Identifiering och registrering av hästar

Identifiering och
registrering av hästar
Rapport 2004:20
Foto: Mats Pettersson
Identifiering och registrering av
hästar
2004-10-28
Referens Britta Lundström
Sammanfattning
Jordbruksverket har på regeringens uppdrag gjort en kartläggning över nuvarande system för
identifiering och registrering av hästar i relation till utfärdande av hästpass och framtida krav på
hälsobedömning.
För närvarande registreras hästar och utfärdas pass av de avelsorganisationer och rasföreningar som
är godkända av Jordbruksverket. Svenska Hästavelsförbundet (SH) registrerar och utfärdar pass för
de hästar som inte tillhör en rasförening.
Konturdiagrammet är obligatoriskt i dag för att identifiera en häst. EU har beslutat om att unika
livstidnummer ska användas för alla hästar som registreras. Chipmärkning och frysmärkning av
hästar sker i vissa föreningar. Många föreningar kräver blodtypning eller DNA-analys för att få en
säker härstamning.
Jordbruksverket föreslår obligatorisk chip- eller frysmärkning av alla föl födda fr.o.m. 2006 och av
äldre hästar fr.o.m. 2012. Möjlighet till undantag måste finnas för vissa äldre hästar. I sådana fall
krävs DNA-analys eller blodtypning. Ett sådant förslag kräver ev. både lag- och
föreskriftsändringar.
För att öka livsmedelssäkerheten hos de hästar som ska slaktas krävs att vissa veterinärmedicinska
behandlingar är införda i hästpasset och att passet kontrolleras på slakteriet. Livsmedelsverket har
för avsikt att ställa krav på pass i samband med slakt av hästar.
Många hästar har ännu inte pass. Det behövs ökade informationsinsatser riktad till hästägarna så att
de blir medvetna om att de är skyldiga att skaffa pass till sina hästar före år 2006.
Det är viktigt att det finns ett system för hur hästar ska avregistreras i samband med slakt, avlivning
eller annat omhändertagande.
Idag sker ingen individrapportering inom djursjukdatasystemet när en häst har behandlats av
veterinär. Diagnos och läkemedelsanvändning rapporteras endast för de djur som behandlats med
karenstidsbelagda läkemedel. Det går för närvarande inte att använda djursjukdata för
avkommeprövning eller uppföljning av hälsoläget inom hästhållningen. Jordbruksverket föreslår att
hästar ska rapporteras individuellt när det blivit obligatoriskt med identitetsmärkning och pass.
I ett förordningsförslag från EU finns ändringar om reglerna för hästpass och krav på inrättandet av
en central databas. Hästens individnummer ska kopplas till ägare och hållare och registreras i en
befintlig eller central databas. Databasen ska innehålla uppgifter om en häst får användas för
livsmedelsändamål.
Upprättande av en central databas är beroende av ett kommande EU-beslut. Jordbruksverket
redovisar tre alternativ för placeringen av en eventuellt kommande databas 1) Jordbruksverket 2)
En befintlig hästavelsorganisation eller 3) En fristående serviceorganisation/företag.
Jordbruksverket förordar det första alternativet.
Om EU inte kommer att kräva en central databas måste ändringar i lagen (1992:1683) om
provtagning på djur, m.m. och förordningen (1998:134) om provtagning på djur, m.m. genomföras.
Dessutom behövs ev. vissa ändringar i sekretesslagen vid alternativ 2 och 3.
Grunden för att ett system med härstamningsregistrering - utfärdande av pass - registrering av
veterinära behandlingar - avelsvärdering/uppföljning av hälsa och defekter - slakt/avlivning ska
kunna sammanlänkas och följas i en central databas är att hästens tilldelas ett unikt nummer som i
sin tur kan kopplas till en märkning av hästen (chip- eller frysmärkning). Detta nummer ska
användas i alla sammanhang, datasystemen måste vara kompatibla och hela kedjan måste vara både
kostnadseffektiv och användarvänlig i alla led.
3
Innehåll
1
Uppdraget ......................................................................................................................... 7
1.1
2
Uppdragets genomförande ......................................................................................... 7
Bakgrund och nulägesbeskrivning ................................................................................. 9
2.1
Ansvar för genomförande av avelsverksamhet .......................................................... 9
2.1.1
Avelsarbetets uppläggning före EU-inträdet 1995............................................. 9
2.1.2
Författningar som reglerar avelsarbetet............................................................ 10
2.1.3
Avelsorganisationer och registerförande föreningar ........................................ 11
2.1.4
Djurskyddskrav i avelsarbete ........................................................................... 11
2.2
Hästpass.................................................................................................................... 12
2.2.1
Författningar om hästpass ................................................................................ 12
2.2.2
Utfärdande av hästpass..................................................................................... 13
2.2.3
Unika nummer.................................................................................................. 15
2.2.4
Andra identitetsdokument ................................................................................ 15
2.2.5
Smartcard ......................................................................................................... 16
2.3
Märkning av hästar................................................................................................... 16
2.3.1
2.4
Författningar..................................................................................................... 16
Införsel och utförsel av hästar .................................................................................. 17
2.4.1
Författningar..................................................................................................... 17
2.4.2
Införsel och utförsel från annat EU-land.......................................................... 17
2.4.3
Införsel och utförsel av hästar från tredje land................................................. 17
2.4.4
Statistik............................................................................................................. 18
2.4.5
Kontroll vid gränsen och TRACES.................................................................. 18
2.5
Livsmedelssäkerhet .................................................................................................. 18
2.5.1
Bakgrund till hästpassens införande................................................................. 18
2.5.2
Hästpass i samband med slakt.......................................................................... 19
2.5.3
Registrering efter avlivning eller export .......................................................... 20
2.6
Dataprogram som används idag ............................................................................... 20
2.6.1
Register på Jordbruksverket ............................................................................. 20
2.6.2
Register på Djurskyddsmyndigheten ............................................................... 21
2.6.3
Register hos näringen ....................................................................................... 22
2.7
Djursjukdata ............................................................................................................. 22
2.7.1
Författningar..................................................................................................... 22
2.7.2
Inrapportering av uppgifter .............................................................................. 23
5
2.8
3
4
Registrering i andra nordiska länder ........................................................................ 23
Kommande förändringar .............................................................................................. 25
3.1
Förslag till ny EG-förordning om hästpass och databas .......................................... 25
3.2
Hälsobedömning av hingstar.................................................................................... 26
3.3
Utredning om översyn av djursjukdata .................................................................... 26
3.4
Redovisning av förbrukning av läkemedel............................................................... 26
3.5
Livsmedelshygien..................................................................................................... 27
3.6
Tillsynsregister och tillstånd för hästverksamhet..................................................... 27
3.7
Uppdrag kartläggning och analys av hästverksamhet .............................................. 27
Överväganden och förslag ............................................................................................. 29
4.1
Allmänt..................................................................................................................... 29
4.2
Organisationsfrågor.................................................................................................. 29
4.3
Chip- och frysmärkning ........................................................................................... 30
4.4
Unika nummer.......................................................................................................... 31
4.5
Hästpass.................................................................................................................... 32
4.6
Smart card ................................................................................................................ 33
4.7
Livsmedelssäkerhet .................................................................................................. 33
4.8
Djursjukdata ............................................................................................................. 34
4.9
Centralt hästregister.................................................................................................. 35
4.9.1
Författningar..................................................................................................... 35
4.9.2
Intressenter för ett centralt hästregister ............................................................ 35
4.9.3
Problem som kan uppstå vid uppförandet av en central databas...................... 36
4.9.4
Uppgifter som bör lagras i ett centralt register................................................. 38
4.9.5
Djursjukdata kopplat till ett centralt hästregister ............................................. 39
4.9.6
Avregistrering av hästar i registret ................................................................... 39
4.9.7
Finansiering...................................................................................................... 39
4.9.8
Framtida ansvar för en central databas............................................................. 40
Bilagor
Bilaga 1 Uppdrag till Statens Jordbruksverk ang. identifiering och registrering av hästar
Bilaga 2 Näringens register idag
Bilaga 3 Kopplingar till en central databas
6
1 Uppdraget
Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att i samarbete med Djurskyddsmyndigheten
och berörda organisationer inom hästsektorn göra en översyn över det nuvarande systemet för
identifiering och registrering av hästar, särskilt i relation till administrationen av hästpass och
det framtida kravet på hälsobedömning. Jordbruksverket ska kartlägga det befintliga systemet
från såväl saklig som teknisk synpunkt, analysera systemets möjligheter och begränsningar
samt föreslå eventuella åtgärder. Uppdraget ska lämnas senast den 1 november 2004.
1.1 Uppdragets genomförande
Jordbruksverket har tillsammans med Djurskyddsmyndigheten tillsatt en arbetsgrupp med
representanter från olika enheter och med olika kompetens. I arbetsgruppen har Agneta
Brasch, Nils-Åke Fag, Britta Lundström, Carolina Eurenius och Sophia Thollander från
Jordbruksverket och Åsa Regnander-Dahl från Djurskyddsmyndigheten ingått.
Arbetsgruppen har haft ett 10-tal möten där nulägesbeskrivningarna och överväganden och
förslagen har diskuterats.
Vid vissa möten har intressenter presenterat sina idéer och det har också skickats in en del
skriftligt material. Mats-Åke Hugosson, Internationella Handelshögskolan i Jönköping har
bistått med underlagsmaterial för uppläggningen av ett centralt hästregister.
För att presentera utredningen och diskutera olika handlingsalternativ har Jordbruksverket
hållit två möten med representanter från hästnäringen. Denna grupp har också haft möjligheter
att inkomma med synpunkter och förslag under arbetets gång. I gruppen har representanter
från Livsmedelsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, länsstyrelserna, Svenska
Ridsportförbundet, Nationella Stiftelsen, Svenska Hästavelsförbundet, Svenska Travsportens
Centralförbund, Svenska Galoppförbundet, Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, Sveriges
Veterinärförbund, Svenska Hästars Värn, Agria, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga
Hästen, Sveriges Shetlandssällskap och Svenska Islandshästförbundet ingått.
7
2 Bakgrund och nulägesbeskrivning
2.1 Ansvar för genomförande av avelsverksamhet
2.1.1 Avelsarbetets uppläggning före EU-inträdet 1995
Före 1985
I Sverige har sedan lång tid tillbaka bedrivits ett kvalitetsmedvetet och planlagt avelsarbete på
häst. 1874 infördes det statliga premieringssystemet som kompletterades 1914 med lagen om
hingstbesiktningstvång. 1894 bildades de första hästavelsföreningarna i landet. Samtidigt
infördes stambokföring.
Lantbruksstyrelsen hade enligt hingstregleringsreglementet ansvar för avelsvärdering eller
som det kallades då premiering av hästar. Ansvaret innebar att Lantbruksstyrelsen utsåg
premieringsförrättare. Beslut togs om hingsten var godkänd för avel eller inte. Överklagan
kunde ske till regeringen. Premieringen av ston genomfördes länsvis av lantbruksnämnderna
ofta i samarbete med hushållningssällskapen. Stambokföringen genomfördes av de olika
rasföreningarna.
1979 tillsattes en utredning om hästavel och hästanvändning. Utredningen fastslog att
avelsarbete främst skulle grundas på avelsvärdering av hingstar och ske enligt moderna
avelsprinciper. Utredningen föreslog vidare att huvudmannaskapet för avelsvärderingen
skulle övertas av en landsomfattande organisation sammansatt av landets
rikshästavelsföreningar med Lantbruksstyrelsen som tillsynsmyndighet. En följd av 1979 års
utredningsarbete blev att lagen om hingstbesiktningstvång (1914:451) ersattes med en ny lag
(1985:342) om kontroll av husdjur m.m.
1985-1994
Lagen om kontroll av husdjur trädde i kraft den 1 juli 1985. Ansvaret för avelsvärderingen
överfördes från Lantbruksstyrelsen till tre avelsorganisationer Svenska Travsportens
Centralförbund (STC), Svenska Galoppsportens Centralförbund (SGC) och det nybildade
Svenska Hästavelsförbundet (SH). Avelsorganisationerna utsågs till huvudmän och ansvaret
för allt avelsarbete överfördes till dem. Detta innefattade avelsvärdering av hingstar och ston
och stambokföring. I lagen fanns kvar att Lantbruksstyrelsen i föreskrifter kunde fastställa att
avelsvärdering ska vara obligatorisk för hingstar som ska användas till andra än hingstägarens
egna ston. Lantbruksstyrelsen utfärdade föreskrifter med grundregler för hur avelsarbetet
skulle läggas upp. Kraven på obligatorisk avelsvärdering av hingstar fastställdes.
Efter 1994
Sverige antog EES-avtalet och året därpå kom anslutningen till EU. Detta innebar att alla EGdirektiv och beslut som utfärdats inom hästområdet skulle införlivas. När det gäller kravet på
obligatorisk avelsvärdering av hingstar ansågs att denna inte var reglerad inom EG till
skillnad från andra djurslag och av den anledningen behöll Sverige nationella regler.
Jordbruksverket införlivade samtliga direktiv och beslut på hästområdet utom
tävlingsdirektivet (90/428/EG) som Jordbruksverket saknade bemyndigande för att
genomföra. När det gäller det senare utsågs Jordbruksverket att vara ansvarig myndighet för
insamling av statistik.
9
2.1.2 Författningar som reglerar avelsarbetet
Svenska författningar
Föreskrifterna om registrering och stambokföring av hästar, avelsvärdering samt reglerna om
hästpass finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som
används till avel och om identifiering av hästdjur.
Dessa föreskrifter grundar sig i huvudsak på reglerna i lagen (1985:342) respektive
förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. Denna lagstiftning har bl.a. till syfte att
främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel i näringsverksamhet.
