Barns tankar om brassinstrument i förhållande till andra

Barns tankar om brassinstrument i förhållande till andra
musikinstrument
Henrik Johnsson/Karin Krantz
Inriktning musik LAU350
Handledare: Jan Eriksson
Examinator: Stig-Magnus Thorsén
Rapportnummer: VT07-6112-01
Abstract
Författare: Karin Krantz, Henrik Johnsson
Vt 2007
Sociologiska institutionen
Handledare: Jan Eriksson
Examinator: Stig-Magnus Thorsén
Rapportnummer: VT07-6112-01
Nyckelord: musik; brassinstrument; instrumentval; klassorkester; musikskola; kulturskola
I den rådande debatten om det minskade intresset för att spela orkesterinstrument på
kulturskolan vill vi undersöka olika anledningar till varför det blivit så här. Som blivande
brasspedagoger så har vi lagt fokus på brassinstrumenten i förhållande till andra instrument.
Vi har ställt oss frågorna:
• Beror det avtagande intresset för att spela brassinstrument på okunskap?
• Vad är barnens attityd till brassinstrument i förhållande till andra instrument?
• Är det någon skillnad på barnens attityder till och kännedom om brassinstrumenten på
en skola med klassorkester jämfört med en skola utan klassorkester?
• Är det någon skillnad mellan killars och tjejers attityder till och kunskaper om
brassinstrumenten?
Vi har gjort en enkätundersökning som vi kompletterat med en gruppintervju i två klasser i
skolår tre. Skolorna ligger i olika stadsdelar i Göteborg och på en av skolorna finns det
klassorkesterverksamhet.
Vi har bland annat jämfört våra resultat med SMoK:s (Sveriges musik och kulturskoleråd)
undersökning Musikalisk mångfald (2002) som bl.a. har undersökt inställningen till
musikundervisningen hos musikskoleelever och elever på estetiska program.
Vår undersökning pekar mot att:
• Det låga intresset för att spela brassinstrument delvis skulle kunna bero på okunskap.
• Intresset för brassinstrumenten är väldigt lågt i jämförelse med gitarr och trummor.
• Klassorkesterverksamheten ökar kännedomen om de olika instrumenten men verkar
också stärka fördomarna om vilka instrument som är häftiga och töntiga.
• Vi ser inga anmärkningsvärda skillnader i killars och tjejers attityder till och kunskaper
om olika instrument.
Innehållsförteckning
Abstract
Innehåll .................................................................................................................1
1. Inledning...........................................................................................................2
2. Bakgrund ..........................................................................................................3
2.1 Musikskolans historia .......................................................................................3
2.2 Ett aktuellt problemområde...............................................................................4
2.3 Förklaring av begrepp.......................................................................................5
3. Teoretisk anknytning .......................................................................................6
3.1 Kopplingar till andra studier .............................................................................6
3.2 Summering .......................................................................................................7
4. Syfte och frågeställningar.................................................................................8
4.1 Studiens syfte ...................................................................................................8
4.2 Förtydligande av frågeställningarna ..................................................................8
4.3 Avgränsningar ..................................................................................................8
5. Tillvägagångssätt ..............................................................................................9
5.1 Val av datainsamlingsmetod .............................................................................9
5.2 Urval ................................................................................................................9
5.3 Genomförande..................................................................................................10
5.4 Frågorna i enkäten ............................................................................................11
5.5 Intervjun...........................................................................................................13
6. Resultatredovisning..........................................................................................14
6.1 Enkäten ............................................................................................................14
6.2 Intervjun...........................................................................................................22
6.2.1 Gitarr .......................................................................................................22
6.2.2 Trumpet ...................................................................................................23
6.2.3 Fiol ..........................................................................................................23
6.2.4 Trummor..................................................................................................24
6.2.5 Trombon..................................................................................................24
6.2.6 Piano........................................................................................................25
6.2.7 Saxofon ...................................................................................................25
7. Resultatanalys...................................................................................................27
8. Slutdiskussion ...................................................................................................28
9. Sammanfattning ...............................................................................................29
10. Slutord.............................................................................................................30
11. Referenslista....................................................................................................31
Bilaga 1 Enkät
Bilaga 2 Föräldrarbrev
1
1. Inledning
Vi som skriver detta arbete är båda snart färdigutbildade brasspedagoger. Vi har båda
trombon som huvudinstrument och musikalisk inriktning mot den afroamerikanska
musiktraditionen. Eftersom vi börjar närma oss slutet på vår utbildning är det naturligt att
blicka in i framtiden mot vår roll som blivande brasslärare. Något vi har lagt märke till när vi
snart ska ut i arbetslivet är att det verkar vara svårt att locka elever på brassinstrumenten till
kulturskolorna. Vi har pratat mycket om vad detta kan bero på och har även diskuterat
problemet med flera personer som är insatta i ämnet. Många anledningar har föreslagits, och
vissa studier har även gjorts inom detta område. Den största studien som gjorts kommer från
SMoK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd). De genomförde 2002 undersökningen
Musikalisk mångfald - en undersökning av ungdomars musicerande, där syftena var att
”fördjupa kunskapen om ungdomars musicerande samt att öka insikten i de förväntningar
ungdomar har på sitt musicerande” (SMoK, 2002:6).
I projektbeskrivningen till denna studie kan vi läsa:
Det finns idag många tecken som tyder på att barn och ungdomars val av vilka
instrument de vill spela har förändrats tydligt under framförallt 1990-talet och
framåt. Eftersom en sådan förändring kan och sannolikt kommer att leda till
förändringar i det lokala musiklivet liksom i efterfrågan inom musikutbildningen såsom
i det professionella musiklivet finns det stora skäl till att inventera och beskriva hur
nuläget ser ut. (SMoK, 2002:6)
Med fokus på brassinstrumenten så har vi funderat mycket på varför det blivit så här. Vi har
pratat med flera brasslärare i Göteborg och diskuterat ett par tänkbara orsaker. Tankarna i
detta stycke är delvis byggda på samtal med Bengt Jönsson, Åke Edefors och Christian
Bergelin. Ett förslag som vi har stött på är att det skulle vara för svårt att spela dessa
instrument och att resultatet först visar sig efter åtskilliga år av övning. Barnen är idag vana
vid att ha flera olika fritidsaktiviteter att välja mellan och då ökar kravet på att det måste vara
både roligt och ge snabba resultat. I så fall ligger kanske gitarren bättre till när det gäller att
snabbt skapa häftiga ljud och toner. Med både trombon och trumpet får man kämpa lite innan
det börjar låta snyggt.
En annan tänkbar orsak skulle kunna vara hur media framställer dessa instrument. Syns de i
media över huvud taget eller ligger fokus enbart på de elektriska instrumenten? Vi tänker då
också på förebilder och idoler där vi vet att det inte finns många, om ens någon, brassmusiker
som riktar sig mot barn och ungdomar.
Många vi pratat med tror att barnen inte väljer att spela de här instrumenten för att de inte vet
vilka de är. De flesta känner kanske till vad en gitarr är men det är kanske inte lika självklart
att veta vad en trombon är.
Som det nämns ovan i SMoK:s projektbeskrivning så kan en förändring av ungdomars
instrumentval leda till förändringar i musiklivet. Vad händer om vi inte kan fylla våra stora
orkestrar med musiker och vad händer med storbanden och jazzbanden?
2
2. Bakgrund
2.1 Musikskolans historia
För att få en förankring i historien ska vi först göra en tillbakablick till tiden då den
kommunala musikskolan började ta form. Vad fanns det för olika faktorer som bidrog till
utvecklingen och varför behövdes musikskolan? Hur såg undervisningen ut, och i vilka ämnen
kunde man få utbildning?
Att sätta ett exakt årtal för när den kommunala musikskolan uppstod är en omöjlighet. I olika
delar av Sverige har framväxten sett ut på olika sätt, och vid olika tidpunkter. Torgil Persson
(2001) har gjort en studie av de kommunala musikskolorna i Mörbylånga, Tranås, Kiruna och
Borås som heter Den kommunala Musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal. Han beskriver
olika faktorer i samhället som bidrog till framväxten.
Under 1940-talet debatterades det flitigt om ungdomens ”förvildande” och omoraliska
nöjesliv. Det fanns ett ökat samhälleligt intresse för att fostra ungdomen, eftersom samhällets
framtida utveckling ansågs bero på hur man lyckades skapa ansvarsfulla och välanpassade
medborgare av ungdomarna. Man använde sig av studieverksamhet av olika slag, bl.a. körer
och musikcirklar och såg med fasa hur ungdomarna begav sig till dansbanorna för att förena
sig med varandra i köns-, kultur- och klassöverskridande aktiviteter. Vissa ungdomar
inspirerades av musiken och bildade egna band, varpå man i skolornas gossorkestrar förbjöd
gossarna att spela dans- och jazzmusik på instrumenten de lånade.
Börje Stålhammar beskriver enligt Persson (2001:73) hur synen på musik i skolan förändrades
under 40-talet. Från att ha varit väldigt inriktat mot sång och notkunskap började man nu
fokusera mer på den sociala aspekten av musik och ge eleverna egna verktyg för att musicera.
Under hela 1900-talet kan man beskriva förändringen av synen på musik i skolan som att ha
gått från sång till musik, från skolmusik till musik i skolan och från skolans musikliv till
elevernas egen musik.
