Södra Kärrbolandet

Södra Kärrbolandet
och
Malmen
Kärrbo och Irsta socknar, Västerås stad, Västmanlands län
Särskild utredning etapp 1, kart- och arkivstudie
Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2687
Samuel Björklund
Arkeologikonsult
Optimusvägen 14 / Box 20
194 21 Upplands Väsby
Tel: 08-590 840 41
Fax: 08-590 725 41
www.arkeologikonsult.se
© Arkeologikonsult 2013
Allmänt kartmaterial: © Lantmäteriet Dnr 2012/0916.
Södra Kärrbolandet
och
Malmen
Kärrbo och Irsta socknar, Västerås stad, Västmanlands län
Samuel Björklund
Särskild utredning etapp 1, kart- och arkivstudie
Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2687
! !
! !
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
(
!
!
Norberg
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
! !
!
!
! !
!
!!
!
!
!!
!
! !
!
( Fagersta
!
!
!
!
(
Sala !
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
Skinnskatteberg
!
(
!
!
!
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
Surahammar
!
!
Västerås
!
(
! !
!
! !
!
! !
! !
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
! !
! !
! !
! !
!
!
!
!
! !
! !
! !
!
!
! !
!
!
!
!
!
!
!
! !
!
!
! !
!
(
Arboga
!
Kungsör!(
! !
!
!
Södra !
(
Kärrbolandet
!
(
! !
Köping
!
!!
!
(
!
!
!
Hallstahammar
!
!
!
!
(
!
!
!
!
!
! !
!
!
Sammanfattning
Arkeologikonsult har genomfört en särskild arkeologisk utredning i form av en kart- och arkivstudie
över Södra Kärrbolandet och Malmen. Utredningen
har sammanställt arkeologiska och historiska uppgifter med information från historiska och nutida
kartor över området. I rapporten görs en bedöm-
ning av var det är mest sannolikt att påträffa olika
typer av fornlämningar. Rapporten innehåller även
en sammanställning av objekt excerperade ur historiska kartor ochen sammanställning av den historiskt kända bebyggelsens ålder och läge.
Innehållsförteckning
Sammanfattning................................................................................................................ 4
Inledning..................................................................................................................................7
Syfte...............................................................................................................................................7
Metod och genomförande........................................................................................7
Topografi................................................................................................................................. 8
Tidigare arkeologiska undersökningar....................................................... 9
Fornminnesinventeringar och besiktningar...................................................................................... 9
Arkeologisk utredning vid Harkie och Vretbo.................................................................................. 10
Arkeologisk utredning vid Skyttebo............................................................................................... 10
VA-ledning genom Kärrbolandet................................................................................................... 10
Utredningar vid Gäddeholm..........................................................................................................11
Kvarteret Malmen.........................................................................................................................11
Fornlämningsbild........................................................................................................... 12
Förhistorisk tid............................................................................................................................ 12
Historisk tid................................................................................................................................ 18
De historiska kartorna............................................................................................... 20
Slutsatser............................................................................................................................... 23
Referenser.............................................................................................................................. 25
Litteratur.................................................................................................................................... 25
Kartor........................................................................................................................................ 26
Administrativa och tekniska uppgifter......................................................... 29
Bilaga 1. Historisk bebyggelse inom utredningsområdet.............. 30
Bilaga 2. Tabeller............................................................................................................... 35
Bilaga 3. Kartor....................................................................................................................41
N
Irsta socken
Kärrbo socken
Malmen
Södra Kärrbolandet
0
1
2 km
Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:50 000.
6
Utredningsområde
Sockengräns
Inledning
På uppdrag av, och efter beslut av, Länsstyrelsen i
Västmanlands län (dnr 431-280-13) har Arkeologikonsult genomfört en särskild arkeologiskt utredning i form av en kart- och arkivstudie. Utredningen
föranleds av att Västerås stad planerar för en ny väg
på Södra Kärrbolandet och ett nytt bostadsområde,
Malmen, i anslutning till vägen.
För kvarteret Malmen har den arkeologiska utredningen gått vidare med inventering och sökschaktning vilket redovisas i en separat rapport (Lindblom
2013).
Syfte
Utredningen ingår i arbetet för att ta fram ett planprogram för den nya vägen och en detaljplan för
kvarteret Malmen. Den ska utgöra ett underlag i
samhällsplaneringen och inför fortsatta arkeologiska
undersökningar.
Syftet är att utreda om det i området finns fornlämningar som inte är kända. Kända fornlämningar samt
bebyggelse och andra anläggningar ska sammanställas på karta liksom en översiktlig analys över vilka
områden som kan hysa lämningar från olika tider.
Metod och genomförande
Allt tillgängligt material har samlats i ett ArcGIS- För att få en tydligare bild över den historiska bebygprojekt. Av nutida kartmaterial har Fastighetskartan gelseutvecklingen har två nedslag gjorts i digitalt tilloch Västerås stads grundkarta använts som underlag. gängliga originalhandlingar på Riksarkivet (SVAR):
Jordartskartor och strandnivåkartor (som redovisar landskapshandlingar från 1539 och jordeboken för
äldre strandnivåer) från Sveriges geologiska under- år 1635. För att klarlägga åldern på torpbebyggelse,
sökning (SGU) har studerats. Lantmäteriets höjdda- och därmed eventuell fornlämningsstatus, har hustabas med två meters upplösning har använts, bl.a. förhörslängder tillgängliga via Genline från 1726–
för att kunna rekonstruera äldre strandlinjer med 1896 använts översiktligt.
hög upplösning.
Historiska kartor tillgängliga på Lantmäteriets och
Arkivstudierna har omfattat en genomgång av och Riksarkivets hemsidor har rektifierats och analyseexcerpering ur Fornminnesregistret (FMIS), Väst- rats i ArcGIS.
manlands läns museums arkiv och bibliotek (VLM),
Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), Vitterhetsakademiens bibliotek, Ortnamnsarkivet (SOFI) samt
Historiska museets samlingar (SHM).
7
N
0
1
2 km
Utredningsområde
Figur 2. Jordartskartan över utredningsområdet. Morän redovisas med blå färger (De Geer-moräner som mörkblå streck), lera
med gula nyanser, berggrund med rött och torv med grått. Skala 1:40 000.
Topografi
Utredningsområdet omfattar nio km2 och upptar
större delen av Södra Kärrbolandet (se figur 1). Den
nordvästra spetsen gränsar till Gäddeholms inägor
och den östra till Frösåkers inägor (som numera är
en golfbana). Området avgränsas av Mälaren i väster
och söder.
Större delen av utredningsområdet är av typisk utmarkskaraktär med skogklädd moränmark på höjder upp till 44 m.ö.h. Moränen är ofta storblockig,
särskilt i de östra och västra utkanterna av området
(se figur 2). Ofta går berg i dagen och mindre områden med myrmark är belägna inne i moränmarken.
I ett par mindre områden vid Sjöboda och Tystheten
i väster övergår moränen i postglaciala sandavlagringar. Flacka partier i dalgångar och i områden nära
8
Mälaren består av både glacial och postglacial lera.
Lermarkerna är mer koncentrerade i oregelbundna
dalgångar i öster samt i sprickdalen som löper längs
den norra kanten av utredningsområdet. I allmänhet
är de uppodlade men några skogsbevuxna ytor kan
nämnas: en smal nord–sydlig sprickdal som löper
mellan Fröholmen och Malmen, och är torvfylld i
höjd med Onsholmen; en flack yta längs vägen väster
om Fröholmen i sydväst; samt en triangelformad yta
vid Rosendal och Skillnaden som i söder ansluter till
lermarkerna vid Råstock och Harkie. I östra delen
av utredningsområdet förekommer ett stort antal De
Geer-moräner – moränryggar i öst–västlig riktning
som är intill fem meter höga och 20 meter breda och
upp till några hundra meter långa. Den historiska
bebyggelsen ligger ofta i anslutning till dessa.
Tidigare arkeologiska undersökningar
Se figur 14 i bilaga 2 samt figur 16 i bilaga 3 för
en närmare beskrivning av kända lämningar i utredningsområdet.
Fornminnesinventeringar och besiktningar
Den första omgången av fornminnesinventeringen
genomfördes 1961. Vid denna tid fokuserade man
huvudsakligen på gravar och inventeringen resulterade i att ett mindre gravfält, två rösen, två osäkra
stensättningsliknande lämningar och en fångstgrop
registrerades inom utredningsområdet.
Den andra omgången av fornminnesinventeringen
genomfördes 1988. Ny kunskap om stensträngars
tidsställning ledde till att flera stensträngar registrerades, och ny praxis till att torplämningar och fossil
åker registrerades.
Flera fornlämningar har registrerats av Västmanlands länsmuseum efter anmälningar av privatpersoner. En anmälan 1981 berörde flera fornlämningar i
Kärrbo socken varav några låg inom utredningsområdet (ATA, dnr 4212/81): ett röse och en rest sten
(Kärrbo 99:1–2), ytterligare ett röse (Kärrbo 102:1)
samt en stensträng (104:1). 1987 påträffades ytter-
Lämningstyp
Förklaring
Boplats
Plats där man under förhistorisk tid vistats och där föremål, råämnen för bearbetning, byggnadslämningar, byggmaterial och/eller avfall lämnats kvar på marken.
Bytomt/gårdstomt
Lämningar efter skattlagd eller mantalssatt bebyggelseenhet.
Fornlämningsliknande bildning
Naturbildning med fornlämningsliknande utseende.
Fornlämningsliknande lämning
Lämning med fornlämningsliknande utseende.
Fossil åker
Varaktigt övergiven åkermark, formad genom äldre tiders brukningsmetoder.
Fyndplats
Fyndplats för enstaka eller fåtal föremål/artefakter från förhistorisk tid, medeltid eller äldre historisk tid.
Fångstanläggning övrig
Lämning efter anläggning för fångst av djur.
Fångstgrop
Grävd fallgrop för fångst av varg, älg och ren samt, i undantagsfall, för räv och björn.
Färdväg
Äldre stig, väg och järnväg.
Grav markerad av sten/block
Förhistorisk gravanläggning markerad av en sten eller ett block.
Gravfält
Lokal med minst fem förhistoriska gravanläggningar med ett inbördes avstånd av högst 20 meter.
Gränsmärke
Markering som utmärker gräns.
Husgrund, historisk tid
Lämning eller ruin efter enstaka byggnad från historisk tid.
Hålväg
Lämning efter äldre stig i form av en ränna som bildats av slitage och erosion.
Hägnad
Anordning för att hägna in och avskilja ett område eller för att binda samman det med andra.
Hägnadssystem
Lokal med minst två hägnader med ett inbördes avstånd av mindre än 20 meter eller en hägnad med minst en förgrening.
Härd
Avgränsad eldplats.
Katsa
Fast fångstredskap för fisk.
Kulturlager
Jordlager som tillkommit genom mänsklig aktivitet och bär spår av denna.
Kvarn
Lämning efter anläggning för malning av (främst) säd.
Lägenhetsbebyggelse
Lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts, främst torp och backstugor.
Röse
Förhistorisk gravanläggning med markerat välvd profil, uppbyggd av stenar utan synlig inblandning av sand eller jord.
Stensträng
Lämning efter hägnad i sten.
Stensättning
Förhistorisk gravanläggning med flack eller svagt välvd profil.
Tegelindustri
Lämning efter anläggning som använts för eller i samband med tegelbränning.
Terrassering
Anlagd avsats i sluttande eller ojämn terräng, med varierande funktion.
Träindustri
Lämning efter anläggning för förädling av trävaror.
Figur 3. Förklaring av arkeologiska termer.
9
ligare en stensträng efter en anmälan (Kärrbo 122:2,
ATA dnr 4499/87). En annan besiktning detta år
ledde till att en stensträngsliknande bildning ca 250
m öster om torpet Skillnaden konstaterades vara en
naturbildning. Möjliga stensättningar ca 100 m från
torpet kunde inte återfinnas vid besiktningstillfället
(VLM 1987).
strängar befanns vara längre än vad som tidigare varit känt (Kärrbo 189:1, 197:1 och 210:1). I anslutning till dessa påträffades en mittblocksgrav (Kärrbo
289:1), en äldre väg (Kärrbo 107:5), en syllstensgrund (Kärrbo 290:1) samt en röjd yta vid Skyttebo
tomt som inte registrerades (benämnd Nordström 1
i figur 16).
Arkeologisk utredning vid Harkie
och Vretbo
Vid etapp 2, två år senare, drogs ett sökschakt genom en fornlämningsliknande lämning som konstaterades vara ett ovalt, 8 x 4 m stort röjningsröse.
I åkermarken drogs 32 sökschakt utan resultat. För
ytorna söder om åkermarken konstaterades att ytterligare antikvariska åtgärder borde genomföras
innan markexploatering, men delar av ytan är idag
bebyggd utan att sådana utförts.
År 1988 genomfördes en arkeologisk utredning av
ett 0,5 km2 stort område vid Harkie och Vretbo
(Pettersson 1998) i södra delen av utredningsområdet (se figur 16 i bilaga 3) för att fastställa vilka fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar
som var belägna inom området. Vid den inledande
inventeringen påträffades åtta stensträngar (Kärrbo
231:2–5 och 232–234), sex gränsmärken i nu gällande gränser, en stenmur samt en källargrop i anslutning till Harkie bytomt. Själva bytomten, som
fortfarande är bebyggd, registrerades också (Kärrbo
235:1).
Vid den påföljande sökschaktningen påträffades ett
kulturlager (Kärrbo 229:1) och två härdar (Kärrbo
230:1 och 231:1) i åkermark. Kulturlagret och den
ena härden (Kärrbo 230:1) låg ca 80 m från varandra och 14C-daterades till 890–1220 resp. 1030–
1280 e.Kr. (sen vikingatid/tidig medeltid). De kan
vara spår av ett gårdsläge övergivet under medeltiden. Härden Kärrbo 231:1 låg omedelbart nordväst
om bytomten Kärrbo 235:1 och 14C-daterades till
440–700 e.Kr. (folkvandringstid/vendeltid). En
möjlig stensättning i skogsmarken undersöktes men
konstaterades vara en naturbildning.
