraffas med döden (2 Mos. 31:14; 35:23; 4 Mos. 15:32-36). För juden är brott mot
sabbaten en fråga om liv och död, både i denna
världen och i den tillkommande. Är det så för
icke-juden? Nej, icke-juden har inte fått sabbaten
som ett förbundstecken.
Men eftersom sabbaten inte kommer från uttåget
ur Egypten utan från skapelsen har den ändå att
göra med alla människor, men dock inte som ett
förbundstecken.
Hur kommer det sig att det står olika i dessa två
texter? Citerade Moshé rabbenu fel? Varför är
det två olika versioner av det fjärde ordet? Vad
4 Adam, den första människan, blev skapad till
Guds avbild den sjätte dagen i skapelseveckan.
Dagen efter fick han uppleva hur den Evige vilade från sitt skapelseverk. Adam kallas i Lukas
3:38 för Guds son vilket innebär att han var
Guds representant och efterföljare. Om därför
Adams Fader vilade på sabbatsdagen så gjorde
också Adam det, och då fick han också del av
den välsignelse som gavs speciellt till sabbatsdagen. (1 Mos. 2:3)
bud om att hålla sabbaten, bara komma ihåg
den, sedan skapelsen, så att den blir avskild.
Israel har alltså mycket strängare bud när det
gäller sabbaten.
Juden är tvungen att hålla sabbaten och får dubbel välsignelse när han gör det. Icke-juden blir
inte straffad om han inte håller sabbaten utan
välsignad om han kommer ihåg sabbaten och
avskiljer den från de andra dagarna för att
tillägna den åt den Evige.
Jeshua sa: ”Sabbaten blev gjord för människan
och inte människan för sabbaten. Så är Människosonen Herre också över sabbaten.” (Mark.
2:27-28)
Hur skall då de rättfärdiga bland folken kunna
komma ihåg sabbaten till att avskilja den? Det
första man måste veta är när sabbaten börjar
och slutar. 1 Mosebok 1 lär att solen, månen
och stjärnorna blev givna till att bestämma dagar
och tider. Dagen slutar och börjar vid solnedgången, speciellt när man kan se två eller tre
stjärnor (3 Mos. 23:32). Det innebär då att om
man skall vara på säkra sidan räknar man att
sabbaten börjar strax innan solnedgången på
fredag kväll och slutar när man kan se tre små
stjärnor på lördag kväll.
Det lär oss två saker – att sabbaten, som kommer från skapelsen, inte blev gjord enbart för judarna, utan för människan. Ordet människa är
exakt samma som Adam på hebreiska. Med
andra ord, sabbaten blev gjord för Adams skull.
Fanns bara judarna i Adam när han lärde sig att
vila på sabbaten? Fanns inte alla andra människor där också? Av det lär vi oss att sabbaten
inte är en exklusiv gåva till Israel och det judiska
folket, utan också blev gjord för alla människor
på jorden. Däremot är inte sabbaten ett tecken
på något förbund mellan den Evige och mänskligheten, som det är ett förbundstecken mellan
Honom och judarna.
Eftersom sabbatsbudet är så viktigt för judarna
har de infört ett säkerhetsstaket före och efter
sabbaten, så de flesta följer praxisen att börja 18
minuter innan solnedgången och sluta 45 minuter efter. (Undantag görs vid vissa tider av året i
länder som är långt från ekvatorn, exempelvis
Sverige.)
Det andra vi lär oss är att eftersom Människosonen är herre över sabbaten innebär det att alla
de som medvetet går in i sabbaten för att avskilja
den på något sätt kommer under Människosonens herravälde.
Den icke-jude som vill vandra på den Eviges väg
bör tänka på sabbaten till att avskilja den. Då får
han del av den välsignelse som är nerlagd i den
dagen. Om han dessutom väljer att även hålla
sabbaten i den mån det är möjligt kommer han
att bli extra välsignad. (Jes. 56:2-7)
Om vi nu går tillbaka till texterna om sabbaten i
det fjärde ordet som gavs på berget så ser vi att
när sabbaten är kopplad till skapelsen så är det
fråga om att komma ihåg den, medan det finns
ett samband mellan att hålla sabbaten och att bli
befriad från Egypten. Komma ihåg och hålla är
inte samma sak. Israels folk var både med vid
skapelsen och vid Sinai och därför måste de
både komma ihåg och hålla sabbaten för att
kunna helga – avskilja – den. Men hedningarna,
som inte var med vid Sinai, har inte fått något
Hur skall man på ett praktiskt sätt kunna komma
ihåg och eventuellt hålla sabbaten så att den blir
avskild?