Jordbruksverket har med stöd av 1 och 6 §§ lagen om kontroll av husdjur m.m. och 1 §
förordningen om kontroll av husdjur m.m. rätt att överlämna kontroll till organisationer eller
andra sammanslutningar. Med kontroll avses främjandet av djurs lämplighet för avel i
näringsverksamhet.
Enligt 4 § förordningen om kontroll av husdjur m.m. utövar Jordbruksverket den centrala
tillsynen över kontrollen enligt 1 § samma förordning. Länsstyrelsen utövar regional tillsyn
över verksamheten enligt 36 § Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:82).
Beslut som har fattats av en sådan organisation eller sammanslutning som avses i lagens 1 §
får överklagas till Jordbruksverket i enlighet med 7 § förordningen om kontroll av husdjur
m.m. Jordbruksverkets beslut i dessa fall kan överklagas till länsrätten. Prövningstillstånd
krävs för överklagande till kammarrätten.
Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot föreskrifterna om avelsvärdering
kan dömas till böter i enlighet med 7 § lagen om kontroll av husdjur.
EG:s rättsakter
EG:s bestämmelser på området finns i följande EG-rättsakter.
Rådets direktiv 90/427/EEG av den 26 juni 1990 om avelsmässiga och genealogiska villkor
för handeln med hästdjur inom gemenskapen.
Rådets direktiv 90/428/EEG av den 26 juni 1990 om handel med hästdjur som är avsedda för
tävlingar och om villkor för deltagande i tävlingar.
Kommissionens beslut 92/353/EEG av den 11 juni 1992 om fastställande av kriterier för
godkännande eller erkännande av organisationer och sammanslutningar som för eller
upprättar stamböcker för registrerade hästdjur.
Kommissionens beslut 92/354/EEG av den 11 juni 1992 om fastställande av vissa regler för
att säkerställa samordningen mellan organisationer och sammanslutningar som för eller
upprättar stamböcker för registrerade hästdjur.
Kommissionens beslut 93/623/EEG av den 20 oktober 1993 om en identitetshandling (pass)
som skall åtfölja registrerade hästdjur.
Kommissionens beslut 96/78/EG av den 10 januari 1996 om fastställande av kriterier för
införande och registrering av hästdjur i stamböcker för avelsändamål.
Kommissionens beslut 2000/68/EG av den 22 december 1999 om ändring av kommissionens
beslut 93/623/EEG och om identifiering av hästdjur för avel och produktion.
10
2.1.3 Avelsorganisationer och registerförande föreningar
I samband med EES-avtalet och Sveriges införlivning av EG:s direktiv år 1994 tillkom
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och
om identifiering av hästdjur. I dessa föreskrifter genomfördes i första hand kommissionens
beslut 92/353/EEG och 92/354/EEG som beskriver de avelstekniska reglerna för att godkänna
en stambokförande förening. EU skiljer på moderförening ”studbook of origin” och andra
föreningar. Kraven, som finns för att godkänna en organisation eller förening att vara
stambokförande eller registerförande för en ras, är särskilt uppställda.
Varje ras har sin moderstambok och de rasföreningar som avlar på samma ras ska ha god
kontakt och i stort anpassa sina regler till moderstambokens krav.
Staten ska godkänna plan och riktlinjer för avelsorganisationer och stambokförande
föreningar. I Sverige görs en uppdelning på avelsorganisation och stambokförande förening.
Det statliga kravet på avelsvärdering regleras av den godkända avelsorganisationen medan
ansvaret för registrering och stambokföring åvilar register- och stambokförande föreningar.
Svenska Travsportens Centralförbund (STC), Svenska Galoppförbundet (SG) och Svenska
Hästavelsförbundet (SH) är godkända som avelsorganisationer. Inom trav och galopp är allt
samlat i en och samma databas när det gäller avel, registrering och sport.
SH har tjugotvå medlemsföreningar som representerade raser av både kallblod, varmblod och
ponny.
Avelsorganisationerna och rasföreningarna ska skicka in plan och riktlinjer till
Jordbruksverket för godkännande. Plan och riktlinjerna innehåller ramarna för avelsarbetet i
föreningen med bl.a. en beskrivning av rasen, härstamningskrav och en beskrivning av
föreningens organisation och hur beslut kan överklagas. I och med att plan och riktlinjerna
godkänns överläts ett visst myndighetsutövande till avelsorganisationerna och
rasföreningarna.
År 1996 kom en ändring i Jordbruksverkets föreskrifter och EG:s beslut om identifiering
införlivades (SJVFS 1996:166).
2.1.4 Djurskyddskrav i avelsarbete
Författningar
I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:106) om djurskyddskrav vid avelsarbete
regleras vilka djurskyddsaspekter som måste beaktas i samband med avel. Dessa föreskrifter
tillhör sedan den 1 januari 2004 Djurskyddsmyndighetens ansvarsområde.
Till grund för Jordbruksverkets föreskrifter ligger 12 § 2 djurskyddslagen (1988:534) där det
bl.a. framgår att Djurskyddsmyndigheten efter bemyndigande från regeringen får meddela
föreskrifter om villkor för eller förbud mot avel med sådan inriktning som kan medföra
lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteenden. Av 29 § djurskyddsförordningen
(1988:539) framgår vidare att avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för
djuren är förbjuden.
Enligt 3 § (SJVFS 1999:106) är det förbjudet att använda hästar som nedärver letalanlag,
defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller som negativt
påverkar avkommans naturliga beteende, för reproduktion. Djur som nedärver, eller kan
nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman får inte
användas i aveln. Även andra defekter som kan vara av betydelse i avelsarbetet från
djurskyddssynpunkt skall bedömas och registreras och ligga till grund för en
11
avkommebedömning. Djur som med stor sannolikhet nedärver disposition för hög frekvens
konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomman i samband
med födseln får inte användas i reproduktion.
I den förening eller organisation som får sina plan och riktlinjer godkända finns inskrivet att
föreningen ska följa Jordbruksverkets föreskrifter även när det gäller djurskyddskravet.
Avelsarbetet ska således läggas upp så att det t.ex. i samband med avelsvärdering bedöms om
hästen kan förväntas nedärva letalanlag.
För närvarande diskuteras om det svenska regelverket som bl.a. förbjuder avel med
anlagsbärare av recessiva letalanlag (anlag för dödlighet som ger sig tillkänna i form av
dödlig sjukdom hos avkomman om det ärvs från både stoet och hingsten), är förenligt med
EG-fördraget.
2.2 Hästpass
2.2.1 Författningar om hästpass
Svenska författningar
Reglerna om identifiering, dvs. reglerna om hästpass, finns i 14–16 §§ Statens jordbruksverks
föreskrifter (1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur.
Dessa regler har sin grund i lagen (1992:1683) respektive förordningen (1998:134) om
provtagning på djur, m.m.
Enligt 8 § förordningen om provtagning på djur, m.m. framgår bl.a. följande :
”För att uppfylla Sveriges åtaganden enligt internationella överenskommelser får
Jordbruksverket meddela föreskrifter om
1. märkning, journalföring och registrering av djur samt utfärdande av
identitetshandlingar för djur,
2. …
Jordbruksverket får i föreskrifter som avses i första stycket 1 överlåta till organisationer att
föra register och utfärda identitetshandlingar”.
I enlighet med denna bestämmelse har Jordbruksverket utfärdat föreskrifter om hästpass för
att uppfylla EG-kommissionens beslut 2000/68/EG av vilket framgår att alla hästar ska vara
försedda med en identitetshandling. Jordbruksverket har överlåtit till avelsorganisationer och
rasföreningar att utfärda passen.
Enligt 7 § lagen om provtagning på djur m.m. utövar Jordbruksverket den centrala tillsynen
över kontrollen och över att föreskrifterna meddelade med stöd av denna lag följs.
Länsstyrelsen utövar den regionala tillsynen över verksamheten i enlighet med 36 § Statens
jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82). När det gäller tillsynen över identifieringen av
djur har tillsynsmyndigheten enligt 7 § lagen om provtagning på djur, m.m. möjlighet att
meddela de förelägganden och förbud som behövs för att föreskrifterna ska följas.
Förelägganden eller förbud kan förenas med vite.
Enligt 10 § lagen om provtagning på djur, m.m. döms den som med uppsåt eller av grov
oaktsamhet bryter mot en föreskrift som meddelats med stöd av 4 - 4c § eller 5 § första
stycket i lagen (bl.a. föreskrifterna om hästpass) till böter eller fängelse i högst ett år. I ringa
fall skall inte dömas till ansvar.
12
EG:s rättsakter
Kommissionens beslut 1993/623/EG reglerar att alla registrerade hästar ska ha pass. Inom EU
har man av tradition skilt på registrerade hästar, d.v.s. sådana som registrerats för avel eller
sport och hästar för livsmedelsproduktion. Hästar som slaktas för köttproduktion vid en låg
ålder behöver inte registreras.
I ovanstående regler togs ingen hänsyn till att många hästar som ridskolehästar, familje-, och
hobbyhästar inte heller var registrerade.
I Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:82) reglerades år 1996 att hästar som skulle resa
ut ur landet skulle ha pass. Ett enklare pass med konturdiagram kunde beställas från
avelsorganisationerna.
1999 beslutades nya bestämmelser av kommissionen som utmynnade i beslut 2000/68/EG,
som innebar att alla hästar ska ha pass oavsett om hästarna skulle användas för avel, sport
eller livsmedelsproduktion. Dessa regler införlivades i de svenska föreskrifterna den 1 mars
2000 och innebar att alla registerförande föreningar istället för att skriva ut ett
registreringsbevis för föl och nyregistrerade hästar nu skulle göra ett pass för dessa. I passet
skulle också ingå sidor där veterinär skulle anteckna om hästen behandlats med vissa
läkemedel (läkemedel som antingen gjorde att hästen inte får slaktas eller har behandlats med
läkemedel där tiden för ev. restsubstanser i hästarna inte har kontrollerats). Passet ska sedan
kontrolleras vid slakt så att inga hästar med otillåtna restsubstanser kan komma ut i
livsmedelskedjan och skada konsumenten.
Kommissionens beslut 2000/68/EG innehåller förutom Unique Equine Life Number UELNnummer (se 2.2.3.) också de 10 moment som krävs för att ett hästpass ska vara fullständigt.
Hästpass ska innehålla uppgifter om:
•
Hästens ägare och uppfödare
•
Hästens identitet
•
Konturdiagram och verbal beskrivning av hästens färg, virvlar och tecken
•
Om hästen är märkt ska det markeras i passet
•
Hästinfluensavaccinationer
•
Laboratorieundersökningar
•
Vissa veterinärmedicinska behandlingar
•
Om hästen ska användas till livsmedel eller inte.
2.2.2 Utfärdande av hästpass
I Sverige finns c:a 250 000 - 300 000 hästar. Det osäkra antalet beror på att det inte tidigare
varit obligatoriskt att registrera hästar och att det inte skett någon heltäckande insamling av
uppgifter för statistiska ändamål. Alla hästar födda efter år 2002 ska vara försedda med
hästpass vid ägarbyte, utförsel, export eller slakt. 1 januari 2006 ska alla hästar åtföljas av
hästpass. En hästägare är skyldig att se till att föl födda fr.o.m. 2002 har ett pass innan
födelseåret är till ända.
Alla rasföreningar utfärdar nu hästpass, kostnaden varierar mellan 250 kr – 1000 kr för ett föl
medan passet för äldre hästar där det är svårare att verifiera härstamningen kan bli dyrare. Att
kostnaden varierar beror också på att en del föreningar arbetar ideellt och andra har kansli
med anställd personal. De föreningar som har få hästar har kommit längst och utfärdat pass
13
till alla sina hästar. I de större föreningarna har endast de föl som fötts sedan år 2000 fått pass.
Även hästar som inte tillhör någon särskild ras eller rasförening kan få pass utfärdade av SH
eller annan rasförening.
I samband med registrering och utfärdande av pass chipmärks en del hästar redan nu. Detta är
dock inte obligatoriskt utan görs helt på frivillig grund.
Hästpass utfärdas av nedanstående organisationer och föreningar.
Avelsorganisationer som utfärdar pass
Svenska Travsportens Centralförbund (STC),
Svenska Galoppförbundet (SG),
Svenska Hästavelsförbundet (SH).
Rasföreningar som utfärdar pass
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga
Hästen (ASVH)
Svenska Shagya-Arabföreningen
Arab AB (Svenska Arabhästföreningen)
Sveriges Shetlandssällskap
Avelsföreningen för Svenska Ardennerhästen Svenska Welshponny- & Cobföreningen
Svenska Connemarasällskapet
Svenska Frieserhästföreningen
Svenska Dartmoorsällskapet
Svenska Achaltekeerföreningen
Svenska Fjordhästföreningen
Svenska Tinkerhästsällskapet
Svenska Haflingerföreningen
Svenska American Curly Horseföreningen
Svenska Islandshästförbundet
Svenska Angloarabföreningen
Svenska Knabstrupperföreningen
Svenska Saddlebredföreningen
Svenska Lippizzanerföreningen
Brittiska Ridponnyföreningen i Sverige
Svenska Morganhästföreningen
Svenska föreningen för Irish Cob
Föreningen Nordsvenska hästen
Svenska Åsneföreningen
Svenska New Forestföreningen
Sveriges förening för Pura Raza Espanola
(PRE)
Avelsföreningen för Svensk Ridponny
(ASRP)
Caspian Horse Association
Svenska Russavelsföreningen
Några föreningar t.ex. Frieser och PRE-hästar får pass från moderföreningen (inom EU) som
sedan skickas in till den svenska föreningen för att stämplas med ett svenskt
datahanteringsnummer. Detta behövs för att man i Sverige ska ha kontroll över hur många
renrasiga hästar och vilken avelsbas som finns av rasen i landet.
