Institutionen för hälsovetenskap
Skolsköterskors handläggning av
grundskoleelevers spontana besök
- en kartläggningsstudie av skolor i Östersunds kommun
Bellås, Git
Hansson, Ingrid
Examensarbete inom Omvårdnad AV, 15 hp
September 2009
Östersund
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har de senaste åren ökat. Detta
gjorde det intressant att undersöka om det även visade sig i skolsköterskornas arbete. Syfte:
Syftet med studien var att undersöka vilka hälsoproblem skolsköterskan hanterade vid spontana
besök av grundskoleelever. Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ ansats och pågick
under tio arbetsdagar våren 2009. Fem kvinnliga skolsköterskor som arbetade minst 75 procent
vid 13 olika grundskolor i Östersunds kommun deltog. Det sammanlagda elevantalet på
skolorna var 2398. Ett formulär konstruerades speciellt för studien, där skolsköterskorna
ombads göra noteringar om vilket hälsoproblem eleven sökte för. Resultat: Under studien var
det sammanlagda antalet spontanbesök 180. I de flesta av fallen (80 %) bedömde
skolsköterskorna att orsaken till besöken var av fysisk karaktär. Övriga hälsoproblem utgjordes
av psykiska, sociala, existentiella hälsoproblem eller andra orsaker. Den vanligaste
tidsåtgången för besöken var 10 minuter. Antalet besök per skolsköterska var i genomsnitt 18
elever per vecka. Flickorna uppsökte skolsköterskan i större omfattning än pojkarna. Antalet
spontana besök hos skolsköterskan var fler i de högre åldrarna. Slutsatser: Den ökande
psykiska ohälsan bland barn och ungdomar visade sig inte vid spontana besök av elever hos de
skolsköterskor som deltog i studien. Skolsköterskorna hanterade i huvudsak fysiska
hälsoproblem hos grundskoleeleverna och de mötte oftare flickor än pojkar vid spontana besök.
Skolsköterskorna hanterade elevernas hälsoproblem i årskurs 6-9 oftare än i årskurs 1-5.
Skolsköterskorna i denna studie upplevde sig i nio av tio fall ha tilltäckliga kunskaper för att
hjälpa eleven på tillfredsställande sätt.
Nyckelord: Skolbarn, skolbarns hälsa, skolhälsovård, skolsköterska, Sverige
ABSTRACT
Background: The mental illness among children and adolescents has increased in recent years.
This made it interesting to examine whether it also was found in the school nurse’s work. Aim:
The purpose of the study was to examine the health-problems that the school nurse handles at
the spontaneous visits by primary and high school pupils. Method: The study was conducted
with a quantitative approach and lasted for ten working days in spring 2009. Five female
school nurses, who worked at least 75 percent at 13 different schools in the municipality of
Östersund participated. The total number of pupils in the schools were 2398. A form was
designed specifically for the study, in which the school nurses were asked to make notes about
the health-problems that the student visited the school nurse for. Results: During the study, the
total number of spontaneous visits was 180. In most of the cases (80 %) the school nurses
assessed that the reason for the visits was physical health-problems. Other health-problems
were psychological, social, existential or other causes. The most common running time for the
visits was 10 minutes. The number of visits per school nurse was on average 18 students per
week. The girls visited the school nurse to a greater extent than boys. The number of
spontaneous visits to the school nurse was more in the higher ages. Conclusion: The
increasing mental illness among children and adolescents were not found at the spontaneous
visits by students to the school nurses who participated in this study. School nurses handle
mainly physical health-problems among primary and high school pupils and they encounter
more often girls than boys in spontaneous visits. School nurse handles pupils health-problems
in grades 6-9 more often than in grades 1-5. The school nurses in this study perceived
themselves in nine out of ten cases have sufficient knowledge to help the student in a
satisfactory way.
Keywords: Schoolchildren, schoolchildren’s health, school health service, school nurse,
Sweden
INNEHÅLL
Sida
INTRODUKTION
1
BAKGRUND
HÄLSA UR ETT HELHETSPERSPEKTIV
SKOLBARNS HÄLSA I VÄRLDEN OCH SVERIGE
SKOLHÄLSOVÅRDENS UTVECKLING I SVERIGE
SYFTE
FRÅGESTÄLLNINGAR
1
1
2
4
6
6
METOD
DESIGN
URVAL
INSTRUMENT
GENOMFÖRANDE
DATAANALYS
RELIABILITET OCH VALIDITET
ETISKA ASPEKTER
6
6
6
7
8
8
9
9
RESULTAT
HANDLÄGGNING AV HÄLSOPROBLEM SAMT BESÖKSFREKVENS
HOS POJKAR OCH FLICKOR
TIDSÅTGÅNG FÖR SPONTANA BESÖK
SKILLNADER I ÅLDER GÄLLANDE BESÖKSFREKVENS
10
DISKUSSION
RESULTATDISKUSSION
METODDISKUSSION
SLUTSATSER
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
14
14
17
18
18
REFERENSER
19
BILAGOR
1. UNDERSÖKNINGSFORMULÄR
2. BILAGA TILL UNDERSÖKNINGSFORMULÄRET
3. FÖRFRÅGAN TILL ENHETSCHEFEN OM ATT FÅ UTFÖRA STUDIEN
4. INFORMATIONSBREV TILL SKOLSKÖTERSKORNA
10
12
13
INTRODUKTION
Enligt Clausson, Köhler & Berg (2008) har det i de nordiska länderna sedan 1970-talet skett en
alarmerande ökning av psykosomatiska problem bland barn och ungdomar. Effekterna av ökad
mental ohälsa ses inom många områden, men är mest märkbar inom skolan. Några av
orsakerna till detta anses vara en ökad stress i samhället i kombination med ansträngd ekonomi
och ändrade familjeförhållanden. Detta gör det intressant att undersöka om ohälsan visar sig i
skolsköterskornas arbete. Flera studier (Danielsson, 2006, s. 6; Socialstyrelsen, 2005, s.130131) visar hur skolbarn mår och hur de skattar sin hälsa respektive ohälsa, men det behövs
ytterligare studier om hur detta visar sig vid spontana besök hos skolsköterskan (Clausson,
2008, s. 48, 52). Med det som grund är det väsentligt att undersöka vilken typ av hälsoproblem
hos eleverna de möter.
BAKGRUND
HÄLSA UR ETT HELHETSPERSPEKTIV
Ordet hälsa har olika innebörd för människor. En persons definition beror bl.a. på värderingar,
erfarenheter och kunskaper. Många tar hälsa för givet och funderar inte över den förrän de blir
sjuka eller något hälsoproblem uppstår (Ewles & Simnett, 1994, s. 14-17). Inom hälso- och
sjukvården har den fysiska hälsan en framträdande roll, men kropp och själ hör ihop och
således måste den fysiska hälsan kompletteras med ett psykiskt, socialt och existentiellt synsätt
(Winroth & Rydqvist, 2008, s. 9-10).
