E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Miljökonsekvensbeskrivning
Planerad 130 kV luftledning
för vindkraftsanslutning
mellan Hästkullen Norra och
Jenåsen i Härnösands, Timrå
samt Sundsvalls kommuner
Oktober 2014
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
ÅF-Industry AB
Box 585
201 25 Malmö
www.afconsult.com
Rapporten har upprättats av
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
och
Innehållsförteckning
Sammanfattning
6
1
8
Inledning
1.1
Bakgrund
8
1.2
Ledningens syfte
9
1.3
Lokalisering och omfattning
9
1.4
E.ON Elnät Sverige AB
2
11
Lagstiftning
12
2.1
Generellt
12
2.2
Markupplåtelse och övriga tillstånd
12
2.3
Ellagen
12
2.4
Miljöbalken
12
2.4.1
De allmänna hänsynsreglerna
13
2.4.2
Hushållning med mark och vatten
14
2.4.3
Miljökvalitetsnormer
14
3
Samråd
15
3.1
Genomförande
15
3.2
Länsstyrelsens beslut
15
4
Alternativ
16
4.1
Huvudalternativ
16
4.2
Alternativutredning
17
4.3
Nollalternativ
18
5
Utförande, drift och underhåll
19
5.1
Utformning
19
5.2
Anläggande och försiktighetsåtgärder
21
5.3
Drift och underhåll
21
6
6.1
Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning
Landskapsbild
22
22
sid 3/41
6.1.1
Beskrivning
22
6.1.2
Konsekvensbedömning
22
6.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
22
6.2.1
Beskrivning
22
6.2.2
Konsekvensbedömning
23
6.3
Naturmiljö
23
6.3.1
Beskrivning
23
6.3.2
Konsekvensbedömning
25
6.4
Kulturmiljö
26
6.4.1
Beskrivning
26
6.4.2
Konsekvensbedömning
26
6.5
Friluftsliv
26
6.5.1
Beskrivning
26
6.5.2
Konsekvensbedömning
26
6.6
Infrastruktur
27
6.6.1
Beskrivning
27
6.6.2
Konsekvensbedömning
27
6.7
Rennäring
27
6.7.1
Beskrivning
27
6.7.2
Konsekvensbedömning
27
6.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
28
6.8.1
Beskrivning av ljudeffekter och buller
28
6.8.2
Konsekvensbedömning
28
6.8.3
Elektriska och magnetiska fält
28
6.8.4
E.ONs magnetfältspolicy
30
6.8.5
Magnetfält från aktuell ledning
30
6.8.6
Konsekvensbedömning
33
7
Andra studerade alternativ
34
7.1
Alternativ lokalisering
34
7.2
Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ
34
7.3
Alternativ teknisk lösning
38
sid 4/41
8
Samlad bedömning
39
Referenser
41
Bilagor
Bilaga 1 – Översiktskarta
Bilaga 2a – Karta över närliggande naturmiljöintressen från naturvärdesinventeringar
Bilaga 2b – Karta över närliggande naturmiljöintressen del 1 av 2
Bilaga 2c – Karta över närliggande naturmiljöintressen del 2 av 2
Bilaga 2d – Karta över närliggande kulturmiljöintressen del 1 av 2
Bilaga 2e – Karta över närliggande kulturmiljöintressen del 2 av 2
Bilaga 3 – Samrådsredogörelse
Bilaga 4 – Länsstyrelsen i Västernorrlands läns beslut om betydande miljöpåverkan
Bilaga 5a – Naturvärdes- och fågelinventering
Bilaga 5b – Kompletterande naturvärdesinventering
sid 5/41
Malmö 2014-10-23
Sammanfattning
Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) utgör en bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs
(E.ON Elnät) ansökan för en ny 130 kV kraftledning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen
inom Härnösands, Timrå och Sundsvalls kommuner, Västernorrlands län.
E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) samt Timra Vind AB (Timra Vind) avser uppföra
tre vindkraftparker, Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen i Västernorrlands län.
Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad
station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Denna
kraftlednings syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparkerna till den
planerade stationen vid Jenåsen.
Information om intresseområden avseende bland annat natur- och kulturmiljöer i
ledningens planerade sträckning har samlats in. Vidare har inventeringsresultat från
vindkraftexploatören legat till grund för planeringen samt en egen naturvärdes- och
fågelinventering utförts.
Ledningen kommer att anläggas i skogsmark, huvudsakligen i obanad terräng, med en
sträckning som till viss del planeras inom etableringsområdet för Hästkullens
vindkraftpark. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en tertiär länsväg (nr 681), befintliga
400 kV ledningar samt flera mindre vattendrag. Utmed enstaka vägpartier och
befintliga/nya kraftledningar finns möjlighet till samordning med ledningen. Omgivande
landskap är relativt kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och sjöar. Den
större sjön Stor-Laxsjön finns i närområdet.
Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 § MB. Samrådet har pågått i
omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars
2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013,
och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars 2014. De synpunkter som
inkommit under samrådet har beaktats vid planeringen av ledningssträckningen samt vid
upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade
den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan antas medföra betydande miljöpåverkan.
Länsstyrelsens samlade bedömning är att byggande och drift av den nya kraftledningen
kommer att medföra betydande miljöpåverkan.
Det magnetfält som kommer att uppstå till följd av ledningen har beräknats.
Ledningsplaceringen bedöms vara förenlig med myndigheternas rekommendationer
avseende exponering för magnetiska fält.
sid 6/41
Under processen har flera olika alternativa ledningsstråk och sträckningar tagits fram och
utvärderats. Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt
ekonomiska förutsättningar har det enligt bedömning mest lämpliga sträckningsalternativet
valts. Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten
påverkan på miljön.
sid 7/41
1
Inledning
1.1
Bakgrund
E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) har fått förfrågan om att ansluta flera planerade
vindkraftparker i området runt Liden i Västernorrlands län till det allmänna elnätet.
Anslutning av de stora effekter som planeras kan endast ske på region- eller stamnätsnivå.
E.ON Elnät ansvarar för regionnäten i berört område och har av det statliga affärsverket
Svenska Kraftnät blivit anvisade att samla upp och ansluta all effekt mot stationen vid
Nysäter, knappt 10 km sydväst om samhället Indal.
Figur 1. Översiktskarta som visar planerade vindkraftparker kring Liden i Västernorrlands län.
Vindkraftparkernas lokalisering framgår av de röda ytorna i kartan och stationen som de ska anslutas till,
Nysäter, är den röda punkten öster om Nylandsbergen.