SH utfärdar pass till vissa rasföreningar såsom Svenska Painthästföreningen, Svenska
Quarterhästföreningen, Appaloosaföreningen i Sverige. Dessa föreningar kräver att hästarna
först registreras i USA för att kunna registreras som renrasiga i Sverige med hästpass. Här
måste den amerikanska originalhandlingen följa med passet. SH utfärdar dessutom pass för
14
Exmoorponnyer och hästar som inte tillhör någon rasförening eller där det ännu inte finns
någon rasförening med godkända plan och riktlinjer.
Vissa rasföreningar har internationella förbund såsom Islandshästar (FEIF) och arabhästar,
World Arabian Horse Organization (WAHO).
I de föreningar som har få hästar t.ex. Svenska saddlebredföreningen har 95 % av hästarna
hästpass, medan de föreningar som har många hästar har kanske endast 25 % av hästarna
hästpass. Bland varmblodiga travare har de senaste fölomgångarna pass medan äldre
travhästar endast har pass om de åker till Norge, Finland eller annat land för träning eller
tävling. Galopphästarna har sedan flera år tillbaka hästpass. Dessa pass behöver dock till viss
del kompletteras med vissa sidor och ifyllda konturdiagram.
Till och med år 2003 har STC utfärdat 18 272 hästpass till varmblodiga travare och 2 347
pass till kallblodiga travare. Förutom travet så har nedanstående föreningar, som har många
registrerade hästar, utfärdat följande antal pass t.o.m. 2003:
Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen 12 599
Avelsföreningen för Svensk Ridponny 5210
Sveriges Shetlandssällskap 4919
Föreningen Nordsvenska Hästen 740
Svenska Ardennerföreningen 500
Svenska Hästavelsförbundet 869
2.2.3 Unika nummer
Alla hästar ska ha ett livslångt nummer s.k. Unique Equine Life Number s.k. UELN-nummer
som de får när de registreras som föl. I numret ska ingå siffror eller en landskod som visar i
vilket land hästen är född. Numret börjar oftast med koden för medlemslandet och innehåller
sedan, beroende på land, information om ras eller organisation, födelseår och löpnummer. Att
hästen ska ha ett UELN-nummer är reglerat genom kommissionens beslut 2000/68/EG och är
införlivat i 14 b § i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:82).
I Sverige finns av en gammal tradition med stamboksnummer på hästen. Detta nummer fick
hästen när den infördes i stamboken vid 4 års ålder, vid visning av stoet med föl eller då den
visades/godkändes som hingst.
I dagens läge kan man behöva tillsätta ett datahanteringsnummer på hästen om den är
importerad från ett annat land och hästen har ett nummer som inte går att läsa in i det datasystem som används av ras- eller sportorganisationen. Detta nummer trycks på passet eller
sätts in i det nya passet som utfärdas.
Chipnummer är det nummer som finns i chipet. Chipnumret klistras in i passet men är inte
detsamma som hästens registreringsnummer.
Förutom dessa nummer har de hästar som tävlar regionalt och i högre klasser ett
tävlingslicensnummer. Detta nummer utfärdas av Svenska Ridsportförbundet och har ingen
koppling till andra nummerserier.
2.2.4 Andra identitetsdokument
De förekommande identitetsdokumenten är registreringsbevis/härstamningsbevis, FEI-pass
och hästpass.
Registreringsbevis utfärdades tidigare av föreningarna vid registreringen av hästen med
framför allt uppgifter om hästens härstamning s.k. härstamningsbevis.
15
FEI-pass utfärdas av det Internationella Hästsportförbundet och behövs när en häst ska tävla i
ett annat land.
De pass som vi i dagligt tal nu kallar hästpass som infördes 1993 inom EU för registrerade
hästar och som sedan 2000 gäller för alla hästar inom EU.
2.2.5 Smartcard
Smartcard är ett identifikationssystem som bygger på att alla hästar har ett elektroniskt kort
med all data på. Detta skulle kunna ersätta papperspassen på sikt.
På smartcardet lagras all data om hästen på ett chip. Olika behörigheter ger användare rätt till
att enbart se eller att skriva in data på chipet. För att se data på kortet måste en speciell
smartcardsläsare användas. För att skriva in data behöver användaren en smartcardsläsare
samt ett program i en dator eller en utvidgad avläsare med registreringsfunktion.
2.3 Märkning av hästar
2.3.1 Författningar
I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och
om identifiering av hästdjur finns krav på att hästen skall signalementbeskrivas med ett
konturdiagram i passet. Konturdiagrammet är den enda obligatoriska beskrivningen av hästen.
I detta ingår dels en skriftlig beskrivning av hästens färg, tecken och hårvirvlar och dels en
avritning av hästens tecken och virvlar.
I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:154) om operativa ingrepp på djur regleras
bl.a. vem som får identitetsmärka djur och hur djur får märkas. Av 2 § 3 framgår att djur får
märkas genom inplantering av mikrochip. Ingreppet får göras utan att veterinär anlitas men
personen som utför märkningen måste ha genomgått en utbildning som godkänts av
Djurskyddsmyndigheten. I dagsläget har SH, Svenska Russavelsföreningen och Svenska
Fjordhästföreningen tillstånd att anordna utbildning i mikrochipsmärkning. Mikrochipet ska
placeras mitt på halsens vänstra sida ca 5 cm under mankammen. Chipet injiceras i muskeln,
en procedur som vanligen inte orsakar större smärta än en vanlig intramuskulär injektion. I
samband med märkningen sänds även några svanstagel med rot in till rasföreningen för att
möjliggöra DNA-analys vid behov. Mikrochipets placering ska markeras i hästpassets
konturdiagram.
Enligt 2 § 6 får hästar även identitetsmärkas genom frysmärkning. Endast personer som har
fått särskild utbildning får utföra frysmärkning. I Sverige märks varmblodiga och kallblodiga
travare med denna metod. Fyra frysmärkare som utbildats av STC åker runt i landet och
märker samtliga varmblodiga och kallblodiga travföl vid 6-12 månaders ålder. Frysmärket
som anger landsbokstav, födelseår och registreringsnummer placeras på halsens högra sida
strax under mankammen. Metalltyper som utgör identitetsnumret placeras i en hållare som
kyls i flytande kväve. Hållaren trycks sedan mot halsen vilket leder till att de pigmentbildande
cellerna förstörs. Vita hår växer därefter ut och numret framträder tydligt mot den vanligtvis
mörka bakgrunden. Frysmärkningen orsakar ingen smärta och hästen behöver därför inte
tillföras lugnande medicin i samband med märkningen.
Veterinärer får även tatuera hästar, men det är en metod som inte förekommer i Sverige.
16
2.4 Införsel och utförsel av hästar
2.4.1 Författningar
Grundförordningarna när det gäller in- och utförsel är förordningen (1994:1830) om införsel
av levande djur m.m. och förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m.
Rådets direktiv om djurhälsovillkor vid förflyttning och import av hästdjur från tredje land
(90/426/EEG) genomfördes i svensk lagstiftning den 1 november 1996 genom Statens
jordbruksverks föreskrifter (1996:113) om införsel av hästdjur.
Utförsel av hästdjur regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:99) om
utförsel av hästdjur till länder som ingår i Europeiska unionen (EU), Andorra, Färöarna samt
Norge.
2.4.2 Införsel och utförsel från annat EU-land
Jordbruksverkets föreskrifter innebär att hästdjur som införs från ett annat EU-land, Andorra,
Färöarna eller Norge ska ha följande handlingar:
•
Hälsointyg utfärdat av en officiell veterinär i avsändarlandet inom 48 timmar före
lastning av hästen. Intyget är sedan giltigt i 10 dagar. För utförsel från Sverige krävs
att hälsointyget ska vara utfärdat innan 24 timmar före lastning av hästen.
•
Hästpass, se punkt 2.2
Om hästen är avsedd för handel (d.v.s. att den byter ägare i samband med resan) och restiden
beräknas överstiga 8 timmar ska färdplan medfölja transporten. Denna upprättas av
transportören och ska signeras av officiell veterinär i avsändarlandet.
Hästar som ska delta i tävling i Sverige, Danmark, Finland eller Norge är undantagen kravet
på hälsointyg vid gränspassage mellan dessa fyra länder. Undantaget gäller i fem dygn före
hästens första tävlingsdag till och med fem dygn efter hästens sista tävlingsdag. Vid resan till
tävling ska handling som styrker hästens deltagande följa hästen, och vid återresan ska
tävlingsintyg från tävlingsplatsen kunna visas upp. En häst som ändå har ett giltigt hälsointyg
behöver inget tävlingsintyg.
2.4.3 Införsel och utförsel av hästar från tredje land
Import/införsel av hästar från tredje land får endast ske från länder eller regioner vilka är av
EU godkända för import av hästdjur. För införsel av hästdjur från godkända tredje länder
krävs följande handlingar:
•
Hälsointyg, se nedan
•
Identitetshandling, hästpass eller annan identitetshandling innehållande
konturdiagram.
•
Intyg rörande djurskydd under transport, handlingen tillhandahålls av
Djurskyddsmyndigheten och skall utfärdas av transportören på avsändarorten.
Hälsointygen tillhandahålls av Jordbruksverket och ska utfärdas av officiell veterinär i
avsändarlandet på lastningsdagen. Olika hälsovillkor gäller för:
•
permanent import
•
tillfällig införsel i högst 90 dagar
17
•
återinförsel av EU-häst som varit i ett tredje land i högst 30 dagar.
Beroende på varifrån hästen skall importeras/införas finns olika hälsointyg. Kraven i dessa
intyg skiljer sig åt beroende på vilka sjukdomar som finns i respektive land/region och hur
dessa övervakas. I de fall det krävs blodprovsanalyser framgår det i hälsointyget vilka
analyser som krävs samt var de ska analyseras.
Om hästen är avsedd för handel (d.v.s. att den byter ägare i samband med resan) och restiden
beräknas överstiga 8 timmar inom EU ska färdplan medfölja transporten. Denna upprättas av
transportören och ska signeras av officiell veterinär i avsändarlandet.
För utförsel till tredje land är endast djurskyddsregler tillämpliga. Det mottagande tredje
landet bestämmer hälsokrav. För att ta del av dessa hänvisas till respektive lands myndigheter.
2.4.4 Statistik
År 2003 importerades 232 ton renrasiga avelsdjur, 197 ton andra hästar till Sverige. Samtidigt
exporterades 147 ton renrasiga avelsdjur, 27 ton hästar för slakt och 124 ton andra hästar
enligt uppgifter från Statistiska Centralbyrån (SCB).
Om ton räknas om till antal hästar med en genomsnittsvikt på 500 kg innebär detta att det
importerades 464 renrasiga avelsdjur och 394 andra hästar till Sverige. Samtidigt exporterades
294 renrasiga avelsdjur, 54 hästar för slakt och 248 andra hästar.
2.4.5 Kontroll vid gränsen och TRACES
När en häst ska passera gränsen ska detta föranmälas en arbetsdag i förväg.
Gränskontrollveterinär kontrollerar dokumentationen om hästen och identiteten.
TRACES är EU:s nya datasystem för veterinärkontroller och spårbarhet.
TRACES (Trade Control and Expert System) är gemensamt för hela EU. Det består av flera
olika delar som utvecklas successivt. Kommissionen ansvarar för utveckling, drift och viss
support av systemet. Varje EU-land ansvarar för support, utbildning och administration inom
det egna landet. I Sverige är Jordbruksverket ansvarig och samordnande myndighet för
TRACES.
De delar som först tas i bruk är de som ersätter ANIMO-systemet, dvs. det meddelandesystem
som används av veterinärmyndigheter och officiella veterinärer vid bl.a. handel med djur och
vissa produkter inom EU. Vid handel inom EU skickas hälsointygsinformation via TRACES.
Vid import skickas gränskontrollveterinärernas intyg via TRACES. Tanken är att i framtiden
helt och hållet kunna använda elektroniska intyg i stället för nuvarande intyg på papper. För
att underlätta sökandet kommer användare av TRACES att få direkt tillgång till EUR-lex (en
hemsida där all EG-lagstiftning finns samlad) utan att behöva lämna TRACES. Det kommer
också att finnas listor på godkända anläggningar i denna funktion.
2.5 Livsmedelssäkerhet
2.5.1 Bakgrund till hästpassens införande
EG:s rättsakter
Den 1 januari 2000 trädde rådets förordning (EEG) nr 2377/90 av den 26 juni 1990 om
inrättandet av ett gemenskapsförfarande för att fastställa gränsvärden för högsta tillåtna
restmängder av läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung i kraft i sin helhet. Enligt
förordningen är det förbjudet att administrera läkemedel som innehåller substanser som inte är
18
upptagna i bilagorna, I, II eller III till rådets förordning (EEG) nr 2377/90 till
livsmedelsproducerande djur. Minimum Residue Limit (MRL) är den högsta tillåtna halt av
en restsubstans som får förekomma i djurkroppen eller i mjölk, honung och ägg. MRL ligger
till grund för resthaltskontroll och fastställande av karenstider.
MRL-förordningen har tillkommit för att skydda konsumenterna mot skadliga restsubstanser
från veterinära läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung. Ikraftträdandet innebar att
många av de läkemedel som är nödvändiga vid behandling av hästar inte längre får användas
inom EU. När arbetet inom EU för att försöka komma till rätta med dessa problem inte fick
någon lösning har berörda svenska myndigheter kommit fram till ett intygsförfarande som kan
fungera som en tillfällig lösning på problemen.
