Grupp 40

RUMÄNIEN
Makroekonomi och utveckling
Alexander Christiansen, 920608-3231
Henrik Bradley, 910415-2336
Jenny Kullbom, 920603-2584
Handledare: Karl-Markus Modén
2013-05-30
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................................................ 2
Syfte ....................................................................................................................................................... 2
Metod ..................................................................................................................................................... 2
Teori ....................................................................................................................................................... 3
Empiri .................................................................................................................................................... 4
Rumäniens ekonomisk/politiska historia ........................................................................................... 4
Arbetsmarknad ................................................................................................................................... 6
Handel ................................................................................................................................................ 8
Rumänska relationer ........................................................................................................................... 8
Befolkningstillväxten ......................................................................................................................... 9
Politik ................................................................................................................................................. 9
Analys .................................................................................................................................................. 10
Slutsats ................................................................................................................................................. 14
Källförteckning .................................................................................................................................... 15
Bilagor.................................................................................................................................................. 17
1
Inledning
År 1989 blev slutet för ett långt kommunistiskt styre i Rumänien som påverkade dess ekonomiska
och sociala aspekter negativt. Efter Ceauşescu diktaturen började landet såsmåningom att återhämta
sig mot en stabilare ekonomi med hjälp av olika reformer. Än idag finns det spår av kommunismen
såväl som korruption i den rumänska regeringen och företag i landet. Brist på kapital och en dålig
politik har medfört till att Rumänien är ett av de fattigaste länderna i Europa.
Syfte
Syftet med denna uppgift är att undersöka om Rumänien är ett rikt eller ett fattigt land, hur den
ekonomiska tillväxten ser ut och om den globala finanskrisen har påverkat tillväxten. De punkter
som ska diskuteras är:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur har landets terms of trade utvecklats?
I vilka branscher har landet en komparativ fördel?
Hur är befolkningstillväxten och det nationella sparandet?
Är lagstiftning stabila och förutsägbara?
Hur har inflationen utvecklats?
Hur har den offentliga budgeten utvecklats?
Hur påverkar inflationen och den offentliga budgeten den ekonomiska
utvecklingen?
Förekommer politiska oroligheter?
Finns etniska konflikter?
Hur ser arbetsmarknaden ut?
Hur har arbetslösheten utvecklats?
Den inriktning som ges av de här frågorna är att fokus kommer läggas på det makroekonomiska i
landet och även deras ekonomiska tillväxt och utveckling.
Metod
Informationen som har använts till detta arbete kommer från faktaboken Global Ekonomi som
baseras på det globala ekonomiska systemet och erfarenheten från många länder. Vi har också använt
faktaboken The principles of economics för att förklara teorier. Det har även använts olika
internetsidor som Karl – Markus Modén har rekommenderat och som anses innehålla en väl
beprövad information. Föreläsningsanteckningar och kunskap från powerpointbilder har också
använts i syfte att underlätta förståelsen av det globala ekonomiska systemet.
Gruppen har kontinuerligt haft möten och fört diskussioner i syfte att få ett slutresultat som grundar
sig på gedigen kunskap från kända faktakällor och gruppens åsikter.
2
Teori
Absoluta fördelar
Adam Smiths teori om absoluta fördelar innebär att det land som har lägre arbetstimmar eller högre
arbetsproduktivitet än ett annat land för att producera en likadan enhet har absoluta fördelar. (Berg,
2012)
Komparativa fördelar
David Ricardo utgick från Adam Smiths teori för att förklara komparativa fördelar. Han jämförde
kvoten mellan antalet arbetstimmar eller arbetsproduktiviteten. Om kvoten skiljer sig åt mellan två
länder är det fördelaktigt att specialisera sig på en vara och handla med varandra för att uppnå vinst.
Det land som har lägst alternativ kostnad av att öka produktionen av en vara har en komparativ
fördel. (O’Sullivan, Sheffrin & Perez, 2012)
Heckscher-Ohlin modellen
Eli Heckscher och Bertil Ohlin utgår från David Ricardos teori om komparativa fördelar. Modellen
utgår från att det behövs olika mängder arbete och kapital för att producera varor. En vara kan vara
arbetskraftsintensiv eller kapitalintensiv. Den vara som har en komparativ fördel kommer att
exporteras förutsatt att landet är utrustat av den produktionsfaktor som används. (Berg, 2012)
Endogen tillväxt
Endogen tillväxt utgår från att det kan uppstå permanent tillväxt förutsatt att teknologi har en
tilltagande tillväxt. Detta påverkas genom forskning, utbildning och utveckling. (Berg, 2012)
Terms of Trade
Terms of trade är priset på en vara uttryckt i form av den andra varan. För att handel ska uppstå
mellan två länder ska Terms of trade kvoten ligga mellan två länders relativpriser. Med detta kan
man senare se om det finns ett överskott eller underskott i export eller import. (Berg, 2012)
Arbetslöshet
Detta är enkelt förklarat när en arbetsför människa saknar arbete. Inom politiken disskuteras
arbetslösheten oftast som en procentsats av den arbetsföra befolkningen som saknar arbete. Det har
alltid funnits svårigheter att jämföra olika länders arbetslöshet eftersom definitionen av arbetslöshet
varierar i olika delar av världen. Det finns främst tre typer av arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet är
den tid det tar att hitta ett nytt arbete efter avslutad utbildning eller anställning. Strukturarbetslöshet
uppstår när det sker en strukturellförändring och människor blir uppsagda och den tid det tar att hitta
en ny anställning. Konjunkturarbetslöshet är när BNP är lägre än den nivå som uppstår ekonomisk
jämvikt. (Berg, 2012)
3
Inflation
Inflation är när priset på varor stiger. Man får dock akta sig för att inte missta stigande priser med
inflation då priser på individuella varor kan stiga bara till följd av minskat utbud eller dylikt. För att
en varas pris ska stiga till följd av inflation så måste det innebära att den allmänna prisnivån för alla
varor stiger. Inflationen kan stiga på grund av en mängd olika saker bl.a. om penningmängden ökar i
landet, lönerna ökar då producenterna måste kompensera med högre priser eller att folket vill köpa
fler varor än vad som produceras i ett land. (Berg, 2012)
Philipskurvan
Philipskurvan visar ett samband mellan inflation och arbetslöshet på kort och lång sikt. (O’Sullivan,
Sheffrin & Perez, 2012)
Statsbudget
Ett antagande från ett lands regering där de beräknar det kommande kalenderårets intäkter och
kostnader. Det innebär alltså en finansiell projektion av framtida kostnader. (NE. 2013a)
Nationellt sparande
Nationellt sparande innebär hela nationens hushållssparande och det offentliga sparandet.
