NÄR BARNET ÄR SJUKT
Källa: Socialstyrelsen, www.sos.se & Infomedica, www.infomedica.se
Innehåll
När barnet är sjukt. ............................................................................................................................. 4
De viktigaste reglerna när ditt barn är sjukt ....................................................................................... 4
När kan barnet gå tillbaka till barnomsorgen? ................................................................................ 4
Allmänt om medicinering .................................................................................................................... 5
Riktlinjer för vanliga sjukdomar och symtom.......................................................................................... 6
FEBER ................................................................................................................................................... 6
Hemma? .......................................................................................................................................... 6
FÖRKYLNING ........................................................................................................................................ 6
Smittvägar/Smittspridning .............................................................................................................. 6
Hemma? .......................................................................................................................................... 6
HALSONT ............................................................................................................................................. 7
Hemma? .......................................................................................................................................... 7
HOSTA .................................................................................................................................................. 7
Hemma? .......................................................................................................................................... 7
TREDAGARSFEBER ............................................................................................................................... 7
Smittvägar/Smittspridning .............................................................................................................. 7
Hemma? .......................................................................................................................................... 7
ÖGONINFLAMMATION ........................................................................................................................ 8
Hemma? .......................................................................................................................................... 8
ÖRONINFLAMMATION ........................................................................................................................ 8
Hemma? .......................................................................................................................................... 8
VÅRTOR ............................................................................................................................................... 8
Hemma? .......................................................................................................................................... 8
MAGINFLUENSA .................................................................................................................................. 9
Hemma? .......................................................................................................................................... 9
MOLLUSKER ......................................................................................................................................... 9
Hemma? .......................................................................................................................................... 9
IMPETIGO (svinkoppor) ..................................................................................................................... 10
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 10
Hemma? ........................................................................................................................................ 10
VATTENKOPPOR ................................................................................................................................ 10
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 10
~2~
Hemma? ........................................................................................................................................ 11
HUVUDLÖSS....................................................................................................................................... 11
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 11
Behandling ..................................................................................................................................... 11
Hemma? ........................................................................................................................................ 11
SPRINGMASK ..................................................................................................................................... 12
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 12
Behandling ..................................................................................................................................... 12
Hemma? ........................................................................................................................................ 12
SPOLMASK ......................................................................................................................................... 12
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 12
Behandling ..................................................................................................................................... 13
Hemma? ........................................................................................................................................ 13
FEMTE SJUKAN .................................................................................................................................. 13
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 13
Behandling ..................................................................................................................................... 13
Hemma? ........................................................................................................................................ 13
HÖSTBLÅSOR ..................................................................................................................................... 13
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 13
Hemma? ........................................................................................................................................ 13
KÖRTELFEBER .................................................................................................................................... 14
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 14
Behandling ..................................................................................................................................... 14
Hemma? ........................................................................................................................................ 14
MÄSSLING, PÅSSJUKA OCH RÖDA HUND .......................................................................................... 14
Behandling ..................................................................................................................................... 14
Hemma? ........................................................................................................................................ 14
HALSFLUSS OCH SCHARLAKANSFEBER .............................................................................................. 14
Smittvägar/Smittspridning ............................................................................................................ 15
Hemma? ........................................................................................................................................ 15
~3~
När barnet är sjukt.
För att barnens vistelse på förskolan och personalens arbetsmiljö ska vara så bra
som möjligt måste föräldrar och personal vara överens om tillvägagångssättet
vid barnens sjukdomar.
På förskolan bedrivs dagligen pedagogisk verksamhet. Barnen ska orka delta i
denna. Problem uppstår då barnet är sjukt när det lämnas på morgonen, och
föräldrarna önskar särskild verksamhet för sitt barn (innevistelse och
stillasittande). Personalen vid förskolan förutsätter att barnen ska kunna delta i
alla förekommande aktiviteter och förbehåller sig rätten att för barnens bästa
avgöra om barnet klarar av detta.
För att uppnå den bästa miljön för våra barn måste personalens synpunkter
accepteras.
Allmänt gäller att ett barn som har feber eller av annat skäl är trött och hängigt
på grund av sjukdom har rätt till att få stanna hemma och ta det lugnt. Ett barn
ska ha möjlighet att vila när som helst flera gånger om dagen. Infektioner läker
snabbare om barnet får vila och sova ut.