Svenska författningar
Eftersom ikraftträdandet av MRL-förordningen innebar att många av de läkemedel som är
nödvändiga vid behandling av hästar inte längre får användas inom EU har Jordbruksverket i
samarbete med andra myndigheter och med stöd av förordningen (1971:810) med allmän
veterinärinstruktion utfärdat föreskrifter som anger villkor för användning av vissa läkemedel
vid behandling av hästar. Ett särskilt behandlingsbevis för hästar ska upprättas för hästar, som
har behandlats med substanser som inte är upptagna för häst i bilagorna I, II och III till rådets
förordning (EEG) nr 2377/90. Hästägaren eller dennes ombud ska skriva under
behandlingsbeviset och därmed intyga att hästen inte kommer att användas till
livsmedelsproduktion.
Införandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1999:118) om villkor för
användande av vissa läkemedel vid behandling av hästar som inte ska användas som
livsmedelsproduktion var en tillfällig lösning på problemet dels för att förhindra
djurskyddsproblem och dels för att skydda konsumenten från skadliga resthalter.
Föreskrifterna omfattar alla hästar som inte hade identitetshandling/pass. För de hästar som
har identitetshandling/pass behöver inte en veterinär skriva ett särskilt behandlingsbevis.
Detta förenklar verksamheten både för veterinärer och tillsynsmyndigheter samt är i enlighet
med MRL- förordningen.
Betydelsen av en identitetshandling/hästpass är stor t.ex. vid utförsel och införsel av hästen,
vid behandling, vaccinering, avelsvärdering, slakt m.m. Hästpassen möjliggör och underlättar
också övervakning av läkemedelsanvändningen till hästar. Det är angeläget att veterinärerna
antecknar alla behandlingar av hästarna i passet. Det är också angeläget att hästägaren har
passet tillgängligt vid veterinärbesöken.
2.5.2 Hästpass i samband med slakt
Livsmedelsverket har ännu inte infört krav på hästpass före slakt och hanteringen av hästpass
efter slakt i sina föreskrifter. Den officielle veterinären skall enligt artikel 7.3 i direktiv
90/426/EEG notera hästens eller hästpassets identitetsnummer för de hästar som slaktas och
skicka in ett bevis om att hästen slaktats till myndigheten på avsändarorten på begäran av
denna. Denna artikel har inte genomförts i svenska föreskrifter.
Vid slakt av nötkreatur rapporterar slakteriet in den enskilda kon till slaktregistret som överför
rapportering till centrala djurdatabasen (CDB). Brukaren motrapporterar in slakten till CDB.
Vid slakt av häst saknas motrapportering från hästägaren och ett centralt register.
År 2003 slaktades 5211 hästar och 138 unghästar(Jordbruksverkets slaktstatistik). Det
importerades 1 ton hästar för slakt enligt uppgift från SCB.
19
2.5.3 Registrering efter avlivning eller export
Avregistrering av hästar som slaktas, utförs, exporteras eller dör osv. sker bara i vissa
föreningar. Det är en av orsaken till att antalet hästar i landet inte kan fastställas.
Livsmedelsverket har statistik på antalet slaktade hästar men har ingen uppföljning eller
rapportering till något register. När det gäller döda hästar skiljer sig omhändertagande jämfört
med andra djurslag. Insamling av döda hästar sker på två sätt. Insamling av avlivade och
självdöda hästar utförs av Svensk Lantbrukstjänst. Hästnäringen har inte kunnat enas om en
kollektiv finansiering vilket innebär att hela kostnaden tas ut som direktavgift från
producenten/hästägaren. Svensk Lantbrukstjänst tar de döda hästarna till någon av sina
bearbetningsanläggningar.
Det andra sättet är att gräva ner dem på en av kommunen anvisad plats efter ett beslut av
länsstyrelsen. Efter det att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av
den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att
användas som livsmedel trädde ikraft 1 maj 2003 gör Jordbruksverket den tolkningen att det
fortfarande är tillåtet att gräva ner hästar då dessa snarast bör ses som sällskapsdjur om man
önskar begrava dem. På detta sätt bibehålls de regler som funnits de senaste åren avseende
just nedgrävning av häst. Tillståndsgivning till detta ligger sedan flera år tillbaka på
länsstyrelserna. Länsstyrelserna har rapporterat till Jordbruksverket hur många tillstånd som
givits under 2003. Totalt rör det sig om 776 hästar, vilket kan jämföras med Svensk
Lantbrukstjänsts insamlade 4352 hästar.
2.6 Dataprogram som används idag
2.6.1 Register på Jordbruksverket
Jordbruksverket har idag flera register som eventuellt skulle kunna utnyttjas vid en eventuell
uppbyggnad av ett centralt hästregister.
Regina
Regina är ett projekt som pågår på Jordbruksverket. Regina står för ”Register in i ny
arkitektur”. Under våren 2003 påbörjades en kartläggning/förändringsanalys av djurregistren
CDB (nöt), Gris, Värphöns, Slakt och DID (djuridentifikationsregistret där
produktionsplatser, produktionsplatsnummer (PPN), lagras). Resultatet av kartläggningen
påvisade ett förändringsbehov av registren.
Beslut togs om att genomföra en förstudie för att djupare analysera vad som kommer att
krävas både registermässigt och för att utveckla en ny arkitektur. Förstudien har kommit fram
till att en förändring mot en gemensam arkitektur är nödvändig. Detta kommer att medföra att
registren i större utsträckning delar data och att uppdateringar slår igenom i samtliga register.
Vid införandet av nya register kommer utvecklingstiden att kortas betydligt vilket även ger
ekonomiska fördelar. Det föreslagna fortsatta arbetet har delats in i olika faser där de olika
komponenterna utvecklas. Projektet startar med fas 1A som är utveckling av ett
produktionsplatsregister där produktionsplatser (geografiska platser där djur hålls) samt vilka
djurslag som finns på produktionsplatsen kommer att lagras.
Den gemensamma arkitekturen kommer möjliggöra att hästar kan läggas in i den nya
komponent där alla produktionsplatser samt djurslag registreras. Ett hästregister skulle ligga
som ett gränssnitt i komponenten som bara de som har behörighet kommer åt.
Det kommer att finnas en generell faktureringsrutin som ska kunna användas av alla
djurregister på Jordbruksverket.
20
Slakthändelserna som rapporteras in till Slaktregistret kommer att ligga i den gemensamma
arkitekturen. Detta medför att rapporteringen av avlivade hästar kan slå igenom även till ett
eventuellt hästregister. All slakt av hästar rapporteras idag inte in till Slaktregistret, exempel
på detta är trotjänarslakt och nödslakt. Då Stenstorps destruktionsanläggning inte har någon
rapporteringsskyldighet på något djurslag måste det till en rapportering av hästar därifrån.
Transportörerna har inte heller någon rapporteringsskyldighet när det gäller häst vilket
försvårar arbetet med att hålla reda på vilka hästar som har slaktats t ex genom nödslakt.
För häst lagras idag inte något id-nummer i Slaktregistret vilket gör att det kommer att krävas
föreskriftsändringar i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:56) om slakteriers
rapportering avseende slaktade djur.
CSR (Centrala Sällskapsdjursregistret) med Hundregistret
När Djurskyddsmyndigheten övertog rollen som personuppgiftsansvariga för hundregistret 1
januari, 2004 gjordes en överenskommelse med Jordbruksverket att bygga upp och driva
registret i två år. Således tillhör informationen som lagras i Hundregistret
Djurskyddsmyndigheten. Då Hundregistret tillhör Djurskyddsmyndigheten får det inte byggas
så att beroenden skapas till eller från några andra system. Detta omöjliggör en utbyggnad av
systemet med kopplingar mot andra system.
Vid utvecklingen av Hundregistret byggdes en generell struktur där möjlighet att lägga in fler
djurslag finns. Detta innebär bl.a. att nya parametrar kan läggas till vid införandet av andra
djurslag.
De hunduppgifter som registreras är bl.a. id-nummer, namn, ras, färg, kön, födelsedatum,
registreringsdatum. De ägaruppgifter som registreras är bl.a. person/organisationsnummer,
namn, adress, telefonnummer, e-mailadress. Hundens id-nummer och ägarens
person/organisationsnummer kopplas ihop för att en hund ska kopplas till en ansvarig person.
Det finns en utvecklad webbapplikation där myndigheter kan gå in och söka uppgifter i
registret. Denna applikation är inte utvecklad för att kunna registrera uppgifter i registret.
Överföring av data mellan olika databaser
En generell lösning av överföring av filer via webben till och från externa system håller på att
utvecklas på Jordbruksverket. Denna lösning kan användas för att på ett säkert sätt kunna
överföra data mellan olika hästdatabaser.
2.6.2 Register på Djurskyddsmyndigheten
I Djurskyddsmyndighetens uppdrag ingår att tillskapa ett djurskyddstillsynsregister. Syftet
med ett sådant register är att underlätta för tillsynsmyndigheterna att kartlägga och följa
tillsynsobjekten. Djurskyddstillsynen omfattar alla djur som hålls i fångenskap. För några
djurslag finns redan register, t.ex. hundregistret och CDB för nötkreatur som är på
individnivå. Djurskyddsmyndighetens intention är att koppla tillsynsregistret till redan
befintliga register. Ett centralt hästregister skulle då kunna kopplas till tillsynsregistret.
Ett problem inom hästsektorn är att djuren flyttas relativt ofta mellan hästhållare. Utifrån ett
tillsynsperspektiv är det värdefullt att känna till var hästarna finns. Betydelsen av detta blir
inte mindre efter årsskiftet 04-05 då det kommer att krävas tillstånd enligt 16 §
djurskyddslagen för många nya hästhållare. I det sammanhanget är det viktigt att den lokala
tillsynsmyndigheten känner till hur många hästar och vilka hästkategorier som finns på
anläggningen. Man måste ha ett enkelt system, sannolikt internetbaserat, för att ändra
djurhållaruppgifter.
21
Djurskyddsmyndigheten har under andra halvåret 2004 startat arbetet med att bygga upp ett
tillsynsregister.
2.6.3 Register hos näringen
De stora organisationerna så som SGC, STC, SH samt ASVH har väl fungerande databaser.
Många av de mindre medlemsföreningarna har databaser som är av enklare typ och vissa har
ingen databas alls (se bilaga 2).
Vissa föreningar lagrar inte ägare i sina register och därför är registren inte uppdaterade med
ägarbyten. Gemensamt för föreningarna är att det är väldigt svårt att få in ägarbyten. De får
inte lagra personnummer enligt PUL vilket gör det väldigt svårt att unikt identifiera en ägare
eller hästhållare. Inga av organisationerna registrerar hästhållare.
Det finns ingen koppling mellan föreningarnas register. SH:s medlemsföreningar skickar
information till SH varje år men den överföringen sker inte automatiskt.
Samtliga föreningar utdelar unika registreringsnummer på de svenska hästarna och ett svenskt
”datahanteringsnummer” läggs till när hästen har ett utländskt registreringsnummer.
SGC och STG registrerar även frysmärknings-nummer på hästarna medan SH kan registrera
chipnummer.
De flesta av föreningarna har svårt att få in uppdateringar om hästar som ska avregistreras.
Shetlandssällskapet är en förening som får in relativt många pass från avlivade hästars ägare.
2.7 Djursjukdata
2.7.1 Författningar
I 7 § andra stycket lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket framgår att
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om vad veterinärer
är skyldiga att göra i sin yrkesutövning. Regeringen har i förordningen (1971:810) med
allmän veterinärinstruktion överfört stora delar av denna föreskriftsrätt till Statens
jordbruksverk.
Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:38) om journalföring och
uppgiftslämnande m.m. gäller att en veterinär skall föra journal i direkt anslutning till
konsultationen. Journalen skall innehålla uppgifter om bl.a. datum för konsultationen,
djurhållarens produktionsplatsnummer eller namn och adress, och beträffande det aktuella
djuret, anamnes, diagnos, typ av behandling samt veterinärens namn. Vid behandling med
läkemedel skall uppgifter även finnas om läkemedlets benämning, styrka och dosering,
behandlingstidens längd och vid behandling av livsmedelsproducerande djur även karenstid.
Vid förrättning som avser nötkreatur, får, getter, renar, svin, fjäderfän eller hägnat vilt skall
veterinären inom en vecka efter behandling rapportera till Jordbruksverket, antingen skriftligt
genom att använda viss angiven praktikjournal eller genom att använda ett datoriserat
journalföringssystem som godkänts av Jordbruksverket. Vid behandling av hästar med bl.a.
antibakteriella läkemedel för regelbunden användning skall rapportering ske varje månad.
Behandlingar av andra djurslag skall rapporteras en gång per år.
22
2.7.2 Inrapportering av uppgifter
Vet@systemet som idag används för att ta emot och analysera veterinärernas inrapporterade
djursjukdatauppgifter har stor betydelse för avelsarbete och sjukdomsövervakning på
nötkreatur. Veterinärerna har skyldighet att rapportera individuppgifter, diagnos, åtgärd och
ev. läkemedelsordination för varje förrättning med nötkreatur. Journalföring och rapportering
sker på en särskild, optiskt läsbar blankett eller via ett av Jordbruksverket godkänt
datasystem. Djursjukdatauppgifterna länkas vidare från verket till Svensk Mjölk där de sedan
används i bl.a. avelsvärderingen av tjurar och för att ta fram hälsostatistik över enskilda djur
och djurbesättningar.
Med förhållandevis små insatser skulle vet@systemet kunna användas på motsvarande sätt för
andra djurslag. På hästsidan skulle hälsouppgifter från avkomman bl.a. kunna användas i
avelsvärdering av hingstar. Förändringar i förekomst av olika diagnoser m.m. kan även visas
med hjälp av analysverktyget vet@webb som är tillgängligt för externa användare med
behörighet.