Fysisk hälsa ingår i en biomedicinsk syn på hälsa och ses som motsats till sjukdom. En
människa har hälsa då denne har frånvaro av sjukdom samt att kropp och själ fungerar normalt.
Kroppen ses som ett mekaniskt system där olika funktioner kan jämföras med ett maskineri
som jobbar. En person som avviker från det som anses vara normalt är sjuk, medan den som
faller inom de ansedda normala ramarna anses vara frisk (Medin & Alexanderson, 2000, s. 40).
Fysisk hälsa kan även beskrivas som att personen upplever sig ha en väl fungerande kropp.
Faktorer som påverkar den fysiska hälsan är individens levnadsvanor och levnadsvillkor. Det
har visat sig att en positiv livshållning har god inverkan på kroppen (Sjöbeck, Lindehag &
Järtelius, 1993, s. 30). Då det inte går att skilja kroppen från själen betyder det att själsliga
problem kan yttra sig i kroppsliga symtom (Winroth & Rydqvist, 2008, s. 84, 126).
1
Psykisk hälsa handlar om inre balans. Att vara vid psykisk hälsa betyder för många detsamma
som att ”må bra”. Exempel på detta är att ha en positiv grundinställning, att se möjligheter i
stället för hinder, att ha ork och energi att göra saker samt att reagera på ett ”friskt” sätt på det
som händer och sker (Winroth & Rydqvist, 2008, s. 67). Psykisk ohälsa är ett svårdefinierat
begrepp och kan omfatta allt från lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem
till psykiska sjukdomar som t.ex. psykos och depression. En omfattande ökning av psykisk
ohälsa i Sverige kan ses från 1990-talet, framförallt lättare psykiska problem som oro och
ångest. Ur ett folkhälsoperspektiv är den ökade utbredningen av psykiska besvär hos unga det
förhållande som i dag kräver störst uppmärksamhet (Socialstyrelsen, 2005, s. 130-131;
Socialstyrelsen, 2009, s. 57).
Social hälsa och välmående handlar om samspelet mellan individen och miljön runtomkring,
s.k. mellanmänskliga relationer. Ett viktigt behov som människan har är att känna
grupptillhörighet. I en grupp kan människan känna sig trygg och få social kontakt och på så sätt
bygga upp ett socialt nätverk. Det sociala nätverket är en viktig resurs när det gäller att klara av
stora yttre påfrestningar och att utvecklas som människa (Winroth & Rydqvist, 2008, s. 76-77).
Existentiell hälsa har grund i människors livsfilosofi som skapas i samspel med omgivningen.
Existentiella värderingar och uppfattningar formas genom vilka livsvillkor personen har, samt
genom erfarenhet och olika former av kunskap. Meningsfullhet är starkt kopplad till livsfilosofi
och existentiell hälsa. För människor som finner livet meningsfullt, har livet en innebörd och
de krav och problem som livet ställer ses mer som utmaningar än bördor. Både livsfilosofi och
meningsfullhet är viktiga variabler för hälsan. Det är hur en individ upplever något som är
avgörande, inte hur något faktiskt är (Winroth & Rydqvist, 2008, s. 65-66; Antonovsky, 2005,
s. 46).
SKOLBARNS HÄLSA I VÄRLDEN OCH SVERIGE
Sedan 1982 pågår ett internationellt projekt, ”The Health Behaviour in School-aged Children
(HBSC) study”, som är ett samarbete mellan forskarteam och World Health Organisation
(WHO) Regional Office for Europe. Antalet länder som deltar har ständigt ökat med åren och
då studierna till denna sammanställning av rapporten ägde rum var det 34 deltagarländer i
Europa, USA och Canada. Syftet med projektet är att öka förståelsen för barn och ungdomars
hälsa och välmående och att studera hur 11-, 13-, och 15-åringar mår fysiskt, socialt och
emotionellt. Undersökningar återkommer vart fjärde år för att kunna göra jämförelser
internationellt samt i det egna landet (WHO, 2004, s. 1-3).
2
Den senaste rapporten från 2004 visar att ungdomars självskattade hälsa skiljer sig åt mellan
länder, ålder och kön. Flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar och ohälsan ökar med åldern.
De tre länder där barnen och ungdomarna upplevde sig ha sämst hälsa gällande båda könen var
Ukraina, Ryssland och Litauen, medan bl.a. Grekland, Israel och Makedonien visade bäst
siffror (WHO, 2004, s. 56-58). I Sverige går projektet HBSC under namnet ”skolbarns
hälsovanor”. Vid det senaste undersökningstillfället 2005 framgår det att skolbarnen i stort sett
anser sig ha en bra hälsa men att den förändras över åren. Generellt sett skattar yngre barn
välbefinnandet bättre jämfört med de äldre och flickorna mår sämre än pojkarna (Danielsson,
2006, s. 6).
Ur ett internationellt perspektiv är hälsosituationen i Sverige bra. Barn i årskurs 5 uppfattar sig
må lika bra som barn gjorde för tjugo år sedan, men samtidigt finns det ett växande problem
med bristande arbetsro bland dessa barn i skolan. Andelen barn som rapporterat att de blivit
mobbade är oförändrad sedan 1980-talet och ligger på 3-4 procent. De som mår sämst är elever
i årskurs 9 och då särskilt flickor. Färre flickor trivs med livet. De kan ha symtom såsom att de
känner sig nere, har svårt att somna, känner sig nervösa eller har huvudvärk. Var tredje flicka
uppger att de under det senaste halvåret känt sig nedstämda mer än 1 gång per vecka
(Socialstyrelsen, 2009, 41-42).
Många av de fysiska hälsoproblemen som skolhälsovården tidigare mötte har i takt med
hälsovårdens utveckling minskat, dock har en ökning skett av andelen barn med kroniska
sjukdomar, framför allt allergiska besvär. Den mest oroväckande förändringen är ändå den
ökade förekomsten av psykisk ohälsa. Det kan t.ex. handla om psykosomatiska besvär eller
stressrelaterade problem. Många barn och ungdomars levnadsvanor är också präglade av fysisk
inaktivitet, dåliga matvanor, alkohol och osäker sex (Socialstyrelsen, 2004 s.18; Hillman, 2007,
s. 12). Hos pojkar och flickor skiljer sig hälsan väsentligt åt. Pojkar råkar oftare ut för skador
och olycksfall. När det gäller utåtriktade psykiatriska symtom och neuropsykiatriska symtom
är dessa vanligare bland pojkar medan flickorna oftare drabbas av depression och ätstörningar.
Flickorna röker i större omfattning än pojkar (Hillman, 2007, s. 37).
