E.ON Elnät Sverige AB
Nobelvägen 66
205 09 Malmö
eon.se
T 040 - 25 50 00
Samrådsunderlag
Ny 130 kV ledning mellan
Bredhälla och Horshaga i
Uppvidinge kommun
December 2016
Bg: 5967-4770
Pg: 428797-2
Org. Nr: 556070-6060
Säte: Malmö
Projektorganisation
E.ON Elnät Sverige AB
205 09 Malmö
eon.se
SWECO Energuide AB
Box 34044
100 26 Stockholm
www.sweco.se
Rapporten har upprättats av Hanna Markström
För kartor i underlaget innehas rättighet:
© Lantmäteriet MS2006/02876
sid 2/24
Innehållsförteckning
1 4 Inledning
1.1 Bakgrund
4 1.2 Tillstånd
5 1.3 Tidplan
6 2 Lokalisering och omfattning
7 3 Planer
7 4 Studerade alternativ
8 4.1 Nollalternativ
8 4.2 Val av stråk
8 4.3 Teknisk utformning
9 4.4 Sträckningsförslag
12 5 Beskrivning av berörda intressen och konsekvensbedömning
12 5.1 Landskapsbild
13 5.2 Markanvändning och naturresurser
14 5.3 Naturmiljö
16 5.4 Kulturmiljö
18 5.5 Friluftsliv
19 5.6 Infrastruktur
19 5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
20 6 Kumulativa effekter
22 7 Preliminär innehållsförteckning MKB
22 Bilagor
1. Översiktskarta, skala 1:40 000 och 1:150 000 (A4)
2. Karta med intressen för kultur- och naturmiljö mm, skala 1:25 000 (A3)
3. Tabell med identifierade intressen
sid 3/24
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Stena Renewable AB (nedan Stena) och Statkraft Sverige AB (nedan Statkraft) planerar att
uppföra tre nya vindkraftparker kring Horshaga i Uppvidinge kommun i Kronobergs län.
Vindkraftparkerna, benämnda Horshaga, Älmedal och Rosenholm, ligger alla några
kilometer väster om Åseda, se figur 1 nedan. E.ON Elnät Sverige AB (nedan E.ON Elnät),
som har nätkoncession för aktuellt område, har fått förfrågan om att ansluta den planerade
vindkraften till överliggande elnät.
Figur 1. Översikt över planerade vindkraftetableringar i området runt Horshaga i Uppvidinge kommun.
För att ansluta vindkraftparkerna planerar E.ON Elnät att uppföra en ny 130 kV ledning
mellan Bredhälla och Horshaga. Bolaget kommer också att behöva uppföra en ny
transformatorstation i anslutning till vindkraftpark Rosenholm, en station som E.ON Elnät
valt att benämna Horshaga. För att särskilja denna transformatorstation från
sid 4/24
anslutningspunkten till vindkraftpark Horshaga, har anslutningspunkten till
vindkraftparken fått benämningen Ösjöbol (se figur 1). Transformatorstationen vid
Horshaga kommer att transformera från 24 kV till 130 kV.
Vindkraftpark Rosenholm, som ligger i anslutning till planerad transformatorstation
Horshaga, kommer att anslutas direkt till stationen. För att ansluta vindkraftparkerna
Horshaga och Älmedal planerar E.ON Elnät att bygga ytterligare ledningar, en ledning
mellan Horshaga och Ösjöbol samt en ledning mellan Horshaga och Älmedal. Dessa
ledningar kommer att byggas som 24 kV ledningar vilket innebär att de omfattas av E.ON
Elnäts nätkoncession för område. Dessa ledningar hanteras således i separata processer, i
enlighet med gällande lagstiftning. Vid Ösjöbol och Älmedal kommer fördelningsstationer
att uppföras för att samla upp producerad el från vindkraften för vidare överföring till
elnätet via planerade 24 kV ledningar.
E.ON Elnät avser att ansöka om tillstånd (nätkoncession för linje) för 130 kV ledningen
mellan Bredhälla och Horshaga och har anlitat Sweco för att hantera miljö- och
tillståndsfrågorna. Detta samrådsunderlag behandlar denna ledning.
Under september och oktober 2016 har E.ON Elnät genomfört samråd avseende olika stråk
för den planerade ledningen. Utifrån tillgänglig information om området samt utifrån de
synpunkter som kommit in i samrådet har stråken utvärderats mot varandra. Sammantaget
har en sträckning inom stråk 1 bedömts som mest lämpligt.
1.2 Tillstånd
För att få bygga och använda en 130 kV kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för
linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan
om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen (1997:857) ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med
vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra
beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Miljöbalken ställer
krav på utredning av alternativa lokaliseringar och utformningar. Ansökan om
nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession erhålls
gäller den i regel tills vidare.