För veterinärerna finns samma journalföringskrav för häst som för nötkreatur men med en
enklare rapportering. Hästarna behöver inte rapporteras individuellt, diagnos och
läkemedelsanvändning måste anges enbart för de djur som behandlats med karenstidsbelagda
läkemedel. Det finns indikationer på en omfattande underrapportering av hästbehandlingar.
Verket saknar i dagsläget påtryckningsmedel då straffsanktioner för utebliven rapportering
saknas. Jordbruksverket har i särskild skrivelse till regeringen den 8 juli 2003 (dnr 323796/03) föreslagit ändring i lagen (1994:884) om behörighet att utöva veterinäryrket så att
bristande rapportering kan medföra sanktioner.
2.8 Registrering i andra nordiska länder
I Finland registrerar och stambokför Finska Hippos alla hästraser. Finska Hippos är en
riksomfattande centralorganisation för både trav- och ridhästar.
Hästpass utfärdas av Finska Hippos.
I Norge ansvarar Norsk Hestecenter för de inhemska raserna fjordhäst, döle,
nordland/lynghäst och varmblodig ridhäst. Norge har liksom Sverige krav på avelsvärdering
av hingstar.
Norsk Hestecenter består av 17 olika hästorganisationer, allt från norsk ponny till tur-ridning.
Ponnyer registreras av Norska ponnyavelsföreningen.
I Danmark ingår inte hästarna i det centrala husdjursregistret som finns. Diskussion om
chipmärkning av hästar pågår. En del hästar chipmärks av avelsorganisationerna eller
rasföreningar. Danmark har fortfarande hästar som inte är registrerade i någon rasförening.
Man diskuterar om dessa oregistrerade hästar ska föras in i ett centralt register eller om
rasföreningarna även ska ta hand om dessa. Det finns ännu inte något central hästregister över
alla hästar. De hästar som behandlats med preparat som gör att hästarna inte får användas till
livsmedelproduktion utan ska destrueras registreras idag av Födevaredirektoratet.
23
3 Kommande förändringar
Det pågår för närvarande flera utredningar och det finns EG-förordningar som är på
förslagsstadiet eller träder i kraft inom kort som har aktualitet för det område som utredningen
omfattar. Här nedan följer en beskrivning av vilka dessa är.
3.1 Förslag till ny EG-förordning om hästpass och databas
EU har (SANCO10723/2002-rev 3) föreslagit en förordning som reglerar hästpass och
databas för hästar enligt följande.
Hästarna ska ha pass innan de lämnar uppfödaren eller före 7 månaders ålder. Kravet på ett
ifyllt konturdiagram minskas om hästen är chipmärkt. Enligt förslaget ska chipmärkning av
hästar bli obligatoriskt. Kravet på chipmärkning ska införas på alla födda hästar från och med
ett visst år.
Om medlemslandet vill kan ett undantag göras så att föl och unghästar under 1 års ålder ska
kunna slaktas utan pass i det landet där de fötts. Vid gränspasseringar inom EU ska hästarna
ha pass.
Passet ska utfärdas med verifierad betäckning/språngrulla som grund.
Enligt förslaget ska passet innehålla en löstagbar sida som skulle dras bort om hästen skulle få
vissa restriktioner p.g.a. sjukdom och då inte får resa ut ur området eller landet. (Ett liknande
system finns i Sydafrika där hästar från vissa områden får föras ut och andra hästar i stängda
områden inom Sydafrika inte får föras ut ur landet.) Enligt uppgift fungerar detta system väl
där.
Alla hästar som importeras ska inom en viss bestämd tid ha pass. De hästpass som utfärdats
av internationella sportorganisationer (FEI) ska för att vara giltiga innehålla samtliga
obligatoriska delar och vara kompatibla med de nationella passen.
För att möjliggöra att B-pass kan ersätta borttappade pass är det viktigt att en databas med
relevanta data upprättas. Minimikrav på databasens innehåll är hästens livstidsnummer, ägare
och om hästen ska användas för livsmedelsproduktion eller inte.
De databaser som redan används ska kunna kopplas till en central databas. Raser där det inte
finns en kompatibel databas bör anlita en avelsorganisation som har en kompatibel databas.
Smart card kan användas vid förflyttning av hästar inom landet, vid gränspassering krävs
traditionella pass.
Hästpasset ska åtfölja hästen när den kommer till slakt. Uppgifter om identitet, status och
behandlingar som finns i hästpasset ska utgöra en del av underlaget vid besiktningen av
hästen. Efter slakt skall hästpassen skickas in till den organisation som utfärdat passet i den
medlemsstat där hästen är född.
Förslag finns att en central databas ska inrättas eller att befintlig databas upphöjs att bli den
officiella centrala databasen. I den centrala databasen ska bl.a. datum för utfärdande,
födelsemånad och dag, kön, hästens identitet, om möjligt chipkod och chipets placering
utmärkt på konturdiagrammet, ägare och skötare/hållare ingå.
25
3.2 Hälsobedömning av hingstar
Sammanfattning av departementets promemoria Jo 2003/1615.
Enligt föreskrifter meddelade med stöd av lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m.
gäller att en hingst för att få användas till avel med andra ston än hingstägarens egna skall
vara avelsvärderad. I promemorian konstateras att det intresse som tidigare funnits från
statens sida att kontrollera hästaveln numera begränsar sig till att främja en avel som ger djur
med gott hälsotillstånd och som är väl förenlig med djurskyddslagstiftningen. Det föreslås
därför att kravet på avelsvärdering ersätts av ett krav som innebär att en hingst skall ha
genomgått en hälsobedömning innan den får användas i avel.
Hälsobedömningen, som skall ha en viss föreskriven inriktning och omfattning, skall göras av
en veterinär. Kravet på hälsobedömning skall anses uppfyllt om en bedömning som motsvarar
den svenska har gjorts i ett annat land.
Promemorians förslag föranleder vissa ändringar i lagen (1985:342) kontroll av husdjur och
förordningen (1985:343) om kontroll av husdjur m.m. Författningsändringarna föreslås träda i
kraft den 1 oktober 2004.
Promemorian är remissbehandlad men den proposition som var planerad till våren 2004 har
ännu inte lämnats till riksdagen. Tidigast kan förändringar i avelsarbetets uppläggning ske
fr.o.m. 1 januari 2006.
3.3 Utredning om översyn av djursjukdata
Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om översyn av djursjukdata, Jo 2004:03. En
särskild utredare har tillkallats för att undersöka och redovisa hur djursjukdataregistret
fungerar i dag. Uppdraget innefattar en redovisning av eventuella brister i djursjukdata, vad
de i så fall beror på och vad de eventuella bristerna kan ha inneburit för registrets
användbarhet. Med utgångspunkt i resultatet av dessa undersökningar skall utredaren föreslå
hur eventuella brister kan åtgärdas. Syftet med förslagen skall vara att uppnå ett väl
fungerande, kostnadsneutralt och kostnadseffektivt registreringssystem för sjukdoms- och
läkemedelsövervakning på djurområdet. Utredaren skall beräkna kostnaderna för de åtgärder
som föreslås, både för det allmänna och för berörda näringsidkare och föreslå finansiering av
eventuella offentliga åtgärder liksom beakta de administrativa konsekvenserna för
näringsidkarna.
Utredningen ska vara klar 1 september 2005.
3.4 Redovisning av förbrukning av läkemedel
I ett regeringsbeslut 2003-04-24 har Jordbruksverket fått i uppdrag att redovisa
läkemedelsanvändningen till djur. Jordbruksverket ska med början från år 2006 årligen senast
den 30 april varje år redovisa användningen av läkemedel till djur. Statistik ska begäras från
Apoteket AB och den ska omfatta användningen av antimikrobiella och antiparasitära
läkemedel, läkemedel innehållande hormoner samt vacciner. För livsmedelsproducerande djur
ska redovisningen ske uppdelad på djurslag samt även omfatta samtliga läkemedel som
omfattas av restsubstanskontroll. Jordbruksverket kommer att redovisa förbrukningen av
läkemedel för 2005 den 30 april 2006.
26
3.5 Livsmedelshygien
I Bilaga II i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004
om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung står att
livsmedelsföretagare skall kontrollera de pass som åtföljer tama hästdjur för att se till att
djuren är avsett för slakt i livsmedelssyfte. Om de tar emot djuren för slakt skall de överlämna
passet till den officiella veterinären.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2006.
Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002
om allmänna principer och krav för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som
gäller livsmedelssäkerhet framgår i artikel 18 att alla livsmedelsproducerande djur ska kunna
spåras på alla stadier i produktions-, bearbetnings- och distributionskedjan.
Denna bestämmelse ska tillämpas från och med den 1 januari 2005.
3.6 Tillsynsregister och tillstånd för hästverksamhet
Djurskyddsmyndigheten har i uppdrag av regeringen att upprätta ett tillsynsregister som ska
gälla alla djurslag. Eftersom det i dag inte finns något centralt register över hästar finns ett
intresse för en samordning om ett centralt hästregister upprättas på Jordbruksverket.
Redan idag krävs tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen för den som upplåter eller använder
hästar i ridskoleverksamhet. Från och med 1 januari 2005 kommer tillstånd att krävas för
ytterligare verksamheter med häst. Enligt Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2004:5)
om kravet på tillstånd enligt 16 § Djurskyddslagen (1988:534) för hållande m.m. av häst,
hund, katt och övriga sällskapsdjur kommer då tillstånd att krävas även för den som årligen
föder upp fler än tre hästar, säljer fler än tre hästar av egen uppfödning, säljer fler än tre hästar
av annans uppfödning, upplåter fler än tre hästar, tar emot fler än tre hästar för utfodring eller
förvaring eller håller fler än nio egna hästar som är äldre än två år.
Vid tillståndsprövningen ska den lokala tillsynsmyndigheten pröva om den sökande är
lämplig att bedriva verksamheten och om anläggningen är lämplig från djurskyddssynpunkt.
3.7 Uppdrag kartläggning och analys av hästverksamhet
Regeringen har beslutat att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att efter samråd med berörda
myndigheter och organisationer kartlägga omfattningen, geografiska spridningen och
karaktären av hästföretag samt könsfördelningen inom hästföretagen. Jordbruksverket skall
vidare analysera befintlig hästrelaterad verksamhet, faktorer som bidrar till
utvecklingspotentialen i hästsektorn, hästsektorns betydelse för miljö- och jordbrukspolitiken,
om hästen på ett tydligare sätt bör göras till en del av jordbrukspolitiken och hur detta i så fall
kan ske samt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar förutsättningarna för
hästverksamheten.
Vid behov ska Jordbruksverket föreslå lämpliga åtgärder. Uppdraget skall redovisas senast 1
november 2004. Redovisningsdatum är framflyttat till 15 december 2004.
27
4 Överväganden och förslag
4.1 Allmänt
Det finns inga säkra uppgifter om hur många hästar som finns i Sverige. Jordbruksverket har
bett SCB att göra en utvärdering om antalet hästar och var i landet de finns. Utvärderingen
kommer att ingå i den utredning om kartläggning och analys av hästverksamheten som
Jordbruksverket ska överlämna till regeringen 15 december.
Staten har reglerat avelsarbetet av hästar sedan lång tid tillbaka men i och med medlemskapet
i EU är det svårt att bibehålla nationella krav. Det är osäkert vilket system som kommer att
gälla fr.o.m. 2006. Det finns i dag inget centralt uppbyggt register där det finns en koppling
mellan hästens identitet och ägare. De register som finns är uppbyggda för att främja
avelsverksamheten eller att användas i tävlingssammanhang. Det finns stora fördelar om det
kan bli ett samlat system för registrering av hästar. Ett centralt register som är rätt uppbyggt
och utnyttjat skulle stärka hela hästsektorn.
Förutsättningarna för ett centralt register är att det bygger på en säker identifiering av hästen
och att unika nummer används. Mycket av dagens registreringssystem bygger på insatser av
ideella krafter i rasföreningarna. Systemet är sårbart och uppfyller inte kraven på spårbarhet
när det gäller livsmedelssäkerhet tillräckligt väl. Hästarnas långa livstid liksom de många
ägarbytena försvårar att hålla ett register som alltid är uppdaterat och där inga luckor finns.
Det svenska systemet i dag bygger också på att det finns en organisation som tar hand om
hästar som inte tillhör någon rasförening. Det ställs särskilda krav på samordningen av
tillsynen av att de bestämmelser som reglerar identitet, registrering, avelsverksamhet och
livsmedelsäkerhet följs, eftersom många myndigheter är inblandade.
Det är svårt att lämna konkreta förslag på hur identifiering och registrering av hästar ska vara
uppbyggt i framtiden med tanke på den situation som råder för tillfället med förslag på, men
ännu inte beslutade, ändringar av systemet med avelsvärdering liksom osäkerheten om den
föreslagna EG-förordningen kommer att antas eller inte. Det finns dock redan nu möjligheter
att påbörja en planering och underlätta för ett införande av ett dataregister som kan följa
hästen från betäckning och fram till slakt, avlivning eller försäljning utomlands.
4.2 Organisationsfrågor
Som tidigare beskrivits är organisationen av avelsverksamhet och utfärdande av pass splittrad
i Sverige. Organisationen bygger helt på att avelsorganisationerna och rasföreningarna har av
Jordbruksverket tilldelats ett myndighetsansvar för avelsvärdering av hingstar, registrering av
hästar och utfärdande av hästpass samt att djurskyddskraven beaktas i avelsarbetet.
Regeringens förslag att ersätta kravet på avelsvärdering med en obligatorisk hälsobedömning
av samtliga hingstar gör att organisationsstrukturen kan förändras framför allt när det gäller
de hästar som inte används inom trav och galopp. Jordbruksverket gör den bedömningen att
det kommer att finnas ett behov av en serviceorganisation för genomförande av frivilliga
avelsvärderingar och obligatoriska hälsobedömningar. Av den anledningen kommer SH som
organisation att finnas kvar. SH bör också framöver få ett tydligare ansvar för hästar som inte
tillhör någon rasförening när det gäller registrering och även utfärdande och insamling av pass
för samtliga hästar.