I en avhandling (Clausson, 2008, s. 48, 52) vars syfte bl. a. var att undersöka skolsköterskors
uppfattning om skolbarns hälsa ansåg skolsköterskorna att de flesta eleverna var friska och den
fysiska hälsan var god. De ansåg dock att den mentala och sociala hälsan hade blivit sämre
under de senare åren, särskilt hos flickor och de som bodde i mer socialt utsatta områden. Det
3
som skolsköterskorna ansåg ha betydelse för den mentala hälsan var miljön i skolan men
främst relationer i den egna familjen. Gällande den fysiska hälsan menade skolsköterskorna att
det var faktorer i den individuella livsstilen som hade betydelse och deras bedömning grundade
sig på hälsosamtal och hälsokontroller. Bedömning av den mentala hälsan grundade sig på
spontana besök. För att bättre kunna arbeta preventivt finns behov av fler studier inom
området. Skolsköterskor besitter mycket outnyttjad kunskap om barns hälsa som skulle kunna
användas bättre ur ett folkhälsoperspektiv (Clausson, 2008, s. 48, 52).
SKOLHÄLSOVÅRDENS UTVECKLING I SVERIGE
I början av 1900-talet dominerade åkommor som undernäring och bristsjukdomar, samt
allvarliga infektionssjukdomar som difteri och tuberkulos (TBC). En stor del av
skolsköterskans uppgifter var att spåra de svårt sjuka och undernärda barnen. Från mitten av
1900-talet var skolhälsovårdens huvudsakliga uppgifter inriktade på vaccinationer mot polio,
difteri och TBC. Huvudsyftet med att undersöka eleverna var att tidigt finna sjukdomstecken
(Krantz, 1998, s. 11).
Den första skolsköterskan anställdes år 1919 i Stockholm och hennes främsta uppgift var att
biträda skolläkaren vid undersökningar på dennes mottagningar. Andra uppgifter för dåtidens
skolsköterska var bland annat att ge råd om vård av sjuka barn och att arbeta med hygieniska
frågor t.ex. lusbekämpning, ofta benämndes skolsköterskan för lusfröken. År 1930 hade antalet
skolsköterskor i Stockholm utökats till fyra. Det var dock först i början av 1940-talet som
skolhälsovården kom att omfatta samtliga skolbarn i Sverige. Obligatorisk skolhälsovård
infördes år 1958 med fokus på det fysiska hälsotillståndet hos skolbarnen men det var först i
mitten av 1970-talet som frågor angående kost, motion, alkohol och samlevnad framhävdes.
På 1980-talet gjordes stora satsningar av undervisning i sex- och samlevnad samt på alkohol,
narkotika och tobaksundervisning. Under 1990-talet fick folkhälsoperspektivet, d.v.s.
planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom allt större
genomslag inom skolhälsovårdens utvecklingsarbete (Krantz, 1998, s. 6).
Socialstyrelsen (2004, s. 20) menar att prioriterade områden för skolhälsovården i dag är att
uppmärksamma elever med behov av särskilt stöd samt elevers fysiska, psykiska och sociala
arbetsmiljö och så kallade livsstilsrelaterade hälsorisker. Enligt skollagen, SFS (1985:1100) 14
kap. 2 § ska skolhälsovården ”följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga
och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem”. Skolhälsovården ska främst
4
vara förebyggande och omfatta hälsokontroller och lättare sjukvårdsinsatser. Inom
skolhälsovården ska det finnas skolsköterska och skolläkare.
Inriktningen på skolhälsovården utvecklas mot ett mer förebyggande och hälsofrämjande
arbetssätt och skolsköterskan har här en viktig roll (Albinsson, Krantz, Lundvall & Bergbom
Engberg, 1996). Två klassiska uppgifter för skolhälsovården är att följa barns tillväxt och
utveckling samt att screena för skolios. Fysiska skador hos eleverna förr liksom nu är ett
problem som skolhälsovården har. Miljön i skolan kan vara skadlig genom fysisk kontakt
mellan eleverna. Skolhälsovården utvecklas från att ha arbetat mest med fysiska problem och
sjukdomar till att fokusera alltmer mot psykisk och social problematik inom skolan. Författaren
menar att det är svårt för elever att få hjälp av barn och ungdomspsykiatrin eftersom det är
långa väntetider. Det finns på varje skola depressiva, utåtagerande och självdestruktiva elever
som är i behov av hjälp (Gelander, 2005, s. 69-70).
Öppen mottagning finns på de flesta skolor och är välbesökt, här kan eleverna själva söka
kontakt med skolsköterskan för diverse hälsoproblem och frågor utan att i förväg boka tid.
En undersökning har visat att grundskoleeleverna besökte skolsköterskan i genomsnitt cirka 3
gånger/år, exklusive hälsokontroller och vaccinationer (Hillman, 2007 s. 207-208). Nära en
femtedel av skolsköterskans arbete bestod av mottagningsarbete. Pojkarna sökte mest för
sportskador, sår, infektioner och tillfällig huvudvärk. Bland flickorna ansåg skolsköterskorna
att de vanligaste orsakerna till spontanbesök var subjektiva hälsoproblem följt av sportskador
(Albinsson et al. 1996 s. 286; Clausson, Köhler & Berg, 2008).
Problemen som eleverna söker för kan vara av olika karaktär. Det kan vara allt från vardagliga
fysiska besvär till djupa existentiella problem som skolsköterskan möter (Hillman, 2007, s.
202). Det har studerats relativt lite kring skolsköterskans arbete med elevers problem och
behov finns av fler studier inom arbetsområdet (Lightfoot & Bines, 2000). Även Clausson et al.
(2008) påtalar behov av ytterligare forskning inom området. Det är med denna bakgrund
intressant att studera vilka hälsoproblem skolsköterskan möter hos grundskoleeleverna i
Östersunds kommun.
5
SYFTE
Syftet med studien var att undersöka vilka hälsoproblem skolsköterskan handlägger vid
grundskoleelevers spontana besök.
FRÅGESTÄLLNINGAR
Vilka hälsoproblem möter skolsköterskan hos elever i årskurs 1-9 vid spontana besök?
Hur lång tid ägnar skolsköterskan åt elevernas hälsoproblem vid spontana besök?
Finns skillnader i kön och ålder gällande besöksfrekvens samt hälsoproblem?
METOD
DESIGN
Denna studie har genomförts med en kvantitativ ansats. I kvantitativa studier identifieras de
variabler som är av intresse och begreppsförklaringar utvecklas. Därefter insamlas relevant
data (Polit & Beck, 2008 s. 60). Backman (2008, s. 33) menar att kvantitativa metoder är
lämpliga vid numeriska observationer eller som kan omvandlas till sådana. Enligt Eliasson
(2006, s. 28-30) är kvantitativ metod användbar när man vill säga något om större grupper men
endast har resurser att undersöka en mindre grupp. Ofta används olika typer av formulär.