Det kommer vi att ta upp i kommande avsnitt.
Ketriel
[email protected]
5 Reportage
Israelresa med Folke Holtz
som
ägs
av
jeshuatroende judar och som undervisade oss.
Sedan passade vi på att handla i
Moriabokhandeln.
Vi kom från flygplatsen till vårt lilla hotell, House
57, och gjorde oss sedan redo för en utflykt med
Jerusalems nya spårvagn. Vi anpassade oss
snabbt från ett regnigt Stockholm till Jerusalem
där det uppskattningsvis var 35˚C.
Efter lunchen åkte vi till Uri Marcus som gjorde
ett referat av sin nya bok, som hade ett judiskt
perspektiv. Sist men inte minst, på kvällen hade vi
besök av Ketriel Blad på House 57 som gjorde
en mycket tydlig presentation av hur vi bör ta
hand om sabbaten, och han kontrasterade relevanta stycken i Torán från andra och femte Moseboken.
Nästa dag åkte vi till Hebreiska universitet i Jerusalem på Scopusberget. Utöver de akademiska
institutionerna fanns där även en universitetssynagoga. Det var en vacker kombination av modern arkitektur och välskötta parker. Sedan åkte
vi vidare till Olivberget, och Folke förklarade de
bibeltexter som relateras till platsen samt visade
olika platser som ligger i närheten, såsom
Getsamani. Efter lunchen begav vi oss till Yad
Vachem museum - som påminner oss om
förintelsen av nästan 7 miljoner judar under
nazismen.
På torsdagen besökte vi Masada och Qumran.
Under resan kunde vi se en hel del oaser som
har skapats av kibbutzer, på en av världens
varmaste platser. Vi fick även tillfälle att bada i
Döda Havet. Efter en sen lunch återvände vi till
Jerusalem. Senare besökte vi en professor från
Hebreiska Universitetet som hade ett föredrag,
och samtalade med oss om Israels politiska situation, i synnerhet i relationen till araber.
På tisdagen reste vi norrut, och på vägen genom
det torra ökenliknande landskapet såg vi oaser
med planteringar av oliver, vindruvor, palmer
och bananer. Vi nådde så småningom Tiberias
som är en av Israels största städer. Norr om
staden ligger Ginosar, en kibbutz som har blivit
en turistattraktion på grund av den s.k.
Jesusbåten som är daterad mellan år 70 f.v.t. till
år 70 e.v.t. Det visar på en del av Israels
vetenskapliga talanger. Vidare norrut stannade vi
vid Kfar Nahum vars ruiner har restaurerats,
exempelvis resterna av synagogan och grunderna
på de olika husen. Vi avslutade dagen genom att
besöka en utsiktspunkt i Golan; där kan man
observera hela Kinneret. Därefter åt vi på en
fiskrestaurang i kibbutzen Ein gev.
På fredagen besökte vi Lemaan Zion, där vi togs
emot av Hillel Goldberg som förklarade för oss
organisationens filantropiska verksamhet. Goldberg är en överlevande från förintelsen, och han
pratade svenska med oss. Han kommer för övrigt
till flera orter i Sverige i november. Efteråt delade
vi på oss, och själv följde jag med Folke till Mea
Shearim, medan resten av gruppen gick till Davids museum. Dagen avslutades med en sabbatsmiddag i House 57.
Under sabbaten kom Efraim och Rimona, och vi
åt lunch tillsammans och hörde deras vittnesbörd
om deras erfarenheter i Israel. De tog bland annat upp hur Jeshua uppfattas av många ledande
rabbiner i Israel.
På den fjärde dagen besökte vi en yeshiva i
gamla Jerusalem; det var en kombination av
undervisning och kulturminnesvård i lokalen.
Folke visade oss sedan två av de viktigaste
historiska platserna i Jerusalem – Cardogatan
från
Romartiden
och
Hiskiamuren
från
profeternas tid. Vi besökte också en bokhandel
Sedan åkte vi till Folkes synagoga där det var ett
möte kl. 18.00. Folke fick läsa texten ur Torán.
Efter kidushen blev det en intressant kommentar
och diskussion över veckans parashá.