För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av
rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt.
Kraftledningar med en spänning på 24 kV och lägre omfattas i det aktuella området av
nätkoncession för område enligt ellagen (1997:857). Det innebär ett förenklat förfarande
och ledningarna kräver inte separata nätkoncessioner för linje. Samråd kommer att ske med
Länsstyrelsen enligt 12 kap. 6 § miljöbalken avseende sträckningar och utformningar.
Andra nödvändiga tillstånd kommer också att sökas i enlighet med gällande lagstiftning.
sid 5/24
1.2.1
Genomförande av samråd
Inför ansökan om tillstånd för att få uppföra och driva den planerade kraftledningen
genomförs samråd enligt 6 kap 4 § miljöbalken. Samråd ska enligt miljöbalken i första
hand genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda särskilt berörda.
Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens
bedömning (6 kap 5 § miljöbalken) ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter,
kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för
berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början
samråda brett med samtliga instanser.
Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med
Länsstyrelsen och berörda kommuner under april 2016. Skriftligt samråd med berörda
myndigheter, organisationer och fastighetsägare avseende föreslagna ledningsstråk
genomfördes sedan under september och oktober 2016. Allmänheten informerades om
projektet genom kungörelser i Magasinet i Växjö den 29 september, i
Växjöbladet/Kronobergaren den 30 september och i Smålandsposten den 1 oktober.
Information om projektet och komplett samrådsunderlag har funnits tillgängligt på E.ON
Sverige AB:s webbsida (eon.se/regionnat). Materialet har även gått att beställa i
pappersform från angivna kontaktpersoner. Den information och de synpunkter som
framkommit i stråksamrådet har sedan, tillsammans med övrig information om området,
legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag.
Berörda parter ges härmed ytterligare ett tillfälle att inkomma med eventuella synpunkter
rörande projektet, denna gång avseende framtaget sträckningsförslag. Sträckningen följer i
sin helhet befintlig kraftledning och utgör kortaste vägen mellan planerade
anslutningspunkter. E.ON Elnät vill betona att det redovisade sträckningsförslaget i detta
skede inte är fastslaget. Ändringar av ledningens sträckning kan bli aktuella efter
genomfört sträckningssamråd och det kan innebära att ytterligare samråd behöver
genomföras. Utfallet av sträckningssamrådet kommer således, tillsammans med vad som
tidigare framkommit, att styra upplägget för det fortsatta arbetet med att ta fram en
slutgiltig ledningssträckning.
Allmänheten informeras om sträckningssamrådet genom kungörelser i lokaltidningarna.
1.3 Tidplan
Samråd inför upprättande av ansökan om tillstånd för den planerade ledningen utförs, som
nämns ovan, i två steg. Samråd avseende stråk genomfördes under september och oktober
2016 och detta samråd genomförs under december och januari 2016. Ansökan planeras att
skickas in till Energimarknadsinspektionen under första kvartalet 2017.
sid 6/24
2
Lokalisering och omfattning
De tre vindkraftparker som ska anslutas till den planerade kraftledningen ligger i
Uppvidinge kommun i Kronobergs län. Anslutning till befintligt elnät kommer att ske vid
Bredhälla, där E.ON Elnät ska uppföra en ny regionnätsstation. Denna placering har valts
utifrån tidigare genomförd nätoptimeringsutredning, som E.ON Elnät har utfört. Syftet
med utredningen var att klargöra en lämplig fördelningspunkt i elnätet, med avseende på
planerad vindkraft i området. Redan idag finns beslut om att ansluta Stenas vindkraftspark
Tvinnesheda till stationen och det är troligt att det kan tillkomma ytterligare anslutningar
utöver den nu aktuella ledningen. I genomförd utredning har E.ON Elnät undersökt
möjligheten att nyttja befintlig ledning på sträckan Bredhälla-Horshaga-Ösjöbol. E.ON
Elnät har dock konstaterat att det inte finns kapacitet att hänga upp ytterligare faslinor i
befintliga stolpar.
Föreslagen stationsplacering för Horshaga har tagits fram utifrån utformningen och
placeringen av vindkraftparkerna. Läget är centralt placerat mellan vindkraftparkerna och
är beläget intill en väg, vilket minimerar behovet av att ta upp nya vägar. Transport av
transformatorer till planerad station innebär tunga transporter som erfordrar ordentliga
vägar. E.ON Elnät har i ett första läge valt att avgränsa ett större område, inom vilket en
slutgiltig stationsplacering kommer att väljas. Stationsläget för Horshaga är en central
punkt för anslutning av de tre aktuella vindparkerna (Rosenholm, Älmedal och Horshaga)
och det slutgiltiga stationsläget kommer att hamna inom det utpekade utredningsområdet.