De viktigaste reglerna när ditt barn är sjukt
Låt barnets allmäntillstånd avgöra om det kan gå till förskolan vid eller
efter en infektion.
Med ett gott allmäntillstånd menas att barnet ska vara feberfritt och orka
delta i förskolans normala aktiviteter, som kan innebära utevistelse i
flera timmar även om vädret är dåligt.
Allmäntillståndet hör även ihop med aptiten. Ditt barn bör äta normalt.
Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel.
Syskon till barn som har maginfluensa får inte delta i verksamheten även
om det inte är sjukt.
I vissa fall får återgången till förskolan bedömas i samråd med
sjukvården.
När kan barnet gå tillbaka till barnomsorgen?
Barnet är feberfritt minst en dag innan det går till förskolan.
Två dagar efter påbörjad penicillinkur vid smittsamma sjukdomar så som
halsfluss.
Viktigast är barnets allmäntillstånd. Trötta, infekterade barn som inte
orkar med utomhusaktiviteter ska inte vara på förskolan.
~4~
Allmänt om medicinering
Huvudregeln är att medicinering sker i hemmet med förälder som ansvarig.
Hostmedicin och näsdroppar ska ej ges i förskolan då denna behandling utan
olägenhet kan senareläggas.
Salvabehandling vid eksem kan i många fall skötas på samma sätt, men barn
med svårare eksem kan behöva salvabehandling även dagtid.
Barn med kroniska sjukdomar som t.ex. allergi, astma eller krampsjukdomar har
ofta mediciner som ska ges med bestämda tidsintervall. Personalen ska då i
samråd med föräldrarna ha hand om medicinen. Medicinen ska vara inlåst och
personalen ska ansvara för medicineringen.
~5~
Riktlinjer för vanliga sjukdomar och symtom
FEBER
Barns normala temperatur varierar framförallt med hur aktivt barnet är. Om
temperaturen är mer än 37,5 på morgonen och 38,0 på kvällen anses det vara en
förhöjd temperatur.
Barn får feber av de flesta vanliga infektioner någon eller några dagar. Det är
uttryck för barnets aktiva infektionsförsvar. Även om feberperioden är mycket
kortvarig kan symtom som snuva, halsont eller ont i örat finnas kvar länge. Ett
febrigt barn bör vara svalt klätt, vistas i ett svalt rum och få rikligt att dricka.
Hemma?
Ja. Barn med feber ska vara hemma. De behöver dessutom en feberfri dag
(utan febernedsättande medicin) hemma innan de återgår till förskolan. Det är
också viktigt att se till barnets allmäntillstånd, speciellt om barnets temperatur
överskrider 37,5 med någon tiondel på morgonen.
FÖRKYLNING
Förkylning är den vanligaste infektionen hos barn. Den är godartad men
smittsam och läker vanligen ut med hjälp av eget infektionsförsvar på 1-2
veckor.
Snuva, nästäppa och nysningar är de vanligaste symtomen. Nästäppa och snuva
vid förkylning är som mest besvärlig några dagar efter det att man blivit sjuk.
Snuvan är i början klar, rinnande och övergår senare i tjock, ibland grön, gul
snuva. (Långvarig, klar rinnsnuva kan vara tecken på allergiska besvär.)
Andra symtom från luftvägarna är ont i halsen, hosta och heshet men också
allmänna symtom som huvudvärk, feber och sjukdomskänsla.
Smittvägar/Smittspridning
Förkylning smittar både via luften (nysningar) och som kontaktsmitta (via t.ex.
snor på händer och variga ögon). Förkylning är mycket smittsamt, särskilt under
sjukdomens första dagar. Smittrisken börjar redan någon dag innan det bryter ut
och det är därför svårt att undvika smittspridning av förkylning.
Hemma?
Allmäntillståndet hos barnet får avgöra om barnet ska vara hemma eller inte. För
att återgå till barngruppen ska barnet orka med verksamheten under dagen som
också innebär utevistelse under flera timmar.
~6~
HALSONT
Halsont, svullna röda halsmandlar (tonsiller), eller röd svalgvägg och feber. Hos
små barn med feber kan tecken på halsinfektion visa sig genom att barnet inte
vill äta eller dricka.
Hemma?
Barnets allmäntillstånd får avgöra när det kan återgå till barngruppen.
Vid en streptokockinfektion bör barnet stanna hemma minst två dygn med
antibiotikabehandling.