Denna miljökonsekvensbeskrivning avser den ledningssträckning som är nödvändig för att
kunna ansluta uppsamlad effekt från vindkraftparkerna Björnlandshöjden, Hästkullen samt
Högåsen till en ny planerad station vid Jenåsen.
De stationer som krävs utöver ny kraftledning hanteras i separata tillståndsprocesser men
lokaliseringen av stationerna är en förutsättning i tillståndsarbetet för kraftledningen.
sid 8/41
1.2
Ledningens syfte
E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) samt Timra Vind AB (Timra Vind) avser uppföra
tre vindkraftparker, Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen i Västernorrlands län.
Elproduktionen från de tre vindkraftparkerna kommer att samlas upp i en ny planerad
station vid Jenåsen och därifrån anslutas till stamnätsstationen vid Nysäter. Denna
kraftlednings syfte är att ansluta den uppsamlade effekten från vindkraftparkerna till den
planerade stationen vid Jenåsen.
Björnlandshöjdens vindkraftpark planeras omfatta maximalt 55 vindkraftverk. Största
delen av parken är belägen i Härnösands kommun men norra delen sträcker sig även in i
Kramfors kommun. Ledningen planeras dock endast inom Härnösands kommun.
Lagakraftvunnet tillstånd förväntas under år 2015 för vindkraftparken.
Hästkullens vindkraftpark planeras omfatta maximalt 100 vindkraftverk och är belägen
cirka 10 km väster om Björnlandshöjden, inom Härnösands och Timrå kommuner.
Lagakraftvunnet tillstånd för vindkraftparken erhölls i juli år 2014.
Cirka 6 km söder om Hästkullen, helt inom Timrå kommun, planerar Timra Vind uppföra
vindkraftpark Högåsen om preliminärt 19 vindkraftverk. Lagakraftvunnet tillstånd för
vindkraftparken förväntas under år 2015.
För att omhänderta den elektricitet som vindkraftparkerna kommer att producera krävs en
anslutning till det allmänna elnätet. E.ON Elnät planerar att uppföra och driva en ny
kraftledning på spänningsnivån 130 kV för detta ändamål.
1.3
Lokalisering och omfattning
E.ON Elnät har för avsikt att anlägga den nya 130 kV kraftledningen som luftledning.
Kraftledningen planeras inom Härnösand, Timrå samt Sundsvalls kommuner,
Västernorrlands län.
Kraftledningen blir totalt cirka 33 kilometer lång och kommer att anläggas i skogsmark.
Cirka 10 km ledning hamnar inom Hästkullens vindparksområde.
På en sträcka av 8,3 km kan ledningen samlokaliseras med en befintlig 40 kV ledning
(Stavreviken-Villola) och ytterligare 4,5 km kan samlokaliseras med en ny 40 kV ledning
(Liden-Uddefors). Övrig sträcka sker huvudsakligen i obanad skogsterräng samt inom
vindparksområdet. Ledningen korsar flera skogsbilvägar, en tertiär länsväg (nr 681),
befintliga 400 kV ledningar samt flera mindre vattendrag. Utmed enstaka vägpartier finns
möjlighet till samordning med ledningen.
sid 9/41
Ledningen kommer att utgå från en ny planerad transformatorstation inom norra delen av
Hästkullens vindkraftpark. Från stationsplaceringen planeras ledningen i sydostlig riktning
inom vindparksområdet via ytterligare en planerad transformatorstation, Hästkullen Södra,
innan den viker av mot sydväst i anslutning till en befintlig 40 kV ledning. Vid StorLaxsjöns sydvästra område avviker den planerade ledningen från den befintliga 40 kV
ledningen och fortsätter i riktning mot Uddefors. Mellan Benarotknippen och Rödmyråsen
ändrar ledningen riktning mot väst och korsar länsväg 681. Vid Sönnanberget kan åter
ledningen samlokaliseras med en ny 40 kV ledning och fortsätta i nordvästlig riktning hela
vägen fram till den planerade transformatorstationen i Jenåsen vid Myrådalen där även
Svenska Kraftnäts 400 kV ledningar (Hjälta-Nysäter samt Hjälta-Vittersjö) korsas. Se figur
2 för översiktsbild.
sid 10/41
1.4
E.ON Elnät Sverige AB
E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata
energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar
och levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt
erbjuder energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.
E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1
miljon kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är
anslutna till vårt elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering,
byggnation och drift av både region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar
områdeskoncession.
sid 11/41
2
Lagstiftning
2.1
Generellt
Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om
nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.
Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad
som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om
nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls
gäller den i regel tillsvidare.
2.2
Markupplåtelse och övriga tillstånd
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt.
De övriga tillstånd och dispenser som krävs till exempelvis dispens från strandskyddet eller
tillstånd enligt kulturmiljölagen kommer att sökas.
2.3
Ellagen
I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas,
under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas
endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot
detaljplan eller områdesbestämmelser.
2.4
Miljöbalken
En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken
(nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en
planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Syftet är att möjliggöra en samlad
bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön.
sid 12/41
2.4.1
De allmänna hänsynsreglerna
MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas
ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal
principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Dessa beakatas enligt nedan.
Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB
E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation
och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter
väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON
Elnät och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god
struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga
arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt
underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät kommer att söka de tillstånd som krävs och
följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten.
Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB
Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard.
Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av
åtgärder och underhållsarbeten som E.ON Elnät utför på kraftledningen.
Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB
Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på
miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer
som anlitas.
Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB
Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning
sker med råvaror och energi.
Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB
Ledningens sträckning har under tillståndsarbetet anpassats för att minska intrången i
miljön och påverkan på människors hälsa.
Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB
Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning
av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan
också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens
syfte bäst ska uppfyllas.
sid 13/41
2.4.2
Hushållning med mark och vatten
I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser.
Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är
mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt,
ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska
skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå.
I utredningen och analysen av den planerade anäggningen har anpassning och
hänsynstagande till kända bevarandeintressen gjorts. Genomförandet av anläggningen
planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad.
2.4.3
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormerna i 5 kap. MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som
kan införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda
miljöproblem i Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormer antagna bland annat för
kväveoxider, svaveldioxid, bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och
skyddade områden inom respektive vattendistrikt.
Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids
eller riskerar att överskridas.
sid 14/41
3
Samråd
3.1
Genomförande
Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet
enligt miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan
antas medföra en betydande miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga
statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli
berörda.
Samråd för projektet har genomförts i enlighet med 6 kap. 4 § MB. Samrådet har pågått i
omgångar mellan mars 2013 och mars 2014, inledningsvis genom ett tidigt samråd i mars
2013, därefter genomfördes samråd kring stråk och utredningsområde i maj och juni 2013,
och slutligen hölls samråd kring sträckningar i januari-mars 2014.