URVAL
Inklusionskriteriet för att delta i studien var att skolsköterskorna skulle arbeta minst 75 procent
av en heltidstjänst. Önskemål fanns även att få en jämn fördelning av olika åldersklasser.
Utifrån ett register på anställda skolsköterskor vid Elevhälsan i Östersunds kommun
tillfrågades 5 av 22 skolsköterskor att delta i studien.
Tabell 1:1 Antalet skolor som skolsköterskorna arbetade vid samt deras tjänstgöringsgrad
Antal skolsköterskor Tjänstgöringsgrad % Antal skolor
1
100
5
1
100
4
1
100
2
1
80
1
1
75
1
5
Total
13
I studien kom 5 kvinnliga skolsköterskor som arbetade vid 13 skolor i Östersunds kommun att
delta. Antalet skolor som de tjänstgjorde vid varierade från en skola upp till fem (tabell 1:1).
6
Tre av skolsköterskorna var utbildade distriktssköterskor, en hade utbildning i öppen hälsooch sjukvård för barn och ungdom och en skolsköterska studerade vid en speciell
skolsköterskeutbildning.
Tabell 1:2 Elevantalet i olika årskurser
Årskurs
1–5
6–9
Total
Antal elever
1326
1072
2398
Antalet elever i skolorna var sammanlagt 2398. Fördelningen var i stort sett jämt fördelad
mellan årskurs 1-5 och 6-9 (tabell 1:2). Tre skolsköterskor arbetade vid skolor i årskurs 1-9, en
vid skolor med elever i årskurs 1-5 och en i skolor med elever i årskurs 6-9. Erfarenheten inom
skolsköterskeyrket varierade från inte fullt ett år till nio år. Enligt C. Larsson vid Elevhälsan,
(personlig kommunikation, 28 april, 2009) var elevantalet per heltid skolsköterska i Östersunds
kommun läsåret 2008/09 ca 550 elever.
INSTRUMENT
Två olika formulär utformades och testades. I den ena skulle skolsköterskorna kategorisera
besöksorsak/hälsoproblem t.ex. fysisk orsak, och i den andra skulle skolsköterskorna själva
notera vad besöksorsaken/hälsoproblemet gällde, t.ex. sårskada. Under två arbetsdagar testade
en skolsköterska, som inte ingick i studien, de båda formulären i syfte att ta reda på vilket som
var mest lämpligt att använda. Hon gav återkoppling på för och nackdelar. Båda formulären
ansågs av skolsköterskan som användbara men det ena upplevdes något enklare att fylla i och
ta mindre tid. Då detta formulär också var mer relevant för syfte och frågeställningar blev valet
enkelt. Här förde skolsköterskan noteringar om elevens kön, ålder, uppgiven besöksorsak,
åtgärd, tidsåtgång för besöket och om de ansåg sig ha tillräcklig kunskap för att hjälpa eleven.
Plats fanns även för att skriva eventuella kommentarer (bilaga 1). I bilaga 2 angavs hur
formuläret ska fyllas i.
Formuläret innehöll följande begrepp och begreppsförklaringar:
Med fysisk orsak/problem avses i detta sammanhang skador och sjukdomar. Det kan t.ex. vara
allergier, sårskador eller benbrott.
7
Psykisk orsak/problem handlar om någon form av obalans i tillvaron, ”man mår inte bra”, detta
kan yttra sig som bland annat oro, ångest, nedstämdhet och orkeslöshet (Winroth & Rydqvist,
2008, s. 68).
Med social orsak/problem menas problem i samspelet mellan individen och den omgivande
miljön (Winroth & Rydqvist (2008, s. 76). I detta sammanhang avses t.ex. ”svagt socialt
nätverk”, ”svårigheter att upprätthålla relationer med andra” eller ”dålig ekonomi”.
Med existentiell orsak/problem avses i detta sammanhang livsfrågor, t. ex. ”meningen med
livet”, ”finns det liv efter döden” eller ”etiska frågor”.
Med tillräcklig kunskap avses i detta sammanhang om skolsköterskan anser sig ha tillräckliga
kunskaper för att hjälpa eleven med frågan eller hälsoproblemet.
GENOMFÖRANDE
Tid bokades med en av skolsköterskorna. Hon informerades om studien och under en
arbetsplatsträff på Elevhälsan förde hon informationen vidare till andra skolsköterskor och att
de kanske skulle bli kontaktade angående studien. Enhetschefen på Elevhälsan kontaktades och
gav skriftligt samtycke till studien (bilaga 3). Berörda rektorer kontaktades i samma ärende.
Telefonkontakt togs med de skolsköterskor som uppfyllde inklusionskriteriet för att bjuda in
dem till att delta och samtliga tackade ja. Informationsbrev med förfrågan om att delta i studien
(bilaga 4), formuläret (bilaga 1), instruktioner om hur formuläret skulle användas (bilaga 2)
samt frankerade svarskuvert lämnades ut personligen till deltagarna i syfte att de skulle ha
möjlighet att ställa frågor. Studien pågick under tio arbetsdagar i april-maj 2009.
DATAANALYS
Alla svar (förutom vilka åtgärder som skolsköterskorna vidtagit, tabell 2:2) bearbetades i
Statistical Package for Social Science (SPSS) version 12.0.1. Deskriptiv statistik användes för
analys av såväl nominalskala, intervallskala och kvotskala. Resultatet redovisas i
frekvenstabeller, centralmått och spridningsmått. Korrelationer eller jämförelser har inte gjorts
p g a för litet underlag. Formuläret var inte utformat för den typen av statistik.
8
RELIABILITET OCH VALIDITET
För att uppnå pålitliga resultat i studien gavs skolsköterskorna både muntliga och skriftliga
instruktioner för hur formuläret skulle fyllas i. En bilaga till formuläret medföljde där använda
begrepp förklarades. Att ha klara definitioner på de begrepp som används är viktigt för att öka
reliabiliteten (Svenning, 2003, s. 67-68). Vid registrering av insamlad data har två personer
hjälps åt för att försäkra sig om att den kodats och matats in på rätt sätt (Eliasson, 2006 s. 1516).
Vanligtvis skiljer man på intern och extern validitet. Den interna validiteten handlar om
projektets ingående delar och hur de läggs upp. Att frågorna ställs till rätt grupp av människor,
att tillräckligt antal variabler tas med för att få svar på frågan och att adekvat mätinstrument
används. För att uppnå hög validitet i studien och verkligen mäta det som var avsett att mätas,
utformades ett formulär med flera olika variabler som ansågs vara relevanta för syfte och
frågeställningar. I detta fall har ”face validity” använts vid utformandet av instrumentet, d v s
formuläret såg ut att mäta det som var avsett att mätas (Polit & Beck, 2008, s. 457-458). De
personer som deltog i studien var sjuksköterskor som alla hade vidareutbildning.
Den externa validiteten handlar om hela projektet som helhet och om det är tänkbart att
generalisera från ett mindre urval till en population (Svenning, 2003, s. 65-66). Syftet med
denna studie var dock inte att generalisera utan mer att kartlägga området.