Vidare skriver Persson (2001:75) om militärmusiken i början av 1900-talet som hade ett 50tal musikkårer runt om i landet med varierande besättning. Vid sidan av signalgivningen
förekom konsertverksamhet för folket, de som inte hade möjlighet att gå till någon operascen
eller symfoniorkester. Dessa orkestrar fungerade i en slags lärlingstradition. Vid tolv till
fjorton års ålder anställdes man hos regementet där man fick mat, husrum, uniform och
undervisning. Man lärde sig musik, läsa, räkna och skriva, och när man lärt sig spela ett
instrument anställdes man i musikkåren med lön. Det ingick i arbetsuppgifterna även att
undervisa yngre kollegor, och en pedagogisk färdighet ansågs så självklart att en anställning
skulle ha varit omöjlig utan.
Även vid industrierna utvecklades musikkårer. Ofta skedde detta som led i sociala reformer
och för att sprida glans över verksamheten utåt. Dessa bruksmusikkårer försåg invånarna i
orten med populärmusik, höjde statusen över orten och var traditionsbärare. Även här fanns
det behov av undervisning, och det hände att militärmusiker anställdes som lärare.
Olika folkrörelser har också varit led i utvecklingen av musikutbildningstraditionen. Persson
(2001) nämner skarpskytterörelsen, frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
Bland frikyrkorörelserna är det frälsningsarmén som tydligast använt sig utav musikkårer.
Man spelade enkla populära sånger som tilltalade folket. Ofta skrev man om texterna för att
3
de skulle passa in. I den här rörelsen värvade man nya musikanter genom att vända sig till
barnen inom de egna leden.
Inom nykterhetsrörelsen växte också orkestrar fram. Ofta var det ett sätt att avleda
ungdomarna från att dricka alkohol. Detta blev ett dilemma eftersom att man för att behålla
ungdomarna i rörelsen var tvungen att svara mot nya behov av dansmusik, vilken ofta hörde
ihop med just förtäring av alkohol.
Arbetarrörelsens musikkårer var kanske mer ett uttryck för gruppidentitet än som
åsiktsspridare. Med musikkårerna kunde också arbetarna få ta del av borgerlighetens musik
med operor och symfonier
Flickor kunde inte få utbildning inom militärmusikens kårer, men i prästgårdarna och i
salongerna ansågs det fint med klaverspel. En prästfrus färdigheter kom väl till pass under
andakter och vid barnuppfostran, och i de fina salongerna var döttrarnas pianospel
statusgivande.
I ransoneringstider under andra världskriget blev flera restaurantmusiker arbetslösa. Några av
dessa blev anställda av staten för att hålla uppe standarden på amatörmusiken. Arbetsuppgifterna var musiker, ledare och lärare. Till lärarjobben sökte sig många musiker som
tröttnat på de besvärliga förhållandena inom turnerandet. De var ofta eftertraktade lärare p.g.a.
att de ofta behärskade många instrument, och det fanns få elever på varje instrument.
När uppstod då den kommunala musikskolan? Ja, som vi ser finns det flera faktorer som
samspelade i behovet av en kommunal musikskola. Persson (2001) skriver om Tranås
kommun där en kommunalt finansierad skolorkester repeterade från 1945. 1951 fick man en
kommunalt anställd musikledare, men inte förrän 1955 blev begreppet Kommunal musikskola
vedertaget. I Mörbylånga däremot dröjde det till 1966 innan man beslutar om att det ska
öppnas en kommunal musikskola. Behovet av musikundervisning hade gjort sig alltmer
märkbart och första året hade man 201 elever.
Musikskolan har alltså vuxit ur en tradition av musikkårer, och ur ett behov utav en
meningsfull fritid. 1990 ansökte Mörbylångas musikledare Leif Persson om större resurser till
musikskolan för att förhindra ökade köer. Han hade argumenten ”möjligheten till en vettig
fritidssysselsättning, generationsövergripande social samvaro samt rekryteringsmöjligheterna
för Ölands musikkår, där redan flera tidigare musikskoleelever nu medverkar” (Persson
2001:144).
2.2 Ett aktuellt problemområde
SMoK (Sveriges Musik- och Kulturskoleråd) hänvisar i sin undersökning Musikalisk
mångfald (2002:5) till Kulturrådets omvärldsanalys där man skrev att ”trots att musikintresset
är starkt hos ungdomar och många vill bli musiker lockar inte orkesterinstrumenten (SMoK
2002:5)”.
Enligt ett mail från en av Göteborgs större kulturskolor var sökande till frivillig verksamhet
på följande instrument i ungefärliga siffror 2006/2007:
trombon 12st
trumpet 45st
4
tuba 2st
gitarr 86st (kan sökas endast i delar av upptagningsområdet)
saxofon 45st
Antalet antagna till samma skola var under 2006/2007:
trombon 7st
trumpet15st
tuba 3st
gitarr 73st (kan sökas endast i delar av upptagningsområdet)
saxofon 29st
Man kan inte säga att siffrorna är alarmerande, men gitarren är tveklöst populärare än
blåsinstrumenten. Kulturskolan vi fått siffrorna från är en skola som lägger ner mycket jobb i
rekrytering av elever på blåsinstrument genom bl.a. klassorkesterverksamhet, en form av
musikämnet i grundskolan där eleverna får spela blåsinstrument i orkester.
I Sverige finns en stor tradition av orkestermusik i olika typer av orkestrar, både på
amatörnivå och på elitnivå. Det finns t.ex. symfoniorkestrar och kammarmusikensembler,
storband, jazzband och brassband. Dessa former av musicerande kräver ett numerär av
utövande musiker, och avtar tillväxten av musiker kommer på sikt dessa orkestrar att bli
sällsyntheter. Det finns också anställda orkestrar runt om i landet som riskerar att gå samma
öde tillmötes.
Robert Schenk (2000:262) tar i sin bok Spelrum upp att man under decennierna runt 1800
gick igenom en förändring i instrumentutbudet till följd av den tekniska revolutionen. Vissa
instrument förändrades, nya instrument uppfanns och andra försvann. Detta resulterade i
många instrument som vi använder oss av idag. Man kan här dra en parallell till utvecklingen
av de elektriska instrumenten och datorerna under de senaste decennierna. Nu för tiden är det
väldigt lätt att återskapa alla typer av ljud med enbart en knapptryckning. ”Vem vill slita med
tonbildningen på en klarinett när musikdatorn kan producera samma toner som dessutom
kompletteras med komp på en enda gång”(SMoK 2002:60)?
Eftersom vi har den här tekniken kan det kanske kännas svårmotiverat att stå och öva flera år
för att prestera samma ljud på ett akustiskt instrument.
2.3 Förklaring av begrepp
Brassinstrument:
Bleckblåsinstrument eller även kallade mässingsinstrument. Till den här instrumentgruppen
hör bl.a. trumpet, trombon, tuba och valthorn. Tonen bildas genom att läpparna vibrerar i ett
klockformat munstycke. När vibrationerna fortplantas i luftpelaren i instrumentet bildas en
ton (Wikipedia).
Klassorkester:
Ett samarbete mellan musikskolan och grundskolan. Alla barn i klassen får på skoltid lära sig
ett blåsinstrument. De får dels kunskaper på instrumentet och dels möjligheten att lära sig att
spela tillsammans i en orkester (KULMUS hemsida).
5
3. Teoretisk anknytning
Nedan följer en redovisning av två tidigare studier som gjorts inom området och som vi valt
att använda oss av för att jämföra våra resultat. Vi redovisar här även statistik från
fritidsvaneundersökningen som görs på barn och ungdomar i Göteborg med jämna
mellanrum.
3.1 Kopplingar till andra studier
Vi har valt att utgå från SMoK:s undersökning Musikalisk mångfald från 2002 för att jämföra
våra resultat. Detta är den nyaste forskningen vi har inom området där vi hittar såväl statistik
över antal undervisade elever på respektive instrument som frågor rörande ungdomars
attityder till sitt musicerande. Den här undersökningen har gjorts på ungdomar som är 13-20 år
och redan spelar ett instrument vilket skiljer sig från vår urvalsgrupp som är barn i 9-10
årsåldern där alla ännu inte gjort något instrumentval. SMoK har gjort en omfattande
enkätundersökning där ungdomarna har fått svara på frågor om vad de tycker är viktigast när
det gäller att spela musik och hur de tycker att olika delar av sitt musicerande fungerar. De har
också undersökt huruvida eleverna är nöjda med sitt instrumentval, och hur mycket tid de
lägger ner på olika musikaliska aktiviteter. De har också gjort en gruppintervju på estetiska
program som omfattades av undersökningen.
I SMoK:s undersökning kan vi bl.a. läsa att val av instrument beror på i vilken ålder det sker.
En hypotes de har är att när det gäller barn påverkar ofta föräldrar och familj instrumentvalet.
För tonåringar som antingen är nybörjare eller väljer att byta instrument påverkas valet ofta av
idoler och förebilder (SMoK 2002:28). Vi kan läsa vidare att musikskolan verkar motsvara
barnens förväntningar väldigt bra. De elever som går där är väldigt nöjda med sin
undervisning. Statistiken från SMoK:s undersökning gäller för antalet undervisade elever
mellan 1976-2002. Vi har letat efter senare statistik bl.a. genom mailkontakt med SMoK som
endast hänvisat oss till den här undersökningen. Vi kan läsa i SMoK:s undersökning att
antalet elever som undervisas på brassinstrument har minskat från 11 849 elever 1976/77 till 9
662 elever 2001/02. Om man går in och tittar på instrumenten så ser man att intresset för
trombon faktiskt har ökat totalt sett från år 1976/77 till år 2001/02, men minskat från år
1987/88. Trumpet uppvisar den största skillnaden där eleverna från 1976/77 har minskat med
ca en tredjedel. (SMoK 2002:33).