Aktuell sträckning mellan Hästkullen Norra och Jenåsen har ingått i ett samlat
samrådsförfarande tillsammans med anslutningsledningen mellan Björnlandshöjden och
Hästkullen Södra samt i vissa delar hela projektområdet kring Liden enligt figur 1. Ett
förberedande samrådsmöte genomfördes med länsstyrelsen och berörd kommun under
mars 2013. Därefter upprättades en projektbeskrivning (samrådsunderlag) innehållande
kartor med föreslagna ledningsstråk inom ett större utredningsområde, se figur 3. I
materialet fanns även de intresseområden som identifierats inom utredningsområdet. Ett
bredare samråd kring utredningsområde och stråk genomfördes under maj och juni 2013
via utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse och berörda kommuner, övriga berörda
myndigheter och organisationer samt fastighetsägare berörda av stråkförslagen.
Allmänheten informerades om projektet via annons i lokaltidningen den 17 maj 2013.
Inkomna synpunkter i stråksamrådet beaktades och alternativa sträckningar för ledningen
togs fram, se figur 4. Därefter inleddes samråd kring sträckningsalternativen i januari 2014.
Samrådet genomfördes genom utskick av samrådsmaterial till länsstyrelse, berörda
kommuner, övriga berörda myndigheter och organisationer. Berörda fastighetsägare
tillsändes samrådsinformation samt inbjöds till samrådsmöte den 13 februari 2014 i Indal.
Inkomna synpunkter samt en beskrivning av samrådets genomförande redovisas i
samrådsredogörelsen som bifogas i bilaga 3.
3.2
Länsstyrelsens beslut
Länsstyrelsen i Västernorrland beslutade den 22 september 2014 att planerad åtgärd kan
antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsens samlade bedömning är att
byggande och drift av den nya kraftledningen kommer att medföra betydande
miljöpåverkan. Länsstyrelsens beslut bifogas som bilaga 4.
sid 15/41
4
Alternativ
4.1
Huvudalternativ
Efter genomförd lokaliseringsutredning med tillhörande samrådsprocess har E.ON Elnät
tagit fram ett huvudalternativ för den planerade sträckningen. Huvudalternativet anses vara
det mest lämpliga alternativet baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga,
tekniska samt ekonomiska förutsättningar.
Den planerade ledningssträckningen av luftledningen framgår av kartan i figur 2 samt i
bilaga 1.
Figur 2. Översiktsbild med planerad ledningssträckning.
sid 16/41
4.2
Alternativutredning
En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är
möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst
alternativ valts samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte
kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ.
Efter genomförda kartstudier och platsbesök identifierades alternativa ledningsstråk samt
ett lämpligt utredningsområde. De olika alternativen delades upp i kombinerbara
delalternativ vilka illustreras i figur 3. Även flera alternativa stationsplaceringar var
föremål för alternativutredningen.
Efter information från tidiga myndighetskontakter samt från egna utredningar upprättades
14 kombinerbara stråk enligt figur 3. Dessa alternativ utgjorde grunden för det breda
samrådet.
Figur 3. Undersökta stråkalternativ för kraftledningen – samrådsalternativ.
Antalet möjliga alternativ begränsas bland annat av nätstationernas lokaliseringar,
planerade vindkraftverk, identifierade naturintressen samt större vattendrag.
sid 17/41
En samlad bedömning baserad på inkomna samrådssynpunkter samt miljömässiga,
tekniska och ekonomiska förutsättningar resulterade i att stråkkombinationen H och L
huvudsakligen valdes för fortsatt utredning. Utifrån information från samråd, tidigare
kända intressen, resultat från en genomförd naturvärdesinventering samt teknisk
genomförbarhet togs sträckningalternativ för den planerade ledningen fram, se figur 4.
Sträckningsförslagen anpassades även till ett beslut om totalt två transformatorstationer
inom Hästkullens vindkraftpark. Efter genomfört sträckningssamråd samt ytterligare
tekniska undersökningar togs huvudalternativet enligt figur 2 fram.
Figur 4. Undersökta sträckningsalternativ för kraftledningen – samrådsalternativ.
4.3
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att ledningen inte byggs. Det medför att de planerade
vindkraftparkerna Högåsen, Hästkullen samt Björnlandshöjden inte kan anslutas till det
allmänna elnätet och därmed ej heller uppföras.
Ett nollalternativ innebär i betydelsen en utebliven utbyggnad av vindkraft vilket medför
fortsatt negativ miljöpåverkan då man går miste om förnyelsebar energi. Nollalternativet
innebär samtidigt en oförändrad situation lokalt när det gäller säkerhet, landskapsbild och
övriga intressen som beskrivs i denna MKB.
sid 18/41
5
Utförande, drift och underhåll
5.1
Utformning
För att kunna överföra den förväntade produktionen från de planerade vindkraftparkerna
krävs en 130 kV kraftledning. Ledningen avses uppföras som luftledning. Det svenska
elnätet är ett s.k. 3-fassystem för växelström. Det innebär att vi i våra hushåll använder oss
av tre faser och att alla kraftledningar därmed också har tre faser.
En luftledning på aktuell spänningsnivå med stora anslutningseffekter byggs antingen med
trä- eller stålstolpar. Med grövre faslinor och stora mekaniska laster är varmförzinkade
rörstålstolpar ett lämpligt alternativ, se figur 5. Rörstålstolpar är den tekniska lösning som
är huvudalternativ för ledningen i jämförelse med impregnerade trästolpar.
Spannet mellan stolparna kan variera kraftigt utmed sträckningen beroende på terräng och
stolpval men brukar i genomsnitt vara cirka 200 meter för aktuell spänningsnivå.
För att uppfylla lagkrav måste luftledningen trädsäkras genom att en skogsgata på ca 1520 meter på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Förutom detta
kommer enstaka höga träd att fällas utanför detta område om de vid fall kan skada
ledningen. Se figur 6 för en principillustration av en ledningsgata.
sid 19/41
Figur 5. Bild (visar dubbelutförande) och illustration av luftledning med stålrörstolpe för 130 kV.
Figur 6. Principskiss av en ledningsgata.
sid 20/41
5.2
Anläggande och försiktighetsåtgärder
Luftledningsbyggnation innebär att ledningsstakning genomförs i det berörda
ledningsstråket. I samband med detta tillkommer även arbete med stolpdimensionering och
markundersökning vid de tilltänkta stolpplatserna. Byggnationsarbetet omfattar även
grundläggning av stolpar i mark, återfyllning av uppgrävda massor och stampning med
grävmaskiner. När stolparna är på plats dras linorna upp med hjälp av
lindragningsmaskiner. Vid smala passager eller vid ogynnsamma markförhållanden kan
avvikande stolpkonstruktioner bli aktuella även om utgångsläget i detta projekt är en
lösning med rörstålstolpar.