Inga synpunkter på placeringen har framkommit i samband med genomfört stråksamråd,
ändringar kan dock bli aktuella utifrån information som framkommer i detta samråd.
3
Planer
Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och
vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan. Gällande
översiktsplan för Uppvidinge antogs i april 2011 och vann laga kraft i juli 2012.
I översiktsplanen finns högt satta mål för uppförandet av produktionsanläggningar för
förnybar energi, såsom vindkraft. Det aktuella området där den nya ledningen mellan
Bredhälla och Horshaga ska uppföras är utpekat som riksintresse för vindkraft och den
aktuella ledningen är en förutsättning för att ansluta planerad vindkraft till elnätet.
Den planerade 130 kV ledningen är förenlig med gällande översiktsplan och stråken berör
inte några områden med gällande detaljplaner.
sid 7/24
4
Studerade alternativ
E.ON Elnät använder sig av en särskild utredningsmetodik som tillämpas för alla större
kraftledningsprojekt. Inledningsvis avgränsas ett utredningsområde, stort nog att rymma
flera alternativa sträckningar. Inom utredningsområdet föreslås därefter flera tänkbara
stråk, normalt stråk för luftledning och för markförlagd kabel. Stråken definieras utifrån de
intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi, samt möjligheten att
följa befintlig infrastruktur. Inom varje stråk kan det finnas flera möjligheter till alternativa
sträckningar.
En genomgång av allmänna intressen för exempelvis natur- och kulturmiljö samt
markanvändning och landskapsbild inom stråken görs som en del av underlaget för beslut
om vilket stråk som är mest lämpligt att utreda vidare och fastställa en sträckning inom.
Inkomna synpunkter under genomfört stråksamråd utgör också en viktig del av
beslutsunderlaget. Andra faktorer som E.ON Elnät tar hänsyn till vid val av stråk är bl.a.
tekniska och ekonomiska aspekter.
Inom det valda stråket definieras därefter ett sträckningsförslag som i sin tur blir föremål
för samråd. Efter avslutat samråd upprättas en MKB för vald sträckning som sedan utgör
en del av ansökan om koncession. En ansökningshandling för vald sträckning
sammanställs därefter och lämnas in till Energimarknadsinspektionen (Ei).
4.1 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att den planerade ledningen mellan Bredhälla och Horshaga inte
kommer till stånd. Detta skulle medföra att vindkraftproduktionen från planerade
vindkraftparker Rosenholm, Älmedal och Horshaga inte kan anslutas till elnätet. Samhället
går då miste om förnyelsebar energi, motsvarande upp till 102 MW installerad effekt. Ur
ett socialt och lokalekonomiskt perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen
som skapas under anläggnings- och driftskedet för ledningarna och
vindkraftsanläggningarna inte blir av.
Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i
förlängningen även vindkraftanläggningarna, skulle medföra uteblir. Det innebär
exempelvis att landskapsbilden inte påverkas och att ingen förändring av natur- eller
kulturmiljö sker.
4.2 Val av stråk
Efter en noggrann utvärdering av genomfört stråksamråd samt utredning av kända
intressen inom studerade ledningsstråk, har E.ON Elnät valt att gå vidare med en
sträckning inom stråk 1. Beslutet grundar sig främst på att en ledningssträckning i detta
stråk kan uppföras parallellt med en befintlig ledning och sträckningen utgör i princip
sid 8/24
kortast möjliga väg mellan planerade anslutningspunkter. En luftledning i nytt stråk (stråk
2) har bedömts som ett mindre lämpligt alternativ då det skulle bli en längre sträckning, ta
helt ny mark i anspråk och medföra större påverkan på landskapsbild och markanvändning.
Markkabel enligt stråk 3 har efter utvärdering också valts bort då det bedömts vara ett
mindre lämpligt alternativ förenat med betydligt högre kostnader (se avsnitt 3.3 nedan).
Samtliga stråk som presenterats i stråksamrådet redovisas i figur 2 nedan.
Figur 2. Stråk som varit föremål för stråksamråd under september och oktober 2016.
4.3 Teknisk utformning
Nya ledningar kan byggas som trädsäkra luftledningar eller som markförlagda kablar. För
den aktuella ledningen har E.ON Elnät valt att förorda ett utförande med trädsäker
luftledning, i parallellgång med befintlig luftledning på hela sträckan.
sid 9/24
Motiven till detta beslut är knutna till leveranssäkerhet, markpåverkan och ekonomi.
Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god då kablarna ligger skyddade, men ett
eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera
veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel och det kan bli aktuellt
att byta ut långa kabelsträckor. En luftledning är mindre skyddad än en markkabel men är
betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att
avbrottstiden för eventuella fel sällan överstiger några dagar.
Luftledningar i regionnätet byggs som trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder
utan att skadas av fallande träd. Detta tillgodoses dels genom en kalavverkad skogsgata
och dels genom avverkning av enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden, se figur 3
nedan. Anledningen till denna utformning är att oplanerade avbrott, enligt Ellagen, sedan
den 1 januari 2011 inte får överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger inom
ledningsägarens kontrollansvar. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det
viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt, då det annars innebär att man står utan
utmatningsmöjlighet och därmed förlorar intäkter. Vid eventuella framtida behov av ökad
överföringskapacitet kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en
luftledning. En markkabel måste däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större
överföringskapacitet.
Figur 3. Principskiss för trädsäker ledningsgata.
Utrett kabelalternativ följer huvudsakligen intill befintliga vägar vilket är att föredra för att
minimera behovet av att anlägga nya vägar. Det leder ofta till att markintrånget kan
minimeras under anläggningsskedet men i många fall även under driftskedet. Totalt krävs
en ca 7 m bred ledningsgata för en markkabel av aktuell dimension under driftskedet.
Markintrånget blir mindre för en markförlagd kabel, även om sträckan blir längre jämfört
sid 10/24
med luftledning. Det erfordras också schaktarbeten, borrning eller sprängning på hela
sträckan. För en luftledning blir det endast aktuellt med schaktarbeten, samt i enstaka fall
sprängning, vid stolpplaceringar. Ur kulturmiljösynpunkt kan markkabel således vara
problematiskt eftersom markpåverkan blir mer omfattande. För en luftledning kan
stolpplaceringarna anpassas för att undvika ingrepp i forn- och kulturlämningar. I det
aktuella området finns det gott om stenrösen och liknande som utgör både fornlämningar
och generella biotopskydd vilket gör schaktarbeten mindre lämpliga.
I stråksamrådet har ett förslag om markkabel i ledningsgatan lyfts fram med motiveringen
att befintlig ledningsgata då skulle kunna nyttjas. Detta alternativ har studerats i ett tidigt
skede men bedömts som olämpligt. Alternativet skulle innebära omfattande påverkan på
natur- och kulturmiljön till följd av erfordrad schakt- och sprängning samt vid anläggande
av vägar. I ledningsgatan finns både fornlämningar och generella biotopskydd där
påverkan inte skulle kunna undvikas. Sträckningen passerar också två våtmarker varav den
största utgör torvtäkt. I dessa områden skulle det inte vara möjligt att markförlägga i
ledningsgatan. Det finns också en del naturvärden, exempelvis blommor och växter som är
kopplade till markskiktet och som således skulle påverkas negativt av schaktarbeten.
Generellt är det för ledningar i regionnätet betydligt dyrare att anlägga en markkabel
jämfört med en luftledning. I det aktuella fallet beräknas kostnaden för ett utförande med
markförlagd kabel bli ca 45 Mkr jämfört med ca 15 Mkr i luftledningsutförande. De
fördelar som ett markkabelalternativ skulle medföra, främst avseende markintrång och
landskapsbild, bedöms inte rimliga i förhållande till de ökade kostnaderna.
Kostnadskalkylen är baserad på EBR:s kostnadskatalog och erfarenheter från tidigare
genomförda projekt.
Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med horisontalplacerade faslinor, troligen i trä
men andra material kan bli aktuella. Stolparna har en höjd på mellan 15 och 25 meter och
ledningen föreslås uppföras parallellt med en befintlig ledning enligt figur 4 nedan. Det
innebär att en breddning med ca 20 m av befintlig ledningsgata erfordras. Utöver ovan
nämnd stolptyp kan det bli aktuellt att använda stolpar av annan typ och/eller annat
material om förhållandena så kräver.
Figur 4. Skiss över aktuell ledningsgata med den planerade nya ledningen i portalstolpar till höger.
sid 11/24
4.4 Sträckningsförslag
Föreslagen sträckning för planerad ledning mellan Bredhälla och Horshaga utgår från
planerad transformatorstation vid Bredhälla och följer befintlig 130 kV ledning i
nordvästlig riktning. Sträckningen passerar öster om Åker, korsar väg 23 och passerar över
Flybo torvtäkt. Ledningen ansluter till föreslaget område för planerad transformatorstation
vid Horshaga. Ledningen följer i sin helhet längs med befintlig kraftledning och sträckan
uppgår till knappt 8 km. Föreslagen ledningssträckning framgår av figur 5 nedan samt i
bilaga 1.
