Forskning vid HUMlab rörande globala utmaningar – en översikt
I följande dokument har tre teman lyfts fram för att formulera den forskning som har bäring
mot de globala utmaningar som Umeå universitets ”Vision 2020” önskar adressera.
Dessa teman rör:
1) Samhällets digitalisering – vilket tar fasta på den förändring samhället genomgår till
följd av att digital teknik idag (i stora delar av världen) genomsyrar i stort sett livets
alla områden.
2) Empowerment – vilket rör den förmodade potential digitala medier har att ge röst till
marginaliserade aktörer och underminera etablerade strukturer
3) Metod- och verktygsutveckling – det att digital teknik möjliggör nya forskningsfrågor,
och andra möjligheter att finna svar på gamla frågor.
HUMlab har sedan det grundades som enhet vid den Humanistiska fakulteten 2000 blivit en
av världens ledande noder inom det fält som kommit att kallas digital humanities (dvs digital
humaniora). Anledningarna till detta är flerfaldiga, men här kan man framhålla dels den
tekniska infrastrukturen som har möjliggjort ett tänjande av gränser för vad som är en
humanistisk forskningsmiljö, dels (framför allt!) de tvärdisciplinära kompetenser som samlats
och låtit korsbefrukta varandra till nytta för den forskning och verksamhet som bedrivs i och i
anslutning till HUMlab.
HUMlab har genom åren också byggt upp ett brett nätverk av nationella och internationella
samarbetspartners – inom och utanför universitetsvärlden – till gagn för den forskning som
bedrivs. Det har breddat både forskningsfrågor och forskningskompetens. Istället för att
främja det partikulära och ämnesspecifika har man inom labbet aktivt arbetat för att upplösa
de gränser som traditionellt ofta återfinns mellan vetenskapens olika discipliner. En ambition
genom åren har varit att uppmuntra humanistisk forskning att innefatta ”det digitala” och det
av digital teknik allt mer genomsyrade samhället. Därtill har ett aktivt arbete bedrivits för att
använda och utforska digital teknik som verktyg och för metodutveckling i nära anslutning till
humanistiska forskningsfrågor.
Där har också funnits en strävan att låta humanistisk forskning utvecklas och samverka i
anslutning till både förenings- och näringsliv, med en uttalad tilltro till att humanistisk
forskning och kritiska perspektiv har något att bidra med utanför de ramar humaniora
traditionellt sett rör sig inom.
I HUMlab samsas tämligen hävdvunnen humanistisk forskning (visserligen utförd i digitala
miljöer), med tekniskt avancerad metodutveckling som exempelvis rör visualisering och ”big
data”, samt humanistisk forskning som tangerar konstnärliga uttryck och utforskande.
Samhällets digitalisering
Oavsett vad man kallar den förändring dagens samhälle genomgår innebär digitaliseringen i
grunden ändrade förutsättningar för såväl samhällets organisering som för våra individuella
liv. Detta kan och bör kritiskt granskas och studeras av humanistisk forskning.
Inom projektet ”Media Places”, som finansieras av Knut och Alice Wallenbergs fond,
studeras just hur samhället förändras när digital teknik allt mer kryper oss närmare in på livet,
och manifesteras runt om oss i form av datorer, skärmar och annan digital teknik. Det digital
och det fysiska smälter samman, hybridiseras, och frågan är vad det får för konsekvenser för
platser, individer och kollektiv. Projektet involverar ett 20-tal forskare från främst Umeå,
Lund och Stanford. Det är uppdelat på tre underområden med olika fokus: ”Skärmlandskap”,
”Platser för kunskapsproduktion”, samt ”Medieplatser, hybrida praktiker och
representationer”. Hur skapas och uppfattas platser i skärningspunkten mellan det fysiska och
det virtuella? På vilka sätt förändras våra sätt att vara och interagera med varandra, och bidrar
denna förändring till att kunskap kan genereras på andra sätt än tidigare?
”Media places” beforskar bland annat den ökade psykiska ohälsan hos framför allt unga
människor, vilket är en framtida utmaning. Där pågår också forskning som rör den ökade
konsumtionen av digital teknik, och den effekt det har då det genererar stora mängder
elektroniskt avfall, en fråga som i allra högsta grad är en fråga om hållbart resursande av
jordens tillgångar och vår långsiktiga överlevnad. Och vad sker när tillvaron ”hybridiseras”
och delar av den allmänna diskussionen flyttas online – exempelvis i relationen mellan lärare
och elever/studenter, journalister och medborgare, läkare och patient, etcetera?