Om även hälsobedömningen blir frivillig kommer ansvaret att helt ligga på rasföreningarna. I
detta läge kan det vara svårt att bibehålla SH. Vilken organisation som då kan överta och är
29
intresserade av att ta över SH:s ansvar för t ex utfärdande av pass för icke-organiserade hästar
är svårt att idag ange.
Även ansvaret för tillsyn är uppdelat. I samband med registrering och avelsvärdering samt
utfärdande av pass utför avelsorganisationerna och rasföreningarna kontroll av att hästarna
uppfyller gällande krav på identifiering, registrering och obligatorisk avelsvärdering av
hingstar.
Jordbruksverket har en övergripande tillsyn av registerförande föreningar och
avelsorganisationer genom systemet med godkännande av plan och riktlinjerna. Beslut tagna
av avelsorganisationerna eller rasföreningarna kan överklagas till Jordbruksverket vilket ger
verket insyn i föreningarnas verksamhet och myndighetsutövande. Jordbruksverket
kontrollerar också föreningarnas verksamhet genom stickprov, på förekommen anledning och
i samband med att deras godkännande förnyas. Det senare sker i regel vart tredje år.
Länsstyrelserna ska kontrollera den verksamhet som bedrivs inom länet när det gäller
organiserat avelsarbete och registrering. Denna kontroll omfattar även att hästarna har pass.
Hittills har denna kontroll varit begränsad.
Jordbruksverket har också ansvar för systemet med Djursjukdata. Även här har
länsstyrelserna ett ansvar genom den direkta tillsynen över veterinär verksamhet.
När det gäller tillsyn enligt djurskyddslagen är det Djurskyddsmyndigheten centralt,
länsstyrelserna regionalt och kommunerna lokalt som har ansvaret. Ansvaret för tillsynen av
föreskrifterna om djurskyddskrav i avelsarbetet, som i första hand riktar sig till de
avelsorganisationer som ansvarar för avelsarbetet, ligger inom Djurskyddsmyndighetens
ansvarsområde.
Livsmedelsverket har ansvaret för kontroll av passen i samband med slakt. Jordbruksverket
har ansvaret för förskrivningen av veterinära läkemedel. I och med EG:s nya förordningar om
livsmedelshygien kommer tillsynsansvaret i primärproduktionen för hästar som blir livsmedel
att i första hand vara ett ansvar för Jordbruksverket.
Förslag och åtgärder
Så länge det inte finns något beslut om vilka krav som ska gälla för den framtida
avelsverksamheten kan inga förslag lämnas till en ändring av organisationsansvaret. Enligt
verkets bedömning bör SH:s roll förstärkas framför allt när det gäller passhantering. Behovet
av en samordning av hästverksamheten är dock stor och flera fördelar kunde vinnas om det
fanns en gemensam organisation för all verksamhet som har myndighetskaraktär.
Det bör också klarläggas närmare hur ansvaret för tillsynen ska utformas och genomföras.
4.3 Chip- och frysmärkning
Grunden för att få både en säker identitet på hästarna och ett fungerande register är att
hästarna är märkta på ett synligt sätt som frysmärkning eller med chipmärkning.
Brännmärkning är inte tillåten i Sverige.
Det är viktigt att hästarna inte bara märks utan också att hästen är rätt identifierad och har rätt
härstamning. Hingstarna är i regel DNA-kontrollerade i dag. Seminering har fått ett allt större
genomslag inom hästområdet. Detta ökar också kraven på kontroll av härstamning. Kraven på
DNA-tester kommer att öka både när det gäller ston och hingstar. Införs obligatorisk
hälsobedömning eller om all statlig reglering upphör när det gäller användning av hingstar i
avel kommer kraven på DNA-kontroll att öka för att kunna upprätthålla en säker identitet
inom häststammen.
30
Identitetsmärkning av hästar utförs i dag av särskilda id-kontrollanter som genomgått kurs.
Registerförande rasföreningar lägger sedan stor vikt vid kontroll av hästen härstamning mot
språngrullor, betäckningsrapporter och fölrapporter. Vid premieringar och tävlingar sker en
förnyad kontroll av hästens identitet. Vid tveksamheter krävs blodprov eller DNA-kontroll.
Veterinär ska i samband med behandling med veterinära läkemedel antingen skriva i passet
eller skriva ett behandlingsbevis. Kontroll av hästens rätta identitet försvåras när det endast
finns ett konturdiagram att kontrollera. Vid samling av sperma och vid seminering krävs en
noggrann kontroll av anordnare och ansvarig veterinär så att härstamningen blir rätt. Detta
kräver att noggranna journaler förs och märkningen blir korrekt. De ökade krav på spårbarhet
som förordningarna om livsmedelshygien kräver ökar också behovet av märkning av hästar.
Enligt Jordbruksverkets bedömning finns det därför många skäl till att snabbt införa
obligatorisk chip- eller frysmärkning även om EU inte infört samma krav. Jordbruksverket
föreslår att från och med den 1 januari 2006 ska de föl som föds under året chipmärkas eller
frysmärkas. Tidpunkten är vald eftersom flera förändringar planeras att införas då, vilket
innebär att nya föreskrifter från Jordbruksverket ska tas i bruk.
Det bör dock finnas vissa möjligheter till undantag från chipmärkning eller frysmärkning för
vissa äldre särskilt värdefulla djur. Om undantag beviljas ska krav på DNA-prov finnas.
Sverige kan inte tvinga att hästar som kommer från EU chipmärks eftersom det kan anses som
ett handelshinder. Det är dock möjligt att EU beslutar om obligatorisk chipmärkning inom
kort.
Problemet är vilka krav som ska gälla för äldre hästar. Om inga krav ställs kommer det att ta
upp till 25 år innan alla hästar har en säker märkning. Jordbruksverket föreslår att så fort ett
pass skrivs ut ska hästen också chipmärkas och att ett slutår sätts då samtliga hästar ska vara
chip- eller frysmärkta.
Konsekvenser av ett införande är något fördyrade kostnader framför allt för äldre hästar som
redan är registrerade och fått ett konturdiagram och pass.
Förslag och åtgärder
Jordbruksverket föreslår att chipmärkning eller frysmärkning införs som ett krav på alla föl
födda fr.o.m. 2006. Alla äldre hästar som får ett nytt pass ska chipmärkas. Samtliga äldre
hästar ska vara chipmärkta fr.o.m. 2012. Så länge EU:s krav kvarstår på konturdiagram måste
en sådant finnas med i passhandlingarna men kan i enlighet med EG:s regler göras enklare om
märkningsnumret anges.
Kravet på obligatorisk chip- eller frysmärkning bör införas i Jordbruksverkets föreskrifter. För
detta krävs dock ändringar i lagen respektive förordningen om provtagning på djur, m.m. om
inte EG:s förslag till förordning antas. Så länge inte EU har föreskrivit om krav på märkning
så kan de svenska reglerna i så fall innebära handelshinder och utgöra s.k. tekniska regler som
måste anmälas till kommissionen.
4.4 Unika nummer
Det finns redan nu krav på att varje häst ska ha ett unikt nummer (UELN- nummer) som ska
följa hästen hela livet. Detta nummer ska samtidigt vara passnummer och ingångsnummer i
alla dataregister som i djursjukdata, tävlingsregister eller nya som ska byggas upp. Om hästen
tilldelas ett stamboksnummer, dataregistreringsnummer, chipnummer osv. så ska detta anses
som en extra upplysning och inte användas i officiella sammanhang.
I passen ska också chip- eller frysmärkningsnummer anges och det ska finnas en databas som
kan koppla dessa nummer till UELN-numret.
31
Av UELN- numret ska framgå vilken förening eller organisation som tilldelat hästen numret.
Detta har i Sverige fungerat så att SH tilldelat varje rasförening en nummerserie. Detta bör
formaliseras så att Jordbruksverket i samband med utfärdande av plan och riktlinjerna tilldelar
föreningen ett nummer. För detta system krävs ingen föreskriftsändring utan kan börja
tillämpas omedelbart.
Förslag och åtgärder
Jordbruksverket föreslår att hästens UELN-nummer ska vara det nummer som används i alla
register. Numret tilldelas av den organisation som utfärdar pass. Det ska av numret framgå
vilken förening som utfärdat passet. Detta nummer ska tilldelas organisationen av
Jordbruksverket och finnas angivet i plan och riktlinjerna. Detta kräver ingen
föreskriftsändring.
4.5 Hästpass
Samtliga hästar ska ha pass fr.o.m. 2006. Det finns ingen möjlighet för Jordbruksverket att
förlänga övergångsperioden. Innan samtliga hästar kommer att ha pass och passen används på
det sätt som det är tänkt kan en rad problem uppstå.
Enligt 2.2.2 saknar en del hästar pass vilket är ett grundläggande problem. I och med att alla
födda föl nu får pass så löser sig detta på sikt men det kommer att dröja 15-20 år om inte
kravet på att även äldre hästar ska ha pass fullföljs. Det måste finnas en organisation som tar
hand om icke-organiserade hästar. I dag är det främst SH som svarar för denna del. Kostnaden
för pass varierar och passen kan skilja i utseende även om innehållet är detsamma.
Jordbruksverket har uppmärksammat att det är problem för rasföreningar med den föreskrivna
avgiften om 400 kr för pass där hästarna saknar ras och härstamning. De föreningar som
lägger stor vikt på att härstamningen är rätt, genom kontroll av språngrullor och
betäckningsjournaler, anser att den låga avgiften för sådana pass gör att vissa hästägare inte
anger härstamning på sin häst.
Förutom att vara id-dokument ska passen användas för att garantera livsmedelsäkerheten.
Detta kan endast göras om veterinärerna skriver in behandlingar med icke godkända
läkemedel och att passen finns tillgängliga i samband med behandlingen och att passen
kontrolleras i samband med slakt. Det finns inte heller någon insamling av pass vid
destruktion eller trotjänarbegravning eller vid slakt utomlands. De makulerade passen ska
förvaras i 35 år enligt ett föreslag i den nämnda EG-förordningen.
Förslag och åtgärder
Eftersom det i passet ska finnas härstamningsuppgifter så bör passen även i fortsättningen
utfärdas av den organisation/förening som registrerar hästen. Det måste skapas större
förståelse för passkravet och varför kraven har kommit och vilka fördelar det finns med ett
pass. År 2005 måste åtgärder (informationsinsatser och nya krav då pass måste uppvisas t ex
tävlingar) sättas in för att få ägarna att skaffa pass. Jordbruksverket måste reglera tydligare i
föreskrifter vilka kostnader som får tas ut i samband med utfärdande av pass. Standardisering
av passen bör ske i möjligaste mån. SH bör få ett tydligare ansvar när det gäller
passutgivning, samordning och insamling av pass och ansvaret att utfärda pass för hästar som
inte tillhör någon rasförening.
Kraven på kontroll vid slakt eller avlivning och export måste liksom rutiner för hur passen
skickas tillbaka eller hur utgången rapporteras utvecklas.
Förslaget kräver ändringar i både Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets föreskrifter.
32
4.6 Smart card
För att införa systemet med smartcard krävs att alla veterinärer samt tävlingsarrangörer m.fl.
har tillgång till avläsare eller registreringsverktyg beroende på vilken funktion som behövs.
Det kommer under en längre tid vara nödvändigt att kunna utfärda och administrera både
smartcards och papperspass. Smartcard kräver att alla hästar är chipmärkta för att få en
pålitlig koppling mellan häst och smartcardet. I den av EU föreslagna förordningen finns
förslag på att papperspasset på sikt kan ersättas av ett smart card inom landet.
Förslag och åtgärder
Ett införande av ett system med smartcard medför relativt höga investeringskostnader.
Jordbruksverket är inte beredd att i dagens läge införa krav att smartcard ska ersätta eller
komplettera papperspassen.
4.7 Livsmedelssäkerhet
Hästpassen har tillkommit för att garantera livsmedelsäkerheten. För att detta mål ska vara
uppfyllt krävs att alla behandlingar skrivs in i passen och att passen kontrolleras i samband
med slakt. Detta gäller inte bara hästar som slaktas i Sverige utan måste också gälla svenska
hästar som slaktas utomlands. Efter slakt eller avlivning skall hästägaren meddela den
förening som utfärdat passet enligt Jordbruksverkets föreskrifter som gäller i dag. Passet ska
därefter makuleras.
Hittills har Livsmedelsverket inte begärt att hästpass ska visas upp vid slakt bl.a. p.g.a. att det
under en övergångsperiod inte har funnits möjlighet att föra över uppgifter om de
behandlingar som är avgörande för hästens status som livsmedelsproducerande eller icke
livsmedelsproducerande djur från behandlingsbevisen till hästpassen. Idag ligger ansvaret på
djurägaren. Har hästen behandlats med ett till livsmedelsproducerande djur icke-godkänt
preparat har han skrivit på en förbindelse (behandlingsbeviset) att hästen inte ska användas
som livsmedel.
I och med att fler hästar som fått hästpass vid födseln blir vuxna så ändras situationen. När
Livsmedelsverket ändrat sina föreskrifter kommer krav på uppvisanden av pass i samband
med slakt. En häst får inte slaktas om den inte har pass.
Kontroll av hästpassen i samband med att hästen kommer till slakt ska ingå i den officiella
veterinärens uppgift enligt EG:s kommande förordning om livsmedelshygien som träder i
kraft 1 januari 2006.