ETISKA ASPEKTER
Forskningsetik gäller för all form av vetenskapligt arbete. Ingen person ska behöva utsättas för
obehag och de har rätt till integritet. Därför informerades deltagarna om studiens syfte, upplägg
samt metod. De gav också skriftligt samtycke till att delta i studien. Information gavs skriftligt
och muntligt om att medverkan var helt frivillig och att den när som helst kunde avbrytas utan
motivering. Det insamlade materialet behandlades anonymt, dvs. det framgick inte vilken
skolsköterska som lämnat in materialet och det framgår inte vilka skolor eller skolsköterskor
som deltog. Allt material förvarades inlåst (Olsson & Sörensen, 2007, s. 53-56).
9
RESULTAT
HANDLÄGGNING AV HÄLSOPROBLEM SAMT BESÖKSFREKVENS HOS POJKAR
OCH FLICKOR
Tabell 2:1 visar grundskoleelevers besök redovisat i antal pojkar och flickor som uppsökte
skolsköterskan vid spontana besök för olika hälsoproblem under tio arbetsdagar.
Tabell 2:1 Elevers hälsoproblem, kön och antal spontana besök
Hälsoproblem
Antal besök
Flickor / Pojkar
Totalt antal besök
Fysiska
86 / 58
144 (80%)
Psykiska
2/2
4 (2,2%)
Sociala
4/0
4 (2,2%)
Existentiella
0/0
0 (0%)
Andra orsaker
6/4
10 (5,6%)
Fler än en orsak
10 / 5
15 (8,3%)
Inte svarat
3 /0
3 (1,7%)
111 / 69
180 (100%)
Total
Flest besök gällde fysiska hälsoproblem. Av 180 besök utgjorde de 80% . Lägst antal besök
gällde existentiella orsaker som inte noterats enskilt annat än i gruppen ”fler än en orsak”, där
de kom med vid tre tillfällen. Psykiska och sociala hälsoproblem gällde vid vardera 2,2% av
besöken. 5,6% sökte för någon annan orsak än de nämnda hälsoproblemen och i 1,7% av
besöken hade skolsköterskan inte noterat vilket hälsoproblem eleven sökte för. Av 180
spontana besök utgjordes cirka 2/3 av flickor och cirka 1/3 av pojkar. Ingen större skillnad
fanns mellan könen gällande besöksorsak. Den största skillnaden utgjordes av fysiska besök
där flickorna hade en högre besöksfrekvens än pojkarna. En liten skillnad fanns även för
kategorin sociala hälsoproblem. Där fanns fyra besök registrerade för flickor, men inga för
pojkar. Gällande psykiska och existentiella hälsoproblem fanns inga skillnader.
10
Tabell 2:2 visar vilka åtgärder skolsköterskorna vidtog vid respektive hälsoproblem. Då det
ibland förekom flera åtgärder vid varje besök var det inte meningsfullt att redovisa det totala
antalet åtgärder. Antalet elevbesök var 180 stycken.
Tabell 2:2 Skolsköterskans åtgärder
Åtgärd
Hälso-
Omlägg-
Stöd-
Läke-
Hälso-
Föräldra-
Råd/
Hän-
problem
ning
samtal
medel
kontroll
kontakt
Infor-
visning
mation
Fysiska
44
8
19
38
21
53
18
Psykiska
0
10
0
1
2
1
4
Sociala
0
10
0
1
1
1
3
Existentiella
0
0
0
0
0
0
0
Andra
0
6
0
2
0
3
2
0
11
0
5
2
2
3
orsaker
Fler än en
orsak
Vid sammanställningen av skolsköterskornas åtgärdsbeskrivningar fanns följande noteringar:
Omläggning med rengöring av sår samt avlägsnande av flisor/stickor, omplåstring och lindning
av stukningar. Stödsamtal. Läkemedel (smärtlindring vid huvudvärk och mensvärk),
hälsokontroll (längd, vikt, synkontroller, puls, blodtryck samt inspektion av fötter),
föräldrakontakt (då skolsköterskan kontaktade föräldrarna angående elevens hälsoproblem),
råd/information (då eleven behövde information eller råd gällande hälsoproblemet) och
hänvisning (eleverna hänvisades till hälsocental eller kurator).
Vid fysiska hälsoproblem var den vanligaste åtgärden att ge eleven råd och/eller information.
Omläggningar, undersökningar och utdelning av värktabletter var andra vanligt förekommande
åtgärder liksom hänvisning till annan instans.
11
Vid psykiska och sociala besöksorsaker var samtal den vanligaste åtgärden följt av hänvisning
till kurator.
Existentiella hälsoproblem fanns hos tre elever som sökte skolsköterskan för fler än en orsak.
Vid alla tre besöken var åtgärden samtal och vid den ena även hänvisning till annan instans.
I formuläret uppgav skolsköterskorna i nio av tio fall att de upplevde sig ha tillräckliga
kunskaper om det aktuella hälsoproblemet för att kunna hjälpa eleven på ett tillfredsställande
sätt. Det betyder att var tionde elev blev hänvisad till annan instans.
TIDSÅTGÅNG VID SPONTANA BESÖK
Tabell 3 visar hur lång tid alla besök oavsett orsak, kön och ålder tog hos skolsköterskan.
Tabell 3 Tidsåtgång
Antal minuter Antal besök Procent
5
33
8,3
10
53
29,4
15
41
22,8
20
33
18,3
25
7
3,9
30
11
6,1
45
1
0,6
60
1
0,6
180
100
Total
Antal spontana besök hos varje skolsköterska var i genomsnitt 18 stycken per vecka. Av tabell
3 framgår att besöken hos skolsköterskan varade mellan 5 till 60 minuter, d v s en
variationsvidd på 55 minuter. Den genomsnittliga besökstiden var 14,33 minuter per besök.
Typvärdet var tio minuter, medianvärdet 22,5 minuter. Standardavvikelsen var 8,0 minuter.
12
SKILLNADER I ÅLDER GÄLLANDE BESÖKSFREKVENS
Tabell 4 visar skillnader i ålder relaterat till antal besök. Barn mellan 6-11(12) år gick i årskurs
1-5. Barn och ungdomar mellan (11)12 -16 år gick i årskurs 6-9.
Tabell 4 Antal besök i förhållande till elevernas ålder
Ålder Antal besök Procent
6
2
1,1
7
9
5,0
8
15
8,3
9
11
6,1
10
15
8,3
11
23
12,8
12
29
16,1
13
12
6,7
14
23
12,8
15
28
15,6
16
13
7,2
Total
180
100
Barnens ålder varierade från 6 år upp till 16 år, alltså var spridningsmåttet 10 år. Vanligaste
ålderskategorin, dvs. typvärdet var 12-åringar, dessa besökte skolsköterskan vid tjugonio
tillfällen (16,1 %). Medel och medianvärdet för vilken ålder som besökte skolsköterskan var 12
år. Standardavvikelsen var 2,7 år.