Vid risk för påverkan på känsliga miljöer kontaktas berörd myndighet för åtgärder för att
minimera påverkan. Exempel på generella hänsynsåtgärder som kan vidtas för att minska
påverkan på skyddsvärda biotoper är kvarlämnande av död ved, kvarlämnande av
lågväxande buskar i skogsgatan i anslutning till vattendrag, sjöar och våtmarker.
5.3
Drift och underhåll
För att erhålla en hög driftsäkerhet sker ett löpande underhåll av ledningarna. Underhållet
utgörs dels av tekniskt underhåll av ledningskonstruktionen och dels av röjning av
ledningsgatan.
Ledningar i regionnätet ska enligt lagstiftningen vara trädsäkrade, vilket innebär att inga träd
vid fall ska kunna nå ledningarna och orsaka skador på dem. Detta görs genom att vegetation
inom den så kallade skogsgatan röjs. För denna ledning kräver skogsgatan en bredd på ca 3040 meter. Även utanför detta område, inom den så kallade ledningsgatan, tas träd ner som är så
höga att de vid fall riskerar att nå ledningarna. Röjning av ledningsgatan sker regelbundet.
Kemiska bekämpningsmedel används inte. Planerat underhåll genomförs med ett intervall
på mellan 8 och 10 år.
Ledningsgatan i en skogsmiljö är ofta en från omgivningen avvikande biotop som bibehålls
under ledningens hela livstid. Ledningsgator har konstaterats utgöra värdefulla biotoper
som gynnar ett flertal växter, insekter och fåglar. Dessutom ger de ett tillskott av nyttigt
bete för klövdjur.
sid 21/41
6
Beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
6.1
Landskapsbild
6.1.1 Beskrivning
Omgivande landskap är relativt kuperat och skogsbevuxet med inslag av våtmarker och
sjöar. Den större sjön Stor-Laxsjön finns i närområdet.
6.1.2
Konsekvensbedömning
Den planerade kraftledningen kommer att medföra en viss förändring av landskapsbilden.
Mest påtaglig blir förändringen i tidigare relativt opåverkade områden där ingen
samordning med annan infrastruktur är möjlig.
Genom skogsmark måste en cirka 30 - 40 meter bred ledningsgata avverkas. I öppnare
terräng, som t.ex. intill myrmark, kommer ledningen att synas mer. Inverkan i landskapet
blir något större vid stolpplaceringarna än i spannen.
6.2
Markanvändning, bebyggelse och planer
6.2.1 Beskrivning
Markanvändningen inom utredningsområdet består i huvudsak av skogsbruk. En stor andel
av fastigheterna ägs av Svenska Cellulosa AB (SCA) som bedriver ett storskaligt
skogsbruk. Det finns även ett fåtal mindre skogsbruksfastigheter. De flesta av dessa
fastigheter är koncentrerade till området kring stationen vid Jenåsen samt ett område söder
om Bredsjön.
Bebyggelsen är mestadels mycket gles men några bostadshus finns vid Bredsjön och längs
med länsväg 681. Närmaste bostadshus ligger mer än 200 meter från ledningens planerade
sträckning.
Översiktsplaner från de kommuner som berörs av ledningen har inhämtats. Nedan beskrivs
hur markanvändningen kring ledningssträckningen är angivet i respektive kommuns
översiktsplan.
Det området som är beläget inom Härnösands kommun är i kommunens översiktsplan
angivet som skogsbruk samt jordbruk och gles bebyggelse.
Inom Timrå kommun är marken där ledningen planeras angiven som skogsbruk med extra
hänsynstagande till friluftsliv och naturvård (ÖP 1990) samt skogsbruk och vindkraft
respektive fritidshusbebyggelse och skogsbruk (enligt kartunderlag till pågående
översiktsplanering).
sid 22/41
Sundsvall kommun har en ny gällande översiktsplan sedan 26 maj 2014, Sundsvall 2021.
Enligt den passerar ledningen genom ett område som anges som område där stora
vindkraftanläggningar föreslås.
6.2.2
Konsekvensbedömning
Den planerade ledningen bedöms få små konsekvenser för bebyggelsen och kommunala
planer. En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparkerna är att elproduktionen kan
omhändertas.
6.3
Naturmiljö
6.3.1
Beskrivning
I tillståndsarbetet har hänsyn tagits till identifierade naturmiljöintressen. Intresseområden
har inhämtats digitalt från Länsstyrelsen samt Skogsstyrelsen.
En utförlig naturvärdesinventering i kombination med en översiktlig fågelinventering
genomfördes under hösten 2013 utmed hela ledningssträckningen. En huvudsträckning
inklusive alternativa delsträckor inventerades och resultatet från denna användes som
beslutsunderlag inför val av sträckning. En kompletterande inventering har även
genomförts under maj 2014 för att kartlägga sent tillkomna ändringar och alternativ för den
planerade ledningen.
Vidare har E.ON Elnät även tagit del av vindkraftexploatörernas naturvärdesinventeringar i
planeringsarbetet för ledningen.
En naturvärdes- och fågelinventering är bilagd denna MKB i bilaga 5a och 5b.
Intressekartor med naturmiljöintressen återfinns i bilaga 2b och 2c. I bilaga 2a återfinns
identifierade intressen även från vindkraftexploatörens naturvärdesinventeringar.
Observera att områdenas utbredning och klassning kan skilja sig något åt men att det är
beskrivningarna i bilaga 5a och 5b som i första hand gäller för ledningsprojektet.
Ledningen planeras i närheten eller i direkt anslutning till följande naturmiljöintressen:
Sumpskogar
Riksintresse rennäring
Nyckelbiotop SCA
Naturvärden
Naturvårdsobjekt
Natura 2000
Naturreservat
sid 23/41
Närliggande naturmiljöintressen visas i figur 7 samt i ovan nämnda bilagor.
Figur 7. Närliggande naturmiljöintressen
Ledningen kommer att förläggas i närheten av flera områden med sumpskog. Inom ca 100
meter från planerad ledningssträckning finns 21 sumpskogsområden som består av
fuktskog, myrskog, kärrskog samt övrig fuktskog.
I området där ledningen avser att korsa Bredsjöån kommer den planerade
ledningssträckningen att korsa område av riksintresse för rennäring.
