Hur förverkligar vi bästa tillgängliga
kunskap för diagnostik och behandling
av psykisk ohälsa hos barn och unga?
Linda Sundberg
Leg. psykolog Fil.dr
Umeå universitet
Inst. för klinisk vetenskap,
Barnpsykiatri
Linda Sundberg, Umeå universitet
Utgångpunkter
-
Vad är problemet?
Evidens i olika form
Implementering, samspelande faktorer
Särskilda utmaningar för barnpsykiatrin
Linda Sundberg, Umeå universitet
Stora skillnader i vård (och hälsa)
- Stora regionala och lokala variationer i den
barnpsykiatriska vårdpraktiken
(Socialstyrelsen, 2009, 2015; Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2015)
- Vården är ojämnt fördelad. Faktorer som genus,
etnicitet, geografi, socioekonomi spelar roll för
tillgång till behandling (ex. Köhler, 2012)
- Metoder (prevention, diagnostik, behandling) som
har visat sig effektiva i forskning - har svårt att
omsättas i klinisk praktik
Linda Sundberg, Umeå universitet
Strategier för att överbrygga skillnader
i vården
- Formulering och spridning av evidensbaserade
kunskapsunderlag, ex. riktlinjer, vårdprogram,
systematiska kunskapsöversikter
- Nationell, regional och lokal nivå
- Aktörer: Myndigheter, kommuner och landsting,
professionsgrupperingar
- Dock stora svårigheter att nå ut (Ex. Myndigheten för vårdanalys,
2015)
Linda Sundberg, Umeå universitet
Bästa tillgängliga kunskap –
Vad är evidens?
Från latinets evidentia: Tydlighet; Bevis om,
Argument för
Evidensbaserad praktik:
Klinisk
expertis
Vetenskaplig
evidens
Patient
behov och
värderingar
Exempel från www.sos.se
Linda Sundberg, Umeå universitet
Bästa tillgängliga kunskap – Vad är
evidens?
Olika typer:
- Vetenskaplig evidens (evidenshierarki)
- ”Grå” evidens (rapporter, utvärderingar
- Rådata (kvalitetsregister, journaluppgifter)
- Erfarenhetsbaserad evidens
- Patientbaserad evidens
Bohlin & Sager, 2011
För- och nackdelar med de olika evidenstyperna
Ex. evidenshierarkin förespråkar RCT med hög intern
validitet, men låg extern.
Linda Sundberg, Umeå universitet
Referens: www.sbu.se
Linda Sundberg, Umeå universitet
De nationella aktörerna förhåller sig till
evidens på olika sätt
• Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Olika typer av
evidens, främst grå evidens och beprövad erfarenhet
• Socialstyrelsen: Vetenskaplig evidens, hälsoekonomisk
evidens, etiska överväganden
• Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
(SBU): Vetenskaplig evidens, hälsoekonomi, etiska
överväganden
• Regioner? Landsting? Professionsorganisationer?
Linda Sundberg, Umeå universitet
Implementering
Latinets implere: ”fylla”, ”fylla upp”, ”slutföra”, ”avsluta”
Till vardags: genomföra, införa, förverkliga, applicera,
utföra, sätta i verket – förverkliga kunskap
Implementation science: ”The scientific study of methods
to promote the systematic uptake of research findings
and other evidence-based practices into routine practice”
(Eccles & Mittman, 2006)
Linda Sundberg, Umeå universitet
Vad påverkar implementeringens utfall?
(Nilsen, 2015)
Linda Sundberg, Umeå universitet
Implementeringsstrategier
- Flexibla, skräddarsydda, mångfacetterade
strategier mer framgångsrika
Ex:
• Spridning av begripligt och välgrundat
utbildningsmaterial
• Konferenser/utbildningsdagar
• Out-reach visits
• Engagerandet av lokala opinionsledare
(Oxman et al., 1995)
Linda Sundberg, Umeå universitet
Särskilda utmaningar för barnpsykiatrin?
• Ojämn tillgång på evidens för en del tillstånd
• Frågeställningar som inte alltid ”lånar sig” till
randomiserade kontrollerade studier
• Utredning och behandling av barn sker i ett
socialt kontext (familj, skola)
• Tvärprofessionellt och tvärdisciplinärt
• En barnpsykiatri i omvandling
Linda Sundberg, Umeå universitet
[email protected]
Linda Sundberg, Umeå universitet
Referenser
Barn- och ungdomspsykiatri – vård på olika villkor. Rapport från en nationell tillsyn. (2009) Socialstyrelsen
Barn och ungas utbildning i ett segregerat samhälle. (2015) Vetenskapsrådets rapportserie
Bohlin, I & Sager, M. (2011) Evidensens många ansikten. Evidensbaserad praktik i praktiken. Arkiv förlag.
Damschroeder et al. (2009) Fostering implementation of health services research findings into practice: A consolidated
framework for advancing implementation science. Implementation science, 4:50.
Durlak, J.A & DuPre, EP. (2008) Implementation matters: A review of research on the influence of implementation on
program outcomes and the factors affecting implementation. American Journal of Community Psychology. 41: 327-50.
Fixsen et al. (2005) Implementation research: A synthesis of the literature. Tampa: University of south Florida: Mental
Health institute.
Greenhalgh, et al. (