Figur 5 Karta över förordad ledningssträckning.
5
Beskrivning av berörda intressen och
konsekvensbedömning
I detta avsnitt beskrivs nulägessituationen med avseende på landskapsbild, markanvändning, natur- och kulturmiljö, friluftsliv, infrastruktur och boendemiljö mm. En översyn av
kända intressen inom 50 m från föreslagen ledningssträckning har genomförts och
sid 12/24
redovisas i karta i bilaga 2 med beskrivningar listade i tabell i bilaga 3. Benämningar i
kursiv stil nedan hänvisar till identifierade intressen i bilaga 2 och 3. Vidare görs nedan en
preliminär och översiktlig bedömning av de miljökonsekvenser som planerad ledning kan
förväntas medföra.
Digitalt underlag inför bedömningarna har inhämtats från olika myndigheter, främst
Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Därtill redovisas och beaktas
resultat från genomförd naturvärdes- och fågelinventering.
Beskrivningar av berörda intressen och miljökonsekvenser, till följd av den slutgiltiga
sträckningen för den planerade ledningen, kommer att beskrivas närmare i kommande
MKB.
5.1 Landskapsbild
5.1.1 Beskrivning
Området mellan Bredhälla och Horshaga utgörs huvudsakligen av skogsmark med inslag
av våtmarker/sumpskogar samt fossila åkrar med stenrösen och stenmurar. Området är
flackt, utan större höjdskillnader och ligger på en höjd över havet på ca 260-280 meter. I
området finns en del mindre sjöar och gölar samt våtmarksområden. Området är relativt
glest befolkat med samlad bebyggelse i mindre orter som Tvinnesheda, Åker och
Horshaga. Närmaste större tätort är Åseda som ligger ca 5 km öster om föreslagen
ledningssträckning.
Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildsskydd berörs av aktuella stråk.
5.1.2 Konsekvensbedömning
Föreslagen sträckning passerar huvudsakligen genom skogsmark, i glesbygd där kortare
avsnitt med öppet landskap förekommer. Ledningen föreslås uppföras parallellt med en
befintlig ledning. Ledningen kommer att synliggöras för människor vid korsning med
vägar samt i anslutning till öppna landskapsavsnitt som gamla betesmarker och liknande
samt vid Flybo mosse där det idag bedrivs torvtäktsverksamhet.
Den förordade sträckningen med luftledning i parallellgång med befintlig ledning innebär
att befintlig ledningsgata delvis kan nyttjas. Att uppföra ledningen parallellt med befintlig
ledning innebär att man samlar intrånget och infrastrukturen och undviker ytterligare
fragmentering och intrång i landskapet. Ledningen föreslås uppföras i portalstolpar med en
höjd på mellan 15 och 25 m. Stolparna kommer huvudsakligen att vara i samma nivå som
omgivande träd vilket minimerar påverkan på landskapsbilden. Sammantaget bedöms
påverkan på landskapsbilden bli liten.
sid 13/24
5.2 Markanvändning och naturresurser
5.2.1 Beskrivning
Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området (se områden
med avverkningsanmälningar och slutförd avverkning i figur 6 nedan), även om det finns
inslag av jordbruksmark och en del gammal betesmark. I norra delen, söder om Kråketorp,
finns Flybo mosse där torvtäktsverksamhet bedrivs.
sid 14/24
Figur 6. Översikt över skogsbrukslandskapet i området med avverkningsanmälningar och slutförda avverkningar
registrerade hos Skogsstyrelsen.
sid 15/24
I området öster om föreslagen ledningssträckning finns ett område utpekat som
grundvattentillgång med en kapacitet som bedömts som liten eller ingen samt ett område
utpekat som ”stor grundvattentillgång”. Det förstnämnde ligger öster om Åker och det
andra vid Tälleryd, öster om Kråketorp, se Bilaga 2.
Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av
föreslagen sträckning enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU:s) hemsida. Inte
heller några grus- eller sandförekomster finns i anslutning till sträckningen.
Föreslagen sträckning berör tre markavvattningsföretag, två torrläggningsföretag och ett
dikningsföretag (MAV 1 och 3 respektive MAV 2).
5.2.2 Konsekvensbedömning
En ny ledning i luftledningsutförande skulle innebära att ca 13 ha skogsmark behöver
avverkas och undantas för skogsbruk. Vissa delar är avverkade relativt nyligen och för
dessa områden blir konsekvensen att skog inte tillåts växa upp igen och att de undantas
från brukning. Sammantaget bedöms påverkan på skogsbruket bli liten då ledningen
samlokaliseras med en befintlig ledning. Därmed undviks ett helt nytt intrång som
fragmenterar skogslandskapet.