Hushållssparandet är ett hushålls inkomster subtraherat med skatten och konsumtionen. Det
offentliga sparandet är statens ”inkomst” i form av skatt subtraherat med statens offentliga
konsumtion. (Berg, 2012)
BNP
BNP, bruttonational produkt är ett mått som visar värdet på den totala produktionen av varor och
tjänster i ett land. (Berg, 2012)
Empiri
Rumäniens ekonomisk/politiska historia
Rumänien är ett land som i många år har präglats av diktatur och en instabil ekonomi. Efter andra
världskriget växte ett nytt kommunistparti fram med ledning av Gheorghe Gheorghiu-Dej. Han
bedrev den dåvarande kungen Mihai i exil och efter ett val utropades Rumänien till en folkrepublik
1948. Man började forma samhället till ett kommunistiskt styre där all opposition undertrycktes.
Runt 1950-talet påskyndades industrialiseringen och omvärlden var imponerade över tillväxten som
Rumäniens industri hade.1965 avled Gheorghe Gheorghiu-Dej och ersattes av Nicolae Ceauşescu
som styrde landet hårt. Han utsåg sig själv till president, partiledare och överbefälhavare. Han utsåg
även majoriteten av ministerpostarna och högt uppsatta positioner till släkt och vänner. En stor
polisenhet infördes också, Securitate, för att bevaka medborgare.
4
I början av 70-talet blev Rumänien medlemmar i världsbanken och tog stora lån. Räntorna steg
kraftigt och det blev svårt att betala tillbaka lånen. Exporten minskade också i och med den dåliga
kvalitet som Rumäniens varor höll. Mot slutet av 70-talet vände den ekonomiska utvecklingen.
I början av 80-talet beslutade Ceauşescu att hela statsskulden skulle betalas av med deadline 1990.
Därmed förvärrades Rumäniens ekonomi under detta årtionde. Man skar ner på importen och det
mesta som gick att sälja såldes utomlands. Till följd av detta fick man börja med ransonering av vissa
varor för befolkningen inom Rumänien. Vid detta årtionde präglades landet av ett alltmer diktatoriskt
ledarskap vilket ledde till att 1989 startade en revolt som gjorde att en ny temporär regering tillsattes
i ledning av Ion Iliescu. Under revolten tros 1200 människor ha dött till följd av stridigheter mellan
Den temporära regeringens soldater och Securitate. Oroligheterna var dock inte helt bortblåsta då
många av de nya ledarna var f.d. kommunister. Därmed förbjöds kommunistpartiet. (LG, 2013a)
Spåren efter diktaturens styrande i Rumänien medverkade till att inflationen minskade med flera
procent varje år under 1990 – talet. Detta var ett väldigt oroligt årtionde med många strejker och
protester. Man bytte regering ett flertal gånger till följd av missnöje. Man införde även
marknadsekonomi. Ett samarbete med IMF inleddes och man skapade flera reformprogram. På grund
av flera högt uppsatta människor från diktaturens tid i den rumänska regeringen blev det ett dåligt
genomförande av reformprogrammen. Regeringen försökte dra in subventioner vilket möttes med
starka protester. Man fortsatte sitt stöd till förlustbringande företag vilket medverkade till ett
budgetunderskott. För att motverka budgetunderskottet tryckte man pengar vilket fick inflationen att
stiga med rekordhöga 250 procent 1993.