Enligt förslaget till den nya EG-förordningen om hästpass och centrala databas ska hästpassen
efter slakt eller avlivning skickas till den centrala databasen.
Någon kontroll av pass eller rapport om avlivning finns i dag inte när Lantbrukstjänst tar hand
om hästen för destruktion eller då länsstyrelserna ger tillstånd till trotjänarbegravning.
Förslag och åtgärder
Livsmedelsverket ska i föreskrifter reglera kraven på uppvisande av pass i samband med
slakt. Hästpassen och informationen om slaktade hästars identitet bör skickas från respektive
slakteri antingen av den officiella veterinären eller av slakteriet. Så länge det inte finns någon
uppbyggd databas i Sverige kan passen skickas till SH som då ser till att passen kommer till
rätt förening. Om en central databas byggs upp kan rutinerna ändras och förenklas.
Redan idag skickas information om slakt och slaktanmärkningar för nötkreatur från
slakterierna till Jordbruksverkets slaktregister. Rutiner för att rapportera slaktdata på
33
individnivå för hästar bör utvecklas på samma sätt som för nötkreatur. Detta kan fungera så
snart alla hästar har unika nummer och är chip- eller frysmärkta.
Lantbrukstjänst bör åläggas att rapportera identiteten på de hästar som de mottar för
destruktion. Länsstyrelserna bör inte ge tillstånd till nedgrävning om inte passet skickas till
den organisation som utfärdat passet eller att avlivning av hästen har rapporterats till
databasen på föreskrivet sätt.
4.8 Djursjukdata
Det finns intresse från avelsorganisationerna att få information om förekomsten av flera olika
sjukdomar på häst. För att uppgifterna om enskilda individer ska kunna användas i
avelsarbetet krävs att hästens identitet med god säkerhet kan kopplas till övriga uppgifter.
Efter justeringar i datasystemen skulle hästarnas passnummer (UELN-nummer) kunna
användas vid hantering av id-uppgifter.
För Jordbruksverkets del finns ett uppdrag att till regeringen årligen, djurslagsvis, rapportera
läkemedelsanvändning. Med en utökad hästrapportering kunde statistiken över
läkemedelsanvändningen förfinas speciellt i den del som ej omfattas av apotekens uppgifter
över föreskrivna läkemedel. I det arbetet som syftar till att hindra utveckling av
antibiotikaresistenta bakteriestammar är kunskap viktig om vilka sjukdomar man använder
olika läkemedel till. En viktig förbättring är också rapporteringen av behandlingar med sådana
läkemedel som innebär att hästen fått livslång slaktkarens. Det finns stora möjligheter att i
framtiden på olika sätt bättre utnyttja djursjukdatauppgifter från hästbehandlingar.
Läkemedelstatistiken kan förbättras genom att veterinärerna rapporterar hästarna individuellt
och vilka läkemedel som de har behandlats med.
För veterinärerna innebär en ökad hästrapportering ingen extra belastning för dem som har ett
databaserat journalsystem, förutom registrering av passnummer. För övriga hästpraktiserande
veterinärer, blir det nödvändigt att använda verkets scanningbara praktikjournal. För att
underlätta arbetet för hästpraktiker kan en journalblankett tas fram som är mera anpassad efter
deras behov.
Om bestämmelser införs att hästar i samband med behandling ska redovisas individuellt är
tillsynen över detta Jordbruksverkets ansvar. Jordbruksverket har dock i dagsläget inga
sanktionsmedel om veterinären inte följer dessa bestämmelser, som tidigare nämnts i 2.7.2.
Förslag och åtgärder
Även behandling av hästar bör rapporteras individuellt, på ett liknande sätt som idag sker
med nötkreatur. Värdet av den individuella rapporteringen ökar avsevärt när alla hästar har
hästpass och identiteten kan rapporteras på ett tillförlitligt och enkelt sätt. Med individuell
rapportering och koppling till ett hästregister skulle t.ex. slakterierna enkelt kunna
kontrollera om hästen tidigare behandlats med substanser som inte är tillåtna för slaktdjur.
För att säkerställa identiteten vid rapporteringen krävs även att djuren är ID-märkta. Vid
avläsning av chipmärkta hästar skulle en koppling mellan avläsare och veterinärens bärbara
dator med journalföring, underlätta och kvalitetssäkra rapporteringen. Detta kräver utökad
rapporteringsskyldighet för hästpraktiserande veterinärer och en mera komplett
inrapportering. Detta kräver i sin tur att ändringar införs i förordningen med allmän
veterinärinstruktion och i verkets föreskrifter om journalföring.
Väl definierade specifikationer på vilka djursjukdatauppgifter som är lämpliga att koppla till
ett register över djuridentiteter, måste tas fram.
34
Veterinärerna måste bli väl motiverade för att bidra med mera detaljerad rapportering. Detta
bedöms som en förutsättning för att utökad rapportering ska bli meningsfull. Det måste tydligt
framgå att rapporteringen används till nödvändiga ändamål och det bör införas en
återkoppling så att den veterinär som skickar in djursjukdata kan se vad som har rapporterats.
Vid överföring av djursjukdata, där identitetsuppgifter om häst eller ägare kan härledas, till
extern intressent är det viktigt att sekretessfrågor beaktas.
4.9 Centralt hästregister
4.9.1 Författningar
Enligt 8 § förordningen (1998:134) om provtagning på djur, m.m. framgår bl.a. att
Jordbruksverket får meddela föreskrifter om märkning, journalföring och registrering av djur
samt utfärdande av identitetshandlingar för djur, för att uppfylla Sveriges åtaganden enligt
internationella överenskommelser. Jordbruksverket får i föreskrifter överlåta till
organisationer att föra register och utfärda identitetshandlingar.
Det förutsätts således enligt befintligt bemyndigande att det finns en EG-rättsakt eller annan
internationell överenskommelse som innehåller bestämmelser om krav på registrering för att
Jordbruksverket ska kunna föreskriva om ett centralt register.
4.9.2 Intressenter för ett centralt hästregister
Ett centralt hästregister kunde lösa flera myndigheters behov av att veta hur mycket hästar det
finns i Sverige, var de finns, vem som äger dem och en möjlighet att följa hästarna från föl
fram till slakt/avlivning.
Om EG:s förslag till ny förordning (se 3.1) antas skulle upprättandet av en central databas
uppfylla de eventuella krav som EU förväntas ställa på medlemstaterna t ex när det gäller att
spåra hästar som införts eller importerats till Sverige eller svenska hästar som slaktats
utomlands. De organisationer som i dag registrerar hästar skulle kunna utnyttja uppgifter från
databasen och använda dem i avelsarbetet för att få fram friskare och hållbarare hästar.
Hälsoövervakningen inom hästområdet, spårbarhet och livsmedelsäkerheten kunde förbättras
Även forskningen inom hästområdet kunde ges bättre förutsättningar med ett centralt register.
Näringens intressen
STC, SG och SH och andra föreningar som registrerar och utfärdar pass för hästar har register
över sina respektive raser. Den främsta bristen i dessa register sett ur perspektivet ett centralt
dataregister är att det saknas rutiner för att rapportera utgångsorsaker. Uppgifterna i dessa
register används för avelsändamål. Ett sätt att använda ett centralt register, som är kopplat till
djursjukdata, är att söka fram avkommor till hästar som använts i avel. Detta kan då ge viktig
information som kan användas i avelsvärdering av i första hand hingstar.
Ett centralt dataregister sammankopplat med djursjukdata kan användas för forskning. Ökade
kunskaper om vilka diagnoser som ställs och vilka läkemedel som används, ger bättre
möjligheter till korrekta åtgärder. Veterinärer kan när de ska behandla en häst hämta idnummer m.m. ur registret.
Ridsportsförbundet gör idag ingen kontroll mot organisationernas register för att se om en
häst är registrerad eller har pass vid en tävlingslicensansökan. Med en central databas skulle
de kunna göra den kontrollen.
35
Övriga organisationer eller föreningar som av någon anledning behöver uppgifter ur registret
för sammanställningar eller utskick skulle ha nytta av ett centralt register.
Hästägarnas intressen
Hästägarnas nytta med ett register är att de kan begära ut uppgifter ur registret. Om de har ett
registreringsnummer på en häst kan de få ut ägaruppgifter, dock inte personnummer och
sekretessbelagda uppgifter.
Myndigheternas intresse
Ett centralt register skulle för Jordbruksverket innebära att kunna följa en häst från födelse
till slakt och att få en statistik inte bara över antalet hästar i landet utan även antalet slaktade
och avlivade hästar samt hur många som har utförts eller exporterats. Tillsynen över
avelsorganisationer och rasföreningar underlättas. Läkemedelstatistiken kan förbättras genom
att veterinärerna rapporterar hästarna individuellt och vilka läkemedel som de har behandlats
med. Skulle en allvarlig smittsam sjukdom uppstå finns det stora fördelar med ett register
över hästar men det måste i sådan fall vara knutet till en geografisk plats där hästar finns.
Statistikenheten kommer att kunna dra nytta av uppgifterna vid sammanställningar av olika
statistiska dokument. Om den centrala databasen blir ett register över samtliga hästar i landet
med uppgift om ägare och hållare m.m. skulle det även kunna användas som urvalsram vid
undersökningar om förhållandena inom hästsektorn.
Livsmedelsverket kan använda registret för att kontrollera om en häst har behandlats med ett
läkemedel som inte är tillåtet för slaktdjur. Detta kan förhindra att en häst med restsubtanser
slaktas för livsmedelsproduktion.
Ett centralt register kan underlätta för Djurskyddsmyndigheten att bygga upp ett
tillsynsregister och därmed underlätta djurskyddstillsynen både när det gäller centralt,
regionalt och lokalt. Djurskyddsmyndigheten samt länsstyrelser och kommuner har ett behov
av att kunna spåra hästar och dess ägare från bl.a. djurskyddssynpunkt.
Statistiska centralbyrån (SCB) kan utnyttja registret vid statistiska sammanställningar t ex
vid räkning av hur många hästar som finns i Sverige och var de finns.
Polis och tull kan vid olika tillfällen behöva få upplysningar om en häst finns registrerad och
om någon ägare kan kopplas ihop med hästen.
4.9.3 Problem som kan uppstå vid uppförandet av en central databas
Ansvarsförhållanden
Det är viktigt att ansvarsförhållandena mellan myndigheter och organisationer i verksamheten
är klargjorda före en systemavgränsning kan göras. Handlingsfrihet mellan olika
ansvarsområden måste fortfarande finnas. Detta för att varje organisation och förening måste
få driva sin verksamhet (avel, tävling etc.) framåt.
Registrering av uppgifter
I dag registreras hästar och pass utfärdas av flera olika organisationer vars register inte är
kompatibla. Flera av de små organisationerna lagrar data manuellt eller i medier där det inte
går att överföra data till andra databaser. De stora organisationerna som SG, STC, ASVH och
SH har relationsdatabaser som går att överföra data mellan. Några av de mindre
rasföreningarna har databaser där det går att överföra data.
Om ett centralt register ska uppföras måste det vara krav på att alla organisationer som
registrerar hästar har en databas som klarar av att överföra och ta emot data från andra
36
databaser. För att bli en godkänd registerförande förening måste föreningens register vara
utformat så det möjliggör överföring av data. Krav måste också finnas på kontinuerlig
uppdatering av den centrala databasen.
Personuppgiftslagen (1998:204)
Vid uppbyggandet av alla register är det viktigt att beakta bestämmelserna i
personuppgiftslagen (PUL).
Av den information som ska ingå i ett hästregister kommer några av uppgifterna utgöra s.k.
personuppgifter, exv. information om hästägaren, och därmed falla inom PUL:s
tillämpningsområde.
För att personuppgifter ska få behandlas måste de grundläggande kraven på behandling av
personuppgifter i 9 § PUL vara uppfyllda. Detta innebär exempelvis att personuppgifter bara
får samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål och får inte behandlas
för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Man får
heller inte behandla fler personuppgifter än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen
med behandlingen. Personuppgifter som behandlas ska även vara riktiga och aktuella.
I 10 § anger huvudregeln att det skall finnas ett samtycke för behandling av personuppgifter.
Med samtycke menas varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken
den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av personuppgifter som rör
honom eller henne (3 §).
Om registrering ingår i ett led i myndighetsutövningen, bör behandling av personuppgifter
kunna ske även utan samtycke då behandlingen får anses vara nödvändig för att kunna utföra
en arbetsuppgift i samband med myndighetsutövning i enlighet med 10 § e).
Om man behandlar personnummer utan samtycke så räcker det inte att det är fråga om
myndighetsutövning, utan någon av förutsättningarna i 22 § a-c måste vara uppfyllda, dvs. det
måste vara klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker
identifiering, eller något annat beaktansvärt skäl.
I PUL finns det regler för överföring av personuppgifter till tredje land., d.v.s. länder utanför
EU/EES-området. Dessa regler omfattar t.ex. Internet. Grundregeln är att det är förbjudet att
överföra personuppgifter till tredje land (33 §) men det finns en rad undantag. Det är t.ex.
tillåtet att överföra person uppgifter på Internet om den enskilde lämnat särskilt samtycke till
publiceringen (34 §).
Det finns en risk att behandling av personuppgifter kan ske i strid med PUL om man överför
uppgifter från olika register där det ursprungliga syftet med insamlandet av de olika
uppgifterna inte överensstämmer med syftet i det nya registret.
Identifiering av hästar
I de befintliga registren lagras mycket data om hästarna som inte är intressant för en central
databas. Alla organisationer som utfärdar pass använder sig sedan 1999 av UELN-nummer
som id-nummer för hästarna. Därmed är det bara de hästarna som har registrerats de senaste
åren som har det unika numret. Äldre hästar har registrerats med något av de nummer som
beskrivs i 2.2.3. Detta gör att övergångstiden till det att alla hästar har ett UELN-nummer är
relativt lång. En häst som har ett pass samt ett unikt identitetsnummer kan inte med säkerhet
identifieras som rätt häst till passet. För att få en helt säker identifiering måste hästarna
märkas, t ex chipmärkning eller frysmärkning som förutom UELN-numret anges i passet.