Alberto Patrickson
6 Kost & hälsa
Inom omskärelseförbundet är halacha en ständigt pågående process, där du kan hitta direktiv
för vad som idag är lämplig mat. Något som inte
är fallet när det gäller oss hedningar som kommit
till tro på Israels Messias. Jag ser flera förklaringar till det, dels har vi fått en betydande frihet, vilket vi t.ex. ser i Rom 14 och Apg. 15. Men jag
tror även att en del av förklaringen ligger i den
uppdelning i två religioner som blev konsekvensen av det andra templets förstörelse år 70 e.kr.
Jag ser att man inom kristendomen gärna ville
distansera sig från våra sanna fäder och finna
annan visdom, men det fanns också starka politiska motiv. Vad vi ser idag är ett totalt motsatt
förhållande, vi ser mer och mer klart inom Messiasrörelsen att skall tron återfå sin sanna
stringens måste vi gå till våra visa och hämta vishet och ledning till ett avskilt liv idag. Vilket privilegium det är att kunna få ta del av den visdom
som finns i den muntliga toran, i talmud, och hos
rabbinerna. Kort och gott, vi ser det judiska folkets prästkallelse att visa vägen för nationerna,
och vi vill erkänna och bejaka den. Det öppnar
verkligen nya och djupare perspektiv.
Vad innebär det att inte äta köttet från kvävda
djur? Kan jag gå ner till mataffären och ta en
köttbit i köttdisken och tillaga den? Jag skulle
vilja problematisera frågeställningen genom att
påtala att det är idag tillåtet med upp till 28 timmars transport av nötdjur inom EU. Och efter ett
dygns vila kan transporten fortsätta i princip hur
länge som helst.1 Det tragiska faktumet är att inte
ens dagens bristfälliga regelverk efterlevs. Frågan
är om inte djur som transporteras så länge med
bristfälligt med syre och vatten är att betrakta
som näst intill kvävda? De bilder vi sett på dessa
djur tyder i alla fall på det. Så frågan blir om det
är vad vi vill ställa fram på middagsbordet? Vi
vet även att många av våra sjukdomar idag är
livsstilsrelaterade, så vi har all anledning att verkligen göra noggranna och medvetna val utifrån
den kunskap som finns att tillgå.
Vad är då lösningen? Det finns idag kött från betande djur och lokalt slaktat att tillgå. Dessutom
innebär Kravmärkningen2 även att djuret tappats
på blod innan slakt. Nu kanske det inte alltid är
det billigaste, men som i alla konsumentfrågor så
får vi vad vi betalar för. Och det finns vägar där
det inte behöver bli så dyrt. (Som en parentes
kan jag nämna att vi handlar köttlådor för under
hundralappen).
Jag tänker idag närma mig ett svårt ämne där
det som jag förstår inte finns utrymme i skriften
för att ge några tvärsäkra direktiv. Men genom
att börja studera dessa frågor och samtala om
dem kan vi hitta rätt även här. Vi har ju fått avskildhetens ande till vår hjälp.
Till sist vill jag lyfta upp en fin gammal tradition
från det gamla bondesamhället och den judiska
traditionen. Det är dags att återinföra ”söndagssteken”. Låt sabbaten vara veckans festdag,
knapra och avstå under veckans andra dagar för
att kunna ställa fram det bästa huset förmår på
sabbatsbordet. Du är värd att njuta på alla plan
av en fest och glädjedag inför din skapare, ty till
det avskilde den Evige sabbaten i skapelsen.
Under nästan 2000 år var människan vegetarianer, fram till och med Noa. Ett av de bud som
Noa får är att inte äta köttet från levande djur
(Bereshit, 1 Mos 9: 3-4). I det så kallade apostlamötet i Apg. 15 inskärps detta, vilket vi ser i
vers 20. Vi skall inte äta kött från kvävda djur
och inte heller blod. Alltså finns det inget förbud
som jag ser det vare sig för skinkmackan eller
räksmörgåsen. Ändå vågar jag säga att det är ett
mål att jobba för, nämligen att vi väljer att avstå
från detta i vår kosthållning, i synnerhet om vi vill
leva nära det judiska folket.
Be teavon – smaklig måltid
Petrus
[email protected]
1
2
7 www.ne.se/rep/djurtransporter-utan-rast-och-utan-ro
www.krav.se Betraktelse
”Den heliga stunden har kommit,
sabbaten har inträtt, och jag skall
söka och finna helig vila i dig”.1
När vi hemma hos oss på allvar
börjat avskilja shabbaten så la vi märke till flera
saker. En av det mest konkreta är kontakten med
Den Evige och hans Tora, och Torans uppenbarelse av Messias, på ett sätt som man sällan upplever under veckans övriga dagar. En känsla av
att vara ett med hela skapelsen infinner sig.
