Stor okunnighet i Svenska kyrkan om
kommunikation i mångfald
Svenska kyrkan är fantastisk på arbete i mångfald. Samtidigt finns brister i
kommunikationsarbetet. I många av kyrkans församlingar och stift präglas
bildkommunikationen av en massiv vithetsnorm. Urvalet och placeringen av bilder ger
också ett intryck av att kyrkans vi är den etniskt svenska handen som sträcks ut till den
andre. FBHO, nätverket Framtiden bor hos oss, önskar nu en förändring i Svenska
kyrkans bildkommunikation.
Att Svenska kyrkan är bra på mångfald är något att vara stolt över. Hela 82 % av
församlingarna har engagerat sig i flyktingmottagandet sedan 2015, och kyrkan har ett väl
utvecklat integrationsarbete med språkcaféer, psykosocialt stöd för barn i asylprocessen och
många andra insatser som främjar inkludering. Dessutom finns ett internationellt arbete för
människor i utsatta delar av världen och en väl utvecklad nationell diakoni där principen om
att bemyndiga medmänniskan hålls högt. Ytterligare en sak att vara stolt över är det arbete
som görs med religionsdialog i våra församlingar. Här agerar Svenska kyrkan brobryggare
och skapar mötesplatser för människor med olika religiös tillhörighet. Det är ett viktigt
fredsarbete på lokal nivå med effekter långt utanför församlingens gränser.
Vithetsnorm på många av Svenska kyrkans webbplatser
Samtidigt ser vi brister när det gäller Svenska kyrkans kommunikation. Det handlar om hur vi
berättar om vad vi är och står för. Särskilt vill vi lyfta bristen på representativitet på
hemsidor, sociala medier och i trycksaker.
I dagens Sverige har nästan en fjärdedel av befolkningen utländsk bakgrund (det vill säga att
en själv eller båda ens föräldrar är födda utomlands). Vi lever med andra ord i ett samhälle
präglat av mångfald, där människor med olika kulturell och religiös bakgrund möts. Denna
verklighet syns överlag dåligt på Svenska kyrkans hemsidor och trycksaker. Här råder på
många håll en vithetsnorm som tillsammans med namnet Svenska kyrkan lätt leder tanken till
att kyrkan är en plats först och främst för ”etniska” svenskar.
Nätverket FBHO tog hjälp av Rättviseförmedlingen - en partipolitiskt obunden organisation
som hjälper organisationer att rätta till stereotypa föreställningar om bland annat kön,
ursprung och fysiska förutsättningar. Rättviseförmedlingen ombads titta på ett brett urval av
Svenska kyrkans webbplatser för att ge sin bild av hur det stod till med representativiteten.
”Vi och dom” i bildkommunikationen
Sammantaget var Rättviseförmedlingens intryck nedslående. Analysen av Svenska kyrkans
hemsidor landade i att icke-vita personer oftast fanns med på bild när det handlade om
utvecklingsarbete i andra länder - eller om ämnet var hur kyrkan jobbade med flyktingar och
immigranter. När det gällde församlingarnas övriga verksamheter, som till exempel dop,
vigsel eller ungdomsverksamhet, hade vithetsnormen starkt genomslag. Detta riskerar att ge
mottagaren en känsla av att ”Så här jobbar vi i kyrkan med immigranter”. En får intrycket att
de som är icke-vita inte finns i landet, alternativt att de befinner sig i en situation där de blir
hjälpta och där det är tydligt att de är just flyktingar eller asylsökande.
Med en orättvis representativitet riskerar därför Svenska kyrkan att skapa en bild av ett ”vi
och dom” som exkluderar människor ur en gemenskap vars teologiska grund är att vara just
en öppen kyrka. Detta är olyckligt, särskilt som den bilden inte stämmer med den många
gånger starkt inkluderande verklighet som möter den som kommer till kyrkan.
Kyrkans identitet är att vara gränsöverskridande och inkluderande
Kommunikation ska inte spegla verkligheten – den ska förändra! Det är med en vision om
vilken kyrka vi vill vara som vi kommunicerar. På detta sätt blir en rättvis representativitet en
djup teologisk fråga som handlar om att upprätta tecken på Guds rike i de olika miljöer i vilka
vi är kyrka. Kyrkans djupaste identitet är inte att vara svensk utan att vara global,
gränsöverskidande och inkluderande. Detta behöver återspeglas i de bilder vi använder när vi
kommunicerar.
Ibland hör vi församlingsmedarbetare säga att det är svårt att få tag på bilder med bra
representativitet. Kanske kommer det bara ”vita” barn till barnverksamheten, och kanske finns
det inga homosexuella par som gifter sig just i vår kyrka? Givetvis behöver vi i dessa lägen
fråga oss varför det i så fall ser ut så. Kan förändringar i bildvalet vara första steget till en
verklig förändring när det gäller vilka som känner sig inkluderade i kyrkans vi? Vi behöver
också tänka på att församlingen finns i ett större sammanhang där mångfald är en självklarhet.
Det behövs utbildningar i mångfaldskommunikation
Vi är övertygade om att församlingar och pastorat skulle välkomna en stärkt
mångfaldskommunikation samt utbildningar i hur man kan komma vidare i dessa frågor. Här
har stiften och Svenska kyrkan på nationell nivå ett särskilt ansvar i att visa vägen, stötta och
vara goda förebilder för församlingarna och pastoraten när det gäller representativitet i både
texter och bildval. I annat fall ser vi en stor risk att Svenska kyrkan i ännu högre grad halkar
efter i dessa frågor, något som på allvar skulle skada kyrkans trovärdighet. Det skulle också
innebära att allt större grupper i vårt samhälle inte känner sig inkluderade och välkomna i
Svenska kyrkans liv och verksamhet. På sikt är detta en fråga om kyrkans överlevnad.
Låt oss vara en världsvid, inkluderande och gränsöverskridande kyrka
Vi anser att frågan om representativitet är av avgörande betydelse för att Svenska kyrkan skall
upplevas relevant av människor som inte känner igen sig i vithetsnormen. Men det är lika
viktigt för alla som känner igen sig i vithetsnormen men som önskar sig ett samhälle där
mångfald och fredlig samvaro går hand i hand.
Därför måste vi låta mångfalden genomsyra all kommunikation. Vi behöver också överge en
bildkommunikation som – måhända omedvetet – skapar bilden av ett ”vi” som sträcker ut en
hjälpande hand till ”den andre”. Det är inte förenligt med en modern och öppen kyrka som
menar allvar med att vara världsvid, inkluderande och gränsöverskridande.
Undertecknat av Kyrkoherdar och andra medarbetare i FBHO
Om FBHO - Framtiden bor hos oss
Nätverket "Framtiden bor hos oss" består av mångreligiösa och mångkulturella församlingar
i Svenska kyrkan. Malmö, Linköping, Norrköping, Trollhättan, Göteborg, Stockholm och
Södertälje har stadsdelar som ingår i nätverket. FBHO jobbar med opinionsbildning,
initierar utbildningar, uppmuntrar till forskning och delar erfarenheter inomkyrkligt och
externt.