Inom ca 200 meter längs den planerade ledningen finns sju områden angivna som
nyckelbiotop SCA. Ett område ligger ca 50 meter ifrån ledningen, fyra områden ca 60
meter från ledningen och övriga två på mer än ca 150 meters avstånd. Områdena består av
barrnaturskog, gransumpskog, bäckskog, lövrik barrnaturskog samt hällmarksskog.
Resultaten från naturvärdesinventeringarna visade att det inom ca 300 meter från planerad
ledningssträckning finns ett område med mycket höga naturvärden (vid Normarksåsens
sid 24/41
sluttning) och två områden med vissa naturvärden (vid Åsvedjeberget respektive
Fäbodmyrorna), se karta i bilaga 2a.
Inom ca 200 meter från den planerade ledningen finns två områden angivna som
naturvårdsobjekt, Kråktjärn och Norrmarksåsen respektive Skog runt Kroksjön-Eksjön.
Ledningen kommer att korsa det förstnämnda området då ledningen planeras parallellt med
en befintlig luftledning som idag korsar naturvårdsobjektet.
Knappt 700 meter från planerad ledningssträckning finns Örasjöbäcken-Storsvedjan, ett
område angivet som Natura 2000 samt naturreservat.
Utöver ovanstående berörs flera strandskyddade områden.
6.3.2
Konsekvensbedömning
Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till identifierade naturintressen med högre
miljövärde. Vid Normarksåsens sluttning planeras dock ledningen genom ett område med
mycket högt naturvärde. Området kring Normarksåsen hyser stora naturvärden och en
väldigt utmanande terräng för ledningsbyggnation med sina branter, sjöar och våtmarker.
E.ON Elnät har bedömt parallellgång med befintlig ledning som det mest lämpliga
alternativet för att minimera markintrånget i det naturkänsliga området samtidigt som de
tekniska förutsättningarna för ledningsbyggnationen kan uppfyllas.
E.ON Elnäts utgångspunkt är att inga ingrepp ska behöva göras i nyckelbiotoper och
Skogsstyrelsen kommer att kontaktas om åtgärder likväl kan få en påverkan. Vid
detaljprojekteringen finns visst utrymme att anpassa ledningsgatan för största möjliga
hänsyn men som ledningen planeras bör inga nyckelbiotoper få en direkt påverkan.
Sju områden med sumpskog berörs direkt av ledningssträckningen. E.ON Elnät strävar
efter att anpassa stolpplaceringarna för att minimera intrånget i sumpskogsområdena.
I samband med ledningsbyggnationen behöver skog i området tas ned. För att undvika
skador på naturintressen i ledningsgatan i samband med uppbyggnad och
underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas, genom att t.ex.
minimera terrängkörning med maskiner. Tekniska hjälpmedel, såsom grävmaskinsplattor
och mobila broelement, kan även användas för att minska risken för att betydande
naturmiljöer förstörs.
sid 25/41
6.4
Kulturmiljö
6.4.1
Beskrivning
Det finns några kända fornlämningar i närområdet till den planerade ledningen. Tre är
klassificerade som övriga kulturhistoriska lämningar, en som fast fornlämning, en som
bevakningsobjekt samt en som ”uppgift om”. Samtliga är inhämtade digitalt från
Riksantikvarieämbetet.
RAÄ nr/ID
Fornlämningstyp
Avstånd från ledning
Viksjö 45:1
Fäbod
Ca 30 meter
Viksjö 208
Husgrund, historisk tid
Ca 100 meter
Viksjö 95:1
Lägenhetsbebyggelse
Ca 60 meter
Viksjö 200
Gränsmärke
Ca 100 meter
Viksjö 201
Brytningsyta
Ca 100 meter
Ljustorp 309:1
Område med fossil åkermark
Ca 180 meter
Tabell 1. Fornlämningar inom ca 200 meter från planerad kraftledningssträckning
Se även bilaga 2d-e för en illustration över närliggande kulturmiljöintressen.
6.4.2
Konsekvensbedömning
Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar genom att
stolpplaceringarna anpassas så att fornminnen kan undvikas. Om tidigare ej kända
fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till
länsstyrelsen.
Ledningen planeras genom ett område som till stora delar består av terräng som sannolikt
varit olämplig för förhistorisk och historisk bosättning. Området är relativt välinventerat så
sannolikheten att det ska finnas hittills okända fornlämningar i den planerade sträckningen
bedöms av länsstyrelsen som relativt liten. Länsstyrelsen har därmed gjort en bedömning
att inte ställa krav på att ledningsbygget föregås av en arkeologisk utredning.
6.5
Friluftsliv
6.5.1
Beskrivning
I närområdet bedrivs jakt, fiske och skoterkörning. Området utnyttjas även till bär- och
svampplockning samt andra fritidsaktiviteter.
6.5.2
Konsekvensbedömning
En kraftledning kan uppfattas som störande för naturupplevelsen, framförallt när det gäller
sid 26/41
det rörliga friluftslivet där vistelse i orörd miljö ofta är det som eftersträvas. Ljud kan
uppstå kring kraftledningen och upplevs ibland som störande och obehagligt. Strövande i
skog och mark kan begränsas under ledningens byggskede. Andra, mer positiva,
konsekvenser av kraftledningar är att naturen kring ledningen blir relativt lättillgänglig för
allmänheten. Detta medför att det rörliga friluftslivet med t.ex. bär- och svampplockning,
skidåkning och skoterverksamhet är vanliga längs med en kraftledningsgata.
6.6
Infrastruktur
6.6.1
Beskrivning
Den planerade sträckningen för ledningen passerar flertalet skogsbilvägar, men endast en
statlig väg korsas. Det är en tertiär länsväg med vägnummer 681. Inga vägar eller järnvägar
av riksintresse berörs av sträckningen.
Inom närområdet finns flera kraftledningar i stam-, region- och lokalnäten. Två
stamnätsledningar behöver korsas av av den planerade kraftledningen och två
regionnätsledningar kan utnyttjas för samlokalisering.
Planer på stora vindkraftetableringar finns i området, något som den planerade ledningen
är en konsekvens av.
6.6.2
Konsekvensbedömning
Hänsyn kommer att tas till de krav som finns för korsning av luftledningar.
Den planerade ledningen kommer att passera genom delar av Hästkullens vindkraftpark.
Ett visst säkerhetsavstånd måste hållas mellan planerad ledning och vindkraftverk för att
skydda ledningen från iskast, samt medge plats för helikopterinspektion inför underhåll.
Aktuell ledningssträckning bedöms dock inte komma i konflikt med de vindkraftverk som
planeras inom vindkraftparkerna.