HOSTA
Flertalet barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid lindrig
hosta kan barnet delta som vanligt i barngruppen. Vid långvarig hosta finns
anledning att uppsöka vårdcentral.
Hemma?
Barn med lindrig hosta utan feber, kräkningar och gott allmäntillstånd kan vistas
i verksamhet.
TREDAGARSFEBER
Hög feber och eventuellt lätta förkylningssymtom. Barn är i allmänhet inte
särskilt allmänpåverkade av denna infektion, trots den höga febern. När febern
plötsligt sjunker på tredje dagen framträder blekröda, lätt upphöjda prickar på
magen och bröstkorgen.
Smittvägar/Smittspridning
Måttlig smittsam under feberperioden. Drabbar i allmänhet barn i åldern
0,5-3 år. Smittar genom de vätskor vi sprider tex. genom nysningar eller saliv så
kallad droppsmitta. Livslång immunitet.
Inkubationstid 3-7 dagar.
Hemma?
Låt allmäntillståndet få avgöra när barnet ska återgå till barngruppen.
~7~
ÖGONINFLAMMATION
Det är vanligt att barn i förskolegrupper får infekterade ögon, framförallt under
förkylningstider. Ett barn med ögoninflammation, ibland även kallad
ögonkatarr, kan smitta de andra barnen och personalen i gruppen. Variga och
kletiga ögon kan ha flera orsaker, som virus, bakterier eller en allergisk reaktion
och det är svårt att skilja dem åt. Barnet kan vid en bakterieinfektion få besvärlig
svullnad av ögonen och tjockt, varigt sekret som gör att ögonen måste tvättas.
Om besvären inte försvinner, trots några dagars urtvättning med vatten, bör man
kontakta vårdcentralen för att få ögondroppar eller ögonsalva med antibiotika.
Hemma?
Barn med ögoninflammation ska vara hemma. Efter två dygns
penicillinbehandling kan barnet återvända till verksamheten ur smittosynpunkt.
ÖRONINFLAMMATION
Plötslig öronverk som ofta är kombinerad med feber och förkylning. Det är
vanligt att öroninflammationen ofta startar efter det att barnet har lagt sig på
kvällen. Vid öroninflammation kan varbildning i mellanörat göra hål på
trumhinnan och varet rinner ut genom hörselgången. När en trumhinna spricker
på detta sätt brukar smärtan minska.
Hemma?
Då öroninflammationen i regel inte smittar kan barnet delta i verksamheten om
det är feberfritt, piggt och orkar, även om det penicillinbehandlas.
VÅRTOR
Vårtorna kan förekomma en och en eller många överallt på kroppen. Vanligast
på fingrar och fötter. Fotvårtorna kan vara smärtsamma. Utläkning och tillväxt
sker nyckfullt. Det kan ta lång tid innan alla vårtor har försvunnit. De sprids
genom direktkontakt med en smittad person och speciellt i våtutrymmen.
Hemma?
Nej. Har barnet fotvårtor ska personalen informeras. För att förhindra
smittspridning bör fotvårtan täckas med plåster, gärna ett så kallat vårtplåster.
~8~
MAGINFLUENSA
Maginfluensa är det samma som inflammation i magsäcken och tarmen.
Symtomen är diarréer och eller flera kräkningar, magkramp och aptitlöshet.
Vanligaste orsaken till maginfluensa hos barn är rotaviruset, som man kan
inandas och som har en tendens att snabbt sprida sig genom ett lokalsamhälle.
Det kan också bero på att tarmen direkt infekterats av bakterier, vanligen från
förorenade livsmedel, då det kallas matförgiftning, eller av en parasit, då
sjukdomen ibland går under namnet dysenteri. Maginfluensa kan också vara ett
symtom vid en annan infektion, t.ex. vanlig influensa, förkylning och diverse
virusinfektioner. Då barnet kan förlora mycket vätska är det viktigt att se till att
det dricker ordentligt. Sjuksköterskan på BVC kan ge dig dietråd.
Hemma?
Barnet ska vara hemma i det akuta skedet när det har diarréer och kräkningar.