13
DISKUSSION
RESULTATDISKUSSION
Resultatet i studien visade att de flesta hälsoproblem som skolsköterskorna hanterade hos
elever i Östersunds kommun, årskurs 1-9 vid spontana besök, var av fysisk karaktär. Flickorna
besökte skolsköterskan i större omfattning än pojkarna och tidsåtgången för elevernas besök
varierade från 5–60 minuter. I de allra flesta fallen ansåg sig skolsköterskorna ha tillräckliga
kunskaper för att hjälpa eleven på ett tillfredsställande sätt.
Då studier visar att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar var det lite oväntat att
inte fler av de spontana besöken i denna studie var av psykisk karaktär. Detta överrensstämmer
inte med de resultat som Clausson (2008, s. 48, 52) fick fram i sin avhandling. Där ansåg de
svenska skolsköterskorna som deltog i hennes studier att den mentala och sociala hälsan hade
blivit sämre hos eleverna under de senare åren. Bedömning av den mentala hälsan grundade sig
på spontana besök. Är det så att elever i de undersökta skolorna mår bättre psykiskt än barn och
ungdomar i övriga Sverige? Detta kunde vara ett ämne för fortsatta studier. Kanske är det så att
den psykiska delen framkommer mer vid andra typer av besök som t.ex. vid
elevvårdskonferenser eller vid hälsosamtal där eleverna får en inplanerad tid och kan sitta ner i
lugn och ro för att prata igenom livssituationen. Det kan också vara svårt att få fram i en studie
som denna, ifall grundproblemet är något annat än det som eleven söker för. Ett hälsoproblem
som t.ex. huvudvärk kan ha olika orsaker och det är inte säkert att skolsköterskan alltid får
fram vad som är grundproblemet. Det kan vara som Winroth & Rydqvist, (2008, s. 84, 126)
menar, att det inte går att skilja kroppen från själen och då kan mentala problem yttra sig i
kroppsliga symtom. Det skulle förklara det höga antalet fysiska problem som eleverna i de
studerade skolorna sökte skolsköterskan för. En annan förklaring kan vara faktorer i den
individuella livsstilen som påverkar (Clausson, 2008, s. 48, 52). Barn och ungdomar idag har
annorlunda levnadsvanor. De är alltmer stillasittande och har sämre kostvanor än förr vilket
kan leda till fysiska besvär (Socialstyrelsen, 2009).
I denna studie var det väldigt få besök som handlade om existentiella frågor och problem. Kan
det vara så att eleverna inte tar upp dessa frågor med skolsköterskan eller är detta något som
kommer mer i gymnasiet och att skolsköterskorna där träffar på det oftare?
14
Vid de flesta spontana besöken ansåg sig skolsköterskorna ha tillräcklig kunskap för att hjälpa
eleven på ett tillfredsställande sätt, men i vart tionde fall var så inte fallet. Här hade det varit
intressant att veta om det eleven sökte för var inom skolsköterskans ansvarsområde, eller om
det var fall som hörde hemma hos andra instanser. Var hälsoproblemen mestadels inom
skolsköterskans ansvarsområde och hon upplevde att hon inte hade tillräckliga kunskaper
kanske det vore bra med mer utbildning inom de aktuella områdena. Här skulle behövas fler
studier för att veta om så är fallet.
De spontana besöken var som regel korta. Vanligast var att besöken tog cirka 10 minuter. Detta
anser vi hänga ihop med att skolsköterskan mest hanterade fysiska hälsoproblem hos eleverna.
Om det hade varit en högre andel av eleverna som sökte för t.ex. psykiska, sociala eller
existentiella hälsoproblem hade troligtvis tiden för varje besök varit längre.
Resultatet visade att det var betydligt fler flickor än pojkar som uppsökte skolsköterskan. Detta
resultat stämmer in på studier som gjorts på barn och ungdomar både ur internationellt och
nationellt perspektiv. Däremot har resultatet inte kunnat visa att flickorna vid de undersökta
skolorna mår sämre mentalt och socialt än pojkarna vilket framkommit i flera andra studier
(Danielsson, 2006, s.6; Socialstyrelsen, 2009, s. 41-42; Clausson, 2008, s. 48, 52). Exempelvis
så har tidigare undersökningar visat att flickor skattar sin hälsa sämre än pojkar och i Sverige
uppgav var tredje flicka att de under det senaste halvåret känt sig nedstämda mer än 1 gång per
vecka (Socialstyrelsen, 2009, s. 42). En förklaring till att detta inte framkommit i denna studie
kan vara att skolsköterskan har tolkat hälsoproblemet som fysiskt fast det grundläggande
problemet var av psykiskt eller social karaktär. En annan förklaring kan vara att eleven mår
mentalt dåligt men inte söker skolsköterskan för detta. Därför är det försvarbart att fundera
kring om resurser behöver omfördelas och hur det inom verksamheten går att rikta stödjande
insatser för flickor.
I studien deltog endast kvinnliga skolsköterskor, vilket representerar hur det ser ut i hela landet
då det enligt medlemsregistret endast finns ett fåtal manliga skolsköterskor (Y. Andersson,
personlig kommunikation, 11 september, 2009). Kan detta möjligen påverka att det är betydligt
fler flickor än pojkar som uppsöker skolsköterskan? Det vore intressant att göra en liknande
undersökning på skolor där det finns manliga skolsköterskor för att se om resultatet blir
annorlunda.
15
Gällande elevernas ålder och besökfrekvens visade det sig inte helt oväntat vara vanligare
bland de äldre än de yngre att besöka skolsköterskan via spontana besök. Detta skiljer sig inte
från hur barn och ungdomar anser sig må ur ett internationellt och nationellt perspektiv. Enligt
WHO (2004, s. 56-58); Danielsson, (2006, s. 6); Clausson, (2008, s. 48, 52) ökar ohälsan med
åldern. Det kan t.ex. bero på att det kan vara tufft att komma in i puberteten både fysiskt,
psykiskt, socialt och existentiellt. De äldre eleverna upplever troligtvis en högre stress både i
skolan och privat. I skolan kan det bl. a. handla om höga krav eller ”strävan att passa in”. Privat
kan det bl. a. handla om dåliga familjeförhållanden eller avsaknad av kompisar. Frågan är vad
de vuxna kan göra för att eleverna ska må så bra som möjligt? Kanske kill- respektive
tjejgrupper ledda av vuxen och trygg personal. Här kan diskuteras problem och annat. En
annan viktig del är tillgänglighet till vuxna.