Där sträckningen passerar över Flybo torvtäkt kommer det att bli aktuellt med
stolpplaceringar inom täktområdet. E.ON Elnät har haft ett möte med Econova som driver
verksamheten för att informera om ledningen och för att få information om täktarbetet.
E.ON Elnät kommer att föra en fortsatt dialog med Econova för att anpassa stolplaceringar
och minimera påverkan i största möjliga mån. Ersättning kommer att utgå för det
markintrång som uppstår och för de områden som eventuellt skulle bli obrukbara.
Påverkan på täktverksamheten bedöms bli liten till måttlig.
Planerad ledning bedöms inte påverka de områden med utpekad grundvattentillgång som
finns öster om föreslagen sträckning. Inte heller de markavvattningsföretag som berörs
bedöms påverkas av föreslagen luftledning, anpassning av stolpplaceringar kommer att
göras så att närhet till vattendrag och diken undviks.
5.3 Naturmiljö
5.3.1 Beskrivning
Aktuella stråk berör huvudsakligen produktionsskog som ofta är tydligt påverkad av
skogsbruk, vilket framgår av figur 6 under avsnitt 5.2. Inga lagskyddade områden som
Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård berörs av föreslagen
sträckning. Sträckningen berör i viss utsträckning våtmarker och sumpskogar, där den stora
våtmarken (VMI1) i norra delen utgör en torvtäktsverksamhet. Sträckningen passerar ett
antal mindre vattendrag/diken.
sid 16/24
En naturvärdes- och fågelinventering har genomförts och identifierade områden med
naturvärden framgår av karta i bilaga 2 och listas i tabell i bilaga 3. Totalt har fem objekt
Figur 7. Stenmur i odlingslandskapet som utgör generellt biotopskydd.
med naturvärdesklass 2 (högt naturvärde) och 13 objekt med naturvärdesklass 3 (påtagligt
naturvärde) identifierats (NVI 1-18). Utöver detta har generella biotopskydd, fridlysta arter
och fåglar inventerats i området. Naturvärden och generella biotopskydd (totalt 50 st,
många är dock inom samma områden och hänger nästan ihop) framgår av karta i bilaga 2
och naturvärdena är även listade i tabell i bilaga 3. Observationer av fridlysta arter och
fåglar framgår av rapport till naturvärdes- och fågelinventeringen (sekretessbilaga) som
delges Länsstyrelsen i samband med detta samråd och senare Energimarknadsinspektionen
vid prövning av ansökan och MKB. I figur 7 nedan visas en stenmur som utgör generellt
biotopskydd.
5.3.2 Konsekvensbedömning
Föreslagen sträckning kommer i viss utsträckning att påverka våtmarker och sumpskogar.
Stolpar kommer i möjligaste mån att placeras på torr mark för att undvika schaktning i
blöta markområden. Ett antal stolpplaceringar kommer dock att behöva placeras inom
dessa områden. Bland annat kommer det att bli aktuellt med stolpplaceringar inom Flybo
torvtäkt. Inom detta område kommer dialog att föras med verksamhetsutövaren för att
minimera påverkan på torvtäkten, se ovan i avsnitt 5.2.2. Arbeten i blöta markområden
kommer att ske med särskild försiktighet och åtgärder kommer att vidtas för att minimera
påverkan till följd av körskador och liknande. Stolpplaceringar kommer även att anpassas
för att undvika närhet och påverkan på berörda vattendrag/diken. Körning kommer i
sid 17/24
möjligaste mån att undvikas i vattendrag och om det inte är möjligt kommer stockmattor
eller tillfälliga broar att användas för att undvika påverkan på vattendragen.
Avverkning av skog kommer att bli aktuellt för att göra plats för den nya ledningen. En
breddning av befintlig ledningsgata kommer att vara negativt för vissa naturmiljöer där
värdena är kopplade till skogen. Andra naturmiljöer kan gynnas av att skogsgatan breddas
eftersom hävdpräglade arter gynnas och får större utrymme. Många av de öppna markerna
utgör värdefulla naturmiljöer enligt genomförd inventering. Det finns en risk för påverkan
på identifierade värdefulla arter men genom anpassning av stolpplaceringar och särskild
försiktighet vid byggnation och framtida underhåll bedöms påverkan till stor del kunna
undvikas. I utpekade områden med naturvärden kopplat till skogen kan högstubbar och
lågor lämnas kvar till vedlevande arter.
Den planerade ledningen kan medföra en risk för påverkan på större fåglar då det finns en
risk för kollision med faslinorna. För att minimera den risken kan fågelvarnare monteras på
ledningen i särskilt känsliga områden. För vissa mindre fågelarter kan en breddning av
befintlig skogsgata verka positivt då de gynnas av öppna marker.