Shabbaten tränar oss, och övar oss inför den
stora shabbats vilan i Messiastiden.
Jag vill här berätta lite om mina personliga erfarenheter av shabbaten. För många år sedan förstod jag inte varför man skulle fira shabbat, mest
på grund av söndagen som jag liksom de flesta
andra i den kristna världen trodde var den rätta
dagen för gudstjänst och vila. Som du säkert vet,
så introducerades söndagen som vilodag genom
kyrkoledare i den romerska/hellenistiska världen.
Om man i dag respekterar söndagen som vilodag, så kan man ändå inte jämföra den med
shabbaten, söndagen är och förblir inte samma
sak som shabbaten. För övrigt bör vi känna till
och veta, att också de som inte är judar, är välkomna att fira sabbat, på en nivå som lämpar sig
för den som inte är jude. Läser vi Jesaja 56 ser vi
att främlingen som står fast vid Den Eviges förbund ska få del av Israels välsignelser om han
håller shabbaten.
Jag uppskattar att på shabbaten studera naturen,
exempelvis hur varje litet blad är sin egen Tora,
hur fåglarna sjunger, och hur djuren beter sig,
helt enligt Den Eviges lagar. Jag kan också få en
förnimmelse av att tiden står stilla, som en glimt
av evigheten. Detta och mycket mer finns att
upptäcka när man tänker på och avskiljer shabbaten. Shabbaten är verklig och verksam (först)
när jag avskiljer den. Lydnad är bättre än offer
enligt skriften! Prisat vare Herrens Namn!
”Den heliga stunden har kommit”2. Vi får hälsa
shabbaten välkommen när vi tänder shabbatsljusen, och då kan vi t.ex. tänka på Den Eviges
skaparord, ”varde ljus” (1 Mos. 1:3), och på orden ”Ty den Gud som sade: ”Ljus skall lysa fram
ur mörkret, han är den som har låtit ljus gå upp i
våra hjärtan, för att kunskapen om Guds härlighet, som strålar fram i Messias ansikte, skall
kunna sprida sitt sken.” (2 Kor. 4:6) Så uttalar vi
välsignelsen över vinet och avskiljer shabbaten.
Och vi bryter shabbatsbrödet och tackar Den
Evige för brödet som kom upp ur jorden, precis
som Messias är sädeskornet som föll ner i jorden
och dog, för att resas upp och bära rik frukt och
bli det bröd som ger världen liv - Shabbat
shalom!
Hemligheten med sabbaten är att lyda Torans
ord. För att fira sabbat måste man alltså lyda
Torans ord! Det är det enda sättet att veta att den
verkligen finns där. Sabbatsbudet är för övrigt det
mest omfattande av de tio budorden. Under de
första 300 åren höll de flesta bland Messias efterföljare sabbatsbudet.
”Tänk på shabbatsdagen så att du helgar den.”
(2 Mos. 20:8) – om man bara tänker på den då
vet man ju inte säkert om den finns – men i det
ögonblicket man helgar den d.v.s. avskiljer den
och separerar den från veckans övriga dagar, då
öppnas dörren till välsignelse. Man kan säga att
Den Evige själv kommer till oss när vi öppnar
dörren till shabbaten. Redan från skapelsen avskilde Gud den sjunde dagen som sin särskilda
vilodag. Och ”Gud skall aldrig i evighet förändra
sin lag eller utbyta den mot en annan.”
(Maimonides)
Var välsignad!
Lars-Gösta
[email protected]
___________________
1
2
8 s. 189, Siddur avaudas habaure – mosaiska församlingen Malmö
s. 189, Siddur avaudas habaure – mosaiska församlingen Malmö
Bön på sabbaten
Temat i detta nummer av MessiasBladet är sabbaten.
Av den anledningen vill jag dela med mig av vad min
fru och jag har gjort till en ypperlig regel, nämligen att
vi ber Shacharit tillsammans på sabbatsmorgonen, det
är morgonbönen i svensk översättning av sidduren.
Oftast ber vi annars var för sig, eftersom jag använder
min ungerska siddur (bönbok) medan Ulla-Britt givetvis använder den svenska. Det är så underbart att vi
kan fira sabbat tillsammans så gott som alla lördagar.