Enligt Socialstyrelsen (2004 s. 39) är skolhälsovårdens icke planerade mottagningar och
”öppen mottagning” en viktig resurs och en del i ett generellt förebyggande och
hälsofrämjande arbete. Eleverna har rätt att utifrån egna upplevda behov anlita
skolhälsovården. Utifrån de kvalitetsmål som en arbetsgrupp utsedd av Riksföreningen för
skolsköterskor och Svenska skolläkarföreningen utarbetat, ska eleverna ha tillgång till öppen
mottagningsverksamhet (Bråkenhielm et al. 2009 s. 6 i bilaga). Det bästa är naturligtvis om
skolsköterskan alltid finns på plats när eleverna behövde uppsöka henne om olyckan är framme
eller de behöver någon att prata med eller rådfråga. Detta kan vara ett problem på vissa skolor
då skolsköterskan är där endast en eller ett par dagar i veckan. Anser eleverna att de kan nå
skolsköterskan när de behöver? Kanske behövs fler skolsköterskor per elev?
Hälsosituationen hos de yngre barnen anses vara god i Sverige jämfört med andra länder. Barn
i t.ex. årskurs 5 uppfattar sig må lika bra som för tjugo år sedan (Socialstyrelsen, 2009, s. 4142). Det kan bero på att de yngre barnen lever under mer skyddade förhållanden än äldre. De
har inte heller lika långa skoldagar som de äldre eleverna. Ett oväntat resultat var att 12åringarna i Östersunds kommun hade flest spontana besök hos skolsköterskan. Mår de sämre
än de äldre eleverna? Vi har ingen teori om det. Då det gällde 16-åringarna var de bara
representerade med 7,2 %, vilket kan förklaras med att många av dem börjat på gymnasiet.
16
METODDISKUSSION
Genom att testa två olika formulär inför studien kunde det som ansågs vara mest lämpligt
användas. För att underlätta för skolsköterskorna att ”kategorisera” besöken, gavs så tydliga
begreppsförklaringar som möjligt. Att datainsamlingen genomfördes med formulär var relevant
då det i studien gällde att föra noteringar på alla besök under en tiodagars period. I och med
detta framgick hur det faktiskt såg ut under den period mätningarna genomfördes. Andra
fördelar med att använda formulär var att deltagarna fått vara anonyma vilket eventuellt kan ha
gjort att de vågat vara mer ärliga med angivelser för t.ex. tidsåtgång per besök.
Då skolsköterskorna själva kategoriserade elevernas besöksorsaker finns risk att
begreppstolkningen blev subjektiv och de kategoriserade olika trots begreppsförklaringar.
Exempelvis kan besöksorsaken huvudvärk ha olika orsaker. Det kan bl.a. bero på att eleven ätit
eller druckit för lite (fysisk orsak), det kan också bero på stress eller oro (psykisk orsak).
Eventuellt skulle ett annat resultat framkommit om skolsköterskorna använde ett annat
undersökningsformulär och istället själva beskrev besöksorsaken och att kategorisering skett
efter insamling av allt material.
Kanske skulle undersökningen pågått under fler arbetsdagar och/eller med fler skolsköterskor
för att uppnå högre reliabilitet? Av tio arbetsdagar var det flera dagar där den öppna
mottagningen utgick för bl.a. vaccinationer eller hälsosamtal.
Det hade varit fördelaktigt att kunna testa formuläret under fler arbetsdagar och av fler
personer för att göra eventuella förbättringar, men detta var inte möjligt pga. tidsbrist.
För att inte missa någon elevs spontana besök krävs att skolsköterskan finns på sin mottagning
under hela arbetsdagen alla dagar i veckan. Så ser inte organisationen ut då inte alla
skolsköterskor arbetar heltid samt att de har ansvar för flera skolor. Därför finns en risk att
många elevers tänkta spontanbesök aldrig registrerats i denna studie.
Skolsköterskorna fick förhandsinformation om studien på en arbetsplatsträff. Detta gjorde att
de var förberedda och redan hade lite kännedom om studien när de blev kontaktade av oss
vilket vi anser underlättade arbetet.
17
SLUTSATSER
Barn och ungdomars ökade psykiska och sociala ohälsa visade sig inte i
skolsköterskornas arbete med elevers spontana besöksorsaker/problem.
Skolsköterskorna hanterade mest fysiska besöksorsaker/problem hos grundskoleelever
vid spontana besök.
Skolsköterskorna mötte oftare flickor än pojkar vid spontana besök.
Skolsköterskorna hanterade elevers besöksorsaker/problem i årskurs 6-9 oftare än i
årskurs 1-5.
Skolsköterskorna upplevde sig i nio fall av tio ha tilltäckliga kunskaper för att hjälpa
eleven på ett tillfredsställande sätt.
FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING
Mår elever i de studerade skolorna bättre än barn och ungdomar i övriga Sverige?
I de fall skolsköterskor hänvisat eleven till annan instans. Är då anledningen att
skolsköterskan inte anser sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna hjälpa eleven eller
hör elevens hälsoproblem till någon annan yrkeskategoris ansvarsområde?
Anser eleverna att de kan nå skolsköterskan när de behöver?
Göra en liknande studie på skolor där det finns manliga skolsköterskor för att se om
det blir skillnader i besöksfrekvensen gällande kön.
Göra en kvalitativ studie inom detta område med intervjuer av skolsköterskor.
18
REFERENSER
Albinsson, A., Krantz, M., Lundvall, A., & Bergbom Engberg, A. (1996). Proportion of
Swedish school nurses time devoted to different health care activities. Journal of Nursing
Management, 4 (5), 281-288.
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bråkenhielm, G., Fagerholt, G., Häll-Irinarchos, C., Kågström, A., Lundin, N., Lundquist, M.,
& Rafstedt-Johnson, H. (2009). Indikatorer för god och säker skolhälsovård (bilaga).
Skolhälsan, 2.
Clausson, E. K. (2008). School health nursing. Perceiving, recording and improving
schoolchildren´s health (avhandling för doktorsexamen, Nordiska Högskolan för
Folkhälsovetenskap i Göteborg.
Clausson, E. K., Köhler, L., & Berg, A. (2008). Schoolchildren’s health as judged by Swedish
school nurses – a national survey. Scandinavian Journal of public Health, 36, 690-697.
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Östersund: Statens
folkhälsoinstitut.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Ewles, L., & Simnet, I. (1994). Hälsoarbete – en praktisk vägledning. Lund: Studentlitteratur.
Gelander, L. (2005). Skolhälsovården i nytt perspektiv. I Ö. Jonsson (Red.), Varken barn eller
vuxen – ungdomsmedicin i praktiken (s. 69-74). Svenska Läkaresällskapet. Stockholm: Gothia.
Hillman, O. (2007). Skolhälsovård – introduktion och praktisk vägledning. Stockholm: Gothia
Krantz, M. (1998). Skolsköterskans arbete för skolbarns hälsa. (Examensarbete i
folkhälsovetenskap). Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg.
