E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Planerad kabling av del av 50 kV
luftledning mellan Hemsjö och
Mörrums bruk i Karlshamns
kommun
November 2016
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
ÅF Industry AB
Box 585
201 25 Malmö
www.afconsult.com
Rapporten har upprättats av Karoline Egerup
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/14
Innehållsförteckning
1
Inledning
4
1.1
Bakgrund
4
1.2
Tillstånd
4
1.3
Samråd
4
2
Lokalisering, omfattning och utformning
5
2.1
Teknikval
6
2.2
Projektbeskrivning
6
3
Studerade alternativ
7
3.1
Utredningsområde
7
3.2
Stråk 1
8
3.3
Stråk 2
8
3.4
Nollalternativ
8
3.5
Stråk som utretts med avfärdats
8
Beskrivning av berörda intressen
9
4
4.1
Landskapsbild, markanvändning, bebyggelse och planer
10
4.2
Naturmiljö
10
4.3
Kulturmiljö
10
4.4
Friluftsliv
10
4.5
Infrastruktur mm
11
4.6
Magnetfält
11
4.6.1
Aktuella magnetfält
11
5
Översiktlig konsekvensbedömning
12
5.1
Stråk 1
13
5.2
Stråk 2
13
6
Förslag till disposition i kommande miljökonsekvensbeskrivning
Bilaga Intressekarta med utredningsområde och stråk
sid 3/14
14
1
Inledning
1.1 Bakgrund
Karlshamns kommun har för avsikt att utveckla området vid Jössarinken i Mörrum genom
att bland annat uppföra en ny ishall i anslutning till den befintliga. Inom området som
avses detaljplaneläggas går idag en 50 kV luftledning, tillhörande E.ON Elnät Sverige AB
(nedan E.ON Elnät). För att möjliggöra den planerade utbyggnaden behöver mark frigöras
och Karlshamns kommun har därmed initierat markkabelförläggning av en delsträcka av
50 kV luftledningen.
Ett avtal avseende ledningsförändringen har slutits mellan kommunen och E.ON Elnät.
Den planerade ledningsförändringen berör i huvudsak markområde som tillhör Karlshamns
kommun.
1.2 Tillstånd
För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, s.k. nätkoncession för linje.
Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om
nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB).
Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB regleras i 6 kap. Miljöbalken (1998:808).
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt.
E.ON Elnät har nätkoncession för linje för befintlig luftledning till år 2044.
1.3 Samråd
Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med Länsstyrelsen,
tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande
miljöpåverkan enligt Länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga
myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras.
E.ON Elnät har valt att redan från början samråda brett för att ge berörda möjlighet att
tidigt följa utvecklingen i projektet. Detta samrådsunderlag skickas således till
Länsstyrelsen i Blekinge län, Miljöförbundet Blekinge Väst, Karlshamns kommun,
Försvarets Radioanstalt, Försvarsmakten, Karlshamns Energi AB, Trafikverket, SGU,
Skanova, Skogsstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten samt fastighetsägare till
markområden inom utredningsområdet. Information om samrådet annonseras även i
dagspress (Karlshamns Allehanda och Sydöstran) för att ge allmänhet och övriga
intresserade möjlighet att inhämta ytterligare information samt lämna synpunkter på
projektet.
sid 4/14
Samrådsunderlaget kommer även att finnas tillgängligt på E.ON Sverige ABs webbsida,
eon.se/regionnat.
Aktuellt samråd avser utredningsområde samt framtagna ledningsstråk, se bilaga. Om det
under samrådet framkommer sakskäl som motiverar en avvikelse från stråken kan sådana
ändringar komma att genomföras efter kompletterande samråd med berörda. Mindre
justeringar inom utredningsområdet kan komma att ske. Samrådsunderlaget kommer även
att, tillsammans med en samrådsredogörelse, utgöra underlag för Länsstyrelsen i Blekinge
läns bedömning huruvida den planerade åtgärden kan antas medföra betydande
miljöpåverkan.