Tämligen ambitiösa men resultatlösa sökschaktningar genomfördes också på sju olika platser i skogsmarken på höjder upp till 26 m.ö.h. Utifrån det som
idag är känt om boplatser från järnåldern på lermarker är det möjligt att fler lägen i åkermarken borde
ha sökschaktats.
Arkeologisk utredning vid Skyttebo
Etapp 1 av en arkeologisk utredning genomfördes
år 2000 vid Skyttebo i öster, till hälften inom föreliggande utredningsområde (Nordström & Antilla
2002). Inventeringen ledde till att redan kända sten-
10
VA-ledning genom Kärrbolandet
Åren 2006–2009 genomfördes en serie arkeologiska
undersökningar både inom och utom det nuvarande
utredningsområdet inför nedgrävningen av 12 km
VA-ledningar från Gäddeholm via Råstock till Frösåker respektive Fröholmen (Hallgren 2011). Resultaten är ännu inte registrerade i FMIS. De mest
spektakulära lämningarna påträffades vid Råmarbo,
ca 100 m nordväst om utredningsområdets nordligaste spets. Lämningar efter avancerad bronsgjuteriverksamhet från tidig vendeltid samt två byggnader
tyder på en stormannamiljö på platsen under den
mellersta järnålden.
Sökschaktningar och schaktningsövervakningar genomfördes på nio delsträckor inom utredningsområdet:
1. I två schakt vid Vretbo, nära Kärrbo 230:1, påträffades ett stolphål och två på varandra liggande kulturpåverkade lager (Hallgren 5). Stolphålet gick inte att datera men hör sannolikt till
boplatslämningarna Kärrbo 229:1 och 230:1.
De två kulturpåverkade lagren var av oklar karaktär men tolkades som möjliga rester av en väg.
2. I ett schakt vid Råstock, nära Kärrbo 104:1, påträffades fyra härdar, varav en 14C-daterades till
160–390 e.Kr. (yngre romersk järnålder; Hallgren 2). Ca 70–100 m söder om detta påträffades ett kulturlager och ett stolphål av förhistorisk karaktär i två olika schakt (Hallgren 3).
3. Ett 70 x 2 m stort schakt drogs genom Harkie
bytomt (Kärrbo 235:1) längs den västra sidan av
vägen. I schaktet påträffades fynd och bebyggelselämningar som huvudsakligen kunde dateras
till 1800- och början av 1900-talet.
4. I åkermarken omedelbart söder om Harkie bytomt (Kärrbo 235:1) påträffades en härd, ett
stolphål och en grop i ett schakt (Hallgren 4).
Härden 14C-daterades till 400–200 f.Kr. (förromersk järnålder) vilket bedömdes som osannolikt då läget 6 m.ö.h. uteslöt en datering äldre
än vikingatid.
ningsområdet (Emanuelsson & Ählström 2006).
Där påträffades spår efter en järnvägslinje, röjningssten, röjningsröse och ett stenbrott. I ett nordligare
område, i skogsmarken nära Dybo borg, påträffades
en fossil åker i form av röjningsrösen och stenröjda
ytor, en källa, en sentida rest sten, en sentida övergiven åkeryta och en övergiven äldre väg. Med undantag för den fossila åkern med röjningsrösena bedömdes lämningarna vara från modern tid.
År 2009 genomfördes en mindre utredning inför anläggandet av VA-ledningar vid Gäddeholms
herrgård och ladugårdar (Emanuelsson & Svensson
2010) En härd påträffades nära ladugårdarna och
5. I ett schakt i direkt anslutning till stenmuren 14C-daterades till 540–645 e.Kr. (vendeltid). Ett
Kärrbo 247:2 påträffades en härd (Hallgren 1) fåtal fynd av kritpipa, rödgods och stengods från
som bedömdes vara sannolikt sentida och kro- 1600- och 1700-tal påträffades i övriga schakt och
nologiskt relaterad till stenmuren eller den fos- härrör sannolikt från ombyggnaden av herrgården
på 1700-talet.
sila åkermarken (Kärrbo 247:1–2).
Vid den nyligen genomförda arkeologiska utredningen etapp 1 och 2 för den nordligare delsträckan av Gäddeholmsvägen konstaterades två lertäkter
(Irsta 504 och 507) vara belägna i anslutning till det
föreliggande utredningsområdet (Berger 2013). De
togs i bruk vid en ombyggnation av Geddeholms
tegelbruk i början av 1900-talet, och förbands
Utredningar vid Gäddeholm
med en rälsbana (som påträffades vid utredningen
Flera utredningar har genomförts i närheten av 2006, se ovan) med tegelbruket (Forsberg 2003).
Gäddeholms herrgård, nordväst om det föreliggan- Vid sökschaktning i anslutning till den tidigare
de utredningsområdet, och två av dessa överlappar nämnda boplatsen vid Råmarbo påträffades tre härdar och en nedgrävning, samt en enstaka härd ca
delvis utredningsområdet.
150 m norr om dessa. I åkerkanten registrerades en
En utredning etapp 1 utfördes 2003 inom delar av stenmur.
det blivande kulturreservatet Gäddeholm (Anttila
2003) och tangerade det nuvarande utredningsom- Kvarteret Malmen
rådet. Den berörde inägomarken runt herrgården
och näraliggande skogsmark. På impediment och i Parallellt med föreliggande utredning utreddes en
skogsmark nära åkermark påträffades flera synliga mindre yta vidare, kvarteret Malmen, i nordvästra
lämningar: en hålväg, fyra resta stenar (sannolikt delen (Lindblom 2013). Vid fältinventeringen som
gravmarkeringar från järnålder), två stensträngar utgjorde etapp 1 påträffades två mindre stenröjda
och nio fossila åkrar eller odlingsytor, varav en ligger ytor som bedömdes vara sentida odlingslämningar
inom föreliggande utredningsområde (Irsta 435:1). (Lindblom 2 och 3) och en sentida husgrund (LindDenna och de flesta andra fossila åkrarna bedömdes blom 1). Den osäkra graven Irsta 68:1 bedömdes
vara ett gränsmärke. Tre ytor sökschaktades och på
som relativt sentida.
den östligaste (Lindblom 4), belägen i sprickdalen
Vid en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, 2006 nära Tällbo, påträffades lämningar av förhistorisk
undersöktes tre ytor varav den sydligaste, Herrgårds- karaktär i form av ett kulturlager, två härdar, fem
ängen, är det nya bostadsområdet som ligger i kant stolphål och ett lager (möjligen en grop).
med den nordvästligaste delen av nuvarande utred6. Vid sökschaktningar och schaktningsövervakningar vid Hagen, Tångsta-Hagbo, Lötudden
samt invid Kärrbo 102:1–2 (ett röse och en
stensättning) norr om Harkie påträffades inget
av arkeologiskt intresse.
11
Fornlämningsbild
Slättbygden i sydöstra Västmanland, mellan Hedströmmen och Sagån, är den i särklass fornlämningstätaste delen av landskapet med 93 % av de
registrerade fornlämningarna. Utredningsområdet
är beläget i två av de fornlämningstätaste socknarna,
Irsta och Kärrbo, men har snarast karaktären av delvis utmarksområde och delvis randområde. Större
delen av utmarksdelarna saknar idag fornlämningar
och ter sig som tomma ytor på fornlämningskartan,
vilket inte behöver vara en helt sann bild. Randkaraktären innebär att befolkningsmängd och resursutnyttjande sannolikt varierat kraftigt beroende på
det generella befolkningstrycket, och att flera kolonisations- och avfolkningsfaser kan ha ägt rum.
Förhistorisk tid
Mellan- och senneolitikum
Under istiden medförde inlandsisens väldiga tyngd
att jordskorpan trycktes ned. När inlandsisen försvann påbörjades landhöjningen, en process som pågår än idag. När Mälardalen blev isfritt för ca 10 000
år sedan låg den under Östersjöns yta. De högsta
ytorna inom utredningsområdet, ca 44 m.ö.h., bröt
havsytan för knappt 6 000 år sedan och utgjorde
under några hundra år kobbar längst ut i ytterskärgården.
Strandnära boplatser belägna 30–40 m över nuvarande havsnivå brukar dateras till mellanneolitikum
i sydöstra Västmanland. Vid strandlinjer på dessa
nivåer bildade de övre delarna av Kärrbolandet en
ögrupp bestående av en mängd mindre öar, kobbar och skär som sträckte sig runt sex km i nordväst–sydöstlig riktning (figur 4 och 5). Små strandlinjeförskjutningar medförde stora förändringar av
landskapsbilden och mängden torrlagd mark ökade
snabbt vid denna tid. Ögruppen låg exponerad mot
milsvida ytor med öppet vatten i väster och söder,
och var avskild från fastlandet och större öar i norr
och nordöst av ett några kilometer brett sund. I den
dåvarande innerskärgården, ca 15 km åt detta håll,
har gropkeramiska boplatser påträffats, exempelvis Bollbacken i Tortuna socken och Fågelbacken i
Hubbo socken. Den begränsade storleken på lämpliga boplatsytor och läget i den dåvarande ytterskärgården gör det osannolikt att motsvarande större boplatser kan påträffas inom utredningsområdet, men
Arkeologisk periodindelning
Strandlinjenivåer
Stenålder
–1800 f.Kr.
Mesolitikum
–4000 f.Kr.
45– m.ö.h.
(Jägarstenålder)
Neolitikum
4000–1700 f.Kr.
(Bondestenålder)
Bronsålder
Järnålder
Historisk tid
1700–500 f.Kr.
500 f.Kr.–1050 e.Kr.
1050 e.Kr.–nutid
4000–3300 f.Kr.
ca 40–45 m.ö.h.
Mellanneolitikum
3300–2300 f.Kr.
ca 30–40 m.ö.h.
Senneolitikum
2300–1700 f.Kr.
ca 25–30 m.ö.h.
Äldre bronsålder
1700–1100 f.Kr.
Period 1–3
ca 20–25 m.ö.h.
Yngre bronsålder
1100–500 f.Kr.
Period 4–6
ca 15–20 m.ö.h.
Äldre järnålder
500 f.Kr.–550 e.Kr.
Förromersk järnålder
500 f.Kr.–Kr.f.
Romersk järnålder
Kr.f.–400 e.Kr.
Folkvandringstid
400–550 e.Kr.
Yngre järnålder
550–1050 e.Kr.
Vendeltid
550–800 e.Kr.
Vikingatid
800–1050 e.Kr.
Medeltid
1050–1520 e.Kr.
Tidigmedeltid
1050–1200
Högmedeltid
1200–1350
Senmedeltid
1350–1500
Nyare tid
(Efterreformatorisk tid)
12
Tidigneolitikum
1500–
ca 7,5–15 m.ö.h.
ca 4–7,5 m.ö.h.
ca 1–4 m.ö.h.
ca 0–1 m.ö.h.
(
N
0
1
2 km
Utredningsområde
(
N
0
1
2 km
Utredningsområde
Figur 4 och 5. Strandlinjenivåer 36 resp. 30 m över nuvarande havsyta (motsvarande mellanneolitikum) redovisade mot
jordartskartan. Skala 1:30 000.
13
N
Kärrbo 289:1
Kärrbo 33:1
Kärrbo 34:1
Kärrbo 97:1
0
1 km
Röse
Stensättning
Lösfynd
Utredningsområde
Figur 6. Troliga bronsålderslämningar inom utredningsområdet och en strandlinjenivå 17 meter över nuvarande havsyta vilket
motsvarar förhållandena under yngre bronsålder. Skala 1:30 000.
det är möjligt med mindre platser i skyddade lägen,
kanske bebodda säsongsvis, varifrån man har bedrivit fiske och säljakt.
Det finns ett fynd i närheten som härrör från denna
tid, men på helt fel nivå. En tjocknackig yxa i grönsten påträffades i ett röse några tiotal meter från Mälarens strand, ca 700 m sydöst om Frösåkers säteri
(VLM) och runt fem meter över nuvarande havsnivå. Det kan inte röra sig om en originaldeposition.
Även under senneolitikum är det tänkbart med
strandnära fångstboplatser i liknande lägen men på
något lägre höjder, ned till 25 m.ö.h.
Senneolitikum och bronsålder
Runt 2 000 f.Kr. introducerades förmodligen odlingen i Västmanland (Lihammer 2009). Boplatser
började etableras på de lerslätter som nu torrlades.
Vid denna tid hade de övre delarna av Kärrbolandet
bildat en större ö som åtskildes mot fastlandet i norr
14
och öster av ett sund som under bronsåldern blev allt
smalare (se figur 7). De högst belägna ytorna med
lerjordar var redan torrlagda, och sammanhängande
områden med lerjordar torrlades under bronsåldern
i östra delen och i sprickdalen längs nordöstra gränsen av utredningområdet (se figur 6).
Inga fynd eller lämningar från senneolitikum har
påträffats i närheten men längre norrut, på det dåvarande fastlandet har enstaka skafthålsyxor påträffats (denna yxtyp brukar dateras till senneolitikum
och äldre bronsålder). Vid Fridhem, ca 10 km nordöst om utredningsområdet, har en boplats daterad
till 2200–1800 f.Kr. påträffats (Svensson Hennius
2011). Boplatsen låg på lermark nära den dåvarande
stranden längst in i en havsvik.
Under bronsåldern förtätades bebyggelsen i Irsta
och Kärrbo socknar kraftigt av fornlämningsbilden
att döma. Koncentrationen av lämningar från denna tid, rösen, skärvstenshögar och hällristningar, är
N
N
0
1
2
3 km
Utredningsområde
0
1
2
3 km
Utredningsområde
Figur 7. Strandlinjenivån 2000 f.Kr., ca 27 m.ö.h. Karta från
SGU med utredningsområdet markerat. Skala 1:200 000.
Figur 8. Strandlinjenivån vid Kr.f., ca 12 m.ö.h. Karta från
SGU med utredningsområdet markerat. Skala 1:200 000.
bland de högsta i Västmanland och de östra delarna
av Irsta och norra Kärrbo framstår som ett centralområde (Nordström 1992). Efter fornminnesinventeringen 1988–90 uppgick antalet kända rösen till
30 i Kärrbo och 17 i Irsta, och antalet skärvstenshögar till 83 i Irsta och 28 i Kärrbo (Löthman 1994).