Lightfoot, J., & Bines, W. (2000). Working to keep schoolchildren healthy: the complementary
roles of school staff and school nurses. Journal of Public Health Medicine, 22 (1), 74-80.
Medin, J., & Alexanderson, K. (2000). Begreppen hälsa och hälsofrämjande- en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Olsson, H., & Sörensen, S. (2007). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins.
SFS (1985:1100). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöbeck, B., Lindehag, A-G., & Järtelius, A. (1993). Hälsokunskap. Hälsa och Hälso- och
omsorgskunskap. Nyköping: Athena lär AB.
19
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2005). Folkhälsorapport 2005. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz förlag.
WHO. (2004). Health Behaviour in school-aged children (HBSC) study: International report
from the 2001/2002 survey. <:www.who.int >. Sökväg: Health Behaviour in school-aged
children.
Winroth, J., & Rydqvist, L-G. (2008). Hälsa & hälsopromotion. Stockholm: SISU
idrottsböcker.
20
Bilaga 1
Datum:
Kön
P/F
Ålder
Fysisk
orsak/
probl.
Psykisk Social
orsak/
orsak/
probl.
probl.
Existentiell Annan
orsak/
orsak/
probl.
problem
Åtgärd
Tillräcklig Kommentar
kunskap
Ja/Nej
Tid
(min.)
Bilaga 2
Förklaringar till hur formuläret ska fyllas i.
Endast spontanbesök ska noteras, inte annat såsom inplanerade hälsosamtal eller
vaccinationer.
Fyll i datum samt kön och ålder.
Besöksorsakerna är indelade i fyra olika kategorier såsom fysiska, psykiska, sociala
eller existentiella orsaker/problem. Det är ok att kryssa i fler än en kategori om det
behövs. Det finns även en ruta för ”annat” som kan användas om ingen av kategorierna
passar.
Exempel:
Fysiska orsaker/problem: Huvudvärk, allergi, sårskador, benbrott, näsblödning etc.
Psykiska orsaker/problem: Oro, ångest, nedstämdhet, depression, sömnsvårigheter etc.
Sociala orsaker/problem: Svaga sociala nätverk, svårigheter att upprätthålla relationer med
andra, dålig ekonomi etc.
Existentiella orsaker/problem: Tankar och frågor som kretsar kring eventuellt liv efter
döden, meningen med livet, etiska tankar/frågor, etc.
Andra orsaker/problem: Hälsoråd, sex och samlevnad etc.
Fyll kort i åtgärd, t.ex. Samtal kring relationer eller får T. Alvedon etc.
Fyll i om du anser dig ha tillräckliga kunskaper för att hjälpa eleven med
frågan/problemet.
Fyll i tidsåtgång för besöket.
Fyll gärna i kort kommentar om det behövs för att förklara något.
Endast de ifyllda formulären återsänds efter tio arbetsdagar i frankerat kuvert till
adressat.
Bilaga 3
Inst. för hälsovetenskap
Förfrågan till enhetschefen på elevhälsan om att få utföra en vetenskaplig studie
Hej!
Vi är två distriktssköterskestuderande vid Mittuniversitetet i Östersund. Som en del i vårt
examensarbete på D-nivå önskar vi att få utföra en vetenskaplig studie, vars syfte är att
undersöka vilken kategori av problem som skolsköterskan möter i form av spontanbesök av
elever i årskurs 1-9 samt om skolsköterskorna upplever sig ha tillräckliga kunskaper för att
hjälpa eleverna med deras frågor och problem.
Ohälsan bland svenska barn ökar vilket gör det intressant att se hur mycket av detta som
skolsköterskan möter i Östersunds kommun samt om det finns skillnader/likheter mellan könen
vad det gäller besöksorsak.
I studien kommer fem skolsköterskor på olika skolor i årskurs 1-9 att delta. Undersökningen är
planerad att genomföras vecka 17 och 18. Varje skolsköterska kommer under tio arbetsdagar
att föra noteringar över besöksorsak samt vilka åtgärder som vidtas och tidsåtgång till detta.
Formuläret är enkelt utformat och beräknas att ta endast någon minut att fylla i vid varje besök.
Det insamlade materialet kommer att hanteras anonymt, dvs. vi kommer inte att veta vilken
skola som lämnat in vilket datamaterial och materialet kommer att förvaras inlåst. Deltagandet
för skolsköterskan är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst utan motivering. När
undersökningen är sammanställd kommer den att presenteras i form av en uppsats vid
Mittuniversitetet i Östersund som skolorna är välkomna att ta del av.
Med vänlig hälsning
Ingrid Hansson
Git Bellås
070-2074698
[email protected]
073-0378594
[email protected]
Karin Hallin (t.f. universitetslektor)
063-165652
[email protected]
Barbro Hultman (universitetsadjunkt)
063-165648
[email protected]
Bilaga 4
Inst. för hälsovetenskap
Förfrågan om att delta i en vetenskaplig studie
Ohälsan bland svenska barn ökar vilket gör det intressant att se hur mycket av detta som
skolsköterskan hanterar och upplever sig ha tillräckliga kunskaper om i ett antal skolor i
Östersunds kommun samt om det finns skillnader/likheter mellan könen vad det gäller
besöksorsak och tidsåtgång till besöken.
Du inbjuds härmed att delta i en studie vars syfte är att undersöka vilken kategori av problem
som skolsköterskan möter i form av spontanbesök av elever i årskurs 1-9. Studien är en del av
ett examensarbete på D-nivå i distriktssköterskeutbildningen vid Mittuniversitetet i Östersund.
Studien förväntas bidra med ökad kunskap och ge underlag för riktade åtgärder.
I studien kommer fem skolsköterskor med tjänst vid olika skolor i årskurs 1-9 att delta.
Undersökningen är planerad att genomföras vecka 17 och 18. Varje skolsköterska kommer
under tio arbetsdagar att föra noteringar enligt instruktioner (se bilaga) över besöksorsak samt
vilka åtgärder som vidtas och tidsåtgång till detta. Formuläret är enkelt utformat och beräknas
att ta endast någon minut att fylla i vid varje besök.
Det insamlade materialet kommer att hanteras anonymt, dvs. det kommer inte att framgå vilken
skola som lämnat in vilket datamaterial och materialet kommer att förvaras inlåst. Deltagandet
är helt frivilligt och kan avbrytas när som helst utan motivering. När undersökningen är
sammanställd kommer den att presenteras i form av en uppsats som skolorna är välkomna att ta
del av.
Ytterligare upplysning lämnas av nedanstående:
Ingrid Hansson
070-2074698
[email protected]
Git Bellås
073-0378594
[email protected]
Karin Hallin (t.f.universitetslektor)
063-165652
Barbro Hultman (universitetsadjunkt)
063-165648
Härmed godkänner jag att delta i ovan beskrivna studie:
Namn
Specialistutb.
År i yrket
Datum