Inför valet 1996 uppstod det en kraftig devalvering vilket sänkte räntan, valutan blev stabilare samt
att exporten ökade. Samtidigt ökade statsutgifterna och IMF beslutade att avbryta sitt samarbete med
Rumänien.(LG, 2013b)
År 2000 så hölls ett nytt val och vid detta val förlorade nuvarande partiet och det förra partiet PDSR
med Ion Iliescu i spetsen återtog makten igen. Efter detta millenniumskifte blev det en generell
högkonjunktur och tillväxten ökade. Exporten ökade och en önskan att få medlemskap i EU
medverkade till att man formade en fyra års plan för att stabilisera ekonomin. Banker började
etablera sig i Rumänien, främst genom uppköp av rumänska banker. Detta gav en ökad konsumtion
och ett par år av ”köpfest”. (LG, 2013a)
Ekonomin började visa tillväxt efter den internationella högkonjunkturen och ett samarbete med IMF
återupptogs. Subventioner minskade, lönetakten minskade och exporten ökade. BNP var tillbaka på
vad det var år 1989 och EU – kommissionen förklarade 2004 att Rumänien hade en fungerande
marknadsekonomi. (LG, 2013b)
Vid år 2006 hade Rumänska regeringen sålt stora innehav i olika branscher och det som hade
lämnats kvar var betydande delar av energi- och transportsektorerna. De snabba förändringar som
pågick i Rumänien innebar också nackdelar. Exempelvis gick bytesbalansen med underskott på
grund av ökad konsumtion och skuldsättning. Även budgetunderskottet påverkades för att löner och
pensioner höjdes samtidigt som skatter sänktes. Detta medförde till att centralbanken höjde
5
styrräntan till 10 procent för att sänka inflationen som låg på ungefär 8 procent. Man sänkte skatten
men konsumtionen fortsatte att öka och 2006 utsågs Rumänien till världens näst bästa reformland.
I slutet av 2008 drabbades Rumänien av en ekonomisk recession. Landet förhandlade till sig ett lån
på 20 miljarder euro från bland annat IMF och Världsbanken för att stärka valutareserven samt täcka
budgetunderskottet. För att möta organisationernas och bankernas krav för lånet beslöt man att skapa
ett europadepartement, höja pensionsåldern och minska antalet sjukpensioneringar.
Europadepartementets syfte var att höja effektiviseringen av EU- medel. Under år 2011 ökade
jordbruksproduktionen, industriproduktionen och exporten. Dock minskade rumänernas konsumtion
vilket medförde till att BNP minskade. (LG, 2013b)
Arbetsmarknad
Arbetslöshet
Arbetslösheten i Rumänien är relativt låg jämfört med andra Östeuropeiska länder. Mellan 2006 till
2013 har arbetslösheten haft ett genomsnitt på 6,9 procent. I denna period var den högsta
arbetslösheten 8,5 procent och den lägsta 5,4 procent. Dessa siffror baseras på antalet människor som
aktivt söker efter ett arbete inom den rumänska arbetsmarknaden. (TE, 2013a). År 2012 var
arbetslösheten 6,5 procent. (CIA, 2013a)
Rumäniens ungdomsarbetslöshet år 2012 var ungefär 22 procent i åldrarna 16 till 22 år. Utanför
denna statistik finns även många undersysselsatta i sektorer som jordbruket och den informella
ekonomin. Den rumänska arbetsstyrkan är förhållandesvis jämställd och består av 45 procent
kvinnor. (SA, 2013a)
Det sker kontinuerligt en process av privatiseringar och nedläggningar av företag, vilket har bidragit
till ökad arbetslöshet. År 2008 fanns 40 procent av den rumänska arbetskraften i den statliga sektorn
vilket anses som överbemannad.
Den rumänska arbetskraften består av en hög andel kvalificerad arbetskraft och den politik man har
fört i början av 2000 - talet i syfte för att skapa högre löner har inte fungerat väl. Detta blir märkbart
på inkomst per capita som är 40 procent av genomsnittet i de europeiska länderna. En stor del av den
rumänska befolkningen har sökt arbete utomlands i till exempel Spanien och Italien. År 2007 fanns
det ungefär två miljoner rumäner i utländsk arbetskraft. Efter den finansiella krisen har många
rumäner återvänt trots bristen på arbeten.
Under början av 2000-talet höjdes de statliga pensionerna avsevärt vilket tog hårt på statens budget. I
Rumänien finns det fler pensionärer än löntagare bland annat på grund av att många blev uppsagda
under 1990-talet och fick förtidspension. (LG, 2013c)
Jordbruket
Den rumänska arbetsmarknaden består huvudsakligen av tre sektorer som är jordbruket, industri och
service. (LG, 2013d)
6
Innan det kommunistiska styret startade 1948 var ekonomin i landet baserad på jordbruket. År 1949
började man med kollektivjordbruk där staten hade en dominerande roll i dess kontroll. År 1989
upptogs ungefär 90 procent av jordbruket av statliga och kooperativa jordbruk. (EU, 2013a)
Idag är 30 procent sysselsatta inom jordbruket och dess produktion motsvarar 7 procent av landets
BNP. Den genomsnittliga bondgården är mindre än tre hektar och det finns ungefär 4 miljoner
bondgårdar av den storleken vilket motsvarar 80 procent av landets odlingsbara mark. En femtedel
av produktionen från dessa bondgårdar går till försäljning på den lokala marknaden. Till
livsmedelinindustrin sker det en produktion på dels statens ägor och på de större jordbruken som är
större än tio hektar. Dock är produktionsgraden en av de lägsta i Europa mestadels på grund av att
det inte finns tillräckligt med hjälpmedel såsom jordbruksmaskiner. Jämförelsevis finns det fyra
gånger så många jordbruksmaskiner i andra Europeiska länder. Ytterligare faktorer till en låg
produktionsgrad är brist på hjälpmedel, till exempel bekämpningsmedel, konstbevattning och
konstgödsel. Andra viktiga grenar i jordbruksnäringen är skog och fiske. I norra Rumänien finns det
många hantverkare och större delen av fisket sker i floden Donau. (LG, 2013d)
Industri
Under kommunismens tid förbrukades mycket olja vilket har medverkat till att det idag är brist på
den råvaran. Föroreningar i havet har resulterat i att fisket inte är lika stort idag. Efter
kommunismens fall var Rumäniens industri outvecklad vilket gav varor av dålig kvalité.