Skärvstenshögar tycks vara boplatsrelaterade och
innehåller främst eldsprängd och skörbränd sten,
men också kol, sot och avfall, ibland även begravningar och offerföremål. I närområdet påträffas
de mellan 20 och 30 m.ö.h. Hällristningar påträffas mestadels i något lägre lägen, mellan 15 och 30
m.ö.h., och antas ofta ha legat nära strandkanten.
stensättning (Kärrbo 97:1) ligger ensamma och avsides placerade på krönlägen, och hör sannolikt till
bronsålder eller äldre järnålder. En mittblocksgrav
(Kärrbo 289:1) nära Skyttebo kan vara från yngre
bronsålder. Från Skyttebo finns även uppgifter om
att en avsatsyxa av brons från bronsålderns period 2
(ca 1500–1300 f.Kr.) påträffats (Nordström 1992).
Det finns också uppgifter om att en halsring av
brons, daterad till period 5 (900–700 f.Kr.) påträffats vid Frösåker (SHM 13658).
Bronsåldersrösen brukar vara placerade ensamma på
bergshöjder och/eller i närhet till vatten. I Västmanland började rösen uppföras under mellersta bronsålder. Ett röse (Kärrbo 34:1) är beläget i sydvästra
delen av utredningsområdet och har en typisk placering. Strax efter år 1000 f.Kr. var den belägen på
en liten ö ca 250 m från stranden och placerad så
att den syntes av de som passerade mellan ön och
Kärrbolandet. Ett mindre röse (Kärrbo 33:1) och en
Det har observerats att bronsålderns lämningar ofta
förekommer i samma karakteristiska utmarkslägen
som torpbebyggelsen. Denna har sannolikt i flera
fall annekterat de under forntid grovröjda boplatsytorna med eventuellt tillhörande perifera ängs- och/
eller odlingsmarker i höjdläge (Löthman 1994).
Järnålder
Århundrandena före Kristus växte Kärrbolandet
slutligen ihop med fastlandet (se figur 8). Under
järnåldern torrlades de större sammanhängande
lermarkerna i sydöstra delen av utredningsområdet,
15
!
(
Irsta 66:1
(
!
(
!
(
Irsta 68:1-2
N
!
(
!
( "
!
!
(
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
Kärrbo 35:1
Kärrbo 122:1
"
"
Kärrbo 107:2
!
(
!
(
!
(
!
(
!
(
Kärrbo 102:1-2 !
(
!
(
!
(
Gravar, brons-/järnålder
!
(
"
!
(
Gravar, järnålder
Kärrbo 99:1
"
Boplatslämning/-ar
"
Kärrbo 97:1
!
(
0
""
"
1 km
!
(
Gravfält
Stensträng
Utredningsområde
Figur 9. Troliga järnålderslämningar både inom och utom utredningsområdet och en strandlinjenivå 5 meter över nuvarande
havsyta motsvarande vikingatid. Skala 1:30 000.
liksom lermarkerna i den allra östligaste delen. Runt
år 1000 låg havsnivån ca fem meter över den nuvarande (se figur 9).
Det finns ovanligt många spår av stormannamiljöer
från mitten eller senare delen av järnåldern i närområdet. Där stormannagårdar med platåformiga hus
är kända förekommer de bara på en plats per socken,
men i Kärrbo socken finns två på Lindö utmark och
en öster om Springsta gård. Den tidigare nämnda
boplatslämningen vid Råmarbo med avancerat metallhantverk är också spår av en elitmiljö. I närområdet finns också tre fornborgar. Två av dessa, Dybo
borg och Solviksborg, har kraftiga murar och ligger
på ömse sidor av Kärrbolandet, i direkt anslutning
till Mälaren med goda möjligheter till kontroll och
skydd. En tredje, Ekeviborg, ligger mer tillbakadraget på nordöstra sidan av Kärrbolandet.
Runt 90 järnåldersgravfält finns bevarade i Irsta och
Kärrbo socknar. Endast ett av dessa är beläget inom
16
utredningsområdet, ett mindre gravfält med sex
stensättningar (Kärrbo 35:1) i ett lite otypiskt avsides läge i skogsmarken. Ytterligare fem stensättningar som kan förmodas vara från järnåldern är kända
inom utredningsområdet. De ligger ensamma eller i
par i krönlägen nära sentida åkermark (Irsta 68:1–2,
Kärrbo 102:1–2, 122:1). I Lötudden ligger ett röse
med en kullfallen rest sten ovanpå (Kärrbo 99:1–2).
Röset ligger endast åtta meter över havet, vilket tillsammans med den resta stenen tyder på en datering
till yngre järnålder.
Den relativa frånvaron av järnåldersgravfält, särskilt
av höggravfält från den yngre järnåldern, skulle
kunna tyda på gles och sporadisk bosättning i området under denna tid. Dock har de tidigare nämnda
undersökningarna resulterat i att flera boplatslämningar påträffats på lermark, med spridda dateringar
från förromersk järnålder till övergången vikingatid/
medeltid.
!
(
Gravar, bron
!
(
Gravar, järnå
"
Boplatslämn
Gravfält
Stensträng
Utredningsomr
Irsta 66:1
Gäddeholm
Medeltida gårdar
Malmen 1783
Fåfängan 1890
Tällbo 1457
Hagen 1686
Mantalssatta 1600-talstorp
N
Täby
1600-talstorp
1700-talstorp
Onsholmen 1449
Flitbo 1876
1800-talstorp
Utredningsområde
Furuberget 1730
Fallet 1730
Larsbo 1786
Skillnaden 1650
Frösåker
Ebbesta 1683
Båtbyggaretorpet 1726
Tystheten 1836
Finnbo 1650
Flitbo 1750
Sjöboda (Skogvaktaretorp) 1796
Lugnet 1769
Roligheten 1650
Siende härads
allmänning
Källsved 1610
Skyttebo 1539
Hagbo 1610
Råstock 1650
Lybeck 1650
Allmänningstorp 1635
Fröholmen 1610
Harkie 1302
Karlsro 1907
Harkie soldattorp 1730
Mårtenshamn 1762
0
1 km
Vretbo 1610
Figur 10. Bebyggelseenheter från medeltid till ca 1900 med äldsta kända belägg inom utredningsområdet. Skala 1:30 000.
Det har föreslagits att höggravfältens begränsade
uppträdande i Västmanland beror på en annorlunda
ägorättslig struktur jämfört med östra Mälardalen.
Gravhögen kanske ska ses som ett särskilt tecken på
att en bosättning har varit en odalgård (Lihammer
2009), d.v.s. gått i arv inom en släkt av självägande
bönder. I så fall skulle frånvaron av höggravfält på
Kärrbolandet, trots boplatslämningar, kanske tyda
på gårdar kontrollerade av stormän och brukade av
ofri arbetskraft.
I utredningsområdet har flera stensträngar påträffats.
De är mycket vanliga i sydöstra Västmanland och
har utgjort hägnader i sten som sannolikt avspeglar
ett intensivare markutnyttjande där man på grund
av virkesbrist inte kunnat anlägga trägärdesgårdar. I
Västmanland skiljde de vanligen betesmarker på den
höglänta moränmarken från åker- och ängsmark på
låglänta lerjordar. Stensträngar brukar generellt dateras till den äldre järnåldern, framför allt romersk
järnålder och folkvandringstid, men en avvikande
åsiktsriktning hävdar att de brukats under lång tid,
in i modern tid. Undersökningar av en fägata vid
Konugla i Irsta socken har visat att den tidigast kan
vara från 800-talet e.Kr. Stensträngen vid Fröholmen (Kärrbo 207:1) i sydvästra delen utredningsområdet är belägen så lågt i terrängen att den knappast kunnat fylla någon praktisk funktion förrän vid
övergången mellan vikingatid och medeltid.
Vid Kottebo, 500 m öster om utredningsområdet,
finns ett område med stensträngar och sex skålade
och fyra bassängformade ytor (Kärrbo 106:2, se figur 16 i bilaga 3) av potentiellt hög ålder. De områden med fossil åker i form av röjda ytor och terrasseringar som är kända inom utredningsområdet
(Irsta 435:1, Kärrbo 247:1 och 258:1) verkar vara
relativt sentida. Sannolikt är fler sådana belägna
inom utredningsområdet, men man kan även tänka
sig röjningsröseområden av äldre karaktär i utmarksområdena även om inga sådana finns registrerade i
närheten.
17
Historisk tid
Utredningsområdet har sedan medeltiden varit beläget i socknarna Irsta och Kärrbo.
Irsta nämns första gången 1292 (parrochia Yristum).
Sockennamnet är givet efter kyrkbyn och innehåller
i förleden möjligen ett fornsvenskt mansnamn *Ire.
Efterleden är -sta, en mycket vanlig typ som kan ha
bildats mellan Kr.f. och vikingatiden, och vanligen
antas bestå av stadher ’plats, ställe’ (Svenskt ortnamnslexikon 2003).
Kärrbo nämns i historiska dokument från början av
1300-talet (parochia Kiefri 1302, (ij) Kæwrbosokn
1357. Sockennamnet, Kæwr, är svårtolkat men kan
vara besläktat med dialektorden kvaver ’sumpig plats
kring en källa’ och käva ’blindå, uttorkad ågren’ och
har möjligen avsett en ö eller halvö. Efterleden -bo
är genitiv bo(a) av ordet boar ’inbyggare’ (Svenskt
ortnamnslexikon 2003). Namnet har ursprungligen
syftat på invånarna i ett geografiskt område, ”Käverborna”.
De båda socknarna ingick tillsammans med Furuby
och Kungsåra i Siende härad, som på 1370-talet
slogs samman med Gorunda härad till ”Siunda och
Gorunda härad” som från 1400-talet förkortades
till Siende härad (Ståhl 1985). Häradsnamnet anses
vara en sammansättning av sæ(r) ’sjö’, syftande på
läget vid Granfjärden i Mälaren, och hundare, den
ursprungliga och troligen förhistoriska administrativa indelningen i Mälardalen som ersattes av häradet
vid mitten av 1300-talet.
Häradsallmänningar förfogades gemensamt av
markägarna i ett härad och förekom under medeltiden och framåt. Siende häradsallmänning är fortfarande ostyckad och belägen i sydvästra delen av
utredningsområdet. Den nämns i landskapshandlingarna 1539 som en skog belägen i Kärrbo socken
(RA).
Det finns ett gammalt belägg för Kärrbolandet. Ett
brev från 1379 (RA, SDHK-nr 11426) nämner
fiskevatten vid Kæreboland, vars utsträckning inte
framgår, men kanske avsågs helt enkelt fastlandsdelarna av Kärrbo socken.
De kända bebyggelseenheterna från historisk tid beskrivs närmare i bilaga 1. Här ges en mer översiktlig
18
sammanställning av bebyggelseutvecklingen inom
utredningsområdet under historisk tid. Den generella bilden är att bebyggelsen gradvis expanderat
och förtätats från slutet av medeltiden och framåt
(se figur 10).
Den tidigast kända bebyggelseenheten är Harkie
(Harekj 1302), registrerad i FMIS som Kärrbo
235:1. Åtminstone i slutet av medeltiden var Harkie en by bestående av två gårdar och den kan
mycket väl ha förhistoriskt ursprung. Från mitten
av 1400-talet finns skriftliga belägg för gårdarna
Onsholmen (Ödinsholm, odensholm 1449) och
Tällbo (Telgomsbodom 1457). De var ganska små
och mantalssattes till ¼ hemman under 1500-talet.
Förmodligen etablerades gårdarna under senmedeltiden.
Det är osäkert om förleden i Onsholmen syftar på
guden Oden eller mansnamnet Ödin. Vikstrand
(2001:118) menar att förleden faktiskt syftar på gudanamnet och noterar också att flera Oden-namn
kan sättas i samband med forsar vilket är intressant
då en kvarn varit belägen vid det närbelägna vattendraget åtminstone från 1700- till 1900-talet.
Skyttebo (Skyttsboda) redovisades 1539 i landskapshandlingarna. Möjligen är gården identisk med Saldarabodhe som förekommer i olika brev och register
från 1300- och 1400-talen, men inte senare. Det är
mycket möjligt att fler medeltida gårdar eller torp
varit belägna inom utredningsområdet men övergetts i den senmedeltida agrarkrisen under senare
delen av 1300-talet och 1400-talet.
Under lång tid har bebyggelsen i utredningsområdet dominerats och präglats av godsbildningarna
vid Frösåker och Gäddeholm belägna på var sin sida
om Kärrbolandet. Deras ursprung är dock inte helt
klarlagd.
Frösåker
Namnet (Frøsaker 1291) är en sammansättning av
gudanamnet Frö och åker och har betecknat en helig
åker, knuten till dyrkan av guden Frö. Många teofora åker-namn kan kopplas till järnålderssamhällets
organisation på övergårdslig nivå och uppvisar en
hög grad av centralitet (Vikstrand 2001). Kanske
finns en kronologisk länk till stormannamiljöerna
som påvisats under den mellersta och senare delen
av järnåldern.
Gården ägdes 1291 av riddaren och riksrådet Magnus Johansson (Ängel) men övergick i kyrklig ägo
och uppgavs i 1344 års register över domkyrkans
jord vara en av ärkebiskopens huvudgårdar (Grant
2008). Flera av de underlydande enheterna låg på
södra och sydöstra Kärrbolandet, bland dessa ingick
en av gårdarna i Harkie och möjligen det tidigare
nämnda Saldarabodhe.
Under Gustav Vasa skedde en omfattande reduktion av kyrkojorden, d.v.s. den återfördes till kronan, och lades i stor utsträckning till kungens personliga egendomar. I jordeboken 1539 redovisas
två gårdar i Frösåker, en i Harkie och en i Skyttebo
som kungens ”arv och eget”, d.v.s. hans personliga
egendomar. Den återstående gården i Harkie var
en frälsegård.
År 1571 bytte Nils Larsson, som hörde till den adliga ätten Cruus af Edeby, till sig de två gårdarna
i Frösåker och en gård vardera från Boda, Harkie,
Grissle, Bryggan och Skyttebo, de gårdar som tidigare ingick i ärkebiskopens gods. Senare tycks även
den återstående gården i Harkie förvärvats för den
anges som ett frälsehemman i jordeboken 1635.
