Elevhälsoplan
Almby/Brickebacken grundsärskola 16/17
Örebro kommun
orebro.se
2016-09-02
Dnr:
2
ELEVHÄLSOPLAN
Inledning
Grundsärskolan är till för de barn som inte når upp till kunskapskraven i grundskolan på
grund av intellektuell funktionsnedsättning. I grundsärskolan utgår man ifrån att eleven
behöver gott om tid för sitt lärande. Här är klasserna mindre och det finns fler vuxna
som arbetar i klassen. Grundsärskolan har egna kursplaner. I grundsärskolan med
inriktning träningsskola är undervisningen indelad i fem olika ämnesområden, estetisk
verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.
Grundsärskolan är precis som grundskolan obligatorisk, det innebär att alla barn har rätt
och skyldighet att gå i skolan i nio år från det att de fyller sju år. Syftet med
elevhälsoplanen är att beskriva elevhälsoarbetet på Almby/Brickebacken grundsärskola i
Örebro kommun.
Elevhälsoarbetet
Skolans uppgift är att arbeta främjande, förebyggande och åtgärdande för en lärande
miljö utifrån alla elevers förutsättningar. Det huvudsakliga elevhälsoarbetet sker i
arbetslagen. Lärandeuppdraget ägs av lärare och elevassistenter. Elevhälsouppdraget ägs
gemensamt. Rektor har den yttersta befogenheten och ansvarar för båda dessa uppdrag.
Till stöd i arbetet finns också ett elevhälsoteam. Det främjande elevhälsoarbetet sker
varje dag i mötet med elever och i reflektion med kollegor, det är i lärprocesserna, i
relationen mellan elever och personal som det mest betydelsefulla sker.
De stödinsatser som sker i vardagen kallas extra anpassningar, insatser av mer ingripande
karaktär som inte är möjliga att genomföra inom den ordinarie undervisningen kallas
särskilt stöd. För insatser av karaktären särskilt stöd krävs att ett åtgärdsprogram
upprättas. Beslut att upprätta åtgärdsprogram tas av rektor. Som underlag för ett beslut
krävs en pedagogisk utredning innehållande en kartläggning och en bedömning av
elevens lärandesituation.
Arbetslaget bestående av pedagoger och elevassistenter träffas för arbetslagsplanering en
gång i veckan. Där avsätts tid för samtal kring arbetssätt, strukturer och samarbete i syfte
att skapa samsyn kring bemötande och förhållningssätt.
Rektor och specialpedagog deltar vid arbetslagsplaneringen på elevhälsoträffar 2 gånger
per termin för samtal kring elevernas hälsa och kunskapsutveckling. Där genomförs
samtalen utifrån de individuella utvecklingsplanerna med frågor om var eleven befinner
sig i sin utveckling och vad det fortsatta arbetet ska fokusera på.
Rektor, specialpedagog, skolkurator, skolsköterska och skolpsykolog träffas 3 gånger per
termin i elevhälsoteamet, även skolläkare deltar en gång per termin. På elevhälsoträffarna
genomförs samtal kring arbetet att utveckla arbetssätt, strukturer och samarbete, utifrån
värdegrund, mål, uppdrag, roller och ansvar. Elevhälsoteamet behöver såväl inbördes
som i samarbetet med pedagoger och arbetslag upprätthålla och gestalta strukturer och
rutiner. Återkommande lyfts det nära elevhälsoarbetet i syftet att skapa en helhetsbild
kring den enskilda elevens lärandesituation utifrån den samlade kompetensen. Syftet är
också att besluta om det fortsatta arbetet kring enskilda elever.
När som helst under processen kan arbetslaget initiera samtal och konsultation med
specialpedagog, skolsköterska, psykolog och kurator. För konsultationstid med
ELEVHÄLSOPLAN
specialpedagog, psykolog och kurator kontaktas specialpedagog för administrering av tid.
Båda vårdnadshavarna och personal kan kontakta elevhälsans kompetenser.