Rumäniens industri består av stålverk och järnverk samt en tillverkning av cement, kemikalier och
maskiner som landet ärvde från kommunisttiden. Sedan 2000 – talet har industriproduktionen ökat
relativt mycket, exempelvis ökade industriproduktionen med 10 procent 2007. I västra delen av
landet har ungefär 6000 utländska företag gjort investeringar i den rumänska industrin. Produktionen
av bränsle och kemikalier är en viktig del av industrin som tillsammans med det rumänska företaget
Petrom är landets största arbetsgivare. Man har även satsat på lättare industri som har visat på viss
framgång, till exempel läkemedel, textilier och möbler. Även bilindustrin har visat positiva resultat
efter att Renault blivit huvudägare för Dacia och Logan. Statistisk från 2010 visar att 20 procent
arbetskraften befann sig inom industrin vilket bidrog till en tredjedel av Rumäniens BNP. (LG,
2013e)
Service
Servicesektorn innefattar 43 procent av den rumänska arbetskraftsstyrkan och dess andel av BNP är
ungefär 67 procent. (LG, 2013f). Ur ett historiskt perspektiv har servicesektorns BNP ökat markant
från 1980 med ett värde på ungefär 27 procent. (LG, 2013g)
BNP
År 2011 var Rumäniens BNP ungefär 180 miljarder dollar. Landets BNP representerar 0,29 % av
världens ekonomi. Från år 1987 till 2011 har BNP haft ett genomsnitt på 72,2 miljarder dollar.
Högsta värdet under denna period var 200 miljarder dollar och det lägsta värdet var ungefär 25
miljarder dollar. Se bilaga 1. (TE 2013b)
7
Inflation
Rumänien har haft en relativt hög inflationstakt jämfört med andra länder i Europa. År 2012 var
inflationstakten 5 procent. I den övriga världen var inflationstakten föregående år 3,1 procent. Se
bilaga 2. (CIA 2013b)
Budget
År 2012 var Rumäniens budgetintäkter 55,7 miljarder dollar och dess utgifter var 59,9 miljarder
dollar. Detta betyder att landet har ett budgetunderskott. I en jämförelse med BNP är
budgetunderskottet -2,5 procent. (CIA 2013c)
Handel
Rumänien utrikeshandel minskade runt 1989 för att Sovjetunionen föll. Det mesta av Rumäniens
exporthandel försvann i samband med detta. Ceauşescu höll Rumäniens ekonomi relativt sluten och
tillät väldigt lite importhandel. Exporten var därmed viktig. I början på 90-talet fick konsumentarna
börja importera och detta var också en bidragande faktor till att exporten minskade. Rumäniens
export fortsatte under senare delen av 90-talet att vara dåligt vilket gav stora underskott i handelsoch bytesbalansen.
Ekonomin tog fart under 2000-talet och rumänska invånare fick mer att konsumera därför ökade
importen av konsumtionsvaror. Även importen av industriella varor ökade när industrin upprustades.
Detta gav ytterligare underskott i handels- och bytesbalansen.
Rumäniens export består till stor del av textilier, kläder, skor och trävaror. Även varor som maskiner,
motorfordon och elektronik har ökat de sista åren. De viktigaste partnerna man har är mestadels
Europa då 70 % av exporten går till andra EU-länder, till exempel Tyskland, Italien och Ungern. De
har även betydande export relationer med Kina, Turkiet och Ryssland.
Innan krisen 2008 ökade importen mer än exporten vilket gav ett negativt resultat i handels och
bytesbalansen eftersom import går till ett annat land till godo. Enligt IMF är det detta lands största
ekonomiska problem.
År 2011 importerade Rumänien för 73 232 miljoner dollar och exporterade för 62 711 miljoner.
Denna skillnad har lett till att handelsbalansen ligger för närvarande på -10 521 miljoner dollar. (LG
2013h). Vilket är en väldigt hög siffra om man jämför med till exempel Moldaviens underskott på –
2 864 miljoner. (LG 2013i)
Rumänska relationer
Etniska konfliker
Idag finns det stora grupper av rumänska romer som är socialt och ekonomiskt begränsade. Därför
har de begränsad tillgång till arbete, utbildning och hälsovård. Regeringen formade därför en strategi
för att stötta romernas ekonomiska och sociala problem. (SA 2013b)
8
Relation till grannländer
Ett avtal har tecknats mellan Rumänien och Ungern där länderna garanterar de etniska minoriteternas
rättigheter och avstå territoriella anspråk gentemot varandra. Det finns en region i centrala
Rumänien, Szeklerlandet som har ungersk majoritetsbefolkning. Dock ska Rumänien delas in i åtta
storlän och inget av dessa områden kommer att vara ungerskspråkigt.
Rumänien har ett positivt samarbete med Moldavien, Ungern och Turkiet. Länderna stöttar varandra
för medlemskap till EU. Man försöker även ingå olika partnerskap för att stärka ekonomin. Ett
exempel på ett partnerskap är Svarthavssynergin. Detta innebär att man ska stärka
svartahavsregionen ekonomiskt och kulturellt. Ett ytterligare exempel är Donaustrategin som syftar
till att bevara och förbättra miljön längs Donau samt utveckla transportförbindelser och turism.