Frösåker var ursprungligen beläget 500 m nordöst om utredningsområdet men flyttades till sin
nuvarande plats på den avhysta byn Tångstas ägor
på 1660-talet. Detta är anledningen till att registerenheten Tångsta använts för de fastigheter inom
utredningsområdet som hört till Frösåkers säteri,
och namnet på bostadsområdet Tångsta. Frösåkers
gamla tomt är registrerad som en fast fornlämning
(Kärrbo 113:1).
Gäddeholm
Gäddeholms tidiga historia är oklar. Namnet (J
geddeholm 1465) anses vara ett primärt -holm-namn,
d.v.s. syfta på en naturlig ö eller förhöjning, i motsats till de sekundära -holm-namn som av konvention gavs till borgar och sätesgårdar (Mattisson 1986).
Ändå tycks gården tidigt haft en betydelse över det
normala, och åtminstone under 1500-talet varit en
sätesgård. År 1511 skrev den blivande riksföreståndaren Sten Sture d.y. ett brev på Gäddeholm och efter
hans död är det belagt att änkan Kristina Nilsdotter
(Gyllenstjärna) bodde där 1533. Det finns medeltida
kryssvalv i den norra byggnadens källare (VLM) och
den västra byggnaden uppfördes i sten på 1560-talet.
En säteribildning skedde genom att gården 1596 förvärvades av Nils Knutsson Posse som två år tidigare
bytt till sig de omgivande gårdarna Sylta, Håbacka,
Vassboda, Råmarbo, Tällbo och Onsholmen (varav
de två sistnämnda är belägna inom utredningsområdet) (Zetterberg 2004). Sylta, Håbacka och Vassboda avhystes (de två sistnämnda bytomterna var belägna strax nordväst om utredningsområdet och är
registrerade i FMIS som Irsta 65:1 och 372:1) men
de små gårdarna om ¼ mantal Råmarbo, Tällbo och
Onsholmen kvarstod brukade av frälselandbor.
Täby
Ytterligare en enhet har ägt mark inom området. Byn
Täby (in taby 1309) ligger norr om Frösåker och har
sannolikt förhistoriska anor. I byn bodde 1539 en
skattebonde, en frälselandbo och en kyrkolandbo.
Den sistnämnda gården blev prästgård och de två
andra gårdarna brukades av kronobönder 1635,
men blev frälsehemman senare under 1600-talet.
19
De historiska kartorna
Samtliga kartor som nämns nedan återges (de flesta
rektifierade) i bilaga 3. Objekt excerperade ur de historiska kartorna redovisas i tabellen figur 15 i bilaga
2 och kartan figur 16 i bilaga 3.
Det finns historiska kartor över utredningsområdet
från 1600-talet och framåt. Kartmaterialet är lite
ojämnt fördelat över tid, rum och skala beroende
på de fyra registerenheternas olikartade karaktär. För
Gäddeholm och Frösåkers del upprättades flera kartor, särskilt över Frösåker, under 1600- och början
av 1700-talet. Eftersom säteriernas ägor inte skiftades upprättades inte skifteskartor vilket innebar ett
glapp där storskaliga kartor saknas mellan åren 1726
och 1905 för Gäddeholm och mellan 1694 och
1814 för Frösåker. Täbys utägor karterades 1730
och Siende häradsallmänning 1796, från mitten av
1800-talet kan de följas på flera storskaliga kartor i
likhet med Frösåkers ägor.
Kärrbo socken (tidigt 1600-tal)
Den äldsta bevarade kartan som berör utredningsområdet är en skiss över Kärrbo socken från tidigt 1600tal (se figur 18 i bilaga 3). Dateringen framgår inte av
kartan, enligt Grant (2008) är kartan från 1610 men
den ligger tillsammans med handlingar från Svea
hovrätt från åren runt 1630 (RA). Kartan redovisar i
första hand bebyggelseenheter. Inom utredningsområdet är Harkie (med uppgiften ”2 gårdar”), Skyttebo,
Fröholmen, Hagbo, Källsved och Vretbo belägna. De
fyra sistnämnda bör vara relativt nyanlagda, men det
är oklart om de ursprungligen anlagts som kronotorp
eller som torp under Frösåker. Södra Kärrbolandet
redovisas som oskiftad (”oskiftes”) skog som hör till
Frösåker och Tångesta med en gräns åt nordväst som
av allt att döma ungefär är identisk med Frösåkers
gräns mot Täbys ägor och Siende häradsallmänning
som den redovisas på yngre kartor.
Under samma period anläggs Allmänningstorp på
Siende häradsallmänning och redovisas i 1635 års
jordebok redovisas som kronotorp med ¼ mantal.
Frösåker (1650)
I Svea Hovrätts handlingar finns även en detaljerad
karta över Frösåkers ägor från 1650 (RA). Kartan ser
ut som en äldre geometrisk jordebokskarta och redovisar gårdar och torp under Frösåker och deras åkrar
och ängar (se figur 17 i bilaga 3), men utmarken
20
redovisas skissartat och med så stora skal- och vinkelfel att det är svårt att redovisa kartan rektifierad
mot en nutida karta. Förutom de tidigare nämnda
bebyggelseenheterna Harkie, Skyttebo, Fröholmen,
Hagbo, Källsved, Vretbo och Allmänningstorp har
Finnbo, Råstock, Lybeck och Roligheten tillkommit.
Torpet Skillnaden (”Skilnan”) redovisas med kommentaren ”Öde”.
Vid de flesta gårdar och torp var åkermarken indelad i två gärden, vilket indikerar tvåskifte, och minst
en inhägnad hage eller äng. Ett par mindre torp
(Skillnaden och Lybeck) förfogade bara över ett litet
åkergärde. Ett litet åkergärde nordväst om Harkie
(nummer 26) förefaller något märkligt och skulle
kunna indikera ett övergivet torpläge. I allmänhet
återkommer åkrarnas former på den detaljerade kartan över Frösåker från 1814, som är lätt att rektifiera,
men det gäller inte de små åkerytorna vid Lybeck
och Skillnaden vars lägen därför är svåra att fastställa.
Den enda vägen som redovisas inom utredningsområdet går från Frösåkers gamla tomt via Skyttebo till
Harkie och vidare till en brygga, sannolikt belägen
på Lötudden. Mellan Skyttebo och Harkie har den
till största delen samma sträckning som den nuvarande huvudvägen inom området.
Gränsen mot nordväst redovisas något annorlunda
jämfört med andra kartor, Allmänningstorp ligger
inom Frösåkers ägor. Det förefaller också som om
alternativa ägogränser är markerade med svart text
A–F. Förklaring saknas i texten men det skulle kunna röra sig om ägokonflikter som behandlats i Svea
Hovrätt.
Frösåker (1682)
Kartan är skissartad och fokuserar framförallt på
ägogränserna och de gränsmärken som bönderna i
Harkie ansåg utgöra rågången mellan Harkie och
Frösåker (se figur 19 i bilaga 3). Inägomark redovisas
skissartat och flera torp som återfinns på 1650 respektive 1694 års kartor redovisas inte. Vid Mälarens
strand redovisas dock en tegelugn (registrerad som
Kärrbo 223:1 i FMIS).
Frösåker (1694)
I karttexten redovisas Harkie som två ¾-dels frälsehemman och Skyttebo och Vretbo som frälsehem-
man med 1/8 mantal. Övriga bebyggelseenheter är Inga kartor över Frösåkers ägor finns mellan åren
dagsverkstorp: Hagbo och Källsved med skyldighet 1696 och 1814. Senast vid denna tidpunkt har teatt utföra 3 dagsverken i veckan, Finnbo, Fröhol- gelbruket vid Mälaren upphört att vara i drift.
men och Roligheten med skyldighet att utföra två
dagsverken i veckan, samt Lybeck med ett dagsverke Gäddeholm (1683)
i veckan. Skillnaden är övergivet och ingen åker- el- Den äldsta kartan över Gäddeholms ägor från 1683
ler ängsmark redovisas i detta område (se figur 20 i redovisar Onsholmen och Tällbo som ¼ hemman
bilaga 3).
(se figur 21 i bilaga 3). Två åkergärden brukas av
Onsholmen men det är lite oklart om Tällbo bruKartorna från 1650 och 1694 har så stora skal- och kar ett eller två åkergärden. Ängsmarken vid båda
vinkelfel att de inte går att lägga på varandra men torpen är belägna i låglänta områden som redovien noggrann analys visar att åkermarken, och en hel sas som torvmark på jordartskartan. Torpet Ebbsta
del av ängs- och hagmarken, i regel har samma ut- (”Äbbsta”) redovisas utan mantalssättning och utan
bredning på båda kartorna. Det största undantaget redovisad åker, och bör vara ett dagsverkstorp under
är marken vid det övergivna torpet Skillnaden i norr säteriet. På konceptkartan kallas viken sydväst om
som nu förefaller vara helt övergiven.
Ebbsta, vid nuvarande Båtbygget för ”Kiöpman wyken”. Konceptkartan redovisar även torpet Hagen
Angående skogmarken står i kartan att ”Denne på Täbys ägor med kommentaren ”skattlagt”. FörSkougs tracten består aff groof tall och graan till gi- modligen har Hagen anlagts som kronotorp.
ärdsell och wedefångs tiänligs sampt timbber des(?)
annor fångeskugh men muhlbetet ähr dähr iblandh Kartan visar också att gränsen mot Täby och Siende
något knapt och ringa”, d.v.s. man tar tillvara virke i häradsallmänning senare har rätats ut. I så fall kan
skogen som består av grov tall och gran, men skogs- gränsmärken vara belägna utanför nu gällande fastbetet är ibland otillräckligt.
ighetsgränser.
Vägen från Frösåker till Harkie har samma sträckning men avslutas nu vid tegelbruket vid Mälarens
strand i söder. Strax öster om tegelbruket redovisas
ett boningshus, som på konceptkartan (den grundkarta som upprättades först av lantmätaren, och som
sedan kom att förvaras vid den regionala lantmäterimyndigheten) redovisas med en svårtydd beteckning,
möjligen ”Bosst.” (se infällr ruta i figur 20 i bilaga 3).
Bostaden kan vara identiskt med Harkie soldattorp
som är belagt i husförhörslängder från 1730-talet (se
bilaga 1), vilket inte är orimligt eftersom soldattorpen i regel anlades i samband med organiserandet
av indelningsverket på 1680- och 90-talen. I vattnet
något åt sydöst redovisas en katsa (ett fast fångstredskap för fisk) på den renritade kartan, Kärrbo 224:1.
På konceptkartan redovisas ytterligare en katsa öster
om denna.
Frösåkers och Harkies ägor anges gränsa mot Gäddeholms ägor i norr, vilket antyder att Täby legat under Gäddeholm vid denna tid. Kartan visar också
att gränsen rätats ut vid en senare tidpunkt. I så fall
kan gränsmärken vara belägna utanför nu gällande
fastighetsgränser. Liksom kartan från 1682 redovisar
denna också den rågång som bönderna i Harkie ansåg gälla gentemot Frösåker.
Gäddeholm (1726)
En arealavmätning över Gäddeholm från 1726 berör endast marginellt utredningsområdet men innehåller intressant information (se figur 22 i bilaga 3).
Torpet Båtbygget (”Båtbyggare torpet”) har nu anlagts men i ett östligare läge än det nuvarande och
låg sannolikt vid en krök av den nuvarande vägen.
Nuvarande Båtängen väster därom utgjorde en hage
som kallas för Dyen. Vid Onsholmen redovisas en
kvarn på platsen för en registrerad kvarnlämning, Irsta 381:1. Kartavbildningen visar att det rör sig om
en hjulkvarn.
Täby (1730)
På kartan över Täbys utmark från 1730 redovisas
förutom Hagen även torpen Furuberget och Fallet
(se figur 23 i bilaga 3). Sannolikt är de dagsverkstorp
under frälsehemmanen i byn. Större delen av dalgången de är belägna i är inhägnad men fördelningen mellan åker, äng och hagar framgår inte tydligt.
En väg med samma sträckning som den nuvarande
går via Rosendal till Hagen.
Irsta och Kärrbo, sockenkartor (1688)
Sockenkartorna över Irsta och Kärrbo från 1688 är
relativt småskaliga (se figur 24 och 25 i bilaga 3). I
21
motsats till kartan över Frösåker från 1694 förefaller Skyttebo och Vretbo redovisas som ¼ hemman,
liksom Allmänningstorp. I Kärrbo socken redovisas
Fröholmen (”Froholm”) och ett ej namngivet torp
vid gränsen mot Irsta som bör vara identiskt med
Hagen.
Siende häradsallmänning (1796) och
Allmänningstorp (1842)
Kartan över Siende häradsallmänning från 1796 redovisar Allmänningstorpet som furirsboställe och
nuvarande Sjöboda som skogvaktartorp (se figur
26 i bilaga 3). De förbands åt norr av en väg med
ungefär samma sträckning som den nuvarande. Det
senare redovisas sannolikt i kyrkoböckerna som ”Allmänningen” och är i så fall från åtminstone början
av 1700-talet. Enligt kartan bestod skogsmarken av
höglänt och backig mark beväxt av gran och tall och
ett fåtal ekar. Skogvaktaren brukade två mindre åkrar väster om vägen och förfogade över en äng i dalgången i östra delen av allmänningen. Furirsboställets åkrar låg längs västra sidan av vägen samt äng och
beteshagar mellan dessa och Mälaren. En äldre gräns
mellan Allmänningen och Frösåker redovisas också.
Kartan över Allmänningstorp från 1842 redovisar
markanvändningen i större detalj men utan att förändra den övergripande bilden (se figur 27 i bilaga 3).
Frösåker (1814)
Kyrkoböckerna visar att vissa förändringar i bebyggelsebilden skedde på Frösåkers ägor vid mitten av
1700-talet, tre dagsverkstorp tillkom: Flitbo, Lugnet
och Mårtenshamn. Det lilla torpet Lybeck lades öde
1735. Något senare, på 1780-talet, tillkom torpen
Malmen och Larsbo på Gäddeholms respektive Täby
prästgårds ägor. För Gäddeholms och Täbys del saknas kartmaterial som belyser markanvändningen
men över Frösåker upprättades en ägomätning 1814.
gamla som respektive bebyggelse men har inte redovisats på de äldre kartorna.
