Handlingsplan
För Barn- och elevhälsoarbete på
Rostaskolan
Reviderad
Juni 2015
orebro.se/rostaskolan
Rostaskolans barn och elevhälsoteam .................................................................................................................. 3
Syfte ............................................................................................................................................................................. 3
Arbete kring elever med behov av särskilt stöd.................................................................................................... 4
Utredning
4
Åtgärdsprogram
5
Uppföljning åtgärdsprogram
5
Barn- och elevhälsoteam
Error! Bookmark not defined.
Anmälan till socialtjänsten ....................................................................................................................................... 6
Bbic konsultationsdokument
6
Utvärdering ..................................................................................................................................................................7
orebro.se/rostaskolan
Rostaskolans Barn och Elevhälsoteam
I Barn- och elevhälsoteamet finns rektor, speciallärare/specialpedagog, kurator, skolpsykolog, skolsköterska
samt skolläkare representerade. Varje tisdag eftermiddag träffas teamet med undantag för skolläkare och
skolpsykolog. Mötet med hela teamet sker en gång i månaden.
Barn- och elevhälsoteamet på Rostaskolan arbetar utefter Örebro kommuns riktlinjer för Barn och Elevhälsa.
Rektor och arbetslag har tillsammans med föräldrar och elev ansvar för elevens hälsa och utveckling i skolan.
Arbetet bygger på samarbete och elevens perspektiv och inflytande ska särskilt beaktas.
SYFTE
Barn- och elevhälsoteamets viktigaste uppgift är att vara en stödjande funktion samt att tillsammans med
övrig personal främja elevernas utveckling genom förebyggande och främjande arbete. I Örebro kommuns
riktlinjer för Barn och Elevhälsa beskrivs detta på följande sätt:
Främjande arbete
Det främjande arbetet pågår ständigt i skolan. Det innebär bland annat ett pedagogiskt arbete som
gynnar ett gott socialt och emotionellt klimat, att barnen och eleverna har en god psykisk och fysisk
hälsa samt goda matvanor.
Barnen och eleverna ska uppleva sig delaktiga i verksamheten och bekräftas
positivt. Elevernas upplevelse av att det går bra och att de har framgång i
skolarbetet är viktigt. Elevernas upplevelse av att skolan är meningsfull, begriplig
och hanterbar, är i sig viktiga frisk- och skyddsfaktorer. Ju fler skyddsfaktorer en individ har omkring
sig, desto bättre kan individen hantera olika påfrestningar och oförutsedda livshändelser.
Förebyggande arbete
Det förebyggande arbetet görs för att minimera de riskfaktorer som
uppmärksammats och identifierats genom kartläggning. Riskfaktorer kan till
exempelvis vara låga förväntningar från vuxna, brist i struktur i skolan,
dåliga kamratrelationer, stress och konflikter i familjen. Arbete med att förebygga
psykisk ohälsa kan handla om att lägga till goda beteenden, levnads- och
livsstilsvanor som blir skyddsfaktorer i barnets och elevens liv.
Effektivt förebyggande arbete bygger på kunskap om hur man arbetar med
skyddsfaktorer, istället för att lägga fokus på det som inte fungerar på ett
tillfredsställande sätt.
orebro.se/rostaskolan
Målet är att skapa en god lärandemiljö där alla elever, utifrån egna förutsättningar, ges optimala
möjligheter till utveckling och lärande. Arbetet ska ske både i organisationen, till grupper och enskilt.
Arbete kring elever med behov av särskilt stöd
Insatserna delas in i två steg:
Det första steget Stöd av extra anpassning kan vara att hjälpa en elev med att planera och strukturera
skoldagen, anpassa läromedlen eller ge specialpedagogiskt stöd en kortare period. För detta krävs inget
åtgärdsprogram. Ansvarig lärare dokumenterar vilka extra anpassningar som genomförs. Det sker i den
Individuella utvecklingsplanen samt i dokumentet Extra anpassningar. Dokumentet Extra anpassningar
förvaras i elevakten.
Det andra steget kallat Särskilt stöd, är insatser av mer ingripande karaktär som normalt inte är möjliga att
genomföra för lärare och övrig personal inom den ordinarie undervisningen. Rektor ansvarar för att elevens
behov utreds i samråd med elevhälsan. Det sker enlig följande arbetsgång:
Utredning
Arbetslaget/ läraren kontaktar speciallärare/specialpedagog eller någon annan personal från elevhälsan efter
att ha informerat och fått samtycke av vårdnadshavare om att ta upp eleven till EHT 1 (rektor,
specialpedagog/speciallärare, skolsköterska, kurator). Samtycke innebär att eleven nämns med namn annars
anonymt. Läraren gör en skriftlig anmälan till elevhälsoteamet (EHT1). Rektor ansvarar för att en utredning
skyndsamt genomförs samt beslutar vem eller vilka som ska ansvara för utredningen.