Främjande elevhälsoarbete
Ett hälsofrämjande synsätt utgår från dialog, delaktighet och jämlikhet i mötet med
andra. I vardagen handlar detta grundläggande om att förbereda eleven på vad som ska
hända, benämna det pågående skeendet samt återkoppla till avslutade aktiviteter. Detta
med stöd av tal, tecken, bilder och schemastrukturer. Individen får utrymme att fatta
självständiga beslut och individens egen upplevelse av mål och mening skall respekteras.
I vardagen handlar detta grundläggande om att avläsa elevens kommunikation för att
kunna möta hens behov. Det främjande arbetet berör alla. Exempel på genomgripande
främjande insatser är arbetet med samsyn kring bemötande och förhållningsätt.
Det främjande arbetet utgår från kunskap om vad som gör att barn utvecklas väl och mår
bra. Det innebär att insatserna skall stärka eller bibehålla fysiskt, psykiskt eller socialt
välbefinnande. Främjande arbete kan vara individ, grupp eller strukturinriktat. Exempel
på strukturinriktat arbete för att stärka gemensamma arbetssätt och förhållningsätt är
planen mot diskriminering och kränkande behandling och elevhälsoplanen. Hälsosamtal
och vägledande samspel är insatser på grupp och individnivå som främjar hälsan.
Förebyggande elevhälsoarbete
Det förebyggande elevhälsoarbetet handlar om att minska riskfaktorer och stärka
skyddsfaktorer. I vardagen handlar detta om riktade insatser utifrån uppmärksammade
risker på individ, grupp eller organisationsnivå. På individnivå kan det handla om att
beskriva händelser med stöd av bilder, sociala berättelser eller seriesamtal. På gruppnivå
kan det handla om att finnas nära eleverna för att modella, stödda, vägleda och styra i
samspelet. På organisationsnivå kan det handla om att skapa grupper där alla elever får
möjlighet att möta och utmanas av andra elever.
Åtgärdande elevhälsoarbete
Det åtgärdande elevhälsoarbetet handlar om de insatser som görs på organisations, grupp
och/eller individnivå när brister uppmärksammats. På organisationsnivå kan det
åtgärdande arbetet handla om att rutiner behöver ses över och förändras, på gruppnivå
kan arbetet handla om handledning eller kompetensutvecklingsinsatser och på
individnivå kan arbetet handla om att åtgärdsprogram upprättas när oro för elevens
kunskapsutveckling uppmärksammas.
Sekretess och samtycke
Sekretesslagens syfte är att skydda den enskildes integritet. En sekretessprövning av
rektor måste göras vid ett beslut om utlämnande av en elevs handling. En del uppgifter i
skolan är offentliga t ex närvaro, frånvaro och individuella utvecklingsplaner. Dock kan
alla uppgifter som rör enskilds elevs personliga förhållanden sekretessbeläggas. Ett
dokument kan innehålla både offentliga och sekretessbelagda uppgifter. Samtycke från
3
4
ELEVHÄLSOPLAN
vårdnadshavare ska inhämtas inför samtal kring eleven med elevhälsoteamet eller externa
samarbetspartners. Kontakter kan även ske anonymt.
Ansvar
Läraren har huvudansvaret för en elevgrupp i skolan och ansvarar för systematisk
elevdokumentation.
Läraren tar emot och överför information kring elev från och till arbetslaget.
Läraren ansvarar för kontakter mellan hem och skola.
Läraren ansvarar för genomförandet av pedagogiska kartläggningar.
Specialpedagog och läraren ansvarar för dokumentation inför beslut om åtgärdsprogram.
Specialpedagog ansvarar för upprättande av åtgärdsprogram.
Specialpedagog ansvarar för genomförandet av pedagogiska uppföljningar i år 3, 5 och 8.
Specialpedagog ansvarar för genomförandet av pedagogiska utredningar inför byte av
skolform.
Specialpedagog och läraren ansvarar för att den dokumentation som respektive
profession är ansvarig för och som ska diarieföras lämnas till skoladministratör.
Dokument som ska diarieföras: tjänsteanteckningar av betydelse för elevens utveckling
och mående, bedömningar, pedagogiska kartläggningar, pedagogiska uppföljningar,
pedagogiska utredningar, åtgärdsprogram.
Överlämning och mottagande
Se bilaga
Extra anpassningar
Se bilaga
