Barn- och
elevhälsoplan
Frillesås
Pedagogiska
Enhet
20162017
Barn- och elevhälsoarbetet på Frillesås pedagogiska enhet är
all personals angelägenhet. Varje dag med varje barn och elev
genomförs barn- och elevhälsoarbete. Som stöd till detta arbete
ansvarar Barn- och elevhälsoteamet.
Presentation av enheten
Frillesås skola och förskolor ligger längst söderut i Kungsbacka kommun vid gränsen till
Varbergs kommun. Frillesås pedagogiska enhet tillsammans med Åsaskolan, Åsagårdskola,
Fjärås-Bräckaskolan, Smedingeskolan samt Gällingeskolan tillhör område söder i förskolagrundskoleförvaltningen. Verksamhetschef för område Söder är Annika Hellström.
Enheten består av en F-9 skola, skolbarnsomsorg, fyra förskolor med sammanlagt nio
avdelningar.
Frillesås skola gjorde en omorganisation inför läsåret 2013 utifrån LGR-11, Verksamheten
delades in F-3, 4-6 samt 7-9 i åldershomogena klasser. Detta innebar att pedagogerna
organiserades i nya arbetslag utifrån kompetens och behörighet. Barn- och elevhälsoteamet
organiserades utifrån 1-16 års perspektiv där alla professioner arbetar mot alla
verksamhetsdelar.
Ledningsorganisationen består av:
Förskolechef 100 %
Rektor F-3 100 %
Rektor 4-9 100 %
Rektor barn-och elevhälsan 25 %
Enhetschef 75 %
I enheten arbetar ca 100 medarbetare.
I dagsläget har vi 544 elever på skolan samt 167 barn på förskolan.
Barn – och Elevhälsoteamets organisation
Barn – och Elevhälsoarbetet organiseras i tre separata team;
Förskola; förskolechef, specialpedagog, logoped och psykolog. Möte en gång per månad.
F-3; rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, logoped och skolkurator. Möte en
gång per vecka.
4-9; rektor, specialpedagog, skolsköterska, skolpsykolog, logoped och skolkurator. Möte en
gång per vecka.
BEHT-gemensamt: Leds av rektor och omfattar följande professioner; förskolechef, rektorer,
specialpedagog, logoped, skolsköterska, skolpsykolog och skolkurator. Teamet har en
övergripande funktion och arbetar med skolutveckling och förebyggande arbete i
åldersspannet 1 – 16 år främst på organisationsnivå. Teamet träffas en gång per månad och
bildar ett gemensamt arbetslag.
1
Nulägesbeskrivning
Förskolan: Teamet träffas en gång i månaden där ärenden från de olika arbetslagen hanteras.
Utifrån de ärenden som kommit in har olika professioner handlett arbetslag. Teamet har inte
haft några mötesplatser med förskolans arbetslag under läsåret 15/16.
F-9: Barn – och elevhälsoteamet deltar i konferenser ihop med arbetslagen, med syfte att
utveckla det gemensamma förebyggande arbetet, både på fritids, förskoleklass och skola.
Specialpedagogerna besöker måndagskonferenserna löpande. Utifrån de ärenden som kommit
in har olika professioner handlett arbetslag och personal under läsåret 15/16.
BEHT-gemensamt: Det gemensamma BEHT teamet träffas 1 gång/månad för att utveckla det
gemensamma arbetet kring elevhälsan. Vi strävar efter ett gemensamt förhållningssätt utifrån
våra professioner.
