1 (5)
2011-09-09
Förvaltningschef, Kultur- och fritidsförvaltningen
Christian Dahl
0431-87030
[email protected]
ARBETSMATERIAL:
Kulturhus i Ängelholms kommun
- ett utredningsunderlag
Bakgrund och nuläge
Kultur- och fritidsförvaltningen har i uppdrag att utreda förutsättningar
för ett kulturhus i Ängelholms kommun. Frågan om kulturhus har
tidigare varit uppe till diskussion, vilket mynnade ut i ett
kommunstyrelsebeslut daterat 2010-02-10. Beslutet, som är ett resultat av
KS-ärendet Handlingsprogram för kultur- och fritidslokaler, Dnr 2009/381
299, slår fast att ett framtida användningsområde för nuvarande badhus
ska vara kulturhus. Läget har dock förändrats och kultur- och
fritidsförvaltningen föreslår att utredningen utvidgas, enligt principen om
en bred utblick utan förutbestämda principer.
Ett flertal platsspecifika lösningar bör presenteras i den nya utredningen,
till skillnad från tidigare KS-beslut som enbart talar om en specifik
lösning. Det tidigare beslutet grundar sig på en motion från Britt-Marie
Hansson m.fl. (S), Dnr 2008.5/865. Förslaget saknar djupstudie.
Studiebesök har tidigare gjorts på Dunkers kulturhus i Helsingborg, Eric
Ruth i Höganäs och Hässleholms kulturhus, men med tanke på att
utvecklingen inom området är påtaglig och nya lösningar har uppstått
under senare år bör fler och nyare objekt studeras. Helt nyligen har
därför nya kontakter gjorts då ledningsgruppen vid Kultur- och
Telefon 0431-870 30
Internet www.engelholm.se
2 (5)
fritidsförvaltningen besökte Kvarterhuset och den intilliggande Prismen på
Amagerbro i Köpenhamn. Fler externa kontakter bör initieras.
Parallellt med kulturhusfrågan har ett antal underhandskontakter tagits
mellan politiken och tjänstemännen gällande avsaknaden av en konsertoch teaterscen för större produktioner i Ängelholms kommun. Den
nuvarande scenen i Rönneskolan anses inte uppfylla dagens krav på
akustik och komfort för besökare. Nyhemsskolan och Parkskolan inhyser
också viss kulturverksamhet, men dessa lokaler är i nuvarande skick inte
några reella alternativ. Några andra tillgängliga lokaler finns i dagsläget
inte i kommunen för ändamålet.
Trender och omvärldsanalys - hur gör andra kommuner?
Vid en första utblick i vår närliggande omvärld kan man konstatera att
det har uppförts ett antal kulturhus såväl i Sverige som i våra grannländer
i norden under den senaste tioårsperioden. Kommuner som kan nämnas
i sammanhanget är Trollhättan (Kronan Kulturhus), Hässleholm,
Karlstad, Helsingborg (Dunkers) och Kvarterhuset Amagerbro i
Köpenhamn med ett upptagningsområde på 48 000 medborgare.
Fler kulturhus är under byggnation, bland annat i Umeå. I några fall har
man valt att integrera stadsbibliotek i den färdiga lösningen, i andra har
man valt att separera biblioteksverksamheten från övriga kulturdiscipliner
som teater, dans och musik.
I några av de nyare kulturhusen ser man en tydlig svängning mot en mer
uppblandad verksamhet där det traditionella kulturutbudet varvas med
främst konferensverksamhet, hotellverksamhet samt professionella
kroglösningar. Ofta förekommer kvällsaktiviteter som konserter, teater
eller föreläsningsserier. Många nya kulturhus bär arbetsnamnet "Konsertoch kongress" vilket ger en fingervisning om en ny inriktning, där
smalare produktioner får sällskap av bredare, folkligare kulturupplevelser
och konferenser.
Även Kulturskolans verksamhet bör diskuteras i sammanhanget. Både
Hässleholm och Dunkers Kulturhus i Helsingborg inrymmer kulturskola
i sina verksamheter.
Vid en närmare anblick kan man se tre tydliga trender när det gäller
kulturhus som uppförts i närliggande tid:
1. Central fysisk placering. Det geografiska läget och den fysiska
placeringen i stadsrummet är av stor vikt när man studerar de nya
kulturhusen. Vikten av att tillhöra ett ”stråk” där människor dagligen
passerar förbi på ett naturligt sätt, är en tydlig trend i majoriteten av
nyuppförda kulturhus i vår omgivning. Inte sällan är nya kulturhus
belägna mitt i centrum, vid handelsgator, centrala torg eller intill
3 (5)
knutpunkter med allmänna kommunikationer som tåg- och
bussförbindelser. God tillgänglighet och god genomströmning förefaller
vara ett ledord för de nya kulturhusen.
2. Flera kompletterande verksamheter under ett och samma tak.
Det blir allt vanligare med kulturhus som består av flera kompletterande
verksamheter, för att därigenom uppnå maximal nyttjandegrad. I
Trollhättan, Hässleholm och Amagerbro i Köpenhamn ligger
biblioteksverksamheten insprängd i kulturhusen, vilket ger mycket god
genomströmning rent publikt. På andra håll utgör kommersiell
konferensverksamhet en del av kulturhusverksamheten. Exempel på
detta är Dunkers kulturhus i Helsingborg.