I slutdiskussionen i Musikalisk mångfald skriver SMoK att bleckblåset under en 15 års period
fram till 2002 har minskat med drygt 30 % och antalet elever på kulturskolan under samma
period minskat med drygt 23 %. Köerna på instrument som piano och gitarr har ökat samtidigt
som färre beretts plats på dessa instrument.
Vidare kan vi läsa i slutdiskussionen i SMoK:s undersökning:
Det finns anledning att tro att det inom musik- och kulturskolorna görs en medveten
prioritering av undervisningsresurserna till förmån för orkesterinstrumenten. Detta
väcker frågan om vem som i realiteten ger skolorna sitt uppdrag. Tydligen är det i alla
fall inte barnen och ungdomarna och deras önskemål utan snarare skolornas egna
önskemål om att ha utbyggda traditionella ensembler av typen blåsorkester,
symfoniorkester och storband. Strategin att styra med bäring på musikalisk mångfald
har alltså så här långt lett till ökade köer och ett minskat musicerande bland barn och
ungdomar (2002:60).
6
En annan studie som vi använt oss av är Jan Carlssons En studie av ungdomars tankar och
upplevelser kring en kommunal musikskola. Studien är gjord på Mörbylånga musikskola 2003
och syftet var att ”tydliggöra ungdomars musikaliska tankar, upplevelser och intentioner
utifrån deras roll som elever i en kommunal musikskola”.
Carlsson tar i ett avsnitt upp instrumentfördelningen på musikskolan. Han har inte särskiljt
brassinstrumenten från övriga blåsinstrument i sin undersökning men vi kan se att när
eleverna börjar spela på musikskolan är instrumenten relativt jämnt fördelade mellan
blåsinstrument (26 %), klaviaturinstrument (29 %) och stränginstrument (28 %).
Endast en knapp fjärdedel fortsätter att spela på högstadiet och av dem återfinns endast 15 %
på blåsinstrumenten, 17 % på klaviaturinstrumenten mot 43 % på stränginstrumenten. Vi kan
även se att det är flickorna som i störst utsträckning lämnar musikskolan (Carlsson, 2003:61).
SMoK:s undersökning visar på att antalet elever som har instrumentalundervisning inom
musik- och kulturskolorna totalt har minskat med 26 % under de senaste 25 åren. Den största
minskningen har skett under 1990-talet då vi kunde se en dramatisk nedgång på flera
orkesterinstrument. Elgitarr, elbas och slagverk har däremot stora ökningar (SMoK 2002:57).
Carlsson tar upp att det förmodligen finns flera anledningar till att så många slutar spela på
musikskolan. Han hänvisar till Hugardt (1992) som pekar på att många som slutar har blivit
övertygade om att musik inte är något för dem och detta i sin tur leder till att de tror att de är
omusikaliska(Carlsson 2003:40).
Med jämna mellanrum genomförs av Göteborgs stad, Idrotts- och föreningsförvaltningen,
tillsammans med samtliga stadsdelar och utbildningsförvaltningen en undersökning av barns
och ungdomars fritidsvanor. Senaste undersökningen är gjord 2005. Vi kan här läsa att 25 %
av alla killar i skolår 4 spelar ett instrument en eller flera gånger i veckan. Samma siffra är för
tjejer är 30 %. Om man jämför med t.ex. samma siffror för fotboll svarar 58 % av killarna och
28 % av tjejerna att de utövar aktiviteten spela fotboll en eller flera gånger i veckan. Att spela
instrument är alltså en betydande del av barn och ungdomars fritidssysselsättning. Dessutom
verkar det inte vara någon större skillnad mellan killars och tjejers intresse för denna
fritidsaktivitet.
3.3 Summering
Vi kan alltså se att instrumentalspel utgör en betydande del av barn och ungdomars fritid.
Intresset för olika instrument verkar ha förändrats under de senaste åren till
brassinstrumentens nackdel. Som SMoK skriver så verkar eleverna vara väldigt nöjda med sin
undervisning på musikskolan. Trots det verkar det som att eleverna som spelar blåsinstrument
i större omfattning lämnar kulturskolan än de som spelar elektriska instrument. Det verkar
alltså inte vara undervisningen som är felet utan snarare instrumentet i sig.
Hur resonerar då barn som är i åldern att de just ska göra sitt första instrumentval?
7
4. Syfte och frågeställningar
4.1 Studiens syfte
Syftet grundar sig i att ta reda på varför färre och färre väljer att spela brassinstrument.
Vi har valt att inrikta vår undersökning mot barns kännedom om och attityd till olika
instrument med fokus på brassinstrumenten trombon och trumpet. En av frågorna vi ställer
oss är om det kan vara så att elevernas bristande kännedom om brassinstrumenten är orsaken
till att färre och färre väljer att spela dem. Vet barnen i vilken utsträckning de används i
populärmusik och skulle det i så fall påverka instrumentvalet om de visste att det ofta
förekommer brassinstrument i musiken de lyssnar på?
Detta tas även upp i Musikalisk mångfald:
Vanligtvis ses musicerande av de traditionella musikinstrumenten
bundna till en genre eller ett musikaliskt sammanhang. Men att t.ex.
spela fagott behöver inte nödvändigtvis innebära att man måste tillgodose
musikerbehov i det traditionella konstmusiklivet. Exemplen kan
göras många där orkesterinstrumenten passar utmärkt i den ständigt
ökande musikaliska mångfalden ( SMoK, 2002:7 ).
Vi ville jämföra en skola med klassorkester med en skola utan klassorkester för att se om
klassorkesterverksamheten bidrar till att förändra barnens attityd till och kännedom om olika
musikinstrument.
En annan fråga vi ställer oss är om det är någon skillnad i vad pojkar och flickor tycker och
tänker om olika instrument.
4.2 Förtydligande av frågeställningarna
För att tydliggöra syftet har vi valt följande frågeställningar:
•
•
•
•
Beror det avtagande intresset för att spela brassinstrument på okunskap?
Vad är barnens attityd till brassinstrument i förhållande till andra instrument?
Är det någon skillnad på barnens attityder till och kännedom om brassinstrumenten på
en skola med klassorkester jämfört med en skola utan klassorkester?
Är det någon skillnad mellan killars och tjejers attityder till och kunskaper om
brassinstrumenten?
4.3 Avgränsningar
Det här är ett problem som gäller för flera instrumentgrupper, men vi har valt att fokusera på
brassinstrumenten trombon och trumpet eftersom det är där vi själva har mest kunskaper och
störst intresse. Vi har även valt just trombon och trumpet för att de är två av de vanligaste
brassinstrumenten som används i många olika typer av musik.
8
5. Tillvägagångssätt
5.1 Val av datainsamlingsmetod
Vi har gjort en enkätundersökning som vi kompletterat med en gruppintervju. Detta för att
undersöka den enskilda elevens kunskap om och attityd till brassinstrumenten i förhållande
till andra instrument och jämföra det med de svar vi fick när eleverna samtalade om
instrumenten i grupp. Detta tänkte vi skulle komplettera varandra på ett bra sätt. I enkäten
fanns blandade frågor om elevernas kännedom om och attityd till olika instrument medan vi i
gruppintervjun fokuserade frågorna till att gälla attityd till och eventuella fördomar om de
olika instrumenten. Syftet med att göra en intervju var att låta barnen få prata fritt om sina
tankar kring detta och därmed komplettera de mer styrda frågorna i enkäten.
Intervjumetoden vi använt oss av kallas fokusgruppsintervju. ”Dessa karakteriseras av att de
som intervjuas själva för ett samtal som intervjuaren observerar med såväl ögon som öron
samt att intervjuaren styr samtalet så att det inte avlägsnar sig alltför mycket från ämnet för
intervjun (Trost 1997:25)”. Denna metod använde vi för att vi ville se vilka tankar som
eleverna fick när de tilläts associera och prata fritt utan att vi styrde dem. Vi var dock tvungna
att styra in samtalet mot någorlunda rätt frågor.
Trost (1997:27) skriver i sin bok Kvalitativa intervjuer att gruppintervjuer inte skall användas
när det gäller att undersöka attityder eller åsikter eftersom grupptrycket kan påverka resultatet.
Vi menar dock att samma problem skulle kunna finnas i frågan om barnens instrumentval. Vi
tycker att deras attityd i grupp är minst lika viktiga som deras attityd i en enskild intervju
eftersom det som vi tidigare nämnt finns många faktorer som kan påverka instrumentvalet.
SMoK:s undersökning pekar på att för barn har familj och föräldrar stort inflytande vid val av
instrument. Vi tror även att kompisarnas åsikter har stor betydelse i den här åldern.
En intervju i grupp passade också väldigt bra ihop med enkäten då vi kunde komprimera
undersökningen till tiden av en lektion. Ett problem som vi ändå stötte på var att det ofta var
samma barn som hela tiden kom till tals samt att pojkarna i klassen tog större plats än
flickorna.