Sammantaget bedöms påverkan på naturmiljön blir liten till måttlig för föreslagen
ledningssträckning.
5.4 Kulturmiljö
5.4.1 Beskrivning
Föreslagen sträckning berör inga områden av riksintresse för kulturmiljön och inte heller
några områden som ingår i Kronobergs läns kulturmiljöprogram. Sträckningen berör
fornlämningar i form av fossila åkrar med röjningsrösen samt en övrig kulturhistorisk
lämning i form av lägenhetsbebyggelse. Inom utpekat område Nottebäck 161:1 har flertalet
generella biotopskydd i form av stenmurar och rösen identifierats vid genomförd
naturvärdesinventering. Delar av området hyser också höga naturvärden.
Samtliga kända kulturmiljöintressen redovisas på karta i bilaga 2 samt i tabell i bilaga 3.
5.4.2 Konsekvensbedömning
Föreslagen sträckning passerar ett antal forn- och kulturlämningar. För en luftledning är
det möjligt att i stor utsträckning anpassa stolpplaceringar och således erforderliga
schaktarbeten så att man undviker påverkan på lämningar. Området Nottebäck 161:1 är
stort och inom området kommer det att behöva placeras stolpar. Anpassningar inom
området bedöms dock kunna göras för att undvika de rösen och stenmurar som finns där. I
samband med stolpplacering av ledningen kommer samråd att genomföras med
länsstyrelsen avseende kulturmiljö så att erforderliga åtgärder kan vidtas. Om det inte
bedöms som möjligt att undvika de värdefulla delarna av fornlämningen kommer en
ansökan om att påverka lämning att upprättas i enlighet med gällande lagstiftning. I det fall
sid 18/24
tidigare okända lämningar påträffas vid byggnation av ledningen kommer arbetena att
avbrytas och kontakt upprättas med länsstyrelsen, enligt kulturmiljölagen.
5.5 Friluftsliv
5.5.1 Beskrivning
Det aktuella området där föreslagen sträckning är belägen omfattas inte av några utpekade
intressen för rekreation och friluftsliv. Området hyser dock sjöar och natur där det
sannolikt utövas friluftsaktiviteter i form av jakt, fiske samt bär- och svampplockning m.m.
5.5.2 Konsekvensbedömning
Påverkan på friluftslivet består dels i den förändring av landskapsbilden som den planerade
ledningen innebär, och dels i de temporära störningar som uppkommer för det lokala
friluftslivet i samband med byggnation och underhåll av ledningen. En ny luftledning i
föreslagen sträckning innebär en breddning av befintlig ledningsgata med ca 20 meter, men
utgör inte ett helt nytt intrång i landskapet även om det blir en tillkommande störning. Det
blir en bredare skogsgata men denna typ av skogsgator kan även vara positiva för
friluftslivet då dessa ofta används som stigar då de underlättar framkomligheten i
omgivande skogsterräng.
Byggnation av ledningen kommer att medföra tillfälliga störningar i form av buller,
avgaser och ökad trafik i området. Störningarna kan lokalt bli omfattande under vissa
perioder av byggnationen men är av övergående karaktär.
Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet till följd av en ledning enligt föreslagen
sträckning och utformning bli liten.
5.6 Infrastruktur
5.6.1 Beskrivning
Den föreslagna sträckningen berör ett antal skogsbilvägar/mindre vägar samt väg 23 som
utgör en statlig riksväg. Sträckningen följer i sin helhet intill befintlig 130 kV kraftledning
som går mellan Myresjö och Sävsjöström (se figur 8 nedan). Sträckningen korsar
ytterligare en ledning norr om Broholm.
5.6.2 Konsekvensbedömning
Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd
från andra ledningar. Vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag och i
samråd med berörda väghållare. Sammantaget bedöms påverkan på infrastruktur bli
obetydlig.
sid 19/24
Figur 8. Befintlig 130 kV ledning som går mellan Myresjö och Sävsjöström.
5.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
5.7.1 Beskrivning
I anslutning till föreslagen sträckning finns närmaste bostadshus vid Broholm, på ett
avstånd på ca 200 m till föreslagen ledning. Samlad bebyggelse och bostadshus finns i
övrigt vid Åker där närmaste hus är ca 230 m från föreslagen sträckning. Ledningen
föreslås uppföras öster om befintlig ledning för att hålla maximalt avstånd till bebyggelse
och bostadshus.
5.7.1.1 Elektriska och magnetiska fält
Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas.
Kring en kraftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är
spänningsskillnaden mellan faslinorna och marken som ger upphov till det elektriska fältet
medan strömmen i ledningen ger upphov till det magnetiska fältet. Elektriska och
magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och
härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar.
Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kV/m). Fältet i marknivå är starkast där faslinorna
hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar med avståndet till ledningen. Vegetation och
sid 20/24
byggnader skärmar av fältet från luftledningar vilket innebär att endast låga elektriska fält
uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning. Med anledning av detta bedöms
inte de elektriska fälten från kraftledningar nämnvärt påverka de miljöer där människor
stadigvarande vistas, såsom bostäder, skolor, arbetsplatser etc. och därmed inte heller
människors hälsa.
Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μT). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar
med storleken på strömmen. Även spänningsnivån och hur faslinorna hänger i förhållande
till varandra påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på
avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av byggnader och kan således påverka
miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa.
5.7.1.2 Magnetfält och hälsoeffekter
De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket,
Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten.
Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och
föreskrifter avseende magnetfält.
Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett
samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i
detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd
för allmänhetens exponering för magnetfält.
Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering
och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader:
sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska
anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas
undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar
som ger förhöjda magnetfält
sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i
hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer
I myndigheternas gemensamma broschyr ”Magnetfält och hälsorisker”, som kan läsas eller
laddas ned på t.ex. www.stralsakerhetsmyndigheten.se, finns mer information.
5.7.1.3 E.ON Elnäts magnetfältspolicy
E.ON Elnät för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker. E.ON
Elnät följer kontinuerligt pågående forskning inom området och strävar efter en
kunskapshöjning beträffande magnetiska fält. E.ON Elnät beaktar berörda myndigheters
rekommendation och miljöbalkens regler om försiktighet och tar människors oro på allvar.
sid 21/24
E.ON Elnät mäter, beräknar och redovisar vid behov magnetfältsnivåer kring våra
anläggningar.
5.7.2 Konsekvensbedömning
Närmaste byggnad som enligt fastighetskartan klassas som hus kommer att hamna ca
200 m från planerad ledning. Ledningssträckningen har anpassats och föreslås uppföras
öster om befintlig ledning för att hamna så långt från boendemiljöer som möjligt.
Avseende magnetfält kommer ledningen inte att medföra förhöjda magnetfält i
boendemiljöer. Diagram med beräknade magnetfält kommer att redovisas i kommande
MKB.
6
Kumulativa effekter
Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande
eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. Ett exempel är flera ledningar i
samma kraftledningsgata, där det sammantagna intrycket blir starkare. Däremot innebär det
att infrastrukturen samlas och att fragmenteringen i landskapet i stort minimeras.
Den aktuella ledningen mellan Bredhälla och Horshaga ingår i ett paket med flera
ledningar som syftar till att ansluta vindkraft i området kring Horshaga. De planerade
vindkraftparkerna tillsammans med de nya ledningarna samt tillhörande
transformatorstationer utgör en infrastrukturetablering i ett område som till stor del utgörs
av glesbygd. Betraktad som en helhet innebär etableringen en förändring av
markanvändning och landskapsbild i området. Å andra sidan bidrar den aktuella ledningen
till en ökad produktion av förnybar energi i Sverige, i ett område som utpekats som
lämpligt för vindkraft.
7 Preliminär innehållsförteckning MKB
Innehållsförteckning
Sammanfattning
1 Inledning
1.1 Bakgrund
1.2 Lokalisering och omfattning
1.3 E.ON Elnät Sverige AB
sid 22/24
2 Tillstånd och bestämmelser
2.1 Nätkoncession för linje
2.2 Rättigheter och övriga tillstånd
2.3 De allmänna hänsynsreglerna
2.4 Miljökvalitetsnormer (5 kap. miljöbalken)
2.5 Fysisk planering
Alternativutredning
3 3.1 Metod
3.2 Utredningsområde
3.3 Studerade stråkalternativ
3.4 Studerade sträckningsalternativ
3.5 Nollalternativ
4 Alternativa utföranden
4.2 Trädsäker luftledning
4.3 Markförlagd kabel
5 Byggnation, drift och underhåll
5.1 Anläggande och försiktighetsåtgärder
5.2 Drift och underhåll
6 Förordat alternativ, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
6.1 Landskapsbild
6.2 Markanvändning och naturresurser
6.3 Naturmiljö
6.4 Kulturmiljö
6.5 Friluftsliv
6.6 Infrastruktur
6.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
7 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt
konsekvensbedömning
7.1 Landskapsbild
sid 23/24
7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer
7.3 Naturmiljö
7.4 Kulturmiljö
7.5 Friluftsliv
7.6 Infrastruktur
7.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet
8 Kumulativa effekter
9 Samlad bedömning
Referenser
sid 24/24