Kräks barnet och har diarréer under natten kan det inte skickas iväg till
verksamheten följande dag. Barnet skall vara hemma 48 timmar innan det
kommer tillbaka till verksamheten. För att återgå måste barnet kunna äta vanlig
mat och vara piggt. Avföringen behöver inte vara formad, det kan ibland dröja
flera veckor innan det är normalt. Syskon till det barn som har maginfluensa
får inte delta i verksamheten även om det inte är sjukt. Detta pga. att
syskonet kan vara smittat och på så sätt för smittan vidare i verksamheten.
MOLLUSKER
Mollusker orsakas av ett virus. Det är runda, glansiga vårtliknande upphöjningar
i huden 2-4 mm stora som långsamt breder ut sig över armar och ben eller
magen och bröstkorgen. Efter några veckor får hudförändringarna en liten
vaxartad indragning i mitten (navling). De varken kliar eller gör ont. Mollusker
är måttligt smittsamt. Läker oftast utan behandling, men detta kan ta flera år och
molluskerna kan därför ibland behövas tas bort. Mollusker utgör inget hinder för
bassängbad.
Hemma?
Nej.
~9~
IMPETIGO (svinkoppor)
Gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, händer och bål, i nära anslutning till
en förkylningsperiod kan tala för impetigo. Utslagen börjar som små blåsor,
vilka brister och får sårskorpor som blir gulbruna och ganska lika farinsocker.
Utslagen brer gärna ut sig, nya kommer till och såren vill inte läka ut. Barnen
brukar sällan bli allmänpåverkade eller svårt sjuka av infektionen.
Smittvägar/Smittspridning
Impetigo är mycket smittsamt och sprider sig lätt till andra personer vid
direktkontakt i en grupp. Viktigt med handhygien, byt handdukar. Smittar ofta
en hel familj.
Receptfria salvor finns att köpa på Apoteket (tvätta bort sårskorporna med
saltvatten, koksalt, eller alsollösning så att salvan kommer åt). Tvätta också
barnets sängkläder. Penicillinbehandling kan behövas till utbredda sår. Barnet
smittar tills såren är läkta. Inkubationstid 2-3 dagar.
Hemma?
Ja, tills såren har läkt.
VATTENKOPPOR
Små vätskefyllda blåsor (koppor) som brer ut sig över hela kroppen. Kopporna
börjar vanligen på bålen och sprider sig sedan till ansiktet, armarna och benen.
Utslagen kan även sitta i hårbotten, i munhålans slemhinna och på könsorganen.
Olika utvecklingsstadier av blåsorna kan finnas samtidigt, det vill säga både
färska vätskefyllda och intorkade blåsor med 3-4 dagars mellanrum. Hög feber
är vanligt. Barn med utbredd klåda och barn med eksem riskerar att få infektion
i blåsorna.
Smittvägar/Smittspridning
Smittsamheten är mycket stor. Smittar från 1-2 dagar före utslagen kommer och
sedan till kopporna torkat in. Luftburen droppsmitta. Livslång immunitet efter
genomgången infektion. Det är bättre att barn får vattenkoppor i förskoleåldern
än senare i livet. Bältros, som består av vattenkoppsliknande utslag på en
begränsad kroppsyta, bedöms vara en aktivering av vattenkoppsvirus i nervrötter
efter en vattenkoppsinfektion tidigare i livet. Bältros kan alltså ge vattenkoppor
hos mottagliga individer men inte tvärtom.
Inkubationstid 7-21 dagar.
~ 10 ~
Hemma?
Ja. Barnet ska vara hemma tills kopporna har torkat in.
HUVUDLÖSS
Misstänk huvudlöss när information finns om löss i omgivningen eller om
barnet har omotiverad stark klåda i hårbotten. Klåda förekommer dock inte
alltid. Svarta prickar/pulver på huvudkudden kan vara tecken på löss.
Huvudlusen är en gulvit insekt som är 2-3 mm lång. Den livnär sig på att suga
blod från hårbotten. Honan lever i 2 veckor och lägger under den tiden 7-10 ägg
s.k. gnetter, dessa är 1mm långa, hudfärgade, mjälliknande och svåra att
upptäcka. Äggen kläcks efter 1-2 veckor och efter ytterligare 10 dagar har larven
blivit vuxen.