5.2 Urval
Vi valde att göra vår undersökning i två klasser i skolår tre. Anledningen till det är att det är
vanligast att elever börjar spela ett blåsinstrument när de är 9-10 år. Det är också i den här
åldern som vi tror att eleverna börjar reflektera över olika instrument och börjar bilda sig
uppfattningar om vad de kan tänka sig att spela. Dessutom vet vi att alla elever på den ena
skolan kommer i kontakt med blåsinstrument i skolår fyra eftersom de då har ämnet
klassorkester på schemat.
Totalt ingick 41 elever i undersökningen. Bortfallet var i den ena klassen tre elever. Det är
svårt att säga om detta påverkade resultatet eftersom vi inte visste något om eleverna innan vi
gjorde undersökningen.
Undersökningen är förlagd till två skolor i Göteborgs Stad eftersom det är här vi bor och
studerar. När vi valde vilka skolor vi skulle göra undersökningen på så gjorde vi ett s.k.
stratifierat urval vilka kännetecknas av att en viss del av populationen överrepresenteras
(Trost 1994:33). Vi var mer intresserade av att undersöka klasser där vi kunde förvänta oss
förhållandevis goda kunskaper om instrumenten. Tanken med det var att vi ville jämföra en
9
skola som arbetar aktivt med att få barn intresserade av orkesterinstrument mot en någorlunda
likvärdig skola utan den här verksamheten eftersom en av våra frågeställningar är huruvida
klassorkesterverksamheten har någon påverkan på barnens attityd till och kännedom om
instrumenten. Båda stadsdelarna vi valde har väl fungerande kulturskolor där man erbjuder
undervisning på de flesta orkesterinstrumenten.
I Fritidsvaneundersökningen (2005) kan vi se att i stadsdelen där skolan med klassorkester
ligger så spelar 33 % av killarna och 32 % av tjejerna ett instrument mer än en gång i veckan.
I stadsdelen där skolan utan klassorkester ligger är motsvarande siffra 29 % för killarna och
27 % för tjejerna. (Siffrorna gäller för skolår 4-9). Om man jämför med hela Göteborg så är
motsvarande siffror 22 % för killar och 23 % för tjejerna. Man kan alltså se att intresset för att
spela ett instrument är högre i stadsdelen där skolan som har klassorkester ligger.
Det mest intressanta hade naturligtvis varit att göra undersökningen i alla typer av stadsdelar
men med tanke på ramarna för arbetet fick vi begränsa oss till dessa två skolor.
På en av de två skolorna vi valt har eleverna som redan nämnts ämnet klassorkester som
innebär att de kommer att få spela blåsinstrument i orkester i skolår fyra. På den andra skolan
där vi gjort vår undersökning så finns det ingen klassorkesterverksamhet men den ligger
bredvid en skola där man från skolår sex kan söka till orkesterklasser. Detta gör att vi
förväntar oss förhållandevis goda resultat även från den här skolan. Här finns enligt lärarna på
skolan även ett bra samarbete med kulturskolan som barnen kommer i kontakt med jämna
mellanrum.
Vi är medvetna om att det inte är ett representativt urval för alla ungdomar i skolår tre. Båda
skolorna ligger i en större svensk stad och representerar inte en jämn fördelning mellan
samhällsklasserna. Vår hypotes är att de här stadsdelarna som båda har väl fungerande
kulturskolor kan ge oss förhållandevis höga resultat när det gäller elevernas
instrumentkunskaper i jämförelse med skolor i andra stadsdelar.
5.3 Genomförande
Vi ringde rektorerna på de två skolor vi valt ut och beskrev vår undersökning. De rektorer vi
pratade med var väldigt tillmötesgående och vi fick snabbt kontakt med två klassföreståndare
för två klasser i skolår tre och tider för undersökningen veckan efter. Via mail skickade vi in
vår enkät samt ett brev till elevernas föräldrar där vi bad om tillstånd för att få göra en
enkätundersökning och en gruppintervju som skulle spelas in på minidisc (se bilaga 2). Alla
elever fick tillstånd att vara med på vår undersökning.
Vi lade upp vår undersökning som en musiklektion där vi började med att tillsammans med
eleverna besvara frågorna i enkäten. Vi förklarade för barnen att det viktigaste inte var att de
svarade rätt på frågorna utan att de svarade vad de visste och tyckte. Enkäten avslutades med
tre ljudexempel och eleverna ombads att ringa in de instrument de hörde. För att göra det lite
svårt fanns det inte bilder på riktigt alla instrumenten. Detta blev eleverna upplysta om. Vi
valde ut två låtar med blåssektion bestående av trumpet och trombon plus kompinstrument
och sång. En låt hade besättningen stråkkvartett (två fioler, en fiol och en cello) plus sång.
De låtar vi använde oss av var:
A message to you Rudi – The Specials
I almost had the weakness – Elvis Costello ant the Brodsky Quartet
Candyman – Christina Aguilera
10
Efter enkäten samlade vi alla elever i en stor ring. Vi hade förberett bilder på olika instrument
och visade ett i taget. Barnen fick berätta om de visste vad det var för instrument och därefter
diskutera ganska fritt kring ett antal frågor. Vi pratade ca 5 min om varje instrument.
Efter att vi gjort intervjun tog vi fram våra tromboner som vi inte låtit barnen se innan
eftersom vi inte ville att de inte skulle få en bild av oss som trombonister. Vårt besök
avslutades med att vi spelade några låtar för dem vilket blev mycket uppskattat. Vi blev
väldigt väl bemötta på båda skolorna och både klasslärarna, de övriga lärarna och rektorerna
visade stort intresse. Eleverna verkade tycka att de hade en trevlig lektion.
5.4 Frågorna i enkäten
Frågorna i enkäten är uppdelade i två kategorier. Vi har några frågor om barnens attityder till
olika musikinstrument och till intresset för att spela instrument samt några frågor om deras
kunskaper och kännedom om olika musikinstrument. Enkäten är uppdelad på tjejer och killar
för att få reda på om det är någon skillnad i hur tjejer och killars resonerar kring de här
frågorna Eleverna fick svara på sju olika frågor. I många av frågorna har vi använt bilder på
olika instrument för att vi vill undersöka om barnen vet vad instrumenten heter. Ett annat
syfte med det är att även de barn som inte känner till instrumentens namn ska kunna svara på
frågorna. De instrument som vi använt i de flesta frågorna är trumpet, saxofon, akustisk gitarr,
fiol, elbas, flöjt (tvärflöjt), gitarr, trumset, piano och trombon. Vi har valt att använda de här
instrumenten för att jämföra trombon och trumpet med dels ett par andra vanliga
blåsinstrument och dels med fiol som också är ett vanligt instrument på kulturskolorna.
Dessutom har vi valt de vanligaste rockbandsinstrumenten och piano (bilden på pianot har
varit ett elektriskt piano).
Frågorna är formulerade så att de ska vara lätta för barnen att förstå. När undersökningen
utfördes så läste vi även upp frågorna en och en och förklarade ytterligare hur de skulle
besvaras.
Nedan följer en presentation av varje fråga samt en förklaring till vad syftet med varje fråga
är.
Fråga 1
Skulle du vilja spela ett instrument?
Syftet med den här frågan är att undersöka intresset för att spela ett instrument. Vi ställer oss
också frågan om intresset är större på den skolan där alla barnen vet att de ska få spela ett
instrument nästa år. Är det något som de själva vill göra eller något som skolan tvingar dem
till?
Fråga 2
Har du provat att spela något av de här instrumenten?
I enkäten finns bilder på de tio instrument som nämns ovan. Eleverna får ringa in de
instrument de provat att spela. Syftet med frågan är att undersöka hur mycket barnen kommit i
kontakt med de olika instrumenten och se om det i så fall påverkar vilket instrument barnen
tycker verkar roligast.
11
Fråga 3
Vilket instrument verkar roligast att spela?
Rangordna från 1-10. Sätt en 1:a vid det instrument som verkar roligast, en 2:a vid det som
verkar näst roligast o.s.v.
Samma instrument visas återigen på bilder och eleverna får skriva siffror vid bilderna.
Syftet med frågan är att undersöka intresset för att spela de olika instrumenten. Här får vi
svart på vitt svar på hur roligt barnen tycker att det verkar vara att spela brassinstrument i
förhållande till andra instrument. Vi får också reda på om det är någon skillnad mellan vad
tjejer och killar tycker.
Fråga 4
Dra streck mellan bilderna och det du tror är rätt namn.
Bilder på olika instrument ska paras ihop med rätt namn. Det finns fler namn än instrument
för att eleverna inte ska kunna använda uteslutningsmetoden. Här har vi gjort några ändringar
i urvalet. Vi har plockat bort ett par instrument och även lagt till ett par instrument som inte är
så vanliga för att göra uppgiften lite svårare. Syftet med frågan är att få reda på om barnen vet
vad de olika instrumenten heter. Detta som en del i att få reda på hur mycket barnen känner
till om brassinstrumenten. En hypotes om varför färre och färre väljer att spela
brassinstrument tycks ju vara att barnen inte vet vilka dessa instrument är.
Fråga 5
Om du fick vara bäst på ett musikinstrument, vilket skulle du välja då?
Syftet med frågan är att se vilket instrument som blir mest populärt när de endast får välja ett
instrument. Inga alternativ ges här utan de får välja vilket som helst.
