Snäckstavik
Ingår i riksintresse för kulturmiljövården (AB14 Grödinge socken).
Snäckstavik är en gårdsmiljö från 1800- till 1900-tal i ett fornlämningsrikt kulturlandskap som tillsammans med övergivna by- och gårdstomter och bevarad torpbebyggelse speglar en för Grödinge
socken karaktäristisk utveckling. I områdets västra del ligger en av Grödinges två bronsåldersmiljöer med gravrösen och hällristningar.
Karta 2013
Karta 2013
Bronsålderslämning
Gravfält från järnåldern
Fornlämning
Övergiven by/gårdstomt
Torp
Allékantad vägsträcka
Områdesgräns
En gång i tiden var detta ett sjölandskap där nuvarande åkerholmar ingick som öar. Med tiden
sjönk vattnet undan och på de upphöjda partierna uppfördes bosättningar och gravfält.
Kulturhistoriska karaktärsdrag
Lång kontinuitet i bosättning och brukande
Fornlämningar, byggnader och kulturlandskap spänner över perioden bronsålder till 1900-tal.
Bronsålderslämningar vittnar om att området nyttjades redan under 1000-talet f.Kr. Järnåldersgravfälten visar på en allt mer bofast befolkning under perioden 500 f.Kr. till 1000 e.Kr. Under medeltiden etableras två byar inom området: Brötsta och Bullsta. På 1600-talet får Brötsta
säterirättigheter. Namnet Brötsta ersätts med Snäckstavik och en ny huvudbyggnad uppförs nere
vid vattnet. Med tiden överges både Bullsta by och Snäckstavik huvudbyggnad. Ett antal torp
uppförs och på Brötsta bytomt byggs en förvaltarbostad.
Det öppna och sparsamt bebyggda jordbrukslandskapet
Snäckstavik är en av Grödinges större egendomar och området präglas av ett storskaligt industrialiserat jordbrukslandskap med stora sammanhängande åkermarker som omges av skogklädda bergskullar. I områdets västra del finns en kontrasterande torpmiljö med småskalig åkermark.
Utöver gårdsbebyggelse och torp är området sparsamt bebyggt.
0
150
300
450
Delvis bevarad torpstruktur
I områdets västra del finns tre bevarade torp, bl.a. en parstuga från 1700-talet. De vittnar om ett
äldre jordbrukssystem och utgör en viktig länk till områdets historiska utveckling.
600 m
Riktlinjer
Snäckstaviks enorma ekonomibyggnader vittnar om egendomens storlek och betydelse
under tidigt 1900-tal. Deras stora volymer
manifesterar sig i landskapet på ett tydligt sätt.
Allékantat vägavsnitt markerar läget för nuvarande Snäcksta gård.
• Bronsålderslämningar och järnåldersgravfält skyddas från
närgången bebyggelse eller andra ingrepp i miljön.
• Kulturlandskapets öppna karaktär med böljande åkerfält som
inramas av skogsklädda bergskullar bevaras. Ett fortsatt brukande av åkermarken prioriteras.
• Alléen längs med vägen bevaras.
• Äldre byggnader bevaras. Befintliga äldre byggnadsdetaljer
såsom grundmurar, fasader, tak, fönster, fönsteromfattningar
m.m. bibehålls. Nya byggnader placeras i anslutning till befintlig bebyggelse eller som enstaka byggnader som inordnar
sig i kulturlandskapet på ett varsamt sätt. Skala, volym, material och kulörer anpassas till landskapsbilden.
Åker
Äng
Skog
1906
1951
2013
I lantmäteriets arkiv finns inga äldre kartor över Snäckstaviks gård. Det är först fr.o.m. 1900-talet
som vi kan följa gårdens utveckling. På en karta från 1906 har både Bullsta by och Snäckstavik
Säteribyggnad försvunnit. Markerna har slagits ihop till en större egendom, gårdsbebyggelsen har
flyttat tillbaka till byn Brötstas ursprungliga läge och ett antal torp har uppförts. Gårdsbebyggelsen
består av en ekonomigård med ett flertal byggnader samt en mangård med bl.a. förvaltarbostad. I
öster har även ett skolhus uppförts. 50 år senare är huvuddragen i bebyggelsestrukturen desamma,
förutom att några av torpen har försvunnit och att den äldre ekonomigården rivits och ersatts av en
ny stor ekonomibyggnad0 i ett 150
nytt läge
Sedan 1950-talet har väldigt lite hänt och
300 invid
450 landsvägen.
600 m
dagens miljö är i princip densamma som för 60 år sedan.
Kagghamra
Torp
Häradsekonomiska kartan 1901-1906, Rikets allmänna kartverks arkiv.
Åker
Äng
Skog
Bullsta
Ekonomiska kartan 1951, Rikets
Bullsta 1-2,
Geometrisk avfattning 1798,
Lantmäteriverkets arkiv.
Snäckstavik
Under medeltiden fanns två byar inom området: Bröttesta/Brötsa och Bullsta. Under 1600-talet fick Bröttesta
säterirättigheter och det mer storslagna namnet Snäckstavik infördes för egendomen. På kartan över Bullsta by (ovan) finns Säteriet Snäckstaviks läge invid saltsjön markerad. Under 1700-talet kom Snäckstavik att
ingå i Säteriet Mariebergs omfattande godskomplex och genom sammanslagning med Bullsta by bildades så
småningom en större sammanhängande egendom med huvudgårdsdrift. I praktiken innebar detta att underlydande gårdsjord slogs samman med huvudgården och att gårdsdriften lades över på en anställd förvaltare.
Samtidigt sades frälseböndernas arrenden upp och jordbruksdriften sköttes istället av torpare och heltidsanställda statare. I samband med denna process degraderades sannolikt Bullstagårdarna till torp och så småningom försvann byn helt. Även säteribyggnaden förlorade sin funktion och istället blev förvaltarens bostad
mangård för Snäckstavik.
Ortofoto 2009, Botkyrka kommun.
allmänna kartverks arkiv.