Befolkningstillväxten
Innan kommunismens fall 1989 hade Rumänien en hög befolkningstillväxt. En av orsakerna var att
det fanns ett abortförbud. Detta förbud upphävdes 1989 på grund av handel med adoptivbarn.
Ungefär 30 000 barn skickades utomlands innan EU stoppade de utländska adoptionerna. Till följd
av sjunkande födelsetal, stigande dödstal och en stor emigration har landets befolkningsmängd
minskat sedan kommunismens fall 1989. Spädbarnsdödligheten är bland de högsta i Europa och
högst inom EU även då den har minskat betydligt sedan 1990-talet.
Resultatet efter folkräkningarna är att befolkningen har minskat från 21,6 miljoner till cirka 19
miljoner mellan år 2001 och 2011. De preliminära siffrorna visar alltså att befolkningen har sjunkit
med mer än 2,6 miljoner sedan år 2001 och en av orsakerna till detta är att de som har vistats utanför
landet i mer än tolv månader inte räknas in i folkbokföringen. Många rumäner har rest utomlands för
att arbeta i till exempel Spanien och Italien. Se bilaga 3.
Förväntad livslängd år 2010 för kvinnor var 77 år och för män 70 år. De stora folkgrupperna är
rumäner, ungrare och romer. Andel rumäner är 88,6 procent, ungrare 5,6 procent och romer 3,3
procent. (LG 2013j)
Politik
Rumänien är en republik med president. Presidenten har en någorlunda stark ställning och har rätt att
tillsätta och även avskeda samt byta regering. Mandatperioden är fem år och som president får man
högst sitta två omgångar totalt. En president kan avsättas om det sker en folkomröstning.
Antalet ledamöter som sitter i deras lagstiftande organ ”nationalförsamlingen” varierar från period
till period. Trenden pekar på att antalet ständigt ökar. Denna ”nationalförsamling” har två kamrar
varav båda är lagstiftande med olika mängder ledamöter och även representativa ledamöter från olika
minoriteter.
Val hålls vart fjärde år för ett nytt parlament och Rumänien är indelat i 41 distrikt. Vänsterpartiet
med rötter i det gamla kommunistiska partiet har länge dominerat fram till 2004. De partier som nu
är störst inom Rumänsk politik är PSD (Partidul Social Democrat), PD-L (Partidul DemocratLiberal) och PC (Partidul Conservator). År 2012 bildades en allians mellan PSD, PL och PNL som
var ett liberalt parti. Detta bildade alliansen som skulle kallas Sociala-Liberala Unionen.
9
Förutom några mindre motsättningar har det funnits en gemensam syn på att det är positivt med
Nato- och EU-medlemskap samt att den marknadsekonomi Rumänien arbetar med fungerar.
Rättsväsendet i Rumänien är uppdelat i 4 olika instanser med lokala tingsrätter, regionala domstolar,
appellationsdomstolar och högsta domstolen som mest jobbar med att se över de andra domstolarna
och sista överklaganden. Domstolarna ska egentligen vara självständiga men det sker mycket
inblandning från staten i form av att regeringen fortfarande har rätt att bestämma vilka som ska sitta
som domare i de olika domstolarna.
Under 2012 pågick en maktkamp mellan presidenten Traian Basescu och premiärminister Victor
Ponta. Det som skedde delvis var att Victor Ponta och parlamentet tog ifrån författningsdomstolens
rätt att ta ställning till parlamentets beslut, vilket gjorde att parlamentet kunde stänga ute presidenten
från beslut. Detta togs illa upp av både presidenten och EU. Många sa till och med att de misstänkte
att landet var på väg tillbaka in i en diktatur. Efter en misslyckad folkomröstning satt presidenten
kvar och Ponta lovade att respektera de demokratiska spelreglerna.
En speciell institution har upprättats på uppdrag av EU för att ta tag i den höga korruptionen som
finns i landet och som många politiker är inblandade i. Viss motgång har synts då många politiker
försökt göra sitt för att stoppa denna institution.
Även rättssäkerheten har haft problem när rapporter från exempelvis 2012 har berättat att poliser
använder övervåld. Särskilt utsatta är Romer som oftast pekas ut för brott och står för en femtedel av
Rumäniens fängelseinterner.
Allt som allt har det skett förändringar för att radera det trista kommunistiska styret ur historian
bland annat genom att förbjuda folk som var medlemmar i den kommunistiska polisen Securitate att
få inneha en politisk position. Man har även öppnat upp deras arkiv och på det viset kunnat arrestera
flertalet generaler som till exempel beordrat att Securitate fick öppna eld mot demonstranter. (LG
2013k)
Analys
Komparativa fördelar
Tidigare har det nämnts att jordbruket är en viktig del av Rumäniens ekonomi. Detta kan bero på att
Rumänien fick utnyttja de resurser de hade mest av som var arbetskraft. Landet är relativt
arbetskraftsrikt i jämförelse med kapitalet i landet. Detta är i enlighet om Heckscher-Ohlin modellen
om kapital och arbetskraft i länder. Detta gör att marknader som kräver mycket arbetskraft såsom
jordbruk, textilier och skor har länge varit stora marknader i Rumänien. Av dessa varor sker det en
större export på grund av att Rumänien har under historien arbetat med dessa varor och man har valt
att specialisera sig inom detta. Dessa varor kan därför ha komparativa fördelar för landet.