Fråga 6
Om du skulle spela ett instrument, hur viktigt tycker du då det är att:
– du får stå på scen och spela för andra
– du får spela musik du tycker om
– du får spela tillsammans med andra
– du har roligt
– andra tycker att du är duktig
Eleverna får tre alternativ att välja på för varje fråga. Alternativen är: inte viktigt, ganska
viktigt eller jätteviktigt. Syftet med frågan är att undersöka varför barn väljer att spela ett
instrument.
Fråga 7
Nu kommer det några ljudexempel. Ringa in alla de instrument som du tror att du hör i
låtarna.
Tre låtar spelas upp. Till varje låt finns tio bilder som är samma som vi använt i början av
enkäten. Syftet med den här frågan är att se om barnen vet i vilken typ av musik man
använder vissa instrument. Känner de till att man kan använda sig av trombonen i en Christina
Aguilera-låt? En hypotes vi har är ju att många barn väljer att spela gitarr för att de då får
spela häftigast musik.
12
5.5 Intervjun
Instrumenten vi använde oss av och visade bilder på var akustisk gitarr, trumpet, fiol, trumset,
trombon, piano och saxofon, alltså något färre instrument än vad som fanns med i
enkätundersökningen. Med tanke på tidsramarna och barnens tålamod så ville vi begränsa
antalet instrument något. Elgitarren tog vi bort eftersom vi pratade om den i samband med den
akustiska gitarren. Elbas och flöjt tog vi bort eftersom vi hade vår fokus på brassinstrumenten
och redan hade andra instrument att jämföra med. Att ta bort flöjten skulle senare visa sig vara
ett misstag då den i enkäten visade sig vara väldigt populär bland flickorna på den ena skolan.
Vi hade förberett fyra frågor som vi samtalade kring. Dessa frågor var:
1. Tror ni det är lätt eller svårt att spela det här instrumentet?
2. Är det flest killar eller flest tjejer som spelar det här instrumentet?
3. Är de som spelar instrumentet gamla eller unga?
4. Tycker ni att det är häftigt eller töntigt att spela det här instrumentet?
13
6. Resultatredovisning
6.1 Enkäten
Fråga 1
Sammanlagt har 41 elever svarat på enkäten varav 17 på skolan utan klassorkester och 24 på
skolan med klassorkester. Antalet tjejer är 20 och antalet killar är 21.
83 % av de tillfrågade eleverna uppger att de vill spela ett musikinstrument.
På skolan med klassorkester har 100 % av eleverna svarat att de vill det. Motsvarande siffra
på den andra skolan är 59 %. Detta kan vi jämföra med Fritidsvaneundersökningen från 2005
där vi kan se att i stadsdelen med skolan med klassorkester har 65 % av eleverna i skolår 4
(som är den tidigaste åldern den här undersökningen innefattar) uppgivit att de är något eller
mycket intresserade av att spela ett instrument. Motsvarande siffra i den andra stadsdelen är
55 %. Den höga siffran i vår undersökning för eleverna på skolan med klassorkester kan bero
på att de inte reflekterar så mycket över om de vill spela ett instrument eftersom de vet att de
kommer att göra det nästa läsår. På den andra skolan däremot så krävs det en insats på fritiden
för att göra detta och det skulle kunna vara en anledning till att siffran här blir lägre.
Fråga 2
Har du provat att spela något av de här instrumenten?
Diagram 1
Provat att spela
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
killar
tjejer
pi
an
o
tro
m
bo
n
el
gi
ta
rr
tru
m
se
t
flö
jt
el
ba
s
fio
l
rr
ita
x
.g
ak
sa
trp
20%
10%
0%
Av instrument som eleverna tidigare provat att spela, så ligger piano, trummor och akustisk
gitarr i topp. Dessa instrument har också fått höga betyg av eleverna i fråga tre där de har fått
rangordna vilka musikinstrument som de tycker verkar roligast att spela. Vissa undantag
finns, t.ex. fiol som en tredjedel av tjejerna har provat att spela. Dock har två tredjedelar av
alla elever gett fiolen bottenplacering i fråga tre.
Blåsinstrumenten är med få undantag dåligt representerade här.
14
Flest har provat att spela trummor, piano och gitarr. En enkel förklaring till det kan vara att
det är just dessa instrument som brukar finnas på skolorna. I gruppintervjun kom det även
fram att de flesta kände någon som hade ett piano eller hade ett hemma. En ytterligare
förklaring kan vara att blåsinstrumenten ofta är stora och otympliga för barnen att spela på.
Vi har också noterat att på skolan med klassorkester har eleverna provat att spela betydligt fler
instrument.
Fråga 3
Vilket instrument verkar roligast att spela?
Rangordna från 1-10. Sätt en 1:a vid det instrument som verkar roligast, en 2:a vid det som
verkar näst roligast o.s.v.
Diagrammet visar totalt antal satta betyg på respektive instrument. De sämsta placeringarna är
alltså 7-10.
Diagram 2
35
Rangordning av instrument, alla
30
25
20
plac. 1-3
15
plac. 4-6
plac. 7-10
10
5
tro
m
bo
n
pi
an
o
t
se
m
tru
el
gi
ta
rr
flö
jt
el
ba
s
fio
l
tru
m
pe
t
sa
xo
fo
n
ak
.g
ita
rr
0
Vi kan se att trummor, bas och gitarrer har fått de högsta placeringarna. Piano är det
instrument som har fått flest mittenplaceringar medan alla blåsinstrument samt fiol har fått
bottenplaceringarna.
Elbas har fått 12st 7-10 placeringar, varav endast en av en kille.
Av alla placeringar som är satta på trumpet, trombon och saxofon så är sju stycken satta av
elever som i fråga 2 uppgett att de provat att spela de här instrumenten. Man kan dock inte
märka att dessa sju placeringar skulle vara högre (med ett undantag) men några
bottenplaceringar förekommer heller inte i den här gruppen.
15
Vi har också noterat vissa skillnader mellan skolorna och könen. Följande två diagram visar
hur killarna respektive tjejerna på båda skolorna har svarat på frågan.
Diagram 3
Rangordning av instrument, killar
plac. 1-3
plac. 4-6
pi
an
o
tro
m
bo
n
el
gi
ta
rr
tru
m
se
t
flö
jt
el
ba
s
plac. 7-10
fio
l
tru
m
pe
t
sa
xo
fo
n
ak
.g
ita
rr
20
18
16
14
12
10
8
6
4
2
0
Diagram 4
Rangordning av instrument, tjejer
14
12
10
8
plac. 1-3
6
plac. 4-6
plac. 7-10
4
2
pi
an
o
tro
m
bo
n
el
gi
ta
rr
tru
m
se
t
flö
jt
el
ba
s
fio
l
tru
m
pe
t
sa
xo
fo
n
ak
.g
ita
rr
0
Hos tjejerna kan vi se en betydligt jämnare spridning av placeringarna även när det gäller
topplaceringarna. Flöjt ligger i topp medan brassinstrumenten har fått ganska låga placeringar.
16
Hos killarna kan vi se tydliga tendenser till gemensamma värderingar om vilka instrument
som verkar roligast att spela. De höga betygen är mer koncentrerade till trummor bas och
gitarrer.
Det instrument som visar på den största skillnaden mellan könen är flöjt som har fått killarnas
sämsta placering och tjejernas bästa placering. Flöjten har fått 10 stycken 1-3 placeringar,
varav 9 från skolan med klassorkester. Detta skulle kunna bero på att elevernas rytmiklärare
även är flöjtlärare på den skolan och troligtvis är en stor förebild för eleverna.
Vi har också noterat en skillnad mellan skolorna. Trumpet, trombon och saxofon har något
högre placeringar totalt sett på skolan med klassorkester än på den andra skolan. På skolan
med klassorkester har dessa instrument fått 11 stycken 1-3 placeringar Motsvarande siffra på
den andra skolan är 2 st.
Fråga 4
Dra streck mellan bilderna och det du tror är rätt namn.
(Här har vi inte tagit med riktigt samma instrument som i föregående fråga.)
Diagrammet visar resultatet från de olika skolorna.
Diagram 5
Vet instrumentnamn på
120%
100%
80%
60%
med klassork.
40%
utan klassork.
20%
on
af
us
so
em
dj
in
et
be
t
n
ar
bo
kl
jt
m
flö
tro
l
s
ba
el
fio
rr
ita
x
.g
sa
ak
tr
p
0%
Här kan vi se att så gott som alla elever känner till namnet på instrumenten fiol, trumpet och
gitarr. På skolan med klassorkester har eleverna överlägset bättre kunskaper om namnen på
instrumenten. Här har i stort sett alla placerat gitarr, saxofon, fiol, elbas, klarinett, trumpet och
flöjt rätt. En liten dipp finns beträffande trombon och sousafon (här har vi även gett rätt om de
svarat bastuba) men resultatet är ändå betydligt bättre än på den andra skolan.
På skolan utan klassorkester har eleverna totalt sett prickat in rätt till drygt 50 %. Nästan alla
här har ändå prickat instrumenten trumpet, gitarr och fiol.
Vi jämförde om de elever som visste namnet på trombonen hade rangordnat instrumentet
högre i fråga 3, men vi kunde inte märka att det skulle ha påverkat resultatet.
17
Fråga 5
Om du fick vara bäst på ett musikinstrument, vilket skulle du välja då?
Diagrammet visar vilka instrument eleverna har valt på respektive skola.