Eftersom vi kan styra över våra arbeten, så är vi fria till
att ha vilodag då Torán (Guds ord) har sagt att den
skall firas.
Gud, alla skapelsers Gud, Herre över allt, som är fött,
prisad i otaliga lovsånger, som leder sin värld med
nåd och sina skapelser med barmhärtighet. Den Evige
slumrar icke och sover icke; han väcker sovande och
låter slumrande vakna, låter stumma tala och befriar
fängslade, stödjer fallande och upprättar böjda. Dig
allena tacka vi. Om vår mun vore full av sång såsom
havet, vår tunga full av jubel som dess vågors dån,
våra läppar fulla av pris som firmamentets vidder,
våra ögon lysande som sol och måne, våra händer
utbredda som vingarna på himmelens örnar och våra
fötter lätta som hindens, hade vi ändå icke tillräckligt
kunnat tacka dig, Evige, vår Gud och våra förfäders
Gud, och lova ditt namn för en enda av de tusen och
åter tusen, tiotusen och myriader välgärningar, som
du har visat våra förfäder och oss. Ur Egypten har du
befriat oss, Evige, vår Gud, ur träldomshuset har du
förlossat oss, i hungersnöd gav du oss föda, och i
överflödet gav du oss uppehälle. Från svärdet har du
räddat oss, från pesten har du låtit oss undkomma,
från svåra och varaktiga sjukdomar har du befriat oss.
Hitintills har din barmhärtighet hjälpt oss och din nåd
icke övergivit oss; må du aldrig någonsin förskjuta
oss, Evige, vår Gud. Därför skola de lemmar, som du
har avdelat i oss, den ande och den själ, som du har
blåst in i vår näsa, den tunga, som du har lagt i vår
mun, tacka och prisa, förhärliga och upphöja, vörda,
helga och hylla ditt namn, vår konung. Ty varje mun
skall tacka dig, varje tunga svära dig trohet, varje knä
böja sig inför dig och varje högrest gestalt buga sig
inför dig. Alla hjärtan skola frukta dig, varje kropps
inre och alla njurar skola lovsjunga ditt namn, enligt
det ord, som är skrivet: Alla mina ben skola säga:
Evige, vem är lik dig, som räddar den fattige från sin
överman, den arme och eländige från sin utplundrare.
Vem är lik dig, vem kan likställas med dig, vem kan
mäta sig med dig, store, mäktige, fruktansvärde Gud.
Gud, den Högste, som äger himmel och jord. Vi vilja
hylla dig och prisa dig och förhärliga dig, vi vilja lova
ditt heliga namn, såsom det är sagt av David: Love
min själ den Evige och allt mitt inre hans heliga namn.
Gud, i din väldiga makt, du, som är stor i ditt namns
härlighet, mäktig i evighet, fruktansvärd i dina kraftgärningar, konung, som sitter på hög och upphöjd
tron.
Det är en högtid, och det känns extra högtidligt när
man kommer till den del i sabbatsbönen där bönen
som kallas ”Nishmat” (sefardiskt uttal) reciteras.
Nischmat är första ordet i första meningen och
”Nischmat kol chai” betyder varje levande (människas) själ. Ända från början så uppmanas alla själar
att lova och prisa den Evige, vår Gud. När man känner till att denna bön är skriven av Rav Simon Cefas,
det vill säga aposteln Petrus, en av Jeshuas närmaste
lärjungar, så får bönen en ännu djupare innebörd.
I den messianska rörelsen, som var ung i de första årtiondena efter Jeshuas himmelsfärd, var det stora och
ovanliga under som skedde. Framför allt så har underverken kring Cefas återberättats. Och därför skriver han i Nishmat just att ”från pesten har du låtit oss
undkomma, från svåra och varaktiga sjukdomar har
du befriat oss”. Det var detta som han var med om,
gudsnärvaron kring honom var så stor att kom man
bara nära honom så skedde märkliga, mäktiga ting
och underverk.
Märkligt att bönen kom att bli just en sabbatsbön,
som reciteras endast på den dagen. Det finns ett bra
svar på detta. Vi som läser evangelierna känner till att
just dessa dagar var fulla av underverk som vår Herre
och Messias Jeshua utförde. Låt oss be att Guds
Shechina, d.v.s. den Eviges närvaro, på samma sätt
skall omge oss till liv, hälsa och helande i överflöd.
Jag återger här hela bönen i sin helhet.
Nischmat (sid 246 MS) Må varje levande själ lova
ditt namn, Evige, vår Gud, må varje varelses ande alltid förhärliga och upphöja ditt namn, vår konung.