2
Lokalisering, omfattning och utformning
Projektet innebär att en delsträcka (ca 400 m) av befintlig luftledning raseras och ersätts
med en ny ledningsdel i annan sträckning och annat tekniskt utförande. Ett
utredningsområde, inom vilket den nya ledningen avses förläggas, har avgränsats, se figur
2.1.
50 kV luftledning
50 kV luftledning som raseras om
koncession erhålls
!
!
!
!
Utredningsområde
!
!
FigurStråk
2.1 1Översiktskarta över området kring Jössarinken med del av 50 kV ledningen
Hemsjö-Mörrums bruk. Inom det markerade utredningsområdet avses
markkabelförläggning av befintlig 50 kV luftledning (röd överkorsad linje) utföras.
Detaljplaneförslaget och tekniska förutsättningar styr avgränsningen norrut och söderut,
dvs mellan vilka ledningsstolpar som markområden behöver frigöras. Anslutningsområden
sid 5/14
har identifierats norr om Jössarinken samt söder om befintlig parkeringsplats. Väster om
det föreslagna planområdet finns bostadsbebyggelse, vilket utgör begränsningen av
utredningsområdet åt detta håll. Av kommunens förslag till detaljplan framgår att det ska
finnas en tjugo meter bred zon i väster som inte får bebyggas. Syftet är att bevara en
skyddszon mot närliggande bostäder. Österut finns skog och strövområden.
Utredningsområdets östra gräns har framförallt avgränsats med hänsyn till avstånd till
luftledningen samt terrängförhållanden.
2.1 Teknikval
En högspänningsledning kan anläggas antingen som luftledning eller markkabel. Teknikvalet
styrs av en mängd olika faktorer. I aktuellt projekt önskar Karlshamns kommun frigöra mark
för exploateringsändamål. Inom området finns en 50 kV luftledning som behöver raseras på en
delsträcka och ersättas med ledning i annan sträckning.
Anläggande av ny luftledning bedöms som svårframkomligt då bostadsbebyggelse finns nära
planområdet västerut. Österut finns skog och strövområden. Enligt kommunens översiktsplan
2030 finns en målsättning om att utveckla skogsområdet genom att skapa ett rekreations- och
friluftsområde med flera motionsslingor. Uppförande av en ny luftledning öster om befintlig
ledning ligger således inte i kommunens intresse. Utifrån denna bakgrund har kommunen
initierat markkabelförläggning av luftledningen. Några luftledningsalternativ har således inte
utretts inom projektet.
2.2 Projektbeskrivning
Ett markkabelförband för en 50 kV ledning består av tre enfaskablar. Kablarna grupperas i
triangelformation och förläggs i gemensamt schakt. Schaktet är drygt 1 m djupt och ca
1,5 m brett i marknivå, se figur 2.2. Kablarna placeras på en bädd av sand, som
transporteras till platsen. Området intill kabelschaktet kommer att nyttjas under
förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor etc. Vid schaktningsarbetena särskiljs
matjorden från djupare liggande massor så att de kan läggas tillbaka i rätt ordning i
schaktet.
Figur 2.2. Schematisk skiss av ett kabelschakt. De tre grupperade cirklarna är
enledarkablar och det horisontella strecket utgör kabelskydd. Skissen är inte skalenlig.
sid 6/14
Den 50 kV luftledningssträcka som kan raseras, när markkabelförbandet tagits i drift, är
uppförd på trästolpar. De hål som uppkommer i samband med att stolparna tas bort fylls
igen med lämpliga massor.
I anslutning mellan luftledning och markkabelförband uppförs kabeländstolpar.
Sannolikt kan sprängning bli aktuellt vid anläggande av markkabelförbandet samt i
samband med uppförandet av kabeländstolparna.
Tunga transporter krävs för kabeltrummor, sand etc.