Bland den forskning som bedrivs i relation till HUMlab pågår även projektet ”Strömmande
kulturarv” som studerar vad som händer med, och vilka effekter det får för, vårt gemensamma
kulturarv när det tillgängliggörs online. Projektet närstuderar Spotify och följer musikfilernas
väg från produktion (eller tillgängliggörande när det gäller gammal musik), via
strömningstjänsten, till konsumtion eller återanvändande. Projektet nyttjar dessutom
HUMlabs tekniska kompetens för att utveckla verktyg och metoder för att spåra filernas väg
genom medielandskapet.
Empowerment
Nära relaterad till punkten ovan, ”samhällets digitalisering” är vad som här kallas
empowerment. Med det avses mer specifikt de möjligheter internet ger för nya röster att
framträda på den offentliga arenan. Detta framhålls ofta och gärna i anslutning till exempelvis
sociala medier. Samtidigt är detta ett påstående som bör problematiseras och nyanseras. Att få
tillgång till offentligheten är givetvis inte detsamma som att få genomslag.
Inom HUMlab bedrivs forskning som rör relationen mellan grupper av folk som med stöd av
exempelvis sociala medier söker en röst i den offentliga debatten och därmed utmanar
etablerade maktstrukturer. Ett forskningsfält rör gender i digitala miljöer (”Digital gender”),
och hur kön skapas i skärningen mellan den manligt kodade tekniken och den förmodade
frihet nätet ger. Ett par andra forskningsprojekt behandlar den svenska ursprungsbefolkningen
i relation till majoritetsssamhället – hur man använder sig av exempelvis sociala medier för att
berätta sin egen berättelse, för att stärka den egna identiteten och även mobilisera i frågor som
rör exploateringar av naturresurser i Sápmi (”Produktion och förmedling av urfolkskunskap”
och ”Naturen i narrativen”). Ytterligare ett projekt studerar hur personer med
självskadebeteenden agerar och tar sig ett eget utrymme i relation till den institutionaliserade
sjukvården (inom ramen för tidigare nämnda ”Media places”). Ett projekt studerar hur religiös
auktoritet utmanas i sociala medier och virtuella världar (”Pinocchio går i kyrkan”), där vem
som helst egentligen har möjlighet att utmana de religiösa institutionerna i rollen som
auktoritet.
Likaså förhandlas identiteter på både individ- och gruppnivå. I alla fallen handlar det om att
studera de nya makt- och identitetsstrukturer som uppstår och omförhandlas i mötet mellan
makt och motmakt, mellan individer, grupper och strukturer. Bilden är varken entydig eller
självklar, men digital media utmanar maktordningen, och humanister behövs för att tolka
denna förändring.
Metod- och verktygsutveckling
Ökad datorkapacitet har också gett möjligheter att utveckla nya forskningsmetoder och
forskningsverktyg. Det handlar till exempel om att spara, organisera och tillgängliggöra
forskningsempiri och forskningsresultat; att bygga verktyg och att nyttja den digitala
teknikens möjligheter att tänja gränserna för hur humanistisk forskning traditionellt bedrivs
och tillgängliggörs. Detta sker i HUMlab genom ett nära samarbete mellan teknisk kompetens
och humanistisk forskning.
Det finns ett flertal humanistiska forskningsprojekt i vilka HUMlab varit en del av och
bidragit med teknisk kompetens för att utveckla metoder och verktyg. Med utgångspunkt i det
EU-finansierade forskningsprojektet ”QVIZ” utvecklades en kart- och tidsbaserad plattform
för att samla och visualisera arkivdata, och därigenom också väcka nya forskningsfrågor,
vilken idag används i ett flertal projekt varav Umeå universitet är inblandade ibland annat
”SEAD” och ”SHiPS”. HUMlab är också inblandad i projekt som handlar om visualisering
och 3D-modellering som del i experimenterande forskningsmetoder – något som återkommer
i ett par projekt under utveckling – ”Chorologia: Deep Mapping Pausanias’ Description of
Greece” och ”Re-thinking Holy Ground”.
I projektet ”Imitatio Mariae - Jungfru Maria som förebild i det medeltida Sverige" används ett
skärmlandskap och sensorteknik för att utforska Jungfru Maria och Hennes roll i det
medeltida kyrkorummet.
Projektet ”Digitala lägg” har ett fokus på kulturarv (liksom ”Strömmande kulturarv”projektet) och involverar teknisk kompetens från HUMlab för att söka och analyser stora
mängder tidningsmaterial från 1800-talet, vilket inte tidigare varit möjligt.
Kort sagt – de tekniska metoder och verktyg som idag är tillgängliga har potential att utveckla
humanistisk forskning, men det krävs också kompetens på både den tekniska och den
humanistiska sidan att faktiskt nyttja denna möjlighet.