Diagram 6
Vill vara bäst på... (jämför skolor)
14
12
10
8
utan klassork.
6
med klassork.
4
2
D
J
Kl
ar
in
et
t
Sa
xo
fo
n
Fi
ol
Fl
öj
t
Pi
an
o
E
lg
ita
rr/
gi
ta
rr
Tr
um
m
or
0
Här kan vi se att de instrument som barnen helst vill vara bäst på är trummor, gitarrer, piano
och flöjt. Bara enstaka elever har valt andra instrument.
Vi kan också se att flöjt är mycket mer populärt på skolan med klassorkester
(där elevernas rytmiklärare även är flöjtlärare på skolan).
I följande diagram kan vi se skillnaden mellan hur tjejer och killar har valt på båda skolorna
tillsammans.
Diagram 7
Vill vara bäst på... (jämför kön)
14
12
10
8
tjejer
6
killar
4
2
18
D
J
Kl
ar
in
et
t
Sa
xo
fo
n
Fi
ol
Fl
öj
t
Pi
an
o
E
lg
ita
rr/
gi
ta
rr
Tr
um
m
or
0
Vi kan här se att gitarr och piano är ganska jämnt fördelat mellan tjejer och killar medan
trummor ligger i topp bland killarna. Flöjt och fiol har endast tjejerna valt. Återigen skulle
man kunna dra en parallell till flöjtläraren på skolan.
19
Fråga 6
I den vänstra spalten ser vi hur tjejerna har svarat och i den högra spalten hur killarna har
svarat.
Första frågan: Hur viktigt tycker du det är att du får stå på scen och spela för andra?
spela f ör andra, tjejer
Inte viktigt
spela f ör andra, killar
ganska
viktigt
Jätteviktigt
Andra frågan: Hur viktigt tycker du det är att du får spela musik du tycker om?
musik du tycker om, tjejer
Inte viktigt
musik du tycker om, killar
ganska
viktigt
Jätteviktigt
Tredje frågan: Hur viktigt tycker du det är att du får spela tillsammans med andra?
Tilsammans med andra, tjejer
Inte viktigt
Tilsammans med andra,
killar
ganska
viktigt
Jätteviktigt
Fjärde frågan: Hur viktigt tycker du det är att du har roligt?
du har roligt, tjejer
Inte viktigt
du har roligt, killar
ganska
viktigt
Jätteviktigt
Femte frågan: Hur viktigt tycker du det är att andra tycker att du är duktig?
andra tycker du är duktig, tjejer
Inte viktigt
andra tycker du är duktig,
killar
ganska
viktigt
Jätteviktigt
20
Här kan vi se att både tjejer och killar prioriterar väldigt högt att ha roligt när de spelar ett
instrument. Väldigt viktigt är också att de får spela musik de tycker om. Däremot att spela
tillsammans med andra verkar vara mycket viktigare bland killarna (se tredje frågan).
Tjejer däremot prioriterar i högre grad att spela musik de tycker om (se andra frågan).
Generellt sett så ser vi att de tre punkterna som involverar andra människor verkar inte
tjejerna se som så viktiga (se första, tredje och femte frågan).
I en jämförelse med SMoK:s undersökning där eleverna ombads välja ut sex av sexton olika
påståenden om vad de tycker är viktigast i sitt musicerande kan vi hitta många gemensamma
resultat. På första plats kommer här påståendet ”Jag har alltid roligt när jag spelar/sjunger”
(85 %) vilket stämmer bra överens med våra resultat (se fjärde frågan).
Påståendet ”Jag får alltid spela/sjunga det jag tycker om” kommer i SMoK:s undersökning på
tredje plats (46 %). Även detta styrker vårt resultat där väldigt få svarat att det inte är viktigt
(andra frågan).
Påståendet ”Jag spelar/sjunger ofta tillsammans med andra” kommer i SMoK:s undersökning
först på åttonde plats (34 %). I vår undersökning kan vi jämföra med tredje frågan och här
även peka på en tydlig skillnad mellan könen.
Påståendet ”Jag sjunger/spelar ofta för andra” kommer på sista plats. Detta påstående kan
jämföras med vår första fråga ”Hur viktigt tycker du det är att du får stå på scen och spela för
andra” som eleverna tyckte var minst viktigt även i vår undersökning.
Om man sammanfattar detta så ser vi att resultatet av vår undersökning stämmer väl överens
med resultatet från SMoK:s undersökning, trots att deras undersökning gjordes på elever som
är 13-20år och redan spelar ett instrument.
Fråga 7
Här kan vi notera att precis alla hörde och kände igen trummorna. Alla elever identifierade
även att det var blåsinstrument med i låt 1 och 3. Dock var det endast ca 10 % av eleverna
som identifierade även vilka blåsinstrument det var.
Alla identifierade även att det var fiol med i låt 2. Här trodde också 80 % av eleverna sig höra
piano som inte fanns representerad i låten. Det skulle kunna bero på ett inslag av pizzicato
(knäppt sträng) som kan påminna om anslaget på ett piano.
De flesta hör inte instrumenten gitarr, bas och orgel. Endast 15 % av eleverna hörde elbasen
och 22 % identifierade gitarren. Här har vi gett rätt för både akustisk gitarr och elgitarr.
Dessa instrument ligger dock i bakgrunden av ljudbilden och har inga solistiska inslag.
Många tror sig höra saxofon i låt 1 och 3 som inte är representerad i låtarna. Den här
tendensen var tydligast på skolan med klassorkester där 54 % trodde sig höra saxofon i låt 3.
Detta skulle kunna bero på att de har en bild av en blåssektion där saxofon ofta ingår.
Vi är medvetna om att uppgiften är svår och syftet var som tidigare nämnts att se om eleverna
uppfattar att det är blåsinstrument med i ljudbilden vilket de till stor del visar sig göra även
om de har svårt att skilja på vilken typ av blåsinstrument det är.
21
6.2 Intervjun
Nedan följer en genomgång av vad som sades om de olika instrumenten under intervjun.
6.2.1 Gitarr
På båda skolorna tyckte eleverna att det var lätt att känna igen gitarren.
På skolan med klassorkester tyckte de flesta att det verkade lätt att spela gitarr, men på den
andra skolan var det lite mer blandade åsikter om det:
”Man måste kunna ackord.”
”Man måste hålla handen på strängarna där uppe, man kan inte bara göra så här.. (slår med
handen i luften som att han slår på strängar). ”
Nästan alla på de båda skolorna tycker att det verkar häftigare med elgitarr.
Några elever på skolan utan klassorkester säger:
”Elgitarr är mycket häftigare.”
”Det låter mer.”
”Och så vrider man på knappar.”
På frågan hur en person ser ut som spelar elgitarr får vi svaret från skolan med klassorkester:
”En hårdrockare. En sån där läbbig typ i Lordi.”
Samma fråga ställs om den akustiska gitarren och vi får svar som:
”Då ser man ut som en sån där gubbe som sitter på en stol.”
”Som Marie Lindberg.”
Eleverna på skolan med klassorkester tror att det är flest killar som spelar gitarr. De tror inte
att tjejer vill eller kan. På den andra skolan verkar eleverna tycka at det kan vara både tjejer
och killar.
På frågan om det är flest gamla eller unga människor som spelar gitarr får vi följande svar
från skolan utan klassorkester:
”Inte så gamla som 75 men både och faktiskt.”
”Ungefär 50år kan man vara.”
”Det kan va vilken ålder som helst.”
Däremot elgitarr verkar de flesta tycka att det är unga som spelar. Men några andra åsikter
finns förstås:
”Joo, de är några pensionärer.”
”Dom som spelar i rockband eller så, dom kan va pensionärer.”
22
Är det coolt eller töntigt att spela gitarr då? Eleverna på skolan utan klassorkester svarar så
här:
”Coolt!”
”Är det ingen som tycker det är töntigt då?” (Karin frågar)
”Nä inte elgitarr i alla fall.”
”Dom akustiska gitarrerna dom är lite tråkiga, men den är cool om den passar till en cool
person.”
6.2.2 Trumpet
Ganska många känner igen trumpeten, flest på skolan med klassorkester.
Vi frågade om de tyckte att det verkade lättare eller svårare med trumpet än gitarr och då
tyckte de flesta att det verkade svårare. Vi frågade varför och eleverna på skolan med
klassorkester svarar:
”Man måste forma munnen så där.”
”Man måste liksom (blåser).”
”Det är tungt att blåsa.”
På den andra skolan är det en elev som säger:
”Det är inte bara att blåsa, man måste göra såhär också (visar hur man trycker på ventiler).”
Flera drar paralleller till blåsorkestrar när vi pratar om trumpeten och någon pratar om
jazzband. På båda skolorna verkar eleverna tycka att det kan vara både killar och tjejer som
spelar. Samma sak gäller för frågan om det är flest gamla eller unga som spelar trumpet. Men
ett par elever på skolan med klassorkester säger:
”Gubbar i 60-årsåldern.”
”Gamla bandspelare.”
Verkar det vara coolt eller töntigt att spela trumpet då? På skolan med klassorkester svarar de:
”Nä.. töntigt, töntigt.”
”Nä, det är därför gamla gubbar spelar.”
”Är det ingen som tycker det är coolt? (Henrik frågar)”
”Både och.”
”Jag tycker det är skitcoolt.”
På den andra skolan svarar eleverna på samma fråga:
”Sådär..”
”Ja, det är rätt så häftigt.”