6.7
Rennäring
6.7.1
Beskrivning
Det finns flera aktiva samebyar i närområdet vilka förutom Sametinget givits möjlighet att
samråda. De identifierade samebyarna är Voernese sameby, Raedtievaerie sameby,
Jovnevaerie sameby, Jijnjevaerie sameby samt Ohredahke sameby.
6.7.2
Konsekvensbedömning
Vid anläggande av nya ledningsgator i rennäringsområden så kan ibland rörelsemönstret
hos renarna ändras under de första åren. Det finns studier som visar att renar av
energisparande skäl använder kraftledningsgator som vandringsvägar. Det kan innebära
problem när man vill flytta renarna i samlad trupp. För det fallet finns det möjlighet att
exempelvis uppföra plankavskärmningar vid lämpliga platser för att skapa avbrott i
sid 27/41
oönskad renströvning. Samrådet har inte påvisat att dessa åtgärder är nödvändiga, men
skulle behov påvisas så strävar E.ON Elnät efter att ta rimlig hänsyn till eventuella
rennäringsintressen.
Enligt samrådsinformation har Jijnjevaerie sameby samt Ohredake sameby inget att erinra
mot planerad ledningssträckning. Övriga samebyar har inte inkommit med någon
information om hur området eventuellt nyttjas.
6.8
Boendemiljö, hälsa och säkerhet
6.8.1
Beskrivning av ljudeffekter och buller
Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna.
Det är främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som
koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas
undersida vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett
”sprakande” ljud. På en torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som
alstras är mycket lågt och normalt ej hörbart.
Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 –Alstring av ljud och luftföroreningar
rekommenderas att ljud från kraftledningar överstigande 40-45 dB(A) bör undvikas. Dessa
ljudnivåer är dock mycket ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid
ledningar med högre spänning än 400 kV.
Under byggskedet kan buller från anläggningsmaskiner och transportfordon upplevas som
störande av närboende. En del arbetsmoment är i sig själva också bullerframkallande.
6.8.2
Konsekvensbedömning
Eftersom närmaste bostadshus är beläget mer än 200 meter från planerad ledning och det
buller som förväntas uppkomma i samband med byggnation är mycket tidsbegränsat,
bedöms påverkan på boendemiljön bli liten.
Påverkan från ledningens ljudeffekter bedöms som relativt liten men är också väldigt
subjektivt. Andelen befintliga ledningar på högre spänningsnivåer är omfattande i området
och närboende förväntas vara vana vid eventuella ljudeffekter som kan uppstå.
6.8.3
Elektriska och magnetiska fält
Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och
magnetiska fält. Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och
distribution samt slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö,
kring kraftledningar, transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel
mikrovågsugn, hårtork och dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och
frekvens och sträcker sig från låga frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via
radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött, synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och
sid 28/41
gammastrålning. I Sverige avger elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50
Hz.
För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger
upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten
kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och
byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från
elanläggningar utanför huset.
Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (μT). Magnetiska fält alstras av den ström som
flyter i ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av
variationerna i elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto
starkare blir ledningens magnetfältsbidrag. Magnetfältet avtar snabbt med avståndet från
ledningen.
Man vet fortfarande ganska lite om hur magnetfält påverkar människor och djur.
Forskningsarbetet avseende de magnetiska fältens påverkan pågår, men i dagsläget har det
inte kunnat fastställas ifall det finns några skadliga hälsorisker. Några gränsvärden för
magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns inte framtagna av svenska
myndigheter. E.ON Elnät tillämpar den vägledning för beslutsfattare som formulerats av
fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,
Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) och gavs ut 1996:
”Myndigheternas försiktighetsprincip för lågfrekventa elektriska och magnetiska fält”.
Myndigheterna rekommenderade gemensamt:
”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och
konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som
kan anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader
bör man redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att
exponeringen begränsas”.
Vidare ger Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålsäkerhetsmyndigheten följande rekommendationer vid samhällsplanering och
byggande, om det kan genomföras till rimliga kostnader (Magnetfält och hälsorisker 2009):
Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas.
Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger
förhöjda magnetfält.
Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i
hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer.
sid 29/41
6.8.4
E.ONs magnetfältspolicy
E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.
Vi för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.
Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.
Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.
Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och
magnetiska fält och tar människors oro på allvar.
Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.
6.8.5
Magnetfält från aktuell ledning
Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning beror på avståndet mellan
punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och strömmens storlek
(belastning).
En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög
belastning förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög.
Periodvis kan en ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en
planerad ledning baseras på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens
årsmedelbelastning. E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer
att alstras av 130 kV-ledningen.
Beräknat magnetfält på olika avstånd från centrum på en enkel 130 kV ledning i
rörstolpsutförande framgår av figurerna 8-10. Olika delsträckor redovisas eftersom
tillkommande vindkraftproduktion förändrar lastförutsättningarna i elnätet. Beräkningarna
avser alstrat fält 1 meter ovan markytan. För beräkningarna har antagits att medelhöjden i
linspannet är 11 meter.
sid 30/41
Figur 8. Beräknat magnetfält (µT) för enkel 130 kV rörstolpsledning på sträckan Hästkullen Norra Hästkullen Södra.
För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µT) cirka 20
meter från ledningens centrum.
sid 31/41
Figur 9. Beräknat magnetfält (µT) för enkel 130 kV rörstolpsledning (med duplexbestyckning) på sträckan
Hästkullen Södra - Högåsen.
För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µT) cirka 45
meter från ledningens centrum.
sid 32/41
Figur 10. Beräknat magnetfält (µT) för enkel 130 kV rörstolpsledning (med duplexbestyckning) på sträckan
Högåsen-Jenåsen.
För aktuell delsträcka beräknas magnetfältet att understiga 0,4 mikrotesla (µT) cirka 50
meter från ledningens centrum.
6.8.6
Konsekvensbedömning
Ledningen planeras på ett väl tilltaget avstånd från befintliga bostadshus och magnetfältet
bedöms inte avvika från normalt bakrundsvärde vid dessa bostadshus. Ledningen bedöms
därmed inte ge några negativa konskevenser ur magnetfältssynpunkt med avseende på
boendemiljö.
sid 33/41
7
Andra studerade alternativ
Enligt MB (6 kap. 7§ 4pt.) ska en MKB innehålla en redovisning av alternativa platser, om
sådana är möjliga, och alternativa utformningar, samt en motivering varför ett visst
alternativ valts.
7.1
Alternativ lokalisering
Syftet med aktuell kraftledning är att ansluta elproduktionen från vindkraftanläggningarna
Björnlandshöjden, Hästkullen samt Högåsen till det allmänna elnätet.