Kärrbo sockenkarta (1852)
Kartan redovisar en likartad bild över markanvändning jämfört med de tidigare kartorna över Frösåker
(1814), Siende häradsallmänning (1796) och Allmänningstorp (1842), men ger för första gången en
tydlig bild av förhållandet mellan åker-, ängs- och
skogsmark på Täbys ägor (se figur 29 i bilaga 3).
Häradsekonomiska kartan (1905-11)
Ytterligare en handfull bebyggelseenheter anlades
på 1800-talet och redovisas på Häradsekonomiska
kartan från 1905–11 (se figur 30 i bilaga 3): Tystheten, Flitbo och Fåfängan på Gäddeholms mark samt
Karlsro tillsammans med ytterligare bebyggelse söder om Harkie. Harkie soldattorp övergavs sannolikt vid sekelskiftet när indelningsverket avskaffades,
och Furuberget på Täbys ägor förefaller ha övergetts
relativt nyligen vid kartans tillkomst, endast en ekonomibyggnad redovisas.
Det mesta av den tidigare låglänta ängsmarken har
nu odlats upp, två större undantag är ytor redovisade som ängsmark på kartorna 1683 och 1726
vid Onsholmen och Båtbygget. Den mer höglänta
ängsmarken redovisas nu som skogsmark, till största
delen barrskog, även om det i anslutning till bebyggelsen finns en hel del inslag av lövskog, särskilt där
ängar och hagar redovisas på äldre kartor.
På Frösåkers ägor har torp och gårdar nu styckats av
till egna fastigheter.
Vägnätet har till stora delar samma sträckning som
på kartan från 1814 i Frösåkers-delen med undantag
för att vägen från Frösåker över Finnbo till Skillnaden
ändrat sträckning. Det är svårare att säga om vägnätet på Gäddeholms ägor ändrats då de äldre kartorna
inte redovisar några vägar inom utredningsområdet.
I anslutning till de nya torpen och vid Skillnaden
som nu anlagts på nytt visar ägomätningen att ny
mark odlats upp (se figur 28 i bilaga 3). Annars har
åkermarken till stora delar samma utsträckning sam- De flesta torpen och gårdarna inom utredningsma utbredning som på 1600-talet. Ängsmarkens ut- området överlevde den stora torpdöden i början av
bredning har delvis förändrats jämfört med 1694, 1900-talet och är idag för det mesta sommarbostäoch en hel del ängsmark har tillkommit särskilt vid der. Tre av torpen på Täbys ägor, Fallet, Furuberget
Flitbo och det övergivna Lybeck.
och Larsbo, övergavs dock och är idag lagda i ruiner.
Förutom huvudvägen till Harkie redovisas nu färdvägar från Harkie mot Fröholmen respektive Vretbo
med ungefär samma sträckningar som nuvarande
vägar. Dessa färdvägar kan naturligtvis vara lika
22
Med början på 1950-talet anlades sommarbostäder
på avstyckade tomter i flera områden i södra delen
av utredningsområdet. De är idag på väg att byggas
om till eller ersättas med permanentbostäder.
Slutsatser
På nivåer från 30 m.ö.h. och uppåt är det möjligt att belägna här. Möjligen kan hällristningar komma att
påträffa mellanneolitiska boplatslämningar (se figur påträffas, gärna i strandnära lägen nära boplatslägen.
11). Det är svårt att identifiera specifika lägen utan Det är också möjligt att oupptäckta skärvstenshögar
fältinventering och kartan redovisar endast var de och gravar nära boplatslägen kan påträffas (se figur
är teoretiskt möjliga att påträffa utifrån höjden över 12). De flesta lämningar från denna tid påträffas
havet. Möjligen var lägen i och i anslutning till den mellan 15 och 30 m.ö.h.
nordöstra sprickdalen bäst lämpade för boplatser,
skyddade men med goda kommunikationsmöjlig- Boplatslägen från järnålder bör i likhet med de från
heter. Sannolikheten att påträffa boplatser från denna bronsålder också eftersökas dels på de vanligen upptid bedöms vara begränsad och om det sker rör det sig odlade lerjordarna och dels i övergången mellan leroch moränmark, men även på lägre nivåer, kanske
förmodligen endast om mindre ytor.
så lågt som 5–10 m.ö.h. (se figur 13). I anslutning
Under senneolitikum och bronsålder började man till dessa lägen ökar också sannolikheten för gravar,
anlägga boplatser i lermarken. Det har dock konsta- oupptäckta i skogsmarken eller överodlade i åkerterats att det är vanligt att bronsålderns lämningar marken.
ofta förekommer i samma karakteristiska utmarkslägen som torpbebyggelsen. Bronsåldersfynd och en Flera kända stensträngar i utredningsområdet anslumittblocksgrav i den östligaste delen av utrednings- ter till det allmänna mönstret genom att de skiljer
området gör det mycket möjligt att boplatser varit lägre lerjordar från den högre moränmarken. De tidi-
(
N
0
1 km
Potentiella stenålderslägen
Utredningsområde
Figur 11. Ytor där strandnära neolitiska boplatslämningar kan påträffas. Skala 1:30 000.
23
N
0
1 km
Potentiella bronsålderslägen
Utredningsområde
Figur 12. Ytor där det är mest sannolikt att påträffa ytterligare bronsålderslämningar. Boplatslägen (och hällristningar?) i låglänt terräng, gravar även i högre terräng. Skala 1:30 000.
gare utredningarna i området visar att när detaljerade
inventeringar görs påträffas ofta nya stensträngar.
Generellt ökar sannolikheten att påträffa förhistoriska och även okänd historisk bebyggelse i närheten av
kända historiska bebyggelselägen, helt enkelt därför
att de är belägna på topografiskt lämpliga platser (se
figur 31 i bilaga 3).
Det finns flera lämningar efter historisk odling inom
utredningsområdet och det är mycket sannolikt att
fler kommer att påträffas. I flera områden längs västra kanten av utredningsområdet finns åkermark Av de registrerade torplämningarna kan konstateras
som övergavs under början av 1900-talet. Det är att Fallet, Furuberget och Larsbo går att belägga till
också möjligt att det finns åkermark av äldre ka- 1700-talet. Torpet Finnbo, i östra delen av utredraktär, t.ex. röjningsröseområden eller bassängåkrar. ningsområdet, med belägg från 1600-talet flyttades
under 1800-talet till det nuvarande läget. Det gamla
Det är dock svårt att förutsäga var de kan finnas.
läget är obebyggt.
I skogsmarken är det även möjligt att påträffa kolmilor och kanske kolningsgropar. Det har dock inte Skytteboda, Tällbo och Vretbo har varit mantalsframkommit några indicier i studien på kolning i satta gårdar och är fortfarande bebyggda. Båtbygget
trakten under historisk tid. Tjärframställningsplat- och Onsholmen har ändrat bebyggelselägen under
ser kan påträffas i närheten av både sentida bebyg- 1600- och 1700-talen. De äldsta bebyggelselägena
gelse och järnåldersboplatser. På krönet av Kasberget går inte att fastställa helt säkert. Det samma gäller
(Irsta 179:1) har stensträngsliknande formationer Skillnaden som övergavs på 1600-talet och sedan
iakttagits. Namnet tyder på att en vårdkase har varit anlades på nytt.
belägen på berget.
24
(
N
0
1 km
Potentiella järnålderslägen
Utredningsområde
Figur 13. Ytor där det är mest sannolikt att påträffa ytterligare järnålderslämningar. Boplatslämningar i låglänt lermark/åkermark eller i direkt anslutning till denna, gravar och stensträngar även högre upp i terrängen. Skala 1:30 000.
Harkie soldattorp och Lybeck är övergivna torp från
1600- och 1700-talen. De ligger idag i tomtmark
och Lybecks läge är inte exakt känt. Det är dock
mycket möjligt att det finns lämningar bevarade.
Samma gäller för Källsved som flyttats några tiotal
meter från sitt ursprungliga läge.
Övriga torp är i stor utsträckning fortfarande i bruk
och bör knappast beröras i någon större omfattning.
Odlingsmarken nådde sin största utbredning i början av 1900-talet (se Häradsekonomiska kartan, figur 30 i bilaga 3). Det finns inga indikationer utifrån de äldre kartorna på övergiven åkermark som
är äldre än så, även om det borde finnas. En hel del
småskalig åkermark övergavs under 1900-talet och
har planterats med skog eller växer igen eller, särskilt
i den västra delen, på Siende häradsallmänning och
Gäddeholms ägor, men även vid torpen Larsbo och
Skillnaden. Det mesta av den övriga åkermarken
som brukades i början på 1900-talet brukas fortfa-
rande, med undantag för mindre ytor som bebyggts
av områden med fritidshus.
Huvudvägen till Harkie från öster har i princip
samma sträckning som på 1600-talet, och vägarna
till Allmänningstorp från norr och till Hagen från
öster är belagda på kartor från 1700-talet. På mindre
avsnitt har vägarna dragits om något, och där kan
äldre vägbankar påträffas. Mindre vägar och stigar
som ansluter till den övriga bebyggelsen redovisas på
kartorna från 1800-talet och början av 1900-talet. I
en del fall är de tidigaste kända vägsträckningarna
fortfarande i bruk men ofta har de övergivits. De
äldre vägsträckningarna kan naturligtvis vara betydligt äldre än äldsta kartbelägg, och kanske ha samma
ålder som bebyggelsen de ledde till.
Rågångarna mellan Gäddeholm, Täby, Siende häradsallmänning och Frösåker kan beläggas tillbaka
till 1600-talet, men de har rätats ut eller på annat
sätt justerats. Lämningar efter äldre gränsmärken
25
kan finnas i närheten av de nuvarande rågångarna.
Möjligen gäller detta även de gränsmärken som redovisas på 1600-talet mellan Harkie och Frösåker.
Kartmaterialet tyder på att skogen primärt använts
som virkestäkt, i sen modern tid i mindre industriell
omfattning. En ångsåg (Kärrbo 219:1) står fortfarande i östra utkanten av utredningsområdet, och
ett sågverk har även funnits vid Onsholmen (Irsta
381:2). I det äldre kartmaterialet (t.ex. kartan över
26
Frösåker från 1694) uppges att skogen varit uppvuxen och grov och nyttjats just som virkestäkt. Det
finns inga direkta uppgifter om kolningsverksamhet
även om det inte är uteslutet att sådant förekom, exempelvis för att producera kol för tegelugnarna vid
både Frösåker och Gäddeholm.
Länsstyrelsen i Västmanlands län fattar beslut om
vidare antikvariska åtgärder.
Referenser
Litteratur
Antilla, K. 2003. Gäddeholmsområdet. Arkeologisk
utredning delområde, etapp 1. Västmanlands läns
museum Rapport A2003:A60.
Berger, Å. 2013. Mellan Skojarbacken och Malmen.
Gäddeholmsvägen etapp 2. Gäddeholm, Irsta socken,
Västerås stad, Västmanlands län. Särskild arkeologisk
utredning etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2013.2657.
Löthman, L. 1994. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering i Västmanlands län 1988-90.
Årsskrift Västmanlands läns fornminnesförening och
Västmanlands läns museum 71, s. 9-33.
Mattisson, A.-C. 1986. Medeltida nordiska borgoch sätesgårdsnamn på -holm: Mittelalterliche Namen
von Burgen und Adelssitzen auf -holm in Skandinavien. Diss. Uppsala : Univ.
Nordström, K. & Anttila, K. 2002. Gravar och
Emanuelsson, M. & Svensson, C. 2010. Vendel- stensträngar i Frösåker. Särskild utredning etapp 1 och
tid på Gäddeholms herrgård. Antikvarisk kontroll. Ir- 2, RAÄ 107, 189, 195, 197, 2010. Frösåker 1:3, Kärrsta 174:1 och Irsta 466, Gäddeholm 2:1, Irsta socken, bo socken, Västmanland. Västmanlands läns museum,
Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen Kulturmiljöavdelningen, Rapport A 2002:A17.
1653-7408, rapport 2009:73.
Nordström, M. 1992. Västmanlands bronsålder
Emanuelsson, M., Ählström, J. & Lihammer, A. – en rumslig studie. C-uppsats. Uppsala Universitet.
2007. Gäddeholmsområdet: Gäddeholmsvägen, norra Uppsala.
delen, Borgen, Herrgårdsängen : arkeologisk utredning etapp1 och 2. Hagbyholm 1:1, 1:2, Älby 1:1, 5:1, Pettersson, O. 1998. Arkeologisk utredning. FriGäddeholm 2:1, Limsta 1:1 med flera, Irsta socken, tidshusområdet vid Harkie och Vretbo, Västmanland,
Västmanland. Västerås: Stiftelsen Kulturmiljövård Kärrbo socken. Riksantikvarieämbetet, UV Mitt, rapMälardalen.
port 1998:32.
Forsberg, E. 2003. Geddeholms krönika. VLM.
Grant, G. 2008. Frösåker – en västmanländsk herrgård och dess historia. Stockholm.
Hallgren, A.-L. 2011. Arkeologiska undersökningar
utefter en ny VA-ledning på Kärrbolandet - bland annat av en gårdslämning med vendeltida bronsgjuteriverksamhet. Irsta och Kärrbo socknar, Västerås kommun, Västmanlands län. Stiftelsen Kulturmiljövård
Rapport 2011:21.
Lihammer, A. (red.). 2009. Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen: vetenskapligt program 2009. Västerås, Stiftelsen Kulturmiljövård Mälardalen
Lindblom, C. 2013. Kvarteret Malmen på Gäddeholm. Irsta socken, Västerås kommun, Västmanlands
län. Särskild arkeologisk utredning etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2688.
Ståhl, H. 1985. Ortnamn i Västmanland. Stockholm.
Svenskt ortnamnslexikon. 2003. Uppsala, Språkoch folkminnesinstitutet (SOFI).
Svensson Hennius, J. 2011. Köpsta och Fridhem:
arkeologisk förundersökning inför breddning av väg
E:18 : historisk bytomt och boplatser från järnålder och
seneolitikum : fornlämning Kungsåra 228:1, och Köpsta 1.1 och 2:7, Västerås kommun, Västmanlands län.
