Grödinge kyrka/Svalsta Prästgård/Marieberg
Gårdsbildning och sockencentrum med förhistoriska anor
Ett gravfält från äldre järnålder öster om kyrkan visar att området var bebott redan för ca 2000 år
Ingår i riksintresse för kulturmiljövården (AB14 Grödinge socken).
sedan. Gravfältet har från början varit betydligt större men byggnationerna i området har förstört
Grödinge kyrka och Prästgård representerar en kyrkomiljö med anor från tidig medeltid där sam- många av gravarna. Svalsta gård har förhistoriska anor vilket man kan se genom det järnåldersgravbandet mellan kyrka och prästgård bevarats på ett ovanligt fint sätt. Kyrkan är placerad på en höjd fält som ligger strax väster om gårdstomten. Under äldre medeltid uppfördes Grödinge kyrka på
och dess vitkalkade väggar och höga torn syns vida omkring i det öppna, kuperade landskapet. Svalstas ägor. Samtidigt med kyrkobyggandet anslogs Svalsta gård till prästboställe.
Prästgården ligger på samma höjdrygg i nära anslutning till kyrkan och har en bevarad huvudbyggnad från 1780-talet. Sambandet mellan kyrka och prästboställe synliggörs i landskapet genom en Kyrkans visuella funktion i landskapet
allékantad gångväg som anlagts tvärs över åkermarken. Kring kyrkan utvecklades successivt ett Kyrkan har ett dominerande läge i det öppna, kuperade landskapet. Den vitkalkade byggnaden har
sockencentrum med klockargård, skola och församlingshem.
en viktig funktion både som markering av det tidigare sockencentrumet och rent upplevelsemässigt när man färdas längs med landsvägen.
Inom samma kulturlandskap ligger Marieberg säteri. Under 1700-talet var detta Grödinges mest
betydande godskomplex. Under en period omfattade godset ett tjugotal gårdar. Det är en av de få Sambandet mellan kyrka och prästgård
sätesgårdar i Grödinge där ägaren verkligen satsade på att uppföra en ståndsmässig herrgård. Hu- Prästgården ligger ett stenkast från kyrkan och visar på det äldre nära sambandet mellan kyrka och
vudbyggnaden brann ner under 1800-talet men de två flygelbyggnaderna, uppförda 1705, är beva- prästboställe. En bibehållen allékantad gångväg dem emellan synliggör detta samband på ett inrade och väl underhållna. I kombination med andra bevarade delar såsom den allékantade uppfarten, tressant sätt. Det öppna kulturlandskapet som omger byn och kyrkan skapar också ett tydligt visuparkanläggningen och ett flertal ståtliga träd representerar Marieberg en av Grödinges bäst bevarade ellt samband mellan kyrka och prästgård.
herrgårdsmiljöer.
Prästgårdens struktur och karaktär
Karta 2013
Sockencentrum
Bebyggelsen är huvudsakligen uppförd under perioden 1780- 1880 och består av en huvudbyggnad med flygel, ett fristående magasin med äldre karaktär samt ekonomibyggnader. Det är en sammanhållen och enhetligt gårdsmiljö både med avseende på struktur och byggnader.
Svalsta
Sockencentrat
Kring kyrkan växte med tiden fram ett sockencentrum med bl.a. skola, klockargård, ålderdomshem och församlingshem. Det är idag en ganska svårläst miljö men bevarad bebyggelse tydliggör
kyrkans centrala roll i det äldre samhället.
Kyrka
Marieberg
Riktlinjer
Fornlämningar och kulturlandskap
• Fornlämningar skyddas från närgången bebyggelse eller andra ingrepp i miljön.
• Kulturlandskapets öppna karaktär värnas. Nya byggnader inordnas i landskapet på ett medvetet sätt.
Kyrkomiljön och prästgården
Fornborg
Gravfält från järnåldern
Fornlämning
Allékantad vägsträcka
Områdesgräns
0
150
300
450
600 m
Kulturhistoriska karaktärsdrag
Herrgårdsmiljö med förhistoriska anor och bevarad 1700-tals karaktär
Gravfält och fornborg vittnar om att området varit befolkat sedan järnåldern. Under medeltiden
etableras byn Mariad och på 1630-talet införs säterirättigheter. Grundstrukturen i kulturlandskapet med öppna fält som omges av bergskullar etableras under denna period. Genom uppköp av
kringliggande gårdar utvecklas säteriet Marieberg med tiden till Grödinges största godskomplex.
Kärnområdet i miljön utgörs av två bevarade 1700-talsflyglar med omgivande parkanläggning.
Herrgårdsanläggningen vittnar om Mariebergs stora betydelse som Grödinges största markägare.
•
•
•
•
Kyrkans visuella dominans i landskapet respekteras.
Siktlinjer mellan kyrka och prästgård värnas.
Allén mellan kyrko- och prästgård bevaras.
Gårdsstrukturen med tydlig uppdelning mellan man- och ekonomigård bibehålls. Nya
byggnader placeras så att denna uppdelning förblir tydlig.