Från evighet till evighet är du, Gud, och förutom dig
ha vi ingen konung, som befriar och hjälper, som förlossar och räddar, som försörjer och förbarmar sig i
all nöds och trångmåls tid, ja, vi ha ingen konung
förutom dig. Du är de tidiga och de sena släktenas
Önskar dig otaliga välsignade bönestunder i de
många kommande sabbatshögtider.
Tibor
[email protected]
9 Hebreiska ord
Ordet – שבתshabbat – sabbat, kommer från verbet – שבתshavat – som inte betyder att vila eller
vara helt inaktiv utan göra uppehåll i ett arbete.
Det kommer från en ordfamilj som har att göra
med att sätta något på dess lämpliga plats eller i
dess lämpliga tillstånd. Termen – שבתshabbat –
står för den sjunde dagen i veckan då Skaparen
vilade från sitt skaparverk och så fullbordade det.
Shabbat innebär sålunda att ett arbete upphör så
att någon eller något blir insatt i ett passande tillstånd. Samma ord används även för andra högtidsdagar och också i betydelsen vecka.
Ett besläktat ord, – שביתהshvitá – används i modern hebreiska i betydelsen strejk. Många känner
igen uttrycken שלום- – שבתshabbat shalom – fridfull sabbat och שבת- – קבלתkabbalat shabbat –
sabbatens mottagande. Andra uttryck som är
vanliga är שבת- – ערבerev shabbat – sabbatsafton
(fredag) och שבת- – מוצאיmotsaei shabbat – sabbatens utgång (lördag kväll). En som håller sabbaten kallas för שבת- – שומרshomer shabbat.
Ketriel
[email protected]
Sabbatstider i Sverige
Ljuständning
Datum
6:e
Elul
13:e
Elul
20:e
Elul
27:e
Elul
5:e
Tishrei
Havdalá
7:e
Elul
14:e
Elul
21:e
Elul
28:e
Elul
6:e
Tishrei
Umeå
Sundsvall
Stockholm
Göteborg
24/8
31/8
7/9
14/9
21/9
20:02
19:37
19:13
18:48
18:23
20:07
19:45
19:21
18:58
18:35
19:53
19:33
19:12
18:52
18:31
20:12
19:53
19:34
19:14
18:55
25/8
1/9
8/9
15/9
22/9
21:43
21:12
20:43
20:15
19:49
21:42
21:14
20:47
20:21
19:34
21:18
20:54
20:31
20:09
19:47
21:33
21:11
20:34
20:29
20:08
Allmän tideräkning
För er som använder en så kallad smartphone finns det gott om appar att ladda ner. Dessa tider är
tagna från Rusty Brick och följer principen Ljuständning sker18 minuter innan solnedgång, och havdalá
när tre stjärnor syns på himlen, vilket utläses i appen som tzait/tzais
10 Månadens video
Sanningen om fredsprocessen
http://bit.ly/PAunnT
För sju år sedan, från 15 augusti 2005 till 22 augusti
2005, vart judiska invånare evakuerade från sina hem
på Gazaremsan. Än idag, sju år senare, fortsätter
denna händelse att ha enorm inverkan och betydelse i
Israel.
På årsdagen av denna svåra period i Israels historia,
titta på en kraftfull och känslomässig dokumentär som
heter "tillbakadragande från Gaza" på
http://vimeo.com/46423843 Denna film ger oss en
bakom kulisserna-titt på de människor vars liv för alltid
skulle påverkas av denna händelse, såväl boende som
soldater.
11 Vittnesbörd
Vittnesbörd från en spansk familj
man har inför något nytt. Senare vågade vi oss
även på att fira suckot. Det var mycket spännande att leta efter och tillverka lulav med alla
dess komponenter. I år vågade vi göra en sucka
på terrassen hemma och det blev en underbar
upplevelse! På jom kippur fastade vi hela familjen. Vi kom också ihåg jom teruá och alla de
andra högtiderna.
Jag tackar Hashem för möjligheten att få vittna
om det som Han gör i mitt, min frus och våra
barns liv. Jag heter Elías, min fru Blanca och
våra barn Ana, Alejandro, Yosef och Irene.
Kan man beskriva de välsignelser som Ketriels
lektioner för med sig i våra liv? Ja, det kan
man.