Uppsala, Societas Archaeologica Upsaliensis.
Vikstrand, P. 2001. Gudarnas platser: förkristna sakrala ortnamn i Mälarlandskapen = The places of the
gods : pre-Christian sacral place-names in central Sweden. Diss. Uppsala : Univ.
Zetterberg, C. 2004. Gäddeholm. En kulturhistorisk utredning. Otryckt rapport, Terra Firma.
27
Kartor
Frösåker, karta, 1630 (RA, Svea hovrätt Liber causarum, vol. 37, akt 2)
Gäddeholm, arealavmätning, 1726 (LMM, akt 19irs-25)
Frösåker, karta, 1650 (RA, Svea hovrätt, nummerserie, SE/RA/420422/#/6/16:1)
Täby, delning av skog, 1730 (LMS, akt T31-43:1)
Frösåker, geometrisk avmätning, 1682 (LMS, akt
T31-8:1)
Siende häradsallmänning, avmätning och gränsbestämning, 1796 (LMS, akt T31-31:1)
Frösåker, karta, 1814 (LMM, akt 19-kär-28)
Gäddeholm, geometrisk avmätning, 1683 (LMS
T22-11:1)
Allmänningtorp, karta, 1842 (LMM, akt 19-kär-35)
Gäddeholm, geometrisk avmätning (koncept), 1683
(LMM, akt 19-irs-8)
Kärrbo socken, sockenkarta, 1852 (LMV, akt T311:3)
Irsta socken, sockenkarta, 1688 (LMS, akt T8:17)
Generalstabskartan, blad Västerås, 1868 (RAK, akt
J243-74-1)
Kärrbo socken, sockenkarta, 1688 (LMS, akt T8:18)
Frösåker, geometrisk avmätning, 1694 (LMS, T318:2)
Frösåker, geometrisk avmätning (koncept), 1694
(LMM, akt 19-kär-10)
28
Häradsekonomiska kartan, blad Aggarön och
Gäddeholm, 1905-11 (RAK, akt J112-74-8 och
J112-74-3)
Frösåker, laga skifte, 1926 (LMM, akt 19-kär-55)
RA – Riksarkivet
LMS – Lantmäteristyrelsen
LMM – Lantmäterimyndigheterna
RAK – Rikets allmänna kartarkiv
Administrativa och tekniska uppgifter
Länsstyrelsens diarienummer������������������������������������������ 431-280-13
Arkeologikonsults projektnummer���������������������������������� 2013:2787
Beställare������������������������������������������������������������������������ Västerås stad, Fastighetskontoret
Typ av undersökning������������������������������������������������������ Särskild utredning etapp 1, kart- och arkivstudie
Län��������������������������������������������������������������������������������� Västmanland
Landskap������������������������������������������������������������������������ Västmanland
Kommun����������������������������������������������������������������������� Västerås stad
Socken��������������������������������������������������������������������������� Irsta och Kärrbo
Koordinatsystem������������������������������������������������������������ SWEREF 99 TM
Projektledare och rapportansvarig����������������������������������� Samuel Björklund
Kartor och layout����������������������������������������������������������� Samuel Björklund
29
Bilaga 1
Historisk bebyggelse inom utredningsområdet
Allmänningstorp
Almeningstorp 1635. Namn efter läget på Siende härads allmänning.
Redovisas som kronotorp med ¼ mantal i jordeboken 1635 samt på karta från 1650. Redovisas som
furirsboställe på karta över Siende härads allmänning från 1796, vilket det bör ha varit sedan indelningsverket organiserades. Bostället redovisas i detalj
på en karta från 1840.
antingen övergetts eller bytt namn till Ebbsta. Det
som talar emot det senare är att inte heller Ebbesta
nämns i jordeboken 1539, och torpet mantalssattes
inte. Ingen åker- eller ängsmark redovisas i närheten
av torpet på kartan från 1683 vilket antyder att det
är relativt nyetablerat.
Torpet är idag en (fritids)bostad.
Ett inhägnat område redovisas på denna karta 400–
500 m söderut vid gränsen mot Siende häradsallmänning. På som en karta över häradsallmänningen
från 1796 kallas detta för ”Äbbetorps äng”. På storskifteskartan har den låglänta marken öster om torpet odlats upp.
Båtbygget
Torpet är idag en (fritids)bostad.
Båtbyggare torpet 1726.
Fallet
Torpet redovisas på en arealavmätning av Gäddeholms ägor 1726 men inte på en geometrisk avmätning av Gäddeholm från 1683, vilket antyder att
torpet etablerats mellan dessa år.
Fallet 1730. Av fall ’svedjefall’.
Torpets läge på kartan från 1726 är svår att bestämma i detalj men är inte detsamma som idag. Det
ursprungliga läget tycks ha varit ca 150 meter öster
om nuvarande läge, sannolikt vid en böj i den nordsydliga vägen. På häradsekonomiska kartan (190511) har torpet flyttats närmare Mälarens strand.
Platsen är fortfarande bebodd men det gamla boningshuset har ersatts av ett nytt bostadshus.
Ebbesta
Äbbsta 1683, möjligen egbolstadh 1449. Förleden
kanske av mansnamnet Ebbe. Namn på -sta anses
vanligen vara från de mellersta delarna av järnåldern.
Ebbsta redovisas som torp, sannolikt med dagsverksskyldighet, under Gäddeholm på kartan från 1683.
Det finns senmedeltida uppgifter om ett egbolstadh
(1449) i Irsta socken som enligt uppgifter i SOFI
möjligen kan vara identiskt med Ebbesta. Egbolsta
nämns inte i jordeboken 1539 eller senare och har
30
Redovisas på karta från 1730 som torp under Täby.
Överges under första halvan av 1900-talet. En ekonomibyggnad står fortfarande kvar på ekonomiska
kartan 1961 men inte idag. Registrerad i FMIS som
torplämning bestående av minst två husgrunder varav en med spismursröse (Kärrbo 240:1).
Finnbo
Finnebo(?) 1650, Finbo 1694. Förleden finn(e) kanske ’kringströvande jägare och fiskare’, eller folkslagsbeteckningen finne, alternativt mansnamnet
Finn. Efterleden antingen bo ’bostad; gård’ eller
-bodha, plural av bodh ’(förvarings)bod’.
Redovisas på karta från 1650 och som dagsverkstorp
under Frösåker på karta från 1694. Redovisas dock
inte på karta från 1610 och bör ha tillkommit mellan denna tidpunkt och 1650.
Under andra halvan av 1800-talet flyttades torpet
till det nuvarande läget från ett äldre läge ett hundratal meter väster om detta. Det äldre läget är idag
obebyggt men det nya är fortfarande bebott.
Flitbo (Irsta sn)
Flitbo 1876.
Personer boende i Flitbo förekommer i husförhörslängderna från 1876. Torpet är markerat på häradsekonomiska kartan (1905-11) och idag en (fritids)
bostad.
Flitbo (Kärrbo sn)
Flitbo 1750-61.
Redovisas i husförhörsboken från perioden 175061 och framåt. Dagsverkstorpets odlingsmark uppges på kartan 1814 nyligen vara igenlagt till hagmark. Denna odlas upp igen under andra halvan av
1800-talet.
På kartan från 1814 redovisas även en separat belägen ekonomibyggnad 70 meter väster om bostadshuset som idag är en (fritids)bostad.
Fröholmen
På häradsekonomiska kartan (1905-11) redovisas
endast en ekonomibyggnad på platsen. Denna är
borta på senare kartor. Registrerad i FMIS som torplämning med fruktträd på platsen, tegel i marken
eventuellt från spismursröse, källargrund, odlingsrösen samt en stensträng (Kärrbo 240:1).
Fåfängan
Anteckning ”Fåfängan” i husförhörslängden 188696 antyder att bebyggelsen etablerats vid denna tid.
Bostadshus och fähus är bevarat från 1800-talet och
torpet är idag fritidsbostad.
Hagbo
Haghebo 1610. Förleden hagh ’gärdesgård’ eller
haghi ’gärdesgård; inhägnad’. . Efterleden antingen
bo ’bostad; gård’ eller -bodha, plural av bodh ’(förvarings)bod’.
I SOFI finns ett tveksamt belägg (i hagaby 1443)
sorterat under Hagbo som inte gått att återfinna i
SDHK. Äldsta kända belägg är på kartan över Kärrbo från 1610. Hagbo redovisas som dagsverkstorp
under Frösåker på kartan från 1694.
Fröholmen 1610. Enligt Vikstrand 2001 förekommer förleden frö ofta i namn som syftar på lokaler
i eller vid vatten och ofta om grunda vikar, sund
eller stränder. Namnet kan syfta på växtlighet på Jordbruksverksamhet bedrevs in i andra halvan av
såväl strandängar som vassar i sjön. Vikstrand tror 1900-talet. Byggnaderna är idag finns (fritids)bostäinte att det aktuella namnet är sakralt (syftande på der med äldre ekonomibyggnader kvar på tomten.
gudinnan Freja) men gör en liten reservation för
namnparet Fröholmen-Odensholmen. Efterleden Hagen
holm ’mindre, kringfluten ö’ eller ’upphöjning över
kringliggande mark, kulle’. Namnet syftar på höj- Hagen 1683.
den med en stensträng (Kärrbo 207:1) som fram till
vikingatiden var en ö, och därefter avskärmat mot Redovisas utanför Gäddeholms ägor på kartan över
land av strandängar.
Gäddeholm från 1683 som ”T. Hagen” med kommentaren ”skattlagt”. Redovisas på karta från 1730
Äldsta belägg på karta över Kärrbo socken 1610. som (dagsverks)torp under Täby.
Markeras på samtliga 1600-talskartor och redovisas
som dagsverkstorp på kartan över Frösåker 1694. Torpet är fortfarande bebott.
Redovisas som två bebyggelseenheter på kartor från
1814 och framåt. Dessa är idag (fritids)bostäder.
Harkie
Furuberget
Furberg 1730. Förleden trädslaget furu, efterleden
efter läget vid den högsta höjden i området.
Redovisas på karta från 1730 som torp under Täby.
Harekj 1302. Namnet sannolikt av hare (djur- eller
personnamn) och eke ’ekdunge, ekbestånd’.
Senast på 1500-talet fanns två brukningsenheter. En
arv och eget-landbo och en frälselandbo redovisas i
landskapshandlingarna 1539.
31
Några äldre ekonomibyggnader är bevarande. I en
ladugård/ett lider i södra delen finns en inskription
med årtalet 1862.
Harkie soldattorp
Torpet förekommer i husförhörslängderna åtminstone från 1730. Det redovisas på kartan över Frösåker från 1814. På kartan från 1694 redovisas ett
boningshus öster om tegelbruket som möjligen är
identiskt med soldattorpet. Detta redovisas med en
svårtydd beteckning, möjligen ”Bosst.” på konceptkartan. Soldattorpet redovisas inte på häradsekonomiska kartan (1905-11) och upphör sannolikt i
samband med indelningsverkets avskaffande runt
sekelskiftet 1900.
ende av en husgrund, en källargrund, odlingsrösen
och delvis utrasade stenmurar (Kärrbo 136:1).
Lugnet
Lugnet 1769.
Redovisat på karta 1814 men ej på karta 1694. I
husförhörslängderna för Kärrbo socken är Lugnet
belagt åtminstone från 1769.
På Ekonomiska kartan redovisas en ekonomibyggnad 80 meter sydväst om bostadshuset som inte redovisas på någon annan karta.
Torpplatsen är fortfarande bebyggd.
I efterhand har platsen bebyggts av sommarbostäder.
Lybeck
Karlsro (1961, 1905-11)
Lybeck 1650. Skämtsamt efter läget nära torpet Råstock?
Torp, avstyckat från Harkie under slutet av 1800-talet. Tre byggnader från denna tid är bevarade och nu
fritidsbostäder.
Kellesvedh 1610, Kälswe 1650. Förleden bör åsyfta
en källa och efterleden ’svedja, svedjeland’.
Redovisas på kartor över Frösåkers ägor från 1650
och 1694. Torpet hade den minsta åkermarken av
samtliga torp redovisade på de båda kartorna och
övergavs 1735 då den sista familjen på torpet flyttade till Stockholm enligt husförhörslängderna. Hagmark på kartan från 1814 där det uppges att torpet
Lybeck legat på platsen.
Torpet redovisas på en karta över Kärrbo socken från
1610. På kartorna 1650 och 1694 brukar torparen
mer åkermark än de närbelägna torpen (Roligheten,
Råstock och Lybeck).
Torpets läge är svårt att fastlägga exakt utifrån
1600-talskartorna. Området bebyggdes vid mitten
av 1900-talet av sommarbostäder och gavs samma
namn som torpet, Lybeck.
Mellan åren 1814 och 1852 flyttades torptomten
några tiotal meter i sydöstlig riktning till den nuvarande platsen. Torpet är fortfarande bebott.
Malmen
Källsved
Larsbo
Larsbo 1786. Namnet efter den första invånaren,
skräddaren Lars Jansson.
Redovisas ej på karta från 1730. I husförhörslängderna bor skräddare Lars Jansson på denna lägenhet
från 1786. Under början av 1800-talet blir lägenheten ett torp med ekonomibyggnader.
Torpet överges under första halvan av 1900-talet och
är idag registrerad i FMIS som torplämning bestå-
32
Malmen förs in i husförhörslängderna 1783 och är
då av allt att döma nyetablerat.
På häradsekonomiska kartan (1905-11) redovisas
två torp på platsen. De är bevarade från 1800-talet
och idag fritidsbostäder.
Mårtenshamn
Redovisas på karta från 1814. Förekommer i husförhörslängder från åtminstone 1762.
Torpet är fortfarande bebott.
Onsholmen
Ödinsholm, odensholm 1449. Förleden syftar antingen på guden Oden eller mansnamnet Ödin,
efterleden holm ’mindre, kringfluten ö’ eller ’upphöjning över kringliggande mark, kulle’. Vikstrand
(2001:118) menar att förleden faktiskt syftar på gudanamnet. Han noterar också att flera Oden-namn
kan sättas i samband med forsar vilket är intressant
då en kvarn varit belägen åtminstone från 1700- till
1900-talet vid det närbelägna vattendraget.
den omtvistade rågången (gränsen) mellan Harkie
och Frösåker.