• Prästgårdens byggnader bevaras. Tillbyggnader underordnas huvudbyggnaden och utformas med hänsyn till byggnadens karaktär. Nya byggnader inordnas i miljön på ett varsamt
sätt. Skala, volym, gestaltning, material och kulörer anpassas till befintlig bebyggelse.
• Prästgårdstomtens öppna karaktär med stora gräsytor och vårdträd värnas.
• Församlingshem, skolbyggnad, klockargård och andra äldre byggnader i det äldre sockencentrat bevaras.
Marieberg
• Bebyggelsens koncentration kring gårdstomten bibehålls. 1700-talsflyglarna bevaras.
Tillbyggnader och andra ändringar prövas restriktivt. Nya byggnader placeras i anslutning
till befintlig bebyggelse och inordnas i miljön på ett varsamt sätt. Ett respektavstånd till
flygelbyggnaderna bibehålls. Skala, volym, material och färgsättning anpassas till befintlig
bebyggelse.
Mariebergs herrgårdsmiljö
Grödinge kyrkomiljö med prästgård och sockencentrum
Herrgården
Bevarad allé
1840
1906
1951
2013
Marieberg Herrgård uppfördes i början av 1700-talet. Huvudbyggnaden brann ner i slutet
av 1800-talet men flygelbyggnaderna är bevarade. Övriga delar av gårdsbebyggelsen har
genomgått stora förändringar vilket avspeglas i det historiska kartmaterialet. En stor förändring är att ekonomigården har flyttats från ett mer undanskymt läge norr om herrgården
till en för jordbruksverkamheten mer central plats väster om herrgården. Kärnområdet idag
utgörs av herrgården med framförliggande trädgård och allékantad äldre infartsväg. Denna
del av gårdsmiljön utformades under tidigt 1700-tal - en period när stora delar av socknens
gårdar löd under Mariebergsgodset.
Prästgården och kyrkan sammanbinds av en
allekantad stig.
Grödinge kyrka ligger på en höjd och markerar
sig tydligt i landskapet
De äldsta delarna av Grödinge kyrka uppfördes under 1100-talet. Kyrkobyggandet var ett sätt att
befästa övergången från hedendom till kristendom och det var ingen tillfällighet att byggnaden
placerades på en upphöjd plats i landskapet i närheten av äldre kultplatser. Allteftersom nya gårdar och torp anlades och befolkningen i socknen ökade blev kyrkan för liten och på tidigt 1300-tal
byggdes kyrkan ut. Sin nuvarande form fick kyrkan på 1400-talet. Den vita småskaliga kyrkokroppen är typisk för de medeltida sockenkyrkorna och vittnar om dåtidens låga befolkningstal även efter utbyggnad.
I samband med kyrkobyggandet anslogs Svalsta gård till prästboställe. Sockenbönderna var enligt
lag skyldiga att lägga ihop jordlotter och uppföra en prästgård i anslutning till kyrkan. Gården
skulle utöver byggnader omfatta0 såväl 150
inägo- 300
som utmark.
Kunskapen
om Grödinge prästgård
450
600 m
under äldre tid är starkt begränsad. Det finns uppgifter om att prästgården brann ner under
1500-talet samt att dess markegendomar minskades, dels genom att dess adliga grannar övertog
nyttjanderätten, dels genom att drottning Kristina förlänade delar av marken till nyadlade ämbetsmän. Vid mitten av 1600-talet noterades att gården låg öde och var i uselt skick. Den nuvarande prästgården uppfördes på 1780-talet och har senare kompletterats med ytterligare byggnader.
Marieberg är socknens enda bevarade herrgårdsanläggning från 1700-talet. Här en av
flygelbyggnaderna. Dess storlek och utformning ger en antydan om hur storslagen huvudbyggnaden bör ha varit.
Äldre, numer avstängd, allékantad infart.
Alléen är ett central “herrgårdsattribut” och
utgör en integrerad del av herrgårdsmiljön.
Med kristendomens införande i Sverige blev socknen en ny administrativ enhet. För socknen gemensamma funktioner såsom fattigvård och därefter skola, församlingshem m.m. samlades kring
kyrkan. På så sätt växte Grödinge sockencentrum fram med skola, klockargård, församlingshem
och ålderdomshem.
Jordbruket var den inkomstkälla som
möjliggjorde herrgårdens uppförande.
Herr-gårdsmiljöns placering, storlek och
utform-ning vittnar om godsets omfattande
inkomster från egna och underlydande gård-
Trädgårdsanläggningen består huvudsakligen
av stora gräsytor, symmetrisk arrangerade
kring den äldre infartsvägen som bildar mittaxel.
Svalsta f.d. prästgård. Manbyggnaden (till höger Avkastning från jordbruket var en del av prästlönen ända fram till 1910-talet. Ekonomibyggi bild) uppfördes i slutet av 1700-talet.
naderna utgör därför en integrerad del av
miljön.