37
Ägar- och hållarbegreppet
Vid ansökan om pass till en häst måste ägare anges. Däremot är det flera av de registrerande
organisationerna som inte lagrar uppgifter om ägare till hästen i sina register. Ägare som
registrerats i SH:s register är inte juridiskt bindande och SH kan inte stå till svars för att
uppgiften om ägaren är korrekt. Detsamma borde gälla i det fall en myndighet skulle ansvara
för registret. Enligt EU:s förslag ska både hästens ägare och hästhållaren registreras.
Kopplingen mellan häst och ägare/hållare bör vara unik genom att hästens unika nummer
kopplas ihop med ägarens/hållarens person-/organisationsnummer. Att koppla en häst till en
ägares namn eller adress gör inte kopplingen unik.
För Djurskyddsmyndigheten, kommuner och länsstyrelser skulle det vara av stort värde att
enkelt kunna se vem som äger en häst. Detta skulle kunna användas vid tillsynsarbete.
Hästhållare är ett väldigt svårt begrepp när det gäller hästar då hästarna kan byta hållare ofta
och flytta mellan olika ställen. För att både ägar- och hållarbegreppen ska vara befogade att
registrera måste det klart framgå vem som har olika ansvar för hästen, t ex ekonomiskt ansvar
och djurskyddsmässigt ansvar. Ägar- och hållarbegreppen måste definieras i föreskrifterna.
Om ägare ska registreras måste det även vara obligatoriskt att registrera ägarbyte av hästen.
4.9.4 Uppgifter som bör lagras i ett centralt register
Här nedan följer ett schema över vilka data som ska finnas i ett centralt register. Schemat
bygger på de krav som EU föreslagit i den nya förordningen. Om ett centralt register ska
byggas upp krävs noggrant övervägande vilka data som ska finnas i det centrala registret.
Ägare
Häst
Personnummer
UELN- nummer (registreringsnummer)
Namn
Chipnummer (om det finns)
Adress (inkl postnummer och postort)
Datum för utfärdande av pass
Telefonnummer
Födelsedatum (år och månad)
Faxnummer
Namn
E-postadress
Kön
Information om eventuellt ersättningspass
Hållare
Information om hästen behandlats med medel
som gör att den inte får gå in i
livsmedelskedjan
Personnummer
Ev. Härstamning (far och morfar)
Namn
Ras
Adress (inkl postnummer och postort)
Telefonnummer
Faxnummer
E-postadress
Uppfödare
38
Personnummer
Namn
Adress (inkl postnummer och postort)
Telefonnummer
Fax nummer
E-postadress
4.9.5 Djursjukdata kopplat till ett centralt hästregister
I passet finns det möjlighet för veterinärer att föra in om hästen behandlas med preparat som
gör att den inte får användas till livsmedel. Vid veterinärens inrapportering av behandling av
hästar ska det centrala hästregistret uppdateras om hästen har behandlats med preparat som
inte godkänts för livsmedelproducerande djur. Detta gör att slakteriet enkelt kan kontrollera
mot registret om hästen är behandlad eller inte. Återigen är det en viktig aspekt att veterinären
samt slakteriet måste kunna kontrollera att hästen har rätt identitet.
4.9.6 Avregistrering av hästar i registret
De flesta organisationer har svårt att få hästägarna att rapportera in när en häst har avlivats.
Detta gör att registren inte är uppdaterade vilket medför att en verifiering av de uppgifter som
idag finns registrerade bör göras. Om ett centralt register skapas med befintliga uppgifter går
många av vinsterna med registret till spillo.
För att få ett uppdaterat register måste problemen med att hästägarna/slakterierna inte
rapporterar in att hästen är avlivad lösas. Enligt EG:s förslag ska hästägaren skicka in passet
efter det att hästen har avlivats. Att hästägaren lämnar passet till den som utför avlivningen
och den i sin tur skickar in passet till den organisation som har utfärdat det betyder att ett
slakteri kan behöva skicka pass till 30 olika rasföreningar. Enligt det förslag som lämnats
under avsnitt 4. ska passet kunna skickas till SH för vidare förmedling till rätt förening tills
annan lösning har beslutats.
En lösning är att den ansvariga för avlivningen river ur en speciell sida i passet och klipper
hål (makulerar passet liksom man gör med gamla körkort) i resten av passet som hästägaren
kan behålla. Den ansvariga för avlivningen rapporterar in till det centrala hästregistret att
hästen ska markeras som avlivad och registret överför informationen till rätt rasförenings
databas.
Som tidigare nämnts i kapitel 2 har Jordbruksverket ett Slaktregister där avlivade hästar skulle
kunna rapporteras in med individnummer och därigenom uppdatera ett centralt hästregister.
4.9.7 Finansiering
Var den centrala databasen än kommer att placeras måste den finansieras på något sätt.
Kostnader för en databas blir beroende av hur effektivt databasen byggs upp och vilka
kvalitetsmål databasen ska uppfylla. Kvaliteten blir helt beroende av hur snabbt och säkert en
kontinuerlig uppdatering av databasen kan ske. De register och databaser som finns
uppbyggda på Jordbruksverket är helt avgiftsfinansierade. Det behövs göras en noggrann
förstudie av planering av registret där bl.a. tidsuppskattningar samt kostnadsförslag tas fram. I
39
förstudien bör även diskuteras hur finansieringen kan lösas. Det är flera delar som måste
tänkas på när en budget för registret görs:
Förstudien bör bland annat omfatta
•
Vilka data som ska ingå i registret
•
Uppbyggnad, driftsättning och igångsättning
•
Migrering av uppgifter
•
Drift, underhåll och förvaltning
•
Vidareutveckling
•
Övriga finansieringsbehov
4.9.8 Framtida ansvar för en central databas
Då det enligt EG:s förslag enbart är ett fåtal uppgifter som ska registreras i ett centralt
hästregister finns det olika lösningar för att samla in uppgifterna. Oberoende av vilket
alternativ som prioriteras finns det juridiska aspekter som måste redas ut, t.ex. när det gäller
behandling av personuppgifter i enlighet med personuppgiftslagen eller när det gäller
hantering av uppgifter belagda med sekretess. Kvalitetskraven ska också ställas mot
kostnaderna för uppbyggnaden av ett centralt hästregister.
Central databas hos Jordbruksverket
Att samla uppgifterna i en central databas hos Jordbruksverket skulle innebära att data måste
överföras till Jordbruksverket från de olika rasföreningarna som registrerar hästar. Det finns
olika alternativ som bör diskuteras vid överföringen av data. Ett alternativ är att alla
rasföreningar och avelsorganisationer överför data från respektive register. Detta medför en
väl uppdaterad central databas då uppgifterna överförs regelbundet. Ett annat alternativ är att
begränsa antalet organisationer som ska överföra data. Förutom STC och SG bör det vara SH,
som kommunicerar med den centrala databasen.
Vid uppdatering av registret med djursjukdata och information om slaktade hästar från
Jordbruksverkets övriga register är det att föredra om registret ligger på Jordbruksverket. Som
tidigare nämnts utvecklas en funktion för säkra överföringar av data till och från
Jordbruksverket via webben. En funktion så att informationen blir tillgänglig för olika
användare måste utvecklas. Denna funktion bör utvecklas så den är tillgänglig på internet.
Olika behörigheter kan läggas in så olika användare kommer åt olika information. Detta gör
det möjligt att även ha en sökfunktion för allmänheten via internet.
Rättsliga förutsättningar
Om inte EG:s förordningsförslag till central databas antas krävs ändringar i förordningen
(1998:134) och i lagen (1992:1683) om provtagning på djur, m.m. I annat fall finns stöd för
Jordbruksverket att föra register av djur enligt 8 § förordningen (1998:134) om provtagning
på djur, m.m.
Central databas hos någon av hästavelsorganisationerna
För att det organisatoriskt ska fungera att lägga en central databas hos någon av
organisationerna som registrerar hästar måste en delegering av myndighetsuppgifter ske.
Ansvarsförhållandena för verksamheten måste tydligt förklaras och styra
systemavgränsningarna till en central databas. De organisationerna som ligger under SH
registrerar hästar främst av avelsmässiga skäl. STC och SG registrerar hästar i ett system som
40
även fungerar som ett tävlingssystem. Detta gör att de olika organisationerna har olika syften
med sina register. Utan tydliga avgränsningar finns risken att slitningar uppstår mellan
organisationerna.
Rättsliga förutsättningar
Om inte EG:s förslag till förordning antas krävs ändring i provtagningslagen respektive
provtagningsförordningen. I annat fall finns stöd för Jordbruksverket att överlåta till
organisationer att föra register enligt 8 § förordningen om provtagning på djur, m.m.
Eventuellt behövs ändring i sekretesslagstiftningen så att organisationen ifråga jämställs med
en myndighet och således lyder under sekretesslagens bestämmelser. Detta är bl.a. av
betydelse om djursjukdatauppgifter ska ingå i registret.
Central databas hos en fristående serviceorganisation
Att upprätta en organisation som är fristående från Jordbruksverket och de registrerande
organisationerna är ett alternativ. Det har sina fördelar i att ansvarsförhållandena och
systemavgränsningarna blir lättare att klargöra. En jämförelse kan göras med t.ex. Bilregistret
som ligger under Vägverket och vars enda uppgift är att registrera bilar. Skillnaden är att de
organisationer som idag registrerar hästar bör fortsätta med den uppgiften och överföra data
till den fristående serviceorganisationen. Med denna lösning kommer även frågan upp om hur
serviceorganisationen ska finansieras.
Rättsliga förutsättningar
I detta fall kan det krävas lag- och förordningsändringar oavsett om EG:s förordning träder i
kraft eller ej eftersom det är tveksamt om Jordbruksverket enligt 8 §
provtagningsförordningen kan delegera till en helt utomstående organisation som mer kan
jämföras med ett privat företag. Eventuellt behövs också ändring i sekretesslagen.
Förslag och åtgärder för en central databas
Jordbruksverket bedömer efter diskussioner med framför allt rasföreningarna att intresset för
att upprätta en central databas i Sverige, förutsatt att inte krav kommer från EU, är begränsat.
Från myndigheterna ser man större nytta främst när det gäller antalet hästar, spårbarhet,
kopplingen mellan häst och ägare samt från livsmedelsäkerhetssynpunkt. Från hästnäringens
håll är man framför allt rädd för ökade kostnader. De tidigare problem som SH haft att skapa
ett centralt register spelar också sin roll.
En central databas för hästar kommer att utnyttjas i myndighetsutövandet inom flera
myndigheter och därmed till stor del ligga i det offentliga uppdraget. Mot bakgrund av kravet
på kvalitet, tillgänglighet, prövning av sekretessfrågor och inte minst kostnadseffektivitet
anser Jordbruksverket att ansvaret för den centrala databasen bör ligga hos Jordbruksverket.
Om Sverige beslutar att ett centralt register ska inrättas, som ska få en myndighetsstatus,
krävs en lagändring i provtagningslagen. Detta är alltså inte fallet om EU beslutar om att ett
centralt register ska inrättas då det i provtagningslagen framgår att för att uppfylla
internationella överenskommelser får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
föreskriva att ett sådant register inrättas. Inrättande av en central databas är således i hög grad
beroende på om EG:s förslag till förordning antas.
Om en central databas ska inrättas bör den bygga på befintliga system, se bilaga 3. Så få
uppgifter som möjligt ska ligga i själva databasen. Övriga uppgifter ska finnas i register som
är kopplade till det centrala registret ex djursjukdata som förs över när en häst fått läkemedel
som inte är godkänt för livsmedelsproducerande djur. Rasföreningar ska i samband med
godkännande av plan och riktlinjer åläggas att svara för kontinuerlig uppdatering av registret.
41
Rutiner måste skapas hur avregistrering ska ske. Registret måste vara användarvänligt och
kostnadseffektivt. Hästens UELN- nummer ska användas för att unikt identifiera hästen. En
noggrann förstudie måste göras där också sekretessfrågorna får en central plats.
42
Jordbruksverkets rapporter 2004
1.
Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket
2.
Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av växtnäring med
beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö
3.
Administrativa konsekvenser av MTR
4.
Analys av den veterinära situationen – med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020
5.
Tre nya miljöersättningar – Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter
6.
Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid – Enkät- och intervjuundersökning
hösten 2003
7.
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.o.m. år 2002
8.
Jordbruksverkets foderkontroll 2003 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2003
9.
Livsmedelsexport – förutsättningar och möjligheter
10.
Återfunnen mångfald för framtida bruk – Verksamhetsberättelse för POM 2003
11.
Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar – En sammanställning av den regionala
naturvårdens kunskaper och erfarenheter
12.
Förändringar av behörighetsutbildningarna
13.
Marknadsöversikt – olivolja och bordsoliver
14.
Differentiering mellan u-länder i WTO
14 (GB)
Differentiation Between Developing Countries in the WTO
15.
Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM, verksamhetsåret 2003
16.
2003 års jordbrukspolitiska reform – Effekter av frikopplingen på produktion och
strukturutveckling
17.
Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor
18.
Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark
19.
Mål för ekologisk produktion 2010
Rapporten kan beställas från
Jordbruksverket,
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00 (vx)
Fax 036 34 04 14
E-post: [email protected]
Internet: www.sjv.se
ISSN 1102-3007
ISRN SJV-R-04/20-SE
SJV offset, Jönköping, 2004
RA04:20