6.2.3 Fiol
På skolan med klassorkester säger några elever följande om fiolen:
”Jag spelade och det lät så där.. (gnisslar)”
23
”Det låter värsta dåligt.”
”Det låter fult, och det är bara damer som spelar.”
”Är det bara damer?(Henrik frågar)”
”Ja, gamla tanter.”
”Kan det inte vara en kille som spelar?(Henrik frågar)”
”Nej, nej!”
”Det funkar inte.”
”Jo, Det brukar va på filmer när man äter en middag.”
”Om man typ äter en middag så kommer det en massa gubbar.”
Eleverna pratar även om filmer som Lady och Lufsen och Titanic:
”Precis när båten ska sjunka så tar de fram en orkester som spelar.”
På skolan utan klassorkester är åsikterna lite mer blandade. Några killar tycker att det är mer
ett tjejinstrument, men det tycker inte tjejerna. Majoriteten här tycker att det är lika mycket
killar som tjejer som spelar. De tycker att det verkar lite häftigt.
6.2.4 Trummor
Det här är ett instrument som nästan alla känner igen. På skolan med klassorkester säger man
såhär om trummorna:
”I skolorkester är det mer killar än tjejer.”
”De e unga som spelar trummor.”
Henrik frågar om det är coolt eller töntigt att spela trummor?
”Coooolt! (Alla skriker i mun på varandra, någon skriker töntigt)”
På skolan utan klassorkester säger eleverna så här:
”Dom e Asbra!”
”Dom e jättejättebra.”
Även här tycker de att det är väldigt coolt.
De flesta tycker att det verkar lätt att spela, någon tycker att det är så lätt att slå. Men en annan
elev säger:
”Det är liksom svårt att göra det så det låter bra.”
På skolan utan klassorkester frågar deras klassföreståndare hur många som har provat att spela
trummor, och alla räcker upp handen.
De flesta tycker att det är unga som spelar trummor.
6.2.5 Trombon
På skolan utan klassorkester vet nästan inget vad det är. Gissningar som saxofon och fiol
kommer upp. Fler vet på den andra skolan. Där får vi också kommentarer som:
24
”Man kan dra av den så blir det en trumpet.
Fast då kommer det inget ljud.”
På samma skola är det lite olika åsikter om det verkar vara svårt eller lätt. Någon säger:
”Enkelt, de är ju bara att dra.”
Andra tycker det verkar svårt.
På skolan utan klassorkester är det ytterligare någon som tar upp att man ”måste dra”, men
här är det för att beskriva att det verkar svårt. Många här tycker det verkar svårt, men några
tror att det är ”lite lätt”.
På båda skolorna verkar eleverna tycka att det kan vara både tjejer och killar som spelar
trombon.
På skolan med klassorkester är det någon som tror att de som spelar trombon är ungefär 50 år
och uppåt. En elev på den andra skolan säger:
”När man är 95 år ska man inte spela.”
En elev på skolan utan klassorkester tycker att man ser lite rolig ut när man spelar trombon för
man blir röd i ansiktet.
6.2.6 Piano
De flesta känner igen pianot och de flesta tycker också att det verkar lätt med ett par
undantag. Några på skolan utan klassorkester säger:
”Det är bara till att trycka på tangenterna.”
Några andra säger:
”Det är bara att titta på noten och så kör man.”
”Man har små klisterlappar på tangenterna och så har man en lärare som säger hur det är.”
Många har någon i familjen eller någon kompis som spelar och flera har även piano i hemmet.
Det är väldigt blandade åsikter om det är gamla eller unga, tjejer eller killar och om det är
coolt eller töntigt. Här går det inte riktigt att höra om det väger över någonstans. Möjligtvis en
liten övervikt åt att eleverna på skolan med klassorkester tror att det är fler tjejer som spelar.
På frågan om de vet någon kändis som spelar piano så svarar eleverna på skolan utan
klassorkester:
”Beethoven, Bach..”
”Någon tv-kändis?” (Karin frågar)
”Han på så ska det låta.”
”Han som ser ut som han har två kanintänder.”
6.2.7 Saxofon
På skolan med klassorkester var det ingen tvekan om vilket instrument detta var. På den andra
skolan var det däremot flera som chansade på helt andra instrument, bl.a. trumpet och
25
trombon. På skolan med klassorkester fanns det blandade åsikter om det var svårt eller inte,
medan de flesta på den andra skolan tyckte att det verkade svårt.
Några elever på skolan med klassorkester säger så här:
”Svårt, för det är massa såna där knappar.”
”Det är lätt för min syrra spelar det.”
”Det är många knappar.”
”Man tror att det är jättemånga knappar men det är vissa lock som bara öppnas.”
På skolan med klassorkester verkar eleverna tycka att det främst unga killar som spelar
saxofon. På den andra skolan är det mer delade meningar om det. Några tycker att det är flest
unga som spelar.
Vi märkte att eleverna efter ett tag blev tröttare och tröttare. Därför fick vi ut väldigt mycket
mer av dem när vi pratade om det första instrumentet.
26
7. Resultatanalys
Vi ser att klassorkesterverksamheten verkar ha stor betydelse när det gäller elevernas
kännedom om instrumenten. Detta styrks i både enkätundersökningen och intervjun där
eleverna på skolan med klassorkester var mycket bättre på att identifiera instrumenten. Om
man däremot ser till frågan med ljudexemplen så trodde sig eleverna på skolan med
klassorkester i större utsträckning höra instrument som inte var representerade i låtarna,
speciellt saxofonen som många elever hade noterat i de låtarna som hade blåssektion.
Vår hypotes om att barn inte väljer att spela brassinstrument för att de inte tror att de finns
med i musiken de lyssnar på stämmer alltså inte på de här skolorna. Eleverna verkar vara
mycket medvetna om att brassinstrumenten är med i låtarna medan de däremot inte noterar
gitarr och bas om de ligger i bakgrunden av ljudbilden.
Intrycket vi fick av intervjun var att fördomar om olika instrument var starkare på skolan med
klassorkester. Här var det väldigt tydligt att trummor och elgitarr var de instrument som var
häftigast, medan orkesterinstrumenten i allmänhet ansågs lite töntigare. Överlag hade barnen
mer åsikter på den här skolan, både beträffande könsaspekten på instrumenten och i frågan om
det är gamla eller unga som spelar instrumentet. På den andra skolan såg vi inte lika mycket
av dessa fördomar under intervjun. Ofta tyckte eleverna att det kunde vara både gamla och
unga och tjejer och killar som spelade de flesta instrumenten. De tyckte också att
orkesterinstrumenten kunde vara ganska häftiga. Enkäten däremot uppvisade tendenser åt
andra hållet, där eleverna på skolan med klassorkester placerade orkesterinstrumenten högre
än på den andra skolan. Detta skulle kunna bero på att instrumentfrågan är något som
diskuteras mer på en skola där eleverna vet att de snart ska börja spela ett instrument.
Eleverna är kanske medvetna om vad kompisarna tycker och vad man förväntas tycka och
därför svarar så i grupp.
I vår undersökning kan vi också se att tjejerna har en öppnare inställning till sitt
instrumentval. De har mycket större variation i hur de har rangordnat instrumenten medan
killarna har gett de höga placeringarna till ett fåtal instrument.
Ett annat resultat vi kommit fram till är att killar verkar tycka det är viktigare att spela
tillsammans med andra än vad tjejer gör. Detta skulle kunna vara en orsak till att killarna i
högre utsträckning hellre vill spela typiska rockbandsinstrument som gitarr och trummor. Jan
Carlsson skriver om att pojkar oftare musicerar i egna grupper än flickor och dessutom i större
utsträckning skapar egna låtar (Carlsson 2003:26). Tjejerna däremot verkar i vår
undersökning lägga större vikt vid att spela musik de tycker om. Både killarna och tjejerna
tycker det är väldigt viktigt att de har roligt när de spelar.
27
8. Slutdiskussion
Våra frågeställningar inför det här arbetet var:
•
•
•
•
Beror det avtagande intresset för att spela brassinstrument på okunskap?
Vad är barnens attityd till brassinstrument i förhållande till andra instrument?
Är det någon skillnad på barnens attityder till och kunskaper om brassinstrumenten på
en skola med klassorkester jämfört med en skola utan klassorkester?
Är det någon skillnad mellan killars och tjejers attityder till och kunskaper om
brassinstrumenten?
Okunskapen om brassinstrumenten verkar främst ligga i att definiera vilket brassinstrument
det är men det verkar inte vara någon avgörande faktor för intresset att spela dessa instrument
eftersom nästan alla elever vet vad en trumpet är och även hur den låter. Trombonen däremot
verkar vara lite mer okänd för eleverna, i alla fall på skolan utan klassorkester, men om man
går på statistiken från SMoK:s undersökning så är nedgången högre på trumpet än på
trombon.
Om man jämför kunskaperna mellan de två skolorna så märker man dock att eleverna på
skolan med klassorkester, som verkar ha större kännedom om brassinstrumenten, faktiskt har
gett trumpet och trombon något högre placeringar än den andra skolan.
I diagrammet på s.15 visar vår undersökning tydligt att brassinstrumentens popularitet i
förhållande till exempelvis gitarr och trummor är mycket låg. Detta får vi även bekräftat i
gruppintervjuerna där det inte var någon tvekan om att barnen tyckte gitarr och trummor var
häftigare än brassinstrumenten.