3
Studerade alternativ
Inom lokaliseringsutredningen har ett utredningsområde avgränsats, inom vilket
markkabelförbandet avses förläggas.
3.1 Utredningsområde
Terrängen inom utredningsområdet är varierad. De västra och östra delarna av området är
till stor del kuperade och bergiga. Det är inte ovanligt med berg i dagen och trädskiktet
domineras av tall och ek. Markområdena i anslutning till befintlig ishall och grusplaner är
betydligt planare.
Detaljplaneförslaget och tekniska förutsättningar styr avgränsningen norrut och söderut,
dvs mellan vilka ledningsstolpar som markområden behöver frigöras. Anslutning av
markkabel till luftledning görs lämpligen mellan två stolpar, där linspannet är lägre.
Anslutningsområden har identifierats norr om Jössarinken samt söder om befintlig
parkeringsplats.
Väster om det föreslagna planområdet finns bostadsbebyggelse, vilket utgör begränsningen
av utredningsområdet åt detta håll. Österut finns skog och strövområden.
Utredningsområdets östra gräns har framförallt avgränsats med hänsyn till avstånd till
luftledningen samt terrängförhållanden.
Inom utredningsområdet har två markkabelstråk identifierats, se figur 3.1. Stråken
överlappar delvis varandra och kan således kombineras.
sid 7/14
Figur 3.1. Utredningsområde med markkabelstråk 1 och 2. I figuren syns även befintlig
luftledning. Överkorsad ledningsdel avses markförläggas om koncession erhålls och
planen realiseras.
3.2 Stråk 1
Stråket är beläget i kanten av det tänkta detaljplaneområdet. Norra delen av stråket går norr
och öster om den planerade nya ishallen. Stråket berör därefter skogsmark öster om
exploateringsområdet. I södra delen av stråket går det öster och söder om parkeringsytan.
3.3 Stråk 2
Stråket är beläget i östra delen av utredningsområdet. Norra delen av stråket går norr om
den planerade nya ishallen. I övrigt berör stråket mestadels skogsmark. I skogsområdet
finns stigar. En förläggning inom stråket skulle innebära att befintlig stigstruktur nyttjas i
den mån det är möjligt. I övrigt sker förläggning inom skogsområdet. I södra delen av
utredningsområdet går stråket öster och söder om parkeringsytan.
3.4 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att befintlig luftledning bibehålls. Kommunens planer på
utveckling av området kan inte genomföras.
3.5 Stråk som utretts med avfärdats
I det tidiga utredningsarbetet identifierades ytterligare två stråk inom området, se figur 3.2.
sid 8/14
50 kV luftledning
50 kV luftledning som raseras om
koncession erhålls
!
!
!
!
Utredningsområde
!
!
Stråk 3
Stråk 4
Figur 3.2. Utredda och förkastade stråk.
Det västra stråket, vilket benämns 3, är beläget i västra delen av utredningsområdet och
berör framförallt skogsmark. Norra delen av området är kuperat och bergigt. I nordvästra
delen är sluttningen bitvis brant, vilket försvårar en förläggning. I nordöstra delen finns en
smal passage mellan befintlig ishall och bergshöjd. Passagen är för smal för anläggning av
kabel genom schaktning. En förläggning inom stråket skulle kräva relativt omfattande
sprängning samt nedtagande av träd. Stråket har avfärdats från vidare utredning framförallt
på grund av olämpliga terrängförhållanden. En förläggning längre österut innebär att
kraftledningen kommer längre från bebyggelse, vilket såväl E.ON Elnät som Karlshamns
kommun ser som positivt.
Det mittersta stråket (stråk 4) följer till största delen den, i den planerade detaljplanen, nya
vägstrukturen. Norra delen av stråket går öster om den planerade nya ishallen och den
södra delen går väster om den planerade parkeringsplatsen och berör till stor del områden
som är tänkta att exploateras. Stråket har avfärdats från vidare utredning på grund av risken
för skador på kabelförbandet till följd av efterföljande anläggningsarbeten t.ex. tung trafik
och vibrationer.