Redovisas på kartor över Frösåkers ägor från 1650
och 1694. Under slutet av 1800-talet flyttades bostadshuset 70–80 meter åt norr och placerades vid
vägen till Harkie. Ekonomibyggnaderna kvarstod
på den gamla tomten tills den avstyckades för sommarbostäder. Det ”nya” bostadshuset är fortfarande
bebott.
Sjöboda
Vad efterleden holm syftar på är oklart. Möjligen avses
höjden Onsholmen ligger på idag men då den inte Skogvaktare Torp 1796.
har varit omfluten av vatten sedan bronsåldern skulle
betydelsen i så fall vara ’upphöjning över kringlig- Torpet redovisas på kartor från 1796 och 1852 som
gande mark, kulle’. Efterleden kan inte ge klarhet i ”Skogvaktare Torp” och ”Skogvaktareboställe” och
frågan om ortnamnets och bebyggelsens åldern.
beboddes uppenbarligen av en skogvaktare med
ansvar för Siende härads allmänningsskog. Några
I landskapshandlingarna 1539 redovisas en frälse- mindre åkrar brukades även av skogvaktaren. Från
landbo i Odensholm. Gården var liten, ¼ hemman häradsekonomiska kartan och framåt redovisas toroch övertogs genom byte av Nils Posse 1594 för att pet under namnet ”Sjöboda”.
därefter infogas i godsbildningen av Gäddeholms
säteri.
Torpet är fortfarande bebott.
Kartan från 1683 är svår att rektifiera med hög precision men tycks utvisa att gården varit belägen ett
hundratal meter väster om det nuvarande läget, i
anslutning till en åkerholme. Kartan från 1726 redovisar ”Onsholms Torp” vid det nuvarande läget,
och en kvarn vid vattendraget i söder.
Under Gäddeholms säteri uppgår så småningom antalet torp till tre på platsen. De är fortfarande bebodda.
Roligheten
Roligheta 1650. Syftar möjligen på namnparet Råstock/Lybeck.
Redovisas på kartor över Frösåkers ägor från 1650 och
1694. Det går inte att utifrån dessa fastställa om bebyggelsen ligger på samma plats som på senare kartor.
Bostadshuset och en kammare/bod från 1800-talets
del är bevarat och fortfarande bebott.
Skillnaden
Skilnan 1650. Syftar på läget vid rågången mellan
Frösåker och Täby.
Torpet redovisas som öde på kartan över Frösåkers
ägor år 1650 men med ängsmark och en liten åker
i anslutning till torpplatsen. Vare sig torp, åker eller ängsmark redovisas på kartan från 1694 men
husförhörslängder visar att torpet måste ha återetablerats senast på 1720-talet. På kartan 1814 uppges
torpet vara ett dagsverkstorp som tidigare varit grenadjärstorp.
Bostadshuset är bevarat från 1800-talets senare del
och bebott.
Skyttebo
Råstock
Skyttsboda 1539. Ìnnehåller kanske ett personbetecknande skytt som kunde användas bl.a. om anställda
jägare eller tillsyningsmän över jakt. Efterleden pluralis av fsv. bodh ’(förvarings)bod’.
Råståk 1650. Förleden i namnet syftar sannolikt på
att torpet enligt 1600-talskartorna var beläget vid
Arv och eget (landbo) 1539. Genom byte under Nils
Larsson 1571. ¼ frälsehemman (under Frösåker?)
33
1635. Gården uppges vara avgärdad från Frösåkers
by på kartan från 1682 och redovisas med 3/8 mantal på karta 1694.
Det är svårt att utifrån kartan från 1683 bedöma om
gården har samma läge som på 1900-talskartorna.
Den är fortfarande bebyggd med bostadshus och
ekonomibyggnader bevarade från 1800-talet.
Läget går att belägga på karta från 1650 där det
framgår att två åkergärden brukas. Enligt kartor Vretbo
mellan 1814 och 1926 låg ekonomibyggnader vid
vägen söder om det nuvarande bostadshuset. En 8 x Wretebo 1610. Av vret ’liten inhägnad åker’.
8 meter (NNÖ-SSV) stor husgrund (Kärrbo 290:1)
som påträffades vid en arkeologisk utredning år Redovisas på karta över Kärrbo socken från 1610. Ej
2000 (Nordström & Anttila 2002) går inte att säkert mantalssatt 1635 men redovisas på den geometriska
identifiera med någon av byggnaderna belagda på kartan över Frösåker 1682 som ¼ frälsehemman.
det historiska kartmaterialet men kan möjligen vara
en sektion i en större ladugård belagd på laga skiftes- Mellan 1852 och 1905-11 flyttas bebyggelseläget
karta från 1926. Lantbruksverksamheten upphörde något åt norr och delats upp på två enheter.
någon gång under mitten av 1900-talet.
Idag bebyggt av ett bostadshus.
Tegelbruk
Tegelbruket redovisas på kartorna från 1682 och
1694. Det tycks ha tillkommit under de föregående
decennierna då det inte redovisas kartan från 1650.
Det är oklart när det lades ned. Det nya industriella tegelbruket anlades vid Frösåkers brygga på
1840-talet.
Läget är sannolikt ett hundratal meter norrut i förhållande till placeringen enligt FMIS, kanske nära
den senare 1800-talsbebyggelsen.
Tystheten
Tystheten kallades tidigare även Simströms torp
(SOFI) och betecknas med detta namn i husförhörslängderna från 1836.
Torpet är fortfarande bebott.
Tällbo
Telgomsbodom 1457. Av tälle ’bestånd av tall; talldunge’ och -bodha ’(förvarings)bod’
Tällbo nämns i flera källor under senare halvan av
1400-talet och bebos av en frälselandbo 1539. Gården var liten, ¼ hemman och övertogs genom byte
av Nils Posse 1594 för att därefter infogas i godsbildningen av Gäddeholms säteri.
34
Bilaga 2
Tabeller
35
RAÄ-nr
Lämningstyp
Beskrivning (kort)
Antikvarisk bedömn. enl. FMIS
Irsta 68:1
Fornlämningsliknande
lämning
Gränsmärke, stensättningsliknande.
Bevakningsobjekt
Irsta 68:2
Stensättning
Stensättning, rund, 5 m diam och 0,5 m h med kantkedja och stenfyllning.
Fast fornlämning
Irsta 68:3
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Irsta 68:4
Hägnad
Stensträng
Fast fornlämning
Irsta 69:1
Fornlämningsliknande
lämning
Stensättningsliknande lämning, kvadratisk, 4x4 m.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 69:2
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Irsta 69:3
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Irsta 69:4
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Irsta 70:1
Fångstgrop
Något osäker vid revideringsinventeringen.
Fast fornlämning
Irsta 379:1
Fornlämningsliknande
bildning
Stensträngsliknande bildningar, ett flertal och av olika karaktär.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 381:1
Kvarn
Tegelbyggnad i flera våningar, uppförd ca 1900 som kvarn.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 381:2
Träindustri
Plats för tidigare såg, markeringar för såg och kvarn på äldre kartor.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 383:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Irsta 435:1
Fossil åker
Fossila åkrar, ca 50 ml och 10 m br.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 504
Brott/täkt
Lertäkt, vattenfylld. Rest av lertäkt tillhörande tegelbruket Gäddeholm.
Övrig kulturhistorisk lämning
Irsta 507
Brott/täkt
Lertäkt, vattenfylld. Rest av lertäkt tillhörande tegelbruket Gäddeholm.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 33:1
Röse
Röse, 7 m diam och 0,8 m h.
Fast fornlämning
Kärrbo 34:1
Röse
Röse, 12-14 m diam och 1,5 m h.
Fast fornlämning
Kärrbo 35:1
Gravfält
Gravfält bestående av 5 runda stensättningar, 2,5-4 m diam och 0,2-0,3 m
h. Av dessa är 3 övermossade, en med stenfyllning och en osäker.
Fast fornlämning
Kärrbo 97:1
Stensättning
Stensättning, rund, 5 m diam och 0,2-0,4 m h med fyllning av stenar.
Fast fornlämning
Kärrbo 99:1
Röse
Röse, 9-10 m diam och 0,8 m h.
Fast fornlämning
Kärrbo 99:2
Grav markerad av sten/
block
Rest sten, kullfallen, 1,3x0,4x0,3 m, belägen mitt på 99:1.
Fast fornlämning
Kärrbo 99:3
Fornlämningsliknande
lämning
Stensättning(?) närmast rektangulär, 3x1,5 m och 0,3 m h, övertorvad.
Ger delvis sentida intryck.
Bevakningsobjekt
Kärrbo 102:1
Röse
Röse, 5 m diam och 0,6 m h, lätt övermossad.
Fast fornlämning
Kärrbo 102:2
Stensättning
Stensättning, rund, 5 m diam och 0,25 m h. Övertorvad.
Fast fornlämning
Kärrbo 104:1
Hägnad
Stensträng, med två avbrott.
Fast fornlämning
Kärrbo 107:1
Hägnadssystem
Stensträngssystem bestående av 5 stensträngar.
Fast fornlämning
Kärrbo 107:5
Färdväg
Äldre väg, 100 m l och 1,5-2,0 m br.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 122:1
Stensättning
Stensättning, närmast rund, 5 m diam och 0,5 m h. Stenfyllning. Något
osäker.
Fast fornlämning
Kärrbo 122:2
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 123:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 136:1
Lägenhetsbebyggelse
Torplämning (Larsbo) bestående av 1 bostadsgrund, 1 källargrund, odlingsrösen, delvis utrasade stenmurar och röjda ytor.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 141:1
Hägnad
Stensträng, 45 m l.
Fast fornlämning
Kärrbo 145:1
Hägnad
Stensträng, 114 m l.
Fast fornlämning
Kärrbo 150:1
Sammanförda lämningar
Torplämningar, nu uppdelade på separata RAÄ-nr, se dessa.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 189:1
Hägnadssystem
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 189:2
Fyndplats
1 avsatsyxa av brons och 1 halsring av brons. [Ej inprickad på karta i
FMIS].
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 195:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 195:2
Hägnad
Stensträng(?), kan vara naturbildning.
Fast fornlämning
Kärrbo 195:3
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 197:1
Hägnadssystem
Stensträngssystem bestående av 3 stensträngar.
Fast fornlämning
Figur 14. Tabell över kända arkeologiska lämningar i anslutning till utredningsområdet. Jmf karta, figur 16 i bilaga 3.
36
RAÄ-nr
Lämningstyp
Beskrivning (kort)
Antikvarisk bedömn. enl. FMIS
Kärrbo 207:1
Hägnad
Stensträng
Fast fornlämning
Kärrbo 209:1
Fornlämningsliknande
bildning
Rest sten(?), 1 m h och 0,65x0,35 m st.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 210:1
Hägnadssystem
Stensträngssystem.
Fast fornlämning
Kärrbo 219:1
Träindustri
Ångsåg, fd, av trä, ca 30x10 m.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 223:1
Tegelindustri
Tegelbruk, uppgift om. Markerad på karta från 1694.
Bevakningsobjekt
Kärrbo 224:1
Fångstanläggning övrig
Katsa, plats för. Ungefärlig plats efter anteckning på karta från 1694.
Bevakningsobjekt
Kärrbo 229:1
Boplats
Kulturlager med inslag av träkol, brända djurben samt skärvig och skörbränd sten. Påträffad vid sökschaktning (Pettersson 1998).
Fast fornlämning
Kärrbo 230:1
Härd
Härd, närmast rund, 0,7x0,65 m. Påträffad vid sökschaktning (Pettersson 1998).
Fast fornlämning
Kärrbo 231:1
Härd
Härd, rund, 1 m diam. Påträffad vid sökschaktning (Pettersson 1998).
Fast fornlämning
Kärrbo 231:2
Hägnadssystem
Stensträngssystem.
Fast fornlämning
Kärrbo 231:3
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 231:4
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 231:5
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 232:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 233:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 234:1
Hägnad
Stensträng.
Fast fornlämning
Kärrbo 235:1
Bytomt/gårdstomt
Bytomt (Harkie), utbredning efter karta från 1812-13. Terrasseringar och
Bevakningsobjekt
andra stenkonstruktioner i Ö delen, smedja i V delen. Bebyggd av en gård.
Kärrbo 240:1
Lägenhetsbebyggelse
Torplämning (Furuberget). Ingen husgrund, tegel i S delen, odlingsrösen i
N delen, stensträng i Ö riktning.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 241:1
Lägenhetsbebyggelse
Torplämning (Fallet) bestående av två husgrunder varav åtminstone en
med spisröse.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 243:1
Gränsmärke
Gränsröse med rest sten.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 247:1
Fossil åker
Område med odlingsrösen.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 247:2
Övrigt
Stenmur.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 249:1
Sammanförda lämningar
Fossil åker, område med stenfri yta och terrassering.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 257:1
Fornlämningsliknande
bildning
Högliknande bildning.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 258:1
Terrassering
Terrassering(?).
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 259:1
Terrassering
Terrassering.
Övrig kulturhistorisk lämning
Kärrbo 289:1
Stensättning
Stensättning, rund, ca 12 m diam och 0,5-0,6 m h med stenfyllning. I N är
ett block.
Fast fornlämning
Kärrbo 290:1
Husgrund, historisk tid
Husgrund med syllstenar, ca 8x8 m.
Övrig kulturhistorisk lämning
Lindblom 1
Husgrund, historisk tid
Husgrund, sentida karaktär men har ej kunnat beläggas på historiskt kartmaterial.
Övrig kulturhistorisk lämning
Lindblom 2
Fossil åker
Stenröjd yta, 12x8 m (N-S).
Övrig kulturhistorisk lämning
Lindblom 3
Fossil åker
Stenröjd yta, 45x22 (Ö-V).
Övrig kulturhistorisk lämning
Lindblom 4
Boplats
Boplatslämningar vid sökschaktning bestående av fem stolphål, en härd,
en härdbotten, ett kulturlager och en grop.
Fast fornlämning
Hallgren 1
Härd
Härd, sannolikt sentida.
Övrig kulturhistorisk lämning
Hallgren 2
Boplats
Boplats bestående av minst 4 härdar, varav en 14C-daterades till 160390 e.Kr.