På senare år har flera investerare upptäckt marknaden som finns i landet och har därför ökat
investeringarna. Ett exempel på ökade investeringar är Renault som blev huvudägare för Dacia. Bil-,
elektronik- och maskinindustrierna har på de sista åren ökat sin produktion på grund av ökat kapital,
företag som har etablerat sig och en bättre politik. Detta är industrier som man anses som
10
kapitalintensiva eftersom teknologin har utvecklats med hjälp av utbildning och forskning samt
kunskap som har spillt över från multinationella företag. Detta är en industri som utvecklas och som
kan skapa komparativa fördelar i eftersom det finns billig arbetskraft och kunskapen växer. Detta kan
kopplas till teorin om endogen tillväxt eftersom det sker en utveckling i utbildning och forskning
vilket påverkar teknologin och dess produktion positivt.
Nationella sparandet
Rumänien har länge haft en instabil politik och ekonomi på grund av statliga institutioner som inte
fungerar enligt regelverket. Resultatet av detta är ett budgetunderskott vilket betyder att det
nationella sparandet har varit mycket liten. Man har försökt att motverka budgetunderskottet genom
att trycka mer pengar. Detta genomfördes 1993 vilket fick inflationen att stiga med 250 procent.
Detta innebär att valutan ansågs som instabil vilket påverkar handel negativt. För befolkningen blir
det dyrare att handla i landet vilket minskar den privata konsumtionen och kan betyda att människor
skuldsätter sig ännu mer. Efter ett par år uppstod det en kraftig devalvering vilket betyder att valutan
blev stabilare och exporten ökade. Det nationella sparandet bör därför ökat eftersom export går till
det egna landet till godo.
I början av 2000-talet började utländska banker etablera sig i landet och den privata sektorn ökade
sina skulder genom en större konsumtion. Historiskt har landet tagit lån från världsbanker för att
täcka budgetunderskotten. Detta har misslyckats på grund av instabil politik i landet.
I försök att höja det nationella sparandet höjde man pensionsåldern och minskade antalet
sjukpensioneringar. Detta innebär att när människor arbetar längre ökar det privata sparandet och
konsumtionen. Regeringen får in mer skatter som man kan använda till offentliga utgifter och
sparande. Problemet kvarstår när staten utlovar mer än vad de har råd med. En effekt av detta blir att
man budgeterar för en summa offentliga utgifter. För att möta de löften man har gjort krävs det oftast
högre offentliga utgifter än vad man har budgeterat för. För att kunna genomföra detta tar staten lån
och statsskulderna ökar ännu mer. Landet måste alltså minska konsumtionen och öka sparandet. När
sparandet har ökat ska man investera i landet för att förbättra arbetsförhållanden och skapa en
attraktivare plats för multinationella företag.
Befolkningstillväxten
En av faktorerna till att befolkningstillväxten ökade under kommunisttiden var att det infördes ett
abortförbud. Tillväxten började sjunka när dessa faktorer tagits bort. Efter kommunisttiden uppstod
det en emigration och ett lägre födelsetal. Från 2001 fram till 2011 har befolkningen minskat med 2,1
miljoner invånare. Detta beror dels på en tidigare minskad befolkningstillväxt och på grund av att
rumäner söker arbete utomlands i exempelvis Spanien.
En minskad befolkning leder till en minskad sysselsättning. Till en början ökar lönerna för att kapital
per arbetare blir större. Företagens marginalintäkter kommer sedan att minska eftersom efterfrågan
på varor och tjänster minskar. Detta leder till att både produktionen och efterfrågan på arbetskraft
minskar. Handeln med exportvaror kommer att minska vilket är till landets nackdel på grund av
minskad produktion. För staten innebär detta att de får mindre skatteintäkter vilket påverkar
exempelvis infrastruktur, sjukhus, rättsväsendet och utbildning.
11
Människor måste vara villiga att investera, arbeta och starta företag samt verksamheter för att landet
ska kunna utvecklas och få en ekonomisk tillväxt.
Politik och lagstiftning
Efter många år med kommunistiskt styre är Rumänien idag ett land där det börjar bli stabilt politiskt
och lagstiftningsmässigt. Efter andra världskriget började en lång tid av kommunistiskt styre med
många irrelevanta och drastiska beslut som till exempel att arbeta bort hela statsskulden genom att
nästintill exportera allt Rumänien ägde i landet. Detta pågick ända fram tills 1989 då diktaturskapet
avbröts och en vanlig regering tillsattes. Tiden efter detta fram tills runt 2006 var en turbulent tid
med mycket regeringsskiften och korruption. Många politiker var fortfarande anhängare till
kommunismen och man skulle kunna anta att det är därför dessa motsättningar har skett eftersom de
inte vill se en förändring i ekonomin.
Många regleringar har pågått för att kommunismen inte ska komma tillbaka in i Rumäniens regering
igen. Dels för att försöka förhindra de radikala beslut som kommunisterna tog och dels för att slippa
det diktaturskap som följer med. Dessa radikala beslut har lett till Rumäniens nuvarande besvärliga
ekonomiska situation eftersom reformerna oftast förvärrat situationen. Resultat av dessa beslut är till
exempel ökad statsskuld och även att rumänerna under en period fick leva på ransoner.