Professionernas uppdrag
Skolsköterska
Skolsköterskans arbete utgår från ett antal lagar och riktlinjer (ex Hälso- och sjukvårdslagen,
Patientdatalagen, Sekretesslagen, Socialtjänstlagen, Arbetsmiljölagen). Arbetet har sin
utgångspunkt i ett salutogent förhållningssätt. Skolsköterskan skall arbeta förebyggande och
hälsofrämjande (SFS 2010:800). I enlighet med Offentlighets och sekretesslagen (25 kap 1§)
har skolsköterskan tystnadsplikt. Skolsköterskan erbjuder rådgivning och samtal samt
bedömer, planerar, utför och utvärderar åtgärder som syftar till att främja hälsa och förebygga
psykisk ohälsa, minska riskfaktorer och stärka skyddsfaktorer utifrån ”Socialstyrelsens
riktlinjer för skolhälsovård” (2004). Arbetet sker på individ-, grupp – och organisationsnivå i
samarbete med elev, vårdnadshavare, skolans rektor, personal på skolan och elevhälsoteam
samt andra aktörer. Kontakt med elever kan ske på uppdrag av eleven själv, mentor,
vårdnadshavare och/eller elevhälsan samt andra myndigheter. Skolsköterskan ansvarar för
vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet.
Individnivå: Skolhälsovården är frivillig och är ett erbjudande till elever i grundskola och
grundsärskola. Det ingår årskursrelaterade hälsoenkäter, hälsobesök och hälsosamtal samt
uppföljningar utifrån individuella behov kring elevens psykiska, fysiska och sociala hälsa.
Syftet är att arbeta förebyggande och fånga upp elever som är i behov av stöd och det kan
vara aktuellt med långvarigt samtalsstöd/rådgivning/motiverande samtal. Skolsköterskan
erbjuder också medicinsk yrkesvägledning. Vid behov skrivs remiss till annan profession i
elevhälsoteamet eller annan vårdgivare. Skolsköterskan skall erbjuda enklare sjukvård och
stimulera till egenvård och bistå med hjälpinsatser gällande elevens kroppsliga och psykiska
hälsa enskilt eller i grupp.
Gruppnivå: Skolsköterskan skall arbeta för att främja en god arbetsmiljö för eleverna i
skolan. På gruppnivå sker detta genom att arbeta förebyggande med klass/gruppundervisning i
med syfte frågor kring medicinska och sociala ämnen exempelvis: relationer, livsstil,
pubertetsutveckling, sex & samlevnad, kost, ANT.
2
Organisationsnivå: f-9 Skolsköterskan arbetar med värdegrundsfrågor där trygghet och
trivsel ingår, är en del av elevhälsoteamet, deltar i EHK:er, arbetsmiljöarbete, trygghetsteam
och krisgrupp. Kontakter med BUP, IFO, BVC, HAB, UMO, tandvård, vårdcentral och övrig
hälso- och sjukvård sker löpande kring individ- och gruppärenden under läsåret.
Skolsköterskan har även kontakt med polis, god man, familjehem samt stöd till pedagoger och
vårdnadshavare. Utöver detta deltar skolsköterskan även på vissa APT och/eller
föräldramöten eller föräldraråd.
Skolläkare
Skolläkarens arbete består av medicinska undersökningar, bedömningar och uppföljningar i
samarbete med skolsköterskan och vid behov elevhälsoteamet. Skolläkaren har även kontakt
med andra myndigheter/mottagningar. Stöd för skolsköterskan kring bedömningar. Alla
elever i år 4. Bistå med individuella vaccinationsprogram för elever som inte följer det
nationella vaccinationsprogrammet.
Psykolog
Psykologen verkar på tre nivåer; individ-, grupp- och organisationsnivå. Den huvudsakliga
inriktningen på Frillesåsskolan är på individ- och organisationsnivå. Samtalet är grundbulten i
allt stödjande arbete, alltifrån spontana samtal med pedagoger till konsultation/handledning
med en bestämd tid och längd.
Psykologens arbete med enskilda barn/elever sker alltid i samverkan med föräldrar. Vid direkt
arbete med barn/elever har psykologen journalföringsplikt enligt HSAN. Arbete med
barn/elever innebär alltid bedömningar av olika slag. Metoderna för detta kan vara
observationer, utredningar (ofta med normerade testinstrument) samt kortare eller längre
samtalsserier.
Psykologens uppgift är också att verka för samarbete med andra myndigheter, landsting och
kommunens stödenheter allt utifrån barnets och elevens bästa.