Smittvägar/Smittspridning
Huvudlöss smittar mest genom närkontakt huvud mot huvud under en minut
eller längre. Risken att smittas via föremål som mössor, kammar och borstar är
liten. Löss trivs bra i nytvättat hår. Ett långt hår drar inte till sig löss lättare än ett
kort hår, snarare tvärtom. Löss har låg temperaturtolerans och lämnar inte
frivilligt den varma hårbotten. Löss kan varken flyga eller hoppa. Utbrott i
förskolor är vanliga idag men sällan långdragna. Huvudlöss är inga tecken på
dålig hygien och de sprider inte någon infektionssjukdom.
Behandling
Bara den som har löss ska behandlas. Man hittar lössen säkrast genom att
kamma igenom håret med en så kallad finkam/luskam som finns att köpa på
Apoteket. Det är lättast att se nedfallna löss om håret kammas över en spegel
eller vitt papper. Använd förstoringsglas. Undersök hela familjen och eventuellt
lekkamrater/vuxna som barnet kan ha haft en längre kontakt med huvud mot
huvud. Huvudlöss behandlas med receptfria preparat, som finns på Apoteket.
Bruksanvisningen måste följas noga. Efter behandlingen ska håret finkammas
efter en och efter två veckor. För att undvika återsmitta bör alla som har löss
behandlas samtidigt. Med tanke på lusens naturliga spridningsvägar är
överdriven tvättning av kammar, borstar, sängkläder etc. onödig, liksom
sanering av lokaler.
Hemma?
Om diagnostik, behandling och uppföljning skett enligt ovan finns ingen
anledning att vara hemma. Berätta alltid för förskolan så att de kan vara
uppmärksamma på fler fall.
~ 11 ~
SPRINGMASK
Springmasken lever i tarmen och den vuxna honan vandrar till ändtarmen för att
lägga sina ägg strax utanför ändtarmsöppningen. Där kan de också upptäckas,
som en vit centimeterlång sytråd. Man får vanligen klåda i stjärten, framförallt
nattetid. Man kan också upptäcka vita trådliknande maskar i avföringen.
Smittvägar/Smittspridning
Smittsamheten är stor vid bristande hygien. Äggen kan förbli smittsamma i flera
veckor i miljön, t.ex. på sängkläder, i textilier och i damm. Man infekteras
genom att svälja ner äggen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg
när de stoppar fingrarna i munnen efter att ha kliat sig i stjärten. Springmask är
vanligt bland barn men alla får inte symtom. Det är svårt att bekämpa
springmask och den gör heller ingen skada.
Behandling
Springmask kan behandlas effektivt och i regel räcker det med en enda dos. Bara
de barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin som finns att
köpa receptfritt på Apoteket. Äggen kan lätt göras synliga med hjälp av ett
tejptest där en bit tejp trycks mot ändtarmsmynningen och sedan fästes på en
glasbit (objektglas) för mikroskopisk undersökning. Rena underkläder varje dag,
noggrann handhygien t.ex. så som korta naglar och allmän städning minskar
också mängden maskägg i omgivningen.
Hemma?
Barnet ska vara hemma 24 timmar efter att preparatet mot springmask intagits.
Detta pga. att det tar så lång tid innan alla maskarna dött.
SPOLMASK
Spolmask upptäcks först när den 10-30 cm långa honan passerar tarmöppningen
med avföringen. Honan som kan leva något år i människans tarm producerar
dagligen ett enormt stort antal ägg som kommer ut med avföringen. Äggen
mognar ute i det fria efter ca 2 veckor och kan sedan leva och vara smittsamma
under lång tid.
Smittvägar/Smittspridning
Äggen finns i jord och förorenat vatten och sprids genom att man andas in äggen
som virvlar upp från jorden eller äter grönsaker som har vattnats med förorenat
vatten. Smittar inte från person till person.
~ 12 ~
Behandling
Behandlas effektivt med maskmedicin.
Hemma?
Nej.
FEMTE SJUKAN
Barnet insjuknar med äppelrodnande kinder med en framträdande blekhet runt
munnen. På armar, ben och bål kan det komma ett rödprickigt utslag som breder
ut sig som girlanger. Utslagen varierar i tydlighet under en veckas tid. Hälften
av barnen brukar också få feber, illamående och kräkningar och ibland åtföljs
infektionen av ont i leder. Sjukdomen är lindrig.
Smittvägar/Smittspridning
Smittar från luftvägarna och når nya, mottagliga individer via luftvägarna.