Inför föreliggande planerings- och tillståndsarbete har E.ON Elnät haft en dialog med det
statliga affärsverket Svenska Kraftnät för att bestämma var anslutning mot stamnätet kan
ske. De i närområdet planerade vindkraftparkernas lokalisering i kombination med
tillgänglig kapacitet har utmynnat i att stamnätsstationen vid Nysäter blivit anvisad som
anslutningspunkt av Svenska Kraftnät.
Den alternativutredning som redovisas i projektet, se avsnitt 4, har utgått ifrån anvisad
anslutningspunkt vid Nysäter och planerade transformatorstationer vid vindkraftparkerna.
Inom ramen för tillståndsarbetet har flera möjliga stråk- och sträckningsalternativ tagits
fram och analyserats.
7.2
Utvärdering av alternativ samt val av aktuellt huvudalternativ
Under samråden inkom information och synpunkter som ledde fram till val av stråk och
flera framtagna sträckningsalternativ för kraftledningen. Vidare har E.ON Elnät låtit göra
en naturvärdesinventering i området där resultatet användes vid framtagande av
sträckningsalternativen. Här följer en kort sammanfattning av de val som gjorts under
processen.
Processen inleddes med att ett större område studerades och utifrån möjliga lägen för
planerade stationer och vindkraftparkernas utformningar identifierades ett
utredningsområde för kraftledningen. Inom detta område togs sedan ett antal stråk fram.
Dessa stråk togs fram utifrån den information som inhämtats om natur- och
kulturmiljöförutsättningar, information om bostäder i området, tekniska och ekonomiska
aspekter samt kända markförhållanden. Stor Laxsjöns utbredning vägdes också in då denna
sjö ej ansågs lämplig att korsa. Utredningsområdet och de ursprungliga stråken användes
som underlag för ett tidigt samråd med berörd länsstyrelse och berörda kommuner, se karta
i figur 11.
Utifrån de synpunkter som framfördes i det tidiga samrådet justerades stråken inför
stråksamrådet. Sammanfattningsvis resulterade det tidiga samrådet i att stråk 1, 2 och 14
enligt figur 11 avfärdades samt att något mindre tillägg gjordes. Det var synpunkter från
sid 34/41
Figur 11. Stråk och utredningsområde vid det tidiga samrådet
länsstyrelsen som ledde till att stråken togs bort från fortsatt utredning. Stråk 1, samt
indirekt stråk 2, togs bort på grund av ett stort fångstgropssystem där osäkerhet rådde om
en kraftledning kunde dras i stråket utan att skada någon fornlämning eller ej. Stråk 14
valdes bort på grund av att potentiella naturreservatsobjekt berördes.
Därefter hölls ett bredare samråd, med stråk och utredningsområde enligt figur 3. Till detta
samråd bjöds förutom länsstyrelsen och berörda kommuner, även flertalet berörda
myndigheter och organisationer samt berörda markägare in. Efter detta samråd kunde
ytterligare stråk avfärdas eller justeras, vidare tillkom ett par alternativ. I figur 12
presenteras ett internt diskussionsunderlag som togs fram efter stråksamrådet, i kartan visas
avfärdade stråk i grått och nytillkomna stråk i lila. I rött visas de stråk som E.ON Elnät
beslutade att fortsätta utvärdera inför framtagandet av sträckningar. Nedan följer en
förklaring kring de bedömningar som gjorts. Vid hänvisningar till stråk se kartan i figur 12.
Mellan det i norr föreslagna stationsalternativet vid Stor-Skälsjön och vindkraftparken
Hästkullen finns ett stort sammanhängande våtmarksområde. På grund av områdets höga
naturvärden bedömdes stråk A väster om Hästkullen samt stråk B, C och E som olämpliga.
Området används även av Ohredahke sameby och anses som olämpligt för kraftledningen.
sid 35/41
Figur 12. Diskussionsunderlag – efter stråksamråd
En bedömning gjordes att stråken som utgår från stationsförslaget vid Jenåsen är att
föredra, dvs. stråk F, G, H, J och K. Av dessa ansåg länsstyrelsen stråk J och G som
olämpliga på grund av naturvårdsintressen. Sammantaget förordades stråk H som det bästa
alternativet då det inte påverkar några naturintressen och dessutom inte passerar i närheten
av bostadshus.
Eftersom stråk F korsar flera mindre skogsbruksfastigheter, samt passerar i närheten av
bostadshus lades det lila alternativet norr om stråk F till utredningen. Alternativet undviker
de mindre skogsfastigheterna helt, men passerar nära bostadshus nordväst om Bredsjön.
Vidare tillkom en breddning av stråk H in mot Högåsens vindkraftpark, samt ett nytt stråk
mellan stråk I och L. Breddningen av stråk H gjordes för att göra det möjligt att undvika
fragmentering av mindre skogsbruksfastigheter söder om Högåsens vindkraftpark. Det nya
stråket togs fram som ett alternativ då både stråk I och L berör natur- och
kulturmiljöintressen.
Därefter inleddes processen att ta fram sträckningar ur de framtagna och utvärderade
stråken. I figur 13 visas de preliminära 16 sträckningsalternativ som arbetades fram ur
stråken. Inför sträckningssamrådet begränsades antalet alternativ, motiveringen till dessa
bedömningar samt en beskrivning av framtagna sträckningar följer nedan, vid hänvisningar
till sträckningsnummer se figur 13.
sid 36/41
Figur 13. Preliminära sträckningar efter stråksamrådet
Ur stråk F och K togs sträckningsalternativ 1 och 3 fram. Sträckning 4 var resultatet från
ett nytillkommet stråk. Ur stråk H togs sträckningsalternativ 2 fram, samt en förbindelse
skapades, 1b, mellan stråk 1 och 2 för att öka kombinationsmöjligheterna ytterligare. Inför
sträckningssamrådet beslutades det att gå vidare endast med det sydligaste alternativet
sträckning 2. De faktorer som vägde in var dels att sträckning 2 på de sista 4,5 km in till
stationen i Jenåsen kan samlokaliseras med en ny 40 kV ledning, sträckningen berör
förhållandevis få naturmiljöintressen och inga bostadshus.
På delen närmst mot Hästkullens vindkraftpark togs fyra alternativa sträckningar fram,
sträckningarna 5-8. Inför sträckningssamrådet avfärdades dock sträckning 5 som tagits
fram ur stråk I. En ledning i denna sträckning hade troligen kunnat samlokaliseras med en
befintlig 40 kV ledning, men dels på grund av att den påverkar både länets längsta
fångstgropssystem och dels på grund av tillkommande områden med höga naturvärden
som identifierats i naturvärdesinventeringen bedömdes sträckningen som mindre lämplig.