Kurator
Kurator har psykosocialt arbete som huvudarbetsuppgift och kan komplettera pedagogen och
övriga verksamma i förskolan/skolan om det finns behov av ett fördjupat socialt perspektiv.
Kurator verkar på individ- grupp och organisationsnivå.
Kurator har kunskaper kring den sociala människan, relationer och kommunikationer och
verkar för förståelse och utveckling för gruppen och individen. Kurators främsta verktyg är
samtal. Kuratorn har stödjande samtal med elever och dess föräldrar för att lotsa dem mot en
välfungerande skolgång och ett bättre mående.
Kurator fungerar som länk mellan förskola/skola och det omgivande samhället och bidrar till
ökad förståelse kring barns välmående och utveckling.
Kurator erbjuder råd- och stödsamtal till föräldrar och barn och kan vid behov hänvisa vidare
till övriga funktioner i samhället.
Kurator arbetar för att öka kunskapen och medvetenheten om grupprocesser, barns och
ungdomars utveckling och människors levnadsvillkor
Logoped
Den logopediska kompetensen är en del av en barn- och elevhälsans specialpedagogiska
spetskompetens. Logopeden arbetar på pedagogernas uppdrag och får sina ärenden genom
rektor. Arbetet syftar till att vara långsiktigt och inkluderande.
3
Enhetens logoped jobbar med insatser kring kommunikation, språk och tal på individ-, gruppoch organisationsnivå.
Logopeden arbetar förebyggande genom att utveckla den språkliga miljön inom förskolan/
skolan för att barn/ elever i språklig sårbarhet ska få rätt stimulans så tidigt som möjligt.
Logopeden gör språkartläggningar utifrån normerade tester, samtal och observationer för att
definiera styrkor och svagheter. Syftet är att hitta barnets/ elevens optimala inlärningskanal
samt synligöra stödbehovet i vardagsmiljön.
Vid behov arbetar logopeden genom handledning och fortbildning samt deltar i
utvecklinssamtal för att öka omgivningens medvetenhet och kunskaper kring hur man möter
ett barn/ en elev i språklig sårbarhet.
Logopeden samverkar med övriga kompetenser på skolan men även med andra aktörer inom
Landstinget, exempelvis Habiliteringen, Mun-H-Center och Logopedmottagningen. Syftet är
att skapa ett nätverk kring barnet/ eleven som tillsammans optimerar och effektiviserar
insatserna.
Logopeden arbetar under Hälso- och sjukvårdslagen. I detta ingår skyldigheter avseende
sekretess, journalhantering samt att alla insatser kring enskilda barn/ elever måste godkännas
av vårdnadshavarna.
Specialpedagogen
Specialpedagogen arbetar utifrån ett pedagogiskt synsätt och salutogent tänkande.
Arbetet är stödjande och förebyggande.
Enhetens specialpedagoger bildar ett arbetslag som arbetar övergripande från förskola tom åk
9. Tillsammans med ledningen analyseras och fördelas arbetsuppgifterna utifrån
kompetensområde. Utgångspunkten för specialpedagogens roll i barn- och elevhälsoteamet
blir att översätta övriga yrkesgruppers kunskap till pedagogiska konsekvenser.
I uppdraget som specialpedagog ingår att tillföra specialpedagogisk kompetens som ett stöd i
det pedagogiska arbetet och i den övergripande planeringen av elevhälsans arbete.
Specialpedagogen samverkar med arbetslag med att kartlägga hinder och möjligheter i
skolmiljön, elevers behov av anpassningar/särskilt stöd, att genomföra pedagogiska
utredningar samt medverka vid utformning och genomförande av anpassningar samt
åtgärdsprogram. I uppdraget ingår också handledning och konsultation till pedagogisk
personal samt att följa upp, utvärdera och stödja utvecklingen av verksamhetens
lärandemiljöer
Specialpedagogen deltar också i uppföljningar och överlämningar kring elever vid
stadieövergångar samt i elevhälsokonferens och vid behov i utvecklingssamtal.