Även om landet hade en glansperiod under 2006 till 2007 med många bra reformer och en stabil
marknadsekonomi började oroligheterna igen. Många av reformerna som sattes in blev för stora för
landet att hantera. Presidenten och premiärministern hamnade i en dispyt där många trodde att landet
var på väg in i en diktatur igen. I och med det förbättrade politiska systemet med en aning mindre
korruption och stabilitet så hände detta aldrig.
Landet kämpar fortfarande med det instabila politiska systemet som finns men de reformer som
anslås nu är mindre radikala och landet tänker mer som en demokrati och ser till folkets samt landets
bästa. De förändringar som kan behövas göras i landet är att man tar klokare beslut kring det som vi
nämnde tidigare med statsskulden och att statsbudgeten måste vara ett mål man faktiskt ser till att
försöka hålla sig efter och inte sväva iväg i utgifterna.
Arbetsmarknaden
Jordbruket och industrin är två sektorer som kräver mycket arbetskraft för att utvecklingen har varit
långsam och att det är betydande sektorer för arbete. Dessa sektorer är arbetskraftsrika och man har
inte haft möjligheten att tillföra kapital på grund av den politik som har funnits i landet.
En av anledningar till den låga arbetslösheten är att Rumänien är ett arbetskraftsrikt land. Avsaknad
av kapital och hjälpmedel till jordbruket och industrin har medfört till detta. Service sektor är en av
de större sektorerna för arbetskraftsstyrkan. Ett problem med service sektorn är att allt fler företag
går i konkurs i och med emigration, negativ tillväxt i ekonomin och den rumänska politiken.
12
Arbetslösheten
Den rumänska arbetslösheten är relativt låg jämfört med Östeuropa. Detta beror på att landet är ett
arbetskraftsrikt land och arbetslösheten har inte påverkats nämnbart med emigration samt en låg och
en negativ befolkningstillväxt. Om det hade förts en bättre politik i landet sedan kommunismen bör
befolkningstillväxten ökat och detta kunde givit ett positivare utfall för landet i form av ett bättre
samhälle.
Arbetslöshet står i korrelation med BNP eftersom arbetskraftsstyrkan producerar varor och tjänster
har en större arbetslöshet en negativ påverkan på BNP. En mindre arbetskraftstyrka i ett
arbetskraftsrikt land med lite kapital producerar alltså mindre varor och tjänster. Arbetslöshet är ett
problem för samhällsekonomin där en förlorad produktion leder till en förlorad inkomst. Detta kan
också leda till hälso-ekonomiska aspekter, till exempel långtidsarbetslöshet vilket kan innebära
depression.
Av de tre olika typer av arbetslöshet som finns kan man se att Rumänien har störst andel i
strukturarbetslöshet och konjunkturarbetslöshet. Det uppstår konjunkturarbetslöshet på grund av att
BNP har varit lägre än den ekonomiska jämvikten. Den strukturella arbetslösheten har uppstått
eftersom ekonomin har haft en negativ tillväxt. Ett exempel är när landet lånade kapital från
Världsbanken på 1970 – talet. Effekten av detta blev att räntorna steg och exporten minskade.
Ungdomsarbetslösheten ligger på ungefär 22 procent vilket är relativt högt. Utanför denna statistik
finns det många som är undersysselsatta i jordbruket och den informella ekonomin. Detta kan betyda
att den svarta marknaden är relativt stor och ger arbete till ungdomar.
En annan del som tog hårt för staten var att det finns mer pensionärer än vad det finns arbetsföra
invånare. Detta gör att statens budget blir ännu större än vad den egentligen bör vara. Som
motverkan mot detta höjde man pensionsåldern vilket ska lätta på trycket för staten och deras
utgifter.
Inflation
Rumäniens inflation låg ganska stadigt under den tidigare delen av kommuniststyret men inflationen
var dock ganska hög jämfört med Europa. Efter diktaturregimens fall fortsatte man finansierandet av
förlustbringande företag och för att motverka det tryckte staten mycket pengar vilket medverkade till
att inflationen steg till 250 procent. Detta gav alltså enorma prisökningar. Detta reglerades sedan med
en kraftig devalvering.
Problemet med Rumänien är att deras beslut inte är genomtänkta och att det sker ett hastigt
genomförande, nästintill spontant. På senare år har de börjat få någorlunda stabilitet på ekonomin
och inflation ligger på runt 5 procent vilket är en hyfsad procentsats i jämförelse med tidigare år.
En av anledningarna till att inflationen fortfarande är relativt hög är på grund av den låga
arbetslösheten. Detta visas bäst i en phillipskurva där låg arbetslöshet ger ökade
inflationsförväntningar vilket direkt ger ökad inflation och stigande löner.
13
Offentlig budget
Den offentliga budgeten i Rumänien är ett av de större problemen vilket visas i budgetsiffrorna.
Deras statsskuld har kontinuerligt ökat till följd av flertalet anledningar som räknats upp tidigare.
Detta anses vara Rumäniens största problem i och med att det blir dyrt att betala räntan samt att man
får en allt större skuld. Det som krävs är en stadig marknadsekonomi med försök till att utveckla
industrin bland annat för att det blir attraktivare för arbetare och investerare. Genom detta kan man
öka produktionen och därmed öka exporten för att möjligtvis få ett budgetöverskott.