För en tid sedan fick vi del av ett antal kassettband med titeln: "Introduktion till Bibeln". De talade om att studera Bibeln från en hebreisk synvinkel. Underbart! De talade om Torán, högtiderna och syftet med dem. Under lång tid lyssnade vi på undervisningen och en dag beslutade vi oss för att lyda Torán och börja med
sabbat. Vi tror att Ordet är förenat med välsignelser genom lydnad, och när vi gick till handling fick vi njuta av dessa. Men vi fick också
uppleva den kamp och de stötestenar som fienden brukar lägga ut för att vi inte skall kunna
njuta av välsignelserna. Men jag vill inte fokusera på dem, för välsignelserna var och är fortfarande större.
Men trots att allt detta var underbart saknade vi
ordentlig vägledning. I vårt sökande letade vi
här och där på internet. Men HaShem ville att
Ketriel skulle komma ihåg oss, och han inbjöd
oss att delta i några studier över internet. Sedan
dess har vi blivit väldigt välsignade av toráundervisningen som han har gett varje första
veckodag. Varje studium besvarar frågor som vi
har, och ger mycket fin undervisning. Nu behöver vi inte längre hämta lite här och lite där, vilket ibland förvirrar mer än förklarar. Vi har nu
en lärare som undervisar oss, och vi är mycket
tacksamma till HaShem för att han lät honom
komma i vår väg. Sedan 2001 hade vi lyssnat
på kassetter och läst Stefan Blads kommentarer
till veckans parashá.
Våra sinnen öppnades till att förstå många saker
som tidigare nästan varit till stötestenar för oss.
Med stor glädje och förväntan förberedde vi
sabbaten, som blev, och fortsätter att vara,
mycket fin! Varje vecka får man ett tillfälle att
fira, och det av en särskild anledning. Varje detalj i sabbaten som den vita duken, högtidsservisen, och att baka challabröd, är sådant som
man verkligen ser fram emot! Även de gömda
bröden i den vita servetten, druvjuicen, och att
tända ljusen, och inte minst tillfället att välsigna
min fru och mina söner och döttrar.
Vi har två syskonbarn på nio och fyra år. När de
kommer hem till oss är de uppmärksamma när
vi firar sabbat, trots att deras föräldrar är katoliker och inte har någon vana av att fira HaShems
högtider. De hjälper också till med att duka
bordet. Den äldsta kallar oss för "Torá-familjen".
Vi hoppas att de när de blir äldre kommer ihåg
de gånger de var hos oss och firade sabbat.
Vi tackar HaShem och ber att han skall välsigna
er rikligen.
Shalom
I början gick det inte så bra, men varje sabbat
lärde vi oss mer och förlorade blygheten som
12 Månadens kod
Kodens intervall är på 26 bokstäver.
Den här koden, käre läsare, är oerhört helig för
mig. Guds eget ord är levande och aktuellt.
Sabbat/shabat/ שבת
Koden är kort. Endast tre bokstäver. Avståndet
mellan bokstäverna är det heliga talet 26. Kodens bokstäver bildar ordet “Sabbat” /shabat/
שבתSe här ovan.
Israels( ישראל/Jisra’el/) barn skall hålla sabbaten och fira den släkte efter släkte som ett evigt
förbund( ברית/brit/).
Den är ett evigt tecken( אות/ot/) mellan mig
och Israels barn, ty på sex dagar gjorde HERREN himmel och jord, men på sjunde dagen
upphörde han med sitt arbete och vilade. När
Gud hade talat färdigt med Mose på Sinai berg,
gav han honom vittnesbördets två tavlor, tavlor
av sten, skrivna med Guds finger. (2Mos. 31:16
-18 SFB)
Texten, där koden finns, talar om att sabbaten
är ett evigt förbund och ett evärdligt tecken mellan den Evige och Israel.
“Ni skall hålla sabbaten, ty den är helig för er.”
(2 Mos. 31:14 a)
I tredje Mosebok utlyser Herren de fyra stora
högtiderna, varav sabbaten är nummer ETT! (3
Mos. 23:1-3)
Varför är sabbaten så viktig? Denna helgdag,
sabbaten, har varit och är det centrala för judarna. Sabbaten har hållit ihop dem även när
de varit utspridda bland folken.
Av de tio buden är nummer fyra, budet om sabbaten, det längsta budet! (5 Mos. 5:12-15)
Hans-Holger
[email protected]
13 Juridik
har det betydelse viken typ av egendom det är.
Giftorättsgods delas mellan makarna i lika delar.