Infektionen smittar innan utslagen blivit synliga och till några dagar efter att de
försvunnit. Många smittade och infekterade barn får inga symtom alls. Det är
svårt att förhindra smittspridning av detta virus i förskolegrupper.
Behandling
Infektionen får läka ut av sig själv.
Hemma?
Från smittsynpunkt behöver barnet inte vara hemma. Barnets allmäntillstånd
avgör om det kan återgå till förskolegruppen.
HÖSTBLÅSOR
Blåsor i mun som kan vara smärtsamma och som i sin tur bidrar till att barnet
inte vill äta. Utslag kan också finnas på händer och fötter. Feber och illamående
kan också förekomma. En del barn får inga symtom alls.
Smittvägar/Smittspridning
Vanlig sjukdom hos förskolebarn. Många blir smittade utan att bli sjuka. Barnen
blir smittade genom nära kontakt med redan sjuka, som utsöndrar virus genom
näsa och svalg (droppsmitta). Vanligt med utbrott under sommar och höst.
Livslång immunitet. Inkubationstid 3-7 dagar.
Hemma?
Barnets allmäntillstånd avgör om barnet ska vara hemma.
~ 13 ~
KÖRTELFEBER
Symptomen för Körtelfeber är långdragen feber, halsfluss, buksmärtor och
trötthet. Små barn har lindrigare symptom. Inkubationstiden är 4-6 veckor.
Smittvägar/Smittspridning
Droppsmitta (saliv) från person till person. Stor smittorisk. Livslång immunitet.
Behandling
Körtelfeber självläker inom loppet av 1-2 veckor men kan ge ett långdraget
sjukdomsförlopp.
Hemma?
Allmäntillståndet får avgöra.
MÄSSLING, PÅSSJUKA OCH RÖDA HUND
Dessa sjukdomar är ovanliga pga. vaccinationer. Eftersom de är ovanliga är de
också svåra att känna igen.
Mässling - finprickigt utslag, hög feber, hosta snuva och
ögoninflammation. Inkubationstid på 9-14 dagar. Livslång immunitet.
Komplikationer med ögoninflammation och lunginflammation är vanliga.
Påssjuka – Hög feber och svullnad av spottkörtlarna. Inkubationstid på
12-25 dagar. Livslång immunitet.
Röda hund – Finprickigt rött utslag utan större allmänpåverkan.
Inkubationstid 14-21 dagar. Livslång immunitet.
Behandling
Kontakta sjukvården vid misstanke om någon av dessa sjukdomar för diagnos.
Sjukdomarna är anmälningspliktiga.
Hemma?
Ja. Barnets allmäntillstånd avgör när det kan återgå till barnomsorgen.
HALSFLUSS OCH SCHARLAKANSFEBER
Streptokockinfektioner kan yttra sig på olika sätt. Feber, halsont och rödprickiga
utslag är vanliga symptom. Barn under 3 år brukar få feber och tjock varig
snuva. Äldre förskolebarn får halsfluss med feber och stora ömma lymfkörtlar i
käkvinklarna.
~ 14 ~
Scharlakansfeber är en streptokock infektion som känns igen om barnet har
halsfluss, en smultronliknande tunga samt små, prickiga, röda utslag på armar,
ben, mage och bröstkorg. I slutet av sjukdomstiden brukar barnen fjälla på
handflator och fotsulor. Hos små barn kan infektioner i nagelbanden uppkomma.
Smittvägar/Smittspridning
Hög smittsamhet. Sprids via droppsmitta (sekret) genom direktkontakt mellan
människor eller kontakt med föremål (leksaker). Inkubations tid 1-3 dagar.
Streptokockinfektioner skall behandlas med penicillin.
Halsfluss – Smittsamt från någon dag före insjuknandet och i obehandlade
fall flera veckor efter detta. Vid penicillinbehandling bedöms barnet som
smittfria efter två dygns behandling.
Scharlakansfeber – Smittsamt från någon dag före utslaget och i
obehandlade fall flera veckor efter utslagets början. Vid
penicillinbehandling bedöms barnen vara smittfria efter två dygns
behandling.
Hemma?
Ja. Återgång till barnomsorgen efter två dagars behandling av penicillin och om
barnets allmäntillstånd tillåter.
Uppdaterad i september 2007.
Information hämtad från ”Smitta i förskolan”, Socialstyrelsen, www.sos.se och
Infomedica, www.infomedica.se
~ 15 ~
~ 16 ~