Etniska konflikter
I Rumänien finns det en specifik minoritet som utsätts för förföljelse och förtryck och dessa är
romer. De har länge blivit utsatta för övervåld av polis, trakasserier och allmän förföljelse. Romerna
står för 3,3 procent av befolkningen och utgör en del av arbetskraften. I och med det förtryck som
romerna får utstå leder det oftast till att romerna flyttar runt och ibland blir kriminella för att
överleva.
Staten har infört ett reformprogram för att minska den förföljelse som sker av romer. Det som bör tas
i beaktning är att romer är en outnyttjad resurs på arbetsmarknaden eftersom de kontinuerligt flyttar
från ort till ort. Ett mål för staten bör därför vara att försöka ena romerna under en region. Där kan de
stadga sig och börja arbeta. Även om de inte har utbildning kan de bidra mycket till
jordbruksmarknaden exempelvis som fortfarande är en stor del av Rumäniens export.
Terms of Trade
Man kan anse att landets Terms of trade är väldigt dåligt på grund av den ökande handelsbalansen
som uppstått. Det syns även på det faktum att Rumäniens import är väldigt hög och att de länge
kämpat med att få upp exporten så att det inte blir en negativ handelsbalans.
Slutsats
Vi kan konstatera att Rumänien är ett fattigt och skuldsatt land. Man har länge levt över sina
tillgångar i form av högre import än export och ett budgetunderskott som länge ökat på statsskulden.
Handeln i Rumänien har börjat förbättrats med fler investerare som kommer till landet och investerar
i olika industrier men handelsbalansen visar ett negativt resultat. Landets befolkning har sakta
minskat dels till följd av lägre tillväxt men även på grund av emigrerande rumäner som föredrar att
arbeta utomlands. Resultatet av detta blir att staten får in mindre skatter att spendera på offentliga
utgifter och en ökande statsskuld. Kapitalet som investeras i landet ökar sakta vilket ger positivare
framtidsutsikter och ökar Rumäniens förhoppningar om att inte hamna en liknande situation som
exempelvis Grekland med en för stor statsskuld. Den globala finanskrisen påverkade landet negativt
i form av att politiken blev instabilare, en ökad emigration och en minskad BNP. Rumänien är till
synes ett ekonomiskt instabilt land fast med stor potential att utvecklas till ett en stabilare ekonomisk
nation.
14
Källförteckning
Böcker:
Claes Berg, 2012. Global ekonomi, andra upplagan.
O’Sullivan, Sheffrin & Perez, 2012. Economis, principles, applications, and tools. Seventh edition.
Internetreferenser:
CIA, (CIA, 2013a). Arbetslöshet. Elektronisk. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ro.html (2013-05-15)
CIA, (CIA 2013b). Inflation. Elektronisk. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ro.html (2013-05-16)
CIA, (CIA 2013c). Inflation. Elektronisk. Tillgänglig:
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/ro.html (2013-05-16)
Europeiska kommissionen, (EU, 2013a). Jordbruk. Elektronisk. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/agriculture/publi/peco/romania/summary/sum_sv.htm (2013-05-26)
Europeiska kommissionen, (EU 2013b). Relationer till grannländerna. Elektronisk. Tillgänglig:
http://ec.europa.eu/agriculture/publi/peco/romania/summary/sum_sv.htm
Landguiden (LG, 2013a). Rumänsk politisk/ekonomisk historia. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Modern-Historia (2013-05-25)
Landguiden (LG, 2013b). Rumänsk politisk/ekonomisk historia. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Ekonomi (2013-05-25)
Landguiden, (LG 2013c). Arbetslöshet. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Arbetsmarknad (2013-05-26)
Landguiden, (LG 2013d). Jordbruk. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Jordbruk-Fiske (2013-05-26)
Landguiden, (LG 2013e). Industri. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Industri (2013-05-27)
Landguiden, (LG 2013f). Service. Elektronisk. Tillgänglig:
15
http://www.romania-insider.com/romania-has-fewest-service-sector-workers-and-biggestpercentage-employed-in-agriculture/66897/ (2013-05-27)
Landguiden, (LG 2013g). Service. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=524#countries=ROM (2013-05-27)
Landguiden, (LG 2013h). Handel. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Utrikeshandel (2013-05-17)
Landguiden, (LG 2013i). Handel. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Moldavien/Utrikeshandel (2013-05-17)
Landguiden, (LG 2013j). Befolkningstillväxt. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Befolkning-Sprak (2013-05-18)
Landguiden, (LG 2013k). Politik. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Rumnien/Aktuell-Politik (2013-05-18)
Nationalencyclopedin (NE, 2012a). Statsbudget. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.ne.se/statsbudget (2013-05-29)
Sweden Abroad, (SA, 2013a). Arbetslöshet. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bukarest/Landfakta/Om-Rumanien/
(2013-05-23)
Sweden Abroad, (SA 2013b). Etniska konflikter. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Bukarest/Landfakta/Om-Rumanien/ (2013-0517)
Tradingeconomics (TE, 2013a). Arbetslöshet. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/romania/unemployment-rate (2013-05-15)
Trading economics, (TE 2013b). BNP. Elektronisk. Tillgänglig:
http://www.tradingeconomics.com/romania/gdp (2013-05-29)
16
Bilagor
Bilaga 1. BNP.
Bilaga 2. Inflation.
Bilaga 3. Befolkningstillväxt.
17