Specialpedagogen samarbetar med externa aktörer på organisation- grupp- och individnivå.
Specialpedagogen ser helheten i verksamheten och ska därför bidra till förändringsarbete och
skolutveckling i enlighet med aktuell forskning.
4
Förskolechef/Rektor
Förskolechef och rektor har det ytterst ansvaret för barn och elevhälsoarbetet på förskolan och
skolan vilket innebär att se till att det sker en utredning kring barn och elevers behov av
särskilt stöd, se till att barn- och elevhälsopersonalen involveras i detta efter behov, att ta
beslut om åtgärdsprogram, ta beslut om olika typer av särskilt stöd, anpassningar i
skolgången, bjuda in vårdnadshavare till elevhälsokonferenser och leda dessa, ansvarar vid
behov för att överlämningar mellan de olika verksamhetsdelarna genomförs.
Förskolechef och rektor arbetar för att barn- och elevhälsoteamet ska bli ett tvärprofessionellt
team där diskussioner utifrån profession ska leda till framgångsrikt arbete för barn och elever
på organisations- grupp- och individnivå.
Analys
1. Ett område i behov av förbättring är att låta åldersperspektivet 1-16 år genomsyra
barn- och elevhälsoarbetet. Som exempel kan nämnas:
underlätta barn/elevers övergångar mellan de olika verksamhetsdelarna.
Strävan efter att BEHT arbetar hälsofrämjande och förebyggande i de olika
verksamhetsdelarna.
2. Rutiner och struktur för arbete med att upprätta, följa upp och utvärdera extra
anpassningar och särskilt stöd behöver utvecklas.
3. Teamens uppdrag behöver tydliggöras och förankras väl hos alla. På grund av att hela
enheten går in i läslyftet blir det färre mötestillfällen under läsåret 16/17.
4. Vid BEH-teams möte behövs en struktur som gagnar reflektion och konstruktiva
beslut. Helhetsbilden har ibland varit svår att överblicka.
5. Teamet behöver fortsätta utveckla den tvärprofessionella analysen.
5
Åtgärder
Ht-16:
1. Under ht-16 kommer teamet genomföra en grupputveckling tillsammans med
kommunens centrala psykolog. Detta för att öka teamkänslan och bygga ett starkt
arbetslag.
2. Teamet strävar efter att utveckla tvärprofessionella analyser och föra arbetet mer mot
ett förebyggande elevhälsoarbete genom att prova olika analysmodeller.
3. Arbetet kommer att periodiseras för att öka strukturen.
4. Teamet kommer att erbjuda fasta tider för konsultation.
5. PMO kommer att användas i ökad utsträckning för att utveckla och säkerställa
dokumentation, ärendegång samt återkoppling.
6. Eht-möten kommer att ske gemensamt för F-9.
7. I samband med EHK-möten läggs tid till för- och efterarbete samt dokumentation.
Revidering: december 2016
Ansvarig för revideringen: Ansvarig rektor för BEHT-teamet
Medlemmar i BEHT-teamet:
Annsofie Nelje, Ansvarig rektor för BEH-teamet/Enhetschef
Angelica Stäring, förskolechef
Chamilla Alnäng, rektor F-3/fritidshem
Johan Rasmusson, rektor 4-9
Maja Grunditz, kurator
Ulrika Carlsson, logoped
Cecilia Johansson, specialpedagog
Line Borgstrand, specialpedagog
Sissi Johansson, specialpedagog
Sabina Lindahl, skolsköterska
Ulla Hansson, skolpsykolog
6
Bilaga 1.
Ärendegång
Återkoppling av
ärendet sker till
arbetslag, pedagog eller
mentor av någon person
i barn och
elevhälsoteamet.
Arbetslag, pedagog
eller mentor skriver i en
ansökningsblankett till
barn och
elevhälsoteamet.
Barn och
elevhälsoteamet
tillsammans med
förskolechef/rektor tar
upp ärendet och
diskuterar vilka
åtgärder/insattser/profes
sioner som ska arbeta
med med detta ärende.
7