4
Beskrivning av berörda intressen
Digital information om intresseområden har inhämtats från Länsstyrelsen,
Riksantikvarieämbetet och Skogsstyrelsen. Intresseområdenas utbredning framgår av
sid 9/14
kartbilaga. Nedan anges vilka intresseområden som finns inom utredningsområdet och
inom stråk 1 och 2, samt en översiktlig beskrivning av dessa intresseområden.
4.1 Landskapsbild, markanvändning, bebyggelse och planer
Berört område är beläget i östra delen av Mörrums tätort. Enligt översiktsplan 2030 anges
att det aktuella områdets värden som idrotts-, rekreations- och friluftsområde ska beaktas
och utvecklas.
Karlshamns kommun arbetar med att upprätta en detaljplan över området kring
Jössarinken. Av detaljplaneförslaget framgår att ytterligare en ishall (träningshall) planeras
inom området, vilken byggs ihop med befintlig byggnad. Vidare anläggs ny väg och
parkeringsytor. Inom området finns idag hårdgjorda ytor, vilka delvis kommer att kunna
nyttjas för exploateringsändamål.
I norra delen av utredningsområdet och stråken finns områden som SGI identifierat som
potentiellt ras- och skedkänsliga.
4.2 Naturmiljö
Miljöförbundet Blekinge Väst har på uppdrag av Karlshamns kommun gjort en
Naturvärdesbedömning av det föreslagna planområdet. Av inventeringen framgår att inga
objekt med unika eller höga naturvärden konstaterats i området.
I norra delen av utredningsområdet finns ett sumpskogsområde, en kärrskog. Av
Miljöförbundets inventering framgår att sumpskogen är ung och tydligt påverkad av
skogsbruk och dikning men att vissa naturvärden finns i den.
Stråken berör södra delen av sumpskogsområdet.
4.3 Kulturmiljö
Inom utredningsområdet har tre objekt identifierats utifrån Riksantikvarieämbetets
kartfunktion. I nordvästra delen av utredningsområdet finns två fornlämningar med RAÄnummer ”Mörrum 435” respektive ”Mörrum 106:1”. Båda lämningarna utgörs av
stensättningar. Söder om Jössarinken finns ytterligare ett objekt, RAÄ-nummer ”Mörrum
2:1”. Denna lämningstyp är en flatmarksgrav som är undersökt och borttagen.
4.4 Friluftsliv
Området i östra delen av utredningsområdet samt längre österut nyttjas som
rekreationsområde.
sid 10/14
4.5 Infrastruktur mm
En ny vägstruktur planeras inom området. Den nya vägen föreslås förläggas öster om
befintlig för att öka avståndet till de boende.
Ett kulverterat dike som avvattnar norrut belägna markområden ligger i norra delen av
utredningsområdet och kan delvis möjligen placeras parallellt med utredda stråk.
4.6 Magnetfält
Elektromagnetiska fält är ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Kring
kraftledningar uppkommer elektromagnetiska fält med den nominella frekvensen 50 Hz.
Magnetfältet från en kraftledning har en styrka som beror på hur mycket ström som
transporteras i ledningen, avståndet till ledningen samt fasledarnas inbördes avstånd och
avståndet mellan dessa. Magnetfältets styrka mäts och beräknas i enheten mikrotesla (µT)
och styrkan avtar snabbt med avståndet från ledningen.
I dagsläget har forskningen inte entydigt kunnat fastställa om det finns några negativa
hälsoeffekter av magnetfält från kraftledning. Därför har svenska myndigheter inte kunnat
fastställa några gränsvärden för allmänhetens exponering för magnetfält. Inte heller har
några skyddsavstånd avseende magnetfält tagits fram.
Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten regleras i
de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättats med berörda fastighetsägare.
De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande
av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan
bedrivas i ledningarnas närhet anges i markupplåtelseavtal/ledningsrätt och finns reglerade
i elektriska starkströmsföreskrifter.
4.6.1 Aktuella magnetfält
De magnetfält som förväntas alstras av ledningen har beräknats, se figur 4.1. Till grund för
beräkningarna ligger ett antagande om en strömlast på 100 A.
sid 11/14
Figur 4.1. Beräknat magnetfält 1 m över markkabelförbandet.
Av diagrammet framgår att fältet rakt ovanför kabelförbandet är ca 0,4 µT. Magnetfältet
avtar snabbt med avståndet från det planerade kabelförbandet och på 5 m avstånd är fältet
nere på 0,06 µT.
5
Översiktlig konsekvensbedömning
Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som en kabelförläggning inom respektive
stråk kan förväntas ge upphov till. Utifrån vad som framkommer under samrådet och
efterföljande utredningsarbete kommer beslut tas om ledningens lokalisering. I den
sid 12/14
miljökonsekvensbeskrivning som tas fram som en del i koncessionsansökan kommer
ledningsförändringens miljöpåverkan att kunna beskrivas utförligare.
Risken för ras och skred kommer att beaktas vid anläggningsskedet. Markförläggning av
en kraftledning innebär att vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett område utmed
kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna
zon, men exempelvis inte högre träd.
5.1 Stråk 1
Beroende på placering inom stråket kan träd behöva tas ned. Stråket berör södra delen av
sumpskogen och är beläget i kanten av det tänkta exploateringsområdet. Naturvärden finns
såväl inom sumpskogsområdet som inom skogsområdet. Berg i dagen förekommer, vilket
innebär att sprängningsarbeten för såväl markkabelsträckan som uppförande av
kabeländstolpar kan bli nödvändigt.
Den lokala landskapsbilden förändras genom att en del av luftledningssträckan
markförläggs. Förläggning i schakt medför att vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett
område utmed kabelsträckningen. I driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas
återetableras inom denna zon, men exempelvis inte högre träd. Stråket berör utkanten av
exploateringsområdet och en ledningsgata i området bedöms enbart marginellt påverka
landskapsbilden.
5.2 Stråk 2
En förläggning inom stråket innebär att träd behöver tas ned. Stråket berör södra delen av
sumpskogen. I övrigt berörs skogsmark och skogsstigar. Naturvärden finns inom
sumpskogsområdet och skogsområdet. Vidare är terrängen kuperad med inslag av berg i
dagen, vilket innebär att sprängningsarbeten för såväl markkabelsträckan som uppförande
av kabeländstolpar kan bli nödvändigt.
Rörligt friluftsliv bedrivs i området. En förläggning i befintliga stigstrukturer innebär en
störning framförallt under arbetstiden men även vid framtida underhålls- och
reparationsarbeten.
Den lokala landskapsbilden förändras genom att en del av luftledningssträckan
markförläggs. Vegetation tas ned inom ett ca 7 m brett område utmed kabelsträckningen. I
driftskedet kan viss lägre vegetation tillåtas återetableras inom denna zon, men exempelvis
inte högre träd. Då stråket mestadels berör skogsmark kommer en markkabelförläggning
inom stråket att ge en viss visuell påverkan.
sid 13/14
6
Förslag till disposition i kommande
miljökonsekvensbeskrivning
Nedan presenteras förslag på huvudrubriker i den miljökonsekvensbeskrivning som
kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen.
1. Icke teknisk sammanfattning
2. Inledning
3. Tillstånd
4. Huvudalternativ
5. Alternativutredning
6. Utförande, drift och underhåll
7. Områdesbeskrivning samt berörda intresseområden
8. Konsekvensbedömning
9. Samlad bedömning
10. Referenser
sid 14/14