Enskild egendom stannar helt hos den som äger
den enskilda egendomen. Här kan det bli tvist
om vad som är enskild egendom. Det måste finnas någon typ av handling som bevisar eller visar
att egendomen är enskild.
Äktenskapets juridik
I Äktb (äktenskapsbalken) 1kap §1 står det: Äktenskap ingås mellan en kvinna och en man. De
som har ingått äktenskap kallas makar. Det är
bra. Tyvärr har det kommit tillägg, och jag skriver
inte om vad det tillägget gäller. §2: Makar skall
visa varandra trohet och hänsyn. De skall gemensamt vårda hem och barn och i samråd
verka för familjens bästa. OBS! gemensamt och i
samråd. Hur många har läst Äktb innan man
går in i ett äktenskap och vet vad som gäller efter
det att man har sagt ”ja”? Jag hade inte gjort
det. Hur många känner till, när man gifter sig
vad som står i §3 och §4: Varje make råder över
sin egendom och svarar för sina skulder. Makar
skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De
skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållande
skall kunna bedömas. 6 Kap. §1: Makarna skall
efter sin förmåga bidra till det underhåll som behövs för att deras gemensamma och personliga
behov skall tillgodoses. Alltså skall mannen, om
han har tillräckligt och mer inkomster än han behöver, köpa t.ex. tandkräm till sin hustru, om inte
hon har inkomster som räcker till att köpa tandkräm. Och vise versa.
Föräldrarätt och barns omvårdnad regleras i Fb
(föräldrabalken). Det börjar med faderskap och
moderskap. Om modern är gift är det fastställt
att maken är barnets fader, om det inte finns något annat som säger att det inte förhåller sig så.
Vi har en situation idag i vårt samhälle, där det
troligen kommer att bli fler och fler som ifrågasätter faderskapet genom DNA-analys.
Barnets omvårdnad är behandlat utförligt i lagstiftningen. I 6 kap §1 står det: Barn har rätt till
omvårdnad , trygghet och en god fostran. Barn
skall behandlas med aktning för sin person och
egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Sedan följer regler om hur man som vårdnadshavare måste bete sig mot barn och hur man inte
får bete sig. Toráns och bibelns ord tycker jag
mig se som grundbultar i denna lagstiftning.
Samtidigt blir man både upprörd och djupt bedrövad, när människor trampar på och struntar i
det som skall vara den viktigaste formen av relationer, som finns i en rätt utformad lagstiftning.
Låt oss be för vårt land och för vårt folk, att respekten för lagarna upprätthålls och inte trampas
ner under laglöshetens gissel. Be att de, som
misshandlar och kränker barn får den djupaste
ånger en människa kan få. Och att vi slipper
höra i massmedia om det ena övergreppet efter
det andra, därför att människorna har omvänt sig
till den Eviges väg. Det är en framtidsdröm.
Det är i lag skrivet att man och kvinna skall vara
vandra behjälpliga. En av makarna kan inte
hävda att ”du sköter ditt och jag sköter mitt.” Det
finns dock knappast några prejudikat eller HDdomar som talar om vad som är rätt och riktigt
om sådant, eftersom ingen förmodligen vill skylta
inför allmänheten med vad som förekommer
mellan makarna, inom hemmets väggar, vilket
kan vara förståeligt.
I ett äktenskap kan man ha egendom, som antingen är giftorättsgods eller enskild egendom.
Vid äktenskapets upplösning, som kan ske vid två
tillfällen, vid dödsfall eller vid äktenskapsskillnad,
Shalomhälsningar
Johan
[email protected]
14 FÖRSONING - FÖRLÅTELSE - KÄRLEK
Fyra CD-skivor med undervisning av
Ketriel Blad under hans besök i Sverige våren 2012
Pris 100:- + porto 24:Beställ från
[email protected]
JUDISK KALENDER FÖR
ÅR 5773
Medlemmar samt de som stöder
MFS har fått kalendern som gåva.
Om vi skulle missat någon som brukar ge gåvor till MFS, så hör av dig
så skickar vi en kalender. För övriga finns det ett antal kvar för
50:- + porto 12:Beställ från
[email protected]
MessiasBladet
Al lmä nn a fr åg or: [email protected]
Re da ktio ne n: Tibor Urban, Lars-Gösta Gustafsson, Ketriel Blad, Johan Bladh, Petrus Hägglund,
Noomi Andersson. [email protected]
Rå de t: [email protected]
www.messiasbladet.se
15