Fast fornlämning
Hallgren 3
Boplats
Boplats bestående av minst ett kulturlager och ett stolphål.
Fast fornlämning
Hallgren 4
Boplats
Boplats bestående av minst en härd, ett stolphål och en grop. Härden
14C-daterad till 400-200 f.Kr.
Fast fornlämning
Hallgren 5
Boplats
Boplats bestående av minst ett stolphål och två på varandra liggande kulturpåverkade lager.
Fast fornlämning
Nordström 1
Fossil åker
Röjd yta, ca 10 x 10 m, med ett flertal röjningsrösen.
Övrig kulturhistorisk lämning
37
Nr
Typ
Beskrivning (kort)
Status
Objekt 1
Torp
Fröholmen, äldsta belägg 1610. Redovisas som två bebyggelseenheter på kartor från 1814
och framåt. Läge enligt kartor från 1814 och 1852.
Fortfarande bebyggt
Objekt 2
Gård
Allmänningstorp, äldsta belägg 1635. Kronotorp med 1/4 mantal 1635, senare furirsboställe.
Läge enligt karta från 1842.
Fortfarande bebyggt
Objekt 3
Väg
Vägsträckning enligt karta över Siende häradsallmänning från 1796. Senare övergiven.
Övergiven
Objekt 4
Torp
Sjöboda/Skogvaktaretorp, äldsta belägg 1796. Läge enligt karta från 1796.
Fortfarande bebyggt
Objekt 5
Ekonomibyggnad
Ekonomibyggnad på karta från 1796.
Övergiven
Objekt 6
Torp
Tystheten (tidigare även Simströms torp), äldsta belägg 1836. Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 7
Torp
Båtbygget, äldsta belägg 1726, men flyttat till detta läge före 1905-11 (se objekt 8). Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 8
Torp
Båtbygget, äldsta belägg 1726. Läge enligt karta från 1726. Flyttat från detta läge före 1905-11. Övergivet
Objekt 9
Torp
Ebbesta, äldsta belägg 1683. Läge enligt karta från 1683.
Fortfarande bebyggt
Objekt 10
Torp
Flitbo, äldsta belägg 1876. Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 11
Torp
Onsholmen, äldsta belägg 1449. Sannolikt flyttat till detta läge mellan 1683 och 1726. Tre
torp på karta från 1905-11. Läge enligt kartor från 1726 och 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 12
Gård
Onsholmen, äldsta belägg 1449. Ursprungligen mantalssatt gård, senare torp. Läge enligt
karta 1683, senare flyttat till annat läge (se objekt 11).
Övergiven
Objekt 13
Torp
Malmen, äldsta belägg 1783. Två torp enligt karta från 1905-11. Läge enligt karta 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 14
Torp
Fåfängan, äldsta belägg 1886-96. Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 15
Gård
Tällbo, äldsta belägg 1457. Ursprungligen mantalssatt gård. Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 16
Torp
Hagen, äldsta belägg 1683. Läge enligt karta från 1683.
Fortfarande bebyggt
Objekt 17
Torplämning
Fallet, äldsta belägg 1730. Läge enligt kartor från 1730 och 1905-11. Registrerad i FMIS som
Kärrbo 150:1/241:1.
Övergivet
Objekt 18
Torplämning
Larsbo, äldsta belägg 1786. Läge enligt karta från 1905-11. Registerad i FMIS som Kärrbo
136:1.
Övergivet
Objekt 19
Torp
Skillnaden, äldsta belägg 1650. Övergivet men återetablerat senast på 1720-talet. Ursprungligt läge osäkert. Läge enligt karta från 1814.
Fortfarande bebyggt
Objekt 20
Torplämning
Finnbo, äldsta belägg 1650. Flyttat från detta läge till det nuvarande under andra halvan av
1800-talet. Läge enligt kartor från 1650 och 1814.
Övergivet
Objekt 21
Torp
Finnbo, äldsta belägg 1650. Flyttat till detta läge under andra halvan av 1800-talet. Läge enligt karta 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 22
Väg
Vägsträckning enligt karta över Frösåker från 1650. Flyttad till nuvarande vägsträckning senast 1726.
Övergiven
Objekt 23
Gård
Skyttebo, äldsta belägg 1539. Läge enligt karta från 1650 och 1814.
Fortfarande bebyggt
Objekt 24
Torp
Hagbo, äldsta belägg 1610. Läge enligt kartor från 1650 och 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 25
Torp
Lugnet, äldsta belägg 1769. Läge enligt karta från 1814.
Fortfarande bebyggt
Objekt 26
Ekonomibyggnad
Ekonomibyggnad på karta från 1961. Ej markerad på karta från 1926.
Övergiven
Objekt 27
Väg
Sannolik vägsträckning enligt karta från 1650, senare ändrad.
Övergiven
Objekt 28
Torp
Flitbo, äldsta belägg 1750-61. Läge enligt kartor från 1814 och 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 29
Ekonomibyggnad
Ekonomibyggnad på karta från 1814.
Övergiven
Objekt 30
Torp
Lybeck, äldsta belägg 1650. Osäkert läge enligt kartor från 1650 och 1694. Övergavs 1735.
Övergivet
Objekt 31
Torp
Råstock, äldsta belägg 1650. Läge enligt kartor från 1650 och 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 32
Torp
Källsved, äldsta belägg 1610. Flyttat till detta läge mellan åren 1814 och 1852. Läge enligt
karta från 1852.
Fortfarande bebyggt
Objekt 33
Torp
Källsved, äldsta belägg 1610. Flyttat från detta läge mellan åren 1814 och 1852. Läge enligt
karta från 1814.
Övergivet
Objekt 34
Torp
Roligheten, äldsta belägg 1650. Osäkert läge enligt karta från 1694. Möjligen flyttat från detta läge till det nuvarande före 1814.
Övergivet
Objekt 35
Torp
Roligheten, äldsta belägg 1650. Möjligen flyttat från äldre läge till detta före 1814. Läge enligt
karta från 1814.
Fortfarande bebyggt
Objekt 36
By
Harkie, äldsta belägg 1302. Läge och utbredning enligt kartor från 1650 och 1905-11. Registrerad i FMIS som Kärrbo 235:1.
Fortfarande bebyggt
Figur 15. Tabell över objekt identifierade från de historiska kartorna. Jmf karta, figur 16 i bilaga 3.
38
Nr
Typ
Beskrivning (kort)
Status
Objekt 37
Torp
Karlsro, äldsta belägg 1905-11. Läge enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 38
Väg
Ungefärlig vägsträckning enligt karta från 1650. Ledde till brygga i söder.
Övergiven
Objekt 39
Ekonomibyggnader
Plats för två ekonomibyggnader enligt karta från 1905-11. Möjligen är den ena delvis bevarad. Övergiven
Objekt 40
Torp
Plats för bostad enligt karta från 1852.
Fortfarande bebyggt
Objekt 41
Torp
Plats för bostad enligt karta från 1905-11.
Fortfarande bebyggt
Objekt 42
Torp
Harkie soldattorp, äldsta belägg 1730. Läge enligt karta från 1814 och möjligen från 1694.
Övergivet före 1905-11.
Övergivet
Objekt 43
Fiskeanläggning
Katsa på karta från 1694. En andra katsa är registrerad i FMIS som Kärrbo 224:1 utifrån
samma karta.
Övergiven
Objekt 44
Torp
Mårtenshamn, belagt från 1762. Läge enligt karta från 1814.
Fortfarande bebyggt
Objekt 45
Gård
Vretbo, äldsta belägg 1610. Läge enligt kartor från 1650 och 1905-11.
Fortfarande bebyggd
39
40
Bilaga 3
Kartor
41
Irsta 372:1
Irsta 65:1
Irsta 507
BERGER 2013
Lindblom 1
Irsta 504
ANTTILA 2003
Irsta 435:1
Objekt 13
EMANUELSSON &
ÄHLSTRÖM 2006
Lindblom 2/3
Objekt 14
Irsta 70:1
Lindblom 4
Irsta 69:1-3
Irsta 68:1-4
LINDBLOM 2013
Objekt 11
Objekt 12
HALLGREN 2011
Objekt 15
Objekt 16
Irsta 381:1
Kärrbo 145:1
Irsta 381:1
Irsta 381:2
Kärrbo 141:1
Kärrbo 150:1/240:1
Objekt 10
Kärrbo 150:1/241:1
Objekt 17
Kärrbo 136:1
Objekt 9
Objekt 8
HALLGREN 2011
Irsta 379:1
Objekt 19
Objekt 18
Kärrbo 247:1
Kärrbo 247:2
Hallgren 1
Objekt 7
Kärrbo 113:1
Kärrbo 249:1
Objekt 6
Objekt 20
Kärrbo 35:1
Objekt 5
Objekt 29
Objekt 28
Objekt 3
Objekt 35
HALLGREN 2011
Objekt 34
Hallgren 2/3
Objekt 33
Kärrbo 122:1
Kärrbo 122:2
PETTERSSON 1998
Kärrbo 33:1
Objekt 2
Objekt 1
Kärrbo 258:1
Kärrbo 207:1
Kärrbo 229:1
Kärrbo 97:1
Objekt 36
Objekt 37
Kärrbo 230:1
Hallgren 5
Kärrbo 209:1
0
500
Objekt 44
1 000 m
Kärrbo 243:1
Kärrbo 210:1
Kärrbo 107:1-5
Kärrbo 289:1
Kärrbo 106:2
Objekt 30
Lämningar i FMIS
Objekt 42
Kärrbo 224:1
Objekt 38
Kärrbo 223:1
HALLGREN 2011
Figur 16. Kända lämningar i fornminnesregistret (FMIS), tidigare arkeologiska undersökningar och objekt excerperade ur de historiska kartorna i anslutning till utredningsområdet. Se figurerna 14 och 15 i bilaga 2 för en beskrivning av lämningarna. Skala 1:15 000.
42
NORDSTRÖM &
ANTTILA 2002
Kärrbo 259:1
Kärrbo 235:1
Hallgren 4
HALLGREN 2011
Objekt 39
Objekt 41
Objekt 40
Kärrbo 99:1-2
Objekt 42
Kärrbo 99:3
Objekt 43
Objekt 45
Kärrbo 195:1-3
Kärrbo 290:1
Objekt 24
Objekt 31
Nordström 1
Objekt 23
HALLGREN 2011
Objekt 32
Kärrbo 219:1
Objekt 22
Kärrbo 231:1-5
Kärrbo 234:1
Kärrbo 123:1
Kärrbo 104:1
HALLGREN 2011
Kärrbo 102:1-2
Kärrbo 232:1
Kärrbo 233:1
Objekt 26
Kärrbo 189:1
Objekt 27
Kärrbo 257:1
Kärrbo 197:1
Kärrbo 197:1
Objekt 25
Objekt 4
Kärrbo 34:1
Objekt 21
Oregistrerade lämningar
Objekt i historiska kartor
Tidigare undersökningar
Sökschaktning
Utredningsområde
un
g.
Skillnaden
(öde)
av
gr
av
utr
ed
nin
gs
om
råd
et
Finnbo
Roligheten
Källsved
Väg
Hagbo
Råstock
Allmänningstorp
Harkie
Fröholmen
Vretbo
Brygga
Figur 17. Utsnitt ur karta över Frösåker från 1650.
43
Lybeck
Skyttebo
ung
ung.
. av
gr a
v ut
redn
ings
omr
avgr
av utr
ednin
gsom
rådet
åde
t
Tegelugn
Figur 18. Utsnitt ur karta över Kärrbo socken från tidigt 1600-tal.
Figur 19. Frösåker, geometrisk avmätning från 1682.
44
g.
un
avg
et
åd
mr
gso
nin
d
tre
vu
ra
Roligheten
Källsved
Fröholmen
Finnbo
Råstock
Harkie
Lybeck
Soldattorp?
Vretbo
Väg
Hagbo
Tegelbruk
Katsa
Boställe?
Skyttebo
Katsor
Figur 20. Frösåker, geometrisk avmätning från 1694. Del av konceptkartan infälld nederst till vänster.
45
Tällbo
Hagen
Onsholmen
Onsholmen
Kvarnen
Ebbsta
Dyen
Båtbyggaretorpet
Köpmanviken
0
100
200
0
300 m
Figur 22. Rektifiering av arealavmätning av Gäddeholm från 1726. Skala 1:6 000.
Figur 21. Rektifiering av geometrisk avmätning av Gäddeholm från 1683. Skala 1:8 000.
46
100
200 m
Hagen
ung. avgr av utrednin
gsområdet
Furuberg
Fallet
Figur 24. Utsnitt ur sockenkarta över Irsta från 1688.
ung.
0
Figur 23. Rektifiering av karta över Täby utmark från 1730. Skala 1:10 000.
47
500 m
avgr
av ut
redn
ingso
mråd
et
Figur 25. Utsnitt ur sockenkarta över Kärrbo från 1688.
Skogvaktaretorp
(Sjöboda)
Allmänningstorp
Allmänningstorp
0
100
200
300 m
0
Figur 26. Rektifiering av karta över Siende häradsallmänning från 1796. Skala 1:8 000.
100
200 m
Figur 27. Rektifiering av karta över Allmänningstorp från 1842. Skala 1:4 000.
48
Finnbo
Finnbo
Flitbo
Lugnet
Roligheten
Finnbo
Hagbo
Källsved
Råstock
Harkie
Fröholmen
Harkie soldattorp
Mårtenshamn
Vretbo
0
Figur 28. Rektifiering av karta över Frösåker från 1814. Skala 1:12 000.
49
500
1 000 m
0
Figur 29. Rektifiering av sockenkarta över Kärrbo från 1852. Skala 1:16 000.
50
500
1 000 m
0
Figur 30. Rektifiering av Häradsekonomiska kartan från 1905-11. Skala 1:16 000.
51
500
1 000 m
N
Objekt i FMIS/ark und
Objekt i historiska kartor
Tidigare utredning
Utredningsområde
Sannolikhet för fornlämning
0
Hög
Medel
Låg
1 km
Figur 31. Sammanställning av kända lämningar och bedömd sannolikhet för att fornlämningar ska påträffas inom olika ytor. Skala 1:15 000.
52
Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2687