Vi kan se att klassorkesterverksamheten skapar mycket högre kännedom när det gäller
namnen på instrumenten. Däremot är inte eleverna på den här skolan bättre på att veta hur
instrumenten låter. Den här kunskapen verkar dessutom skapa starkare fördomar om de olika
instrumenten vilket skulle kunna bero på att eleverna tidigt börjar bilda sig uppfattningar om
vilka instrument som är häftiga och töntiga. En lärare som jobbar med klassorkester i
Göteborg tror att detta är fördomar som barnen släpper när de väl börjat spela instrumenten
och vet mer vad det handlar om.
Vi kan inte se att det skulle vara någon skillnad mellan killars och tjejers attityder till och
kunskaper om brassinstrumenten. Både tjejerna och killarna har gett brassinstrumenten
liknande placeringar i enkätundersökningen och inte heller i intervjun kunde vi märka att
eleverna tyckte att dessa instrument var typiska tjej- eller killinstrument.
28
9. Sammanfattning
I den rådande debatten om det minskade intresset för att spela orkesterinstrument på
kulturskolan ville vi undersöka olika anledningar till varför det blivit så här. Som blivande
brasspedagoger så har vi lagt fokus på dessa instrument i förhållande till andra instrument. Vi
har ställt oss frågorna:
•
•
•
•
Beror det avtagande intresset för att spela brassinstrument på okunskap?
Vad är barnens attityd till brassinstrument i förhållande till andra instrument?
Är det någon skillnad på barnens attityder till och kännedom om brassinstrumenten på
en skola med klassorkester jämfört med en skola utan klassorkester?
Är det någon skillnad mellan killars och tjejers attityder till och kunskaper om
brassinstrumenten?
Vi har gjort en enkätundersökning som vi kompletterat med en gruppintervju i två klasser i
skolår tre. Skolorna ligger i olika stadsdelar i Göteborg och på en av skolorna finns det
klassorkesterverksamhet.
Vi har bland annat jämfört våra resultat med SMoK:s (Sveriges musik och kulturskoleråd)
undersökning Musikalisk mångfald (2002) som undersöker inställningen till
musikundervisningen hos musikskoleelever och elever på estetiska program.
Vår undersökning pekar mot att intresset för att spela brassinstrument delvis skulle kunna
bero på okunskap. På skolan utan klassorkester sviktar kunskapen om vissa blåsinstrument
rejält och när det gäller att höra vilka instrument som spelar i de olika låtarna så chansas det
vilt mellan blåsinstrumenten.
Skolan med klassorkester har väldigt bra kännedom om vad instrumenten heter men är
däremot sämre på att identifiera vilka instrument som spelar i olika låtar.
Klassorkesterverksamheten verkar också stärka fördomarna om vilka instrument som är
häftiga och töntiga och barnen på den här skolan hade mycket mer åsikter och tankar om de
olika instrumenten. Enkäten visade att eleverna på skolan med klassorkester placerade
brassinstrumenten högre än på den andra skolan.
Intresset för brassinstrumenten är väldigt lågt i jämförelse med gitarr och trummor. Detta var
tydligt både i enkätundersökningen och i gruppintervjun.
Beträffande skillnaderna mellan tjejernas och killarnas attityder till och kunskaper om de
olika instrumenten kan vi inte se några anmärkningsvärda skillnader. Tjejerna har en öppnare
inställning till vilka instrument som de tycker verkar roliga att spela medan killarna är en mer
homogen grupp som vill spela gitarr och trummor, med några undantag.
29
10. Slutord
Vi står kanske inför en förändring när det gäller instrumentutbudet i samhället till
brassinstrumentens/orkesterinstrumentens nackdel. Detta skulle kunna bero på en alltmer
individualiserad livssituation i vårt postmodernistiska samhälle. Det kanske inte längre är så
intressant att sitta och spela trumpet i en stor orkester när man istället kan få mycket större
utrymme i ett rockband. I så fall skulle detta kunna förklara skillnaden i attityden till
brassinstrumenten mellan de båda skolorna. På skolan med klassorkestern förknippar eleverna
kanske orkesterinstrumenten som just orkesterinstrument. Dock kan vi se att det finns ett visst
intresse för att spela dessa instrument och vi tror inte att de här instrumenten kommer att dö ut
helt. Däremot får vi nog acceptera att brassinstrumenten får stå lite i skuggan av de elektriska
instrumenten i framtiden. När musikskolan växte fram för ett drygt halvsekel sedan så hade
musikskolan en viktig roll i att utbilda musiker som kunde rekryteras till orkestrar och
musikkårer. Idag ser samhällets efterfrågan lite annorlunda ut och musikskolan har kanske en
viktigare roll i att utbilda musiker till Sveriges framtida musikexport. Å andra sidan har ju
musikskolan en viktig roll i ungdomars fritid och brassinstrumenten är instrument som lämpar
sig när man ska spela många tillsammans. Om det finns en levande tradition så är det också
lättare att rekrytera nya elever.
30
11. Referenslista
Carlsson, J. (2003). En studie av ungdomars tankar och upplevelser kring en kommunal
musikskola. En fallstudie av Mörbylånga musikskola. Örebro: Musikhögskolan Örebro
universitet.
SMoK (2002). Musikalisk mångfald. En undersökning av ungdomars musicerande. SMoK.
Stockholm
Persson, T. (2001). Den kommunala Musikskolans framväxt och turbulenta 90-tal. En studie
av musikskolorna i Mörbylånga, Kiruna och Borås. Göteborg: Skrifter från Institutionen för
musikvetenskap, Göteborgs universitet.
Schenck, R. (2000). Spelrum – En metodikbok för sång- och instrumentalpedagoger.
Göteborg: Bo Ejeby Förlag
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur
Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Internet
Wikipedia. Hämtat 2007-05-10. Sökord: Bleckblåsinstrument
http://www.wikipedia.org
KULMUS hemsida. Hämtat 2007-05-10.
http://www5.goteborg.se/prod/kulmus/dalis2kulmus.nsf
Fritidsvaneundersökningen. Hämtat 2007-05-10.
http://www.frivan.goteborg.se
Fonogram
The No.1 Ska album 553 419-2 (The Specials, A message to you Rudy)
Elvis Costello & The Brodsky Quartet, The Juliet letters 9362 45180-2 (I Almost Had A
Weakness)
Christina Aguilera, Back to basics AGCD03 (Candyman)
Övriga källor
Enkätundersökning och gruppintervju med elever på två skolor i Göteborgs Stad:
Skola utan klassorkester 24/4 2007
Skola med klassorkester 26/4 2007
Enkätsvar och minidisc med intervjuerna finns hos författarna.
Muntlig kommunikation med Bengt Jönsson, Christian Bergelin, Åke Edefors m.fl.
31
Bilaga 1 Enkäten
Är du
Tjej
( )
Kille
( )
1. Skulle du vilja spela ett instrument?
Ja
( )
Nej
( )
2. Har du provat att spela något av de här instrumenten?
(Sätt en ring runt de instrument du provat att spela)
32
3. Vilket instrument verkar roligast att spela?
Rangordna från 1-10. Sätt en 1:a vid det instrument som verkar roligast, 2:a vid
det som verkar näst roligast o.s.v.
(
)
(
)
(
)
(
( )
(
(
)
(
33
)
)
)
(
(
)
)
4. Dra streck mellan bilderna och det du tror är rätt namn.
KLARINETT
MANDOLIN
EUFONIUM
GITARR
VALTHORN
SAXOFON
SOUSAFON
DJEMBE
CELLO
TROMBON
DRAGSPEL
FLÖJT
PIANO
ELBAS
BASTUBA
FIOL
CEMBALO
TRUMPET
34
5. Om du fick vara bäst på ett musikinstrument, vilket skulle du välja då?
…………………………………………………………………………………….
6. Om du skulle spela ett instrument, hur viktigt tycker du det är att...
Inte viktigt
Ganska viktigt
Jätteviktigt
du får stå på scen och spela för andra
( )
( )
( )
du får spela musik du tycker om
( )
( )
( )
du får spela tillsammans med andra
( )
( )
( )
du har roligt
( )
( )
( )
andra tycker att du är duktig
( )
( )
( )
7. Nu kommer det några ljudexempel.
Ringa in alla de instrument som du tror att du hör i låtarna.
LÅT 1
35
LÅT 2
…………………………………………………………………………………….
LÅT 3
Slut!
36
Bilaga 2 Föräldrarbrev
Hej!
Vi är två musiklärarstudenter som i vår gör vår sista termin på lärarhögskolan i
Göteborg. Vi håller nu på att göra vårt examensarbete som handlar om att
undersöka kännedom och intresse för olika musikinstrument hos elever i
skolår 3.
Detta vill vi undersöka genom att låta eleverna svara på en enkät och efter det
kommer vi att ha en gruppdiskussion som handlar om deras tankar om olika
musikinstrument. Den här diskussionen kommer vi att spela in på minidisc.
Vi kommer att genomföra detta under en lektion i v.17.
Alla svar kommer att behandlas anonymt och inspelningen kommer endast att
användas av uppsatsskrivarna.
Tack för din hjälp!
Karin Krantz
Henrik Johnsson
……………………………………………………………………………………
Jag ger mitt samtycke till att ……………………………………(elevens namn)
får delta i undersökningen
JA
( )
NEJ
( )
Förälders namn……………………………………………………………..
37