I kartläggningen dokumenteras skol och gruppnivå, vilka extra anpassningar som gjorts, elevens kunskaper i
förhållande till kunskapskraven utifrån all tillgänglig information samt elevens och vårdnadshavarens
synpunkter. I den pedagogiska bedömningen ska framgå om eleven har behov av särskilt stöd och hur det
särskilda stödet ska tillgodoses. Rektor beslutar om åtgärdsprogram ska eller inte ska utarbetas. Ansvarig
pedagog återkopplar till elev och vårdnadshavare. Skolan använder skolverkets blanketter för utredning och
beslut om åtgärdsprogram.
Dokumentation
orebro.se/rostaskolan
Specialpedagog/speciallärare skriver minnesanteckningar från mötet samt tjänsteanteckningar för respektive
elev. Tjänsteanteckningarna bevaras i elevakten. Skolsköterka skriver journalanteckningar. Kurator skriver
tjänsteanteckning efter träff med elev som bevaras i elevakten.
Åtgärdsprogram
Ansvarig pedagog utarbetar i samarbete med specialpedagog/speciallärare ett åtgärdsprogram där
stödinsatserna beskrivs. För att åtgärdsprogrammet ska bli framgångsrikt är det betydelsefullt att både eleven
och vårdnadshavare är delaktiga. Åtgärdsprogrammet ska vara ett dokument som konkret beskriver
åtgärderna som görs, i vilken omfattning åtgärderna ska ske samt namn och befattning på den som ansvarar
för respektive åtgärd. Åtgärderna ska vara utvärderingsbara.
Uppföljning åtgärdsprogram
Ansvarig pedagog ser till att åtgärdsprogrammet fortlöpande följs upp och utvärderas. När utvärdering visar
att eleven inte längre är i behov av särskilt stöd avslutas åtgärsprogrammet.
Om läraren, arbetslaget, eleven eller vårdnadshavaren, efter uppföljning av åtgärdsprogrammet upplever ett
behov av ytterligare stödinsatser ska en ny ärendeansökan till elevhälsoteamet skrivas. Ansvarig pedagog
förbereder ärendet via elevhälsoteamets blankett. Tidigare utredning samt åtgärdsprogram bifogas. Andra
kompetenser kan behöva kopplas in för att ge ökad kunskap om elevens skolsituation. Skolan kallar dessa
möten EHT 2 där skolpsykolog och skolläkare deltar.
Innan ett elevärende tas upp i elevhälsoteam 2 ska vårdnadshavare vara tillfrågad och gett samtycke.
Vårdnadshavarna ska informeras om vilka professioner som deltar och hur arbetet går till. Om samtycke inte
ges kan ärendet tas upp anonymt, elevens namn nämns inte.
På elevhälsoteamets möte ska en person utses som är ansvarig för att återkoppla teamets beslut om insatser
till vårdnadshavare, elev och ansvarig pedagog. Vårdnadshavare får ta ställning till elevhälsans
rekommendationer. Elevhälsoteamet kan rekommendera insatser som till exempel:
Observation och handledning av specialpedagog
Stödinsatser av skolsköterska och/eller kurator
orebro.se/rostaskolan
Kontakt med socialtjänsten, talpedagog, habilitering, BUP mm
Pedagogisk, medicinsk, psykologisk och/eller social utredning
Dokumentation
Specialpedagog/speciallärare skriver minnesanteckningar från mötet samt tjänsteanteckningar för respektive
elev. Tjänsteanteckningarna bevaras i elevakten. Skolpsykolog och skolsköterka skriver journalanteckningar.
Kurator skriver tjänsteanteckning efter träff med elev som bevaras i elevakten. Uppföljning i Barn och
elevhälsoteamet görs efter uppgjord tid.
Anmälan till socialtjänsten
”Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla
detta till nämnden.
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso och sjukvården och socialtjänsten är
skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter”
Utdrag ur Socialtjänstlagen 14 kap 1 paragrafen
Om en anställd på Rostaskolan får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten behöver ingripa
till ett barns skydd ska denna person omgående meddela rektor. Om situationen bedöms som akut (tex risk
för att barnet blir utsatt för fysisk våld) och inte rektor eller personal från elevhälsan finns på plats, ska
personal omgående konsultera eller göra anmälan till socialtjänsten. Elevhälsoteamet diskuterar frågan och
hämtar, om det anses nödvändigt, in mer information i ärendet. Elevhälsoteamet beslutar om anmälan ska
göras och rektor ansvarar för anmälan. Endast i undantagsfall informeras inte föräldrarna då skolan gör en
anmälan. Om möjligt ska vårdnadshavarna kallas till ett möte på skolan då rektor eller personal från
elevhälsan informerar om att skolan kommer att göra en anmälan till socialtjänsten.
Bbic konsultationsdokument
orebro.se/rostaskolan
När skolan får ett konsultationsdokument från socialtjänsten, BBIC, lämnas det först till administrativ
assistent. Därefter lämnas dokumentet till skolsköterskan. I samråd med specialpedagog/speciallärare fyller
sedan klassläraren i uppgifterna. Kurator får möjlighet att tillägga uppgifter. Specialpedagogen ansvarar för att
kopiera dokumentet och spara kopian i elevakten. Rektor tar del av dokumentet innan det skickas till
socialtjänsten.
Utvärdering
Utvärdering/revidering av handlingsplanen sker vid Barn och elevhälsoteamets sista möte på vårterminen.
orebro.se/rostaskolan