Även Umeå, vars nya kulturhus beräknas stå klart 2014, väver in hotelloch konferensverksamhet i samma byggnad som kulturen. Verksamheten
i Umeå lanseras som Kulturväv - ett kulturhotell som ska bedrivas både
med kommunala medel och kommersiell finansiering. På liknande sätt
kan man se andra kulturhus inrymma alltifrån medborgarkontor,
turistbyråer, pedagogisk verksamhet som läxhjälp, syo- och
ungdomsverksamhet, till professionella kroglösningar och konserter.
Intäktskrav är vanligt förekommande gällande konferensverksamhet.
3. Flexibel arkitektur och teknik. Få kulturhus byggs idag i statiska
eller fasta former. Flexibiliteten är en grundläggande princip i de flesta
nybyggnationer, där scener, rum och andra ytor ska kunna skalas upp
eller ned. Ett studieförbunds cirkelverksamhet kräver kanske inte samma
utrymme som en nationell bibliotekskonferens eller en julkonsert med
Loa Falkman och Måns Zelmerlöw. Att gå från det lilla intima till det
mer storslagna förefaller vara en viktig grundprincip i flertalet nya
kulturhus. I de fall då konferensverksamhet vävs in som en del av
verksamheten är så kallade break out rooms eller mindre diskussionsrum i
anslutning till föreläsningssalen en avgörande hygienfaktor - liksom en
uppdaterad, trådlös och tillgänglighetsanpassad teknik.
Förslag till fördjupad utredning
Det ursprungliga beslutet om kulturhus i Ängelholms kommun
förespråkar en lösning där biblioteksverksamheten ligger kvar vid
Stortorget och det gamla badhuset (Rönnebadet) omvandlas till kulturhus
med andra kulturella discipliner som musik, konst, teater och
föreningsverksamhet. Huruvida konferens- och konsertverksamhet är en
del av det ursprungliga kulturhusförslaget framgår inte av själva beslutet,
ej heller hur driftsformen exakt ska se ut.
För att kunna fatta ett slutgiltigt beslut i frågan om kulturhus i
Ängelholms kommun, krävs ett förtydligande om vad ett nytt kulturhus
ska inhysa. Detta bestämmer i stor utsträckning den ekonomiska kalkyl
som tas fram för själva projekteringen och byggnationen samt
4 (5)
budgeteringen för kommande driftskostnad. Även driftsform bör
klargöras i ett slutgiltigt politiskt beslut.
Förslagsvis utreds följande tänkbara spår av utredningsgruppen:
1. Upprustning/tillbyggnad av Ängelholms bibliotek. Fördjupad
undersökning av möjliga byggkonstruktioner, kostnadsberäkning samt
analys av möjliga integrerade verksamheter föreslås. Detta förslag bör
utgå från biblioteksverksamheten som central nod, med en utbyggd
konferensverksamhet samt musik- och teaterscen i lösningen. Även
föreningsverksamhet samt möjlig integration med Ängelholms turistbyrå
bör finnas med som utredningsspår.
2. Upprustning/tillbyggnad av Kronohäktet (f d Hantverksmuseet).
Fördjupad undersökning av möjliga byggkonstruktioner, Tingstorgets
nyttjande, kostnadsberäkning samt analys av möjliga integrerade
verksamheter föreslås. Då byggnaden är förhållandevis liten föreslås
biblioteksverksamheten ligga kvar i nuvarande byggnad vid Stortorget,
det vill säga ingen integrerad biblioteksverksamhet. Tingstorget har en
dold potential och kan utgöra ett Kulturkvarter med biblioteket.
3. Ombyggnation av Rönnebadet. Fördjupad undersökning av möjliga
byggkonstruktioner, geologisk undersökning av bi-effekter från badet,
kostnadsberäkning samt analys av möjliga integrerade verksamheter
föreslås. Frågan om konferens- respektive biblioteksverksamhet kopplat
till Rönnebadets placering bör utredas med särskild noggrannhet. Vidare
måste det klargöras om befintlig byggnad kan byggas om för ändamålet.
4. Tillbyggnad/upprustning av Parkskolan. Fördjupad undersökning av
möjliga byggkonstruktioner, kostnadsberäkning samt analys av möjliga
integrerade verksamheter föreslås. Särskild vikt bör läggas vid integration
mellan kulturskola-kulturhus. Att lokalisera ett bibliotek vid Parkskolans
befintliga lokaler kräver en grundlig utredning.
För att få en djupare förståelse för alla variabler som ingår i ett modernt
kulturhus bör fler studiebesök och kontakter med kommuner som redan
har byggt nya kulturhus initieras. Det är av särskild vikt att
utredningsgruppen kan ta del av underlag och kalkyler från andra
kommuner samt att driftsformer och intäktsvägar utreds grundligt.
Förslagsvis kompletteras utredningsgruppen med andra specifika
kompetenser från tid till annan, exempelvis arkitekt- och teknisk
kompetens samt kompetens från allmänkultur och bibliotek. Ett
slutgiltigt utredningsunderlag kompletteras med bilagor bestående av
bildmaterial, nyckeltal och beskrivningar av nybyggda kulturhus.
Förslag till beslut
5 (5)
Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår att Kommunstyrelsen beslutar
om en fördjupad utredning i enlighet med de fyra redovisade spåren
under Förslag till fördjupad utredning.
Kultur- och fritidsförvaltningen föreslår även att Kommunstyrelsen
beslutar om en redovisningsmetod baserad på fysisk placering,
verksamhetsinriktning, ekonomisk kalkyl med nyckeltal, driftsform samt
möjliga byggnadslösningar.
Förslag till slutgiltig återredovisning: 1 december 2011.
Ängelholm 2011-09-09
Jan-Inge Hansson
Kommundirektör
Christian Dahl
Kultur- och fritidschef