Beträffande sträckningarna 6-8 så togs dessa alternativ fram som olika möjligheter delvis
beroende av slutgiltig placering av Högåsens transformatorstation.
sid 37/41
Ur norra delen av stråk L togs sträckningsalternativ 9 fram. Sträckningen kan i sin helhet
samlokaliseras med den befintliga 40 kV kraftledningen som passerar öster om StorLaxsjön. Sträckningen förbinder de södra stråkalternativen med stationen i Hästkullen.
Precis som den befintliga luftledningen berör sträckningsalternativ 9 naturvårdsobjekt vid
namn Kråktjärn och Norrmarksåsen. Alternativet medför en breddning av den befintliga
ledningsgatan men denna är totalt sett mindre än vid placering i helt obanad terräng. För
sträckningalternativ 9 fanns inga ytterligare alternativ framtagna till sträckningssamrådet
men, som nämndes ovan, fanns tidigare i processen en dragning öster om sjöarna Skinnen
och Eksjön, se stråk 14 i figur 11. Stråket berörde potentiella naturreservatsobjekt och
därför ansågs en etablering intill befintlig ledningsgata som bästa möjliga alternativ för att
inte fragmentera landskapet ytterligare.
I vindkraftparken Hästkullen planeras två stationer, förutom den som finns i anslutning till
delsträckning 9 krävs ytterligare en station i norra delen av vindkraftparken som
samlingspunkt för det interna elnätet med ändamålet att transformera upp spänningen till
130 kV. Från den norra stationen togs delsträckningsalternativ 14 och 15 fram. Båda
alternativen ingick i sträckningssamrådet, sträckning 15 innebär en något längre
ledningslängd och den passerar till större del utanför vindparkområdet.
Efter genomförda stråksamråd fastställdes vindkraftparkernas stationsplaceringar, samt
dess antal. Detta arbete gjordes i samråd med vindkraftexploatörerna och utgjorde även ett
viktigt underlag i framtagningen och val av sträckningsalternativ. De största
förändringarna föranleddes av fastställandet av station Jenåsen samt de två stationerna
inom Hästkullens vindkraftpark.
De alternativa sträckningar som funnits med i sträckningssamrådet utvärderades och
sträckning 6, enligt figur 13, valdes framför sträckning 7 och 8 efter önskemål från
vindkraftexploatörerna. Vidare genomfördes en kompletterande naturvärdesinventering vid
sträckningarna 14 och 15. Resultatet visade att sträckning 15 påverkade fler naturvärden
och alternativet valdes därmed bort.
Sammantaget har ett stort antal stråk- och sträckningsalternativ utvärderats under
processens gång där föreslaget huvudalternativ anses vara bästa möjliga sträckning för att
uppfylla ändamålet om att ansluta tillkommande vindkraftproduktion till det allmänna
elnätet.
7.3
Alternativ teknisk lösning
Luftledning är vanligt förekommande i områden med gles till måttlig bebyggelse. Förutom
att det är ett ekonomiskt fördelaktigt alternativ, är även felsökning och reparation vid ett
eventuellt driftavbrott enklare vid val av luftledning än för markförlagd kabel.
sid 38/41
Markförlagd kabel är vanligast vid korta kabelsträckor inom tät bebyggelse och ger en
mindre påverkan på landskapsbilden. Markförläggning av kabel innebär markarbeten
såsom schaktning, kabeldragning och markåterfyllning. För en markförlagd kabel är
magnetfälten mindre än för en luftledning men det är avsevärt svårare att lokalisera och
reparera fel som uppkommer på markförlagda kablar. Det kan även bli aktuellt att byta ut
långa kabelsträckor vid fel. För produktionsanläggningar av denna omfattning är det av
stor vikt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt.
Vid överföring av el skapas värme i faslinorna/kablarna på grund av överföringsförluster.
En luftledning har bättre kylning än nedgrävda kablar, vilket medför att det krävs mycket
grövre ledararea i markkabelförband än i en luftledning för att få motsvarande kapacitet.
För detta projekt anses ett utförande som luftledning vara mest lämpligt.
8
Samlad bedömning
Ledningen planeras huvudsakligen i obanad terräng med några samordningsmöjligheter
med befintlig infrastruktur.
Bedömningen är att hänsyn ska kunna tas till samtliga identifierade kulturmiljöintressen.
Ledningen planeras genom ett område som till stora delar består av terräng som sannolikt
varit olämplig för förhistorisk och historisk bosättning. De kulturmiljövärden som är
identifierade kommer att undvikas.
Ingrepp kommer att krävas i ett mycket högt naturvärde på grund av teknisk
genomförbarhet i ett naturvärdesrikt område. E.ON Elnäts bedömning är att en
samlokaliserad placering med ett mindre markintrång är det mest lämpliga i den lokalt
utmanande och känsliga naturmiljön. Andra alternativ som utvärderats anses inte uppfylla
ändamålet på ett sammanvägt bättre sätt.
Med den information som sökanden erhållit från rennäringen bedöms inga betydande
konsekvenser uppstå.
Ledningen kommer att innebära en påverkan på landskapsbilden och det rörliga
friluftslivet men kan även underlätta andra fritidsintressen som t.ex. bär- och
svampplockning, skidåkning och skoterverksamhet i kraftledningsgatan.
Den planerade ledningen bedöms inte få några betydande konsekvenser för bebyggelsen
och kommunala planer.
sid 39/41
En förutsättning för att kunna uppföra vindkraftparken är att elproduktionen kan
omhändertas. I detta projekt bedöms luftledning var det bästa tekniska alternativet för att
tillgodose kraftledningens syfte.
Baserat på inkomna samrådsyttranden, miljömässiga, tekniska samt ekonomiska
förutsättningar har det enligt bedömning mest lämpliga sträckningsalternativet valts.
Sammantaget bedöms den valda sträckningen för ledningen ge en för ändamålet liten
påverkan på miljön.
sid 40/41
Referenser
Tryckta källor
Ellagen (1997:857)
Miljöbalken (1998:808)
Naturvårdsverkets rapport nr 3147 – Alstring av ljud och luftföroreningar
Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält, 1996.
(Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och
Strålskyddsinstitutet)
Magnetfält och hälsorisker, 2009. (Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket,
Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten)
Digitala källor
Digitalt material har hämtats från:
Länsstyrelsen: www.gis.lst.se/lstgis
Riksantikvarieämbetet: www.raa.se
Skogsstyrelsen: www.skogsstyrelsen.se
Sundsvalls kommun: www.sundsvall.se
Timrå kommun: www.timra.se
Härnösands kommun: www.harnosand.se
Sametinget: www.sametinget.se
sid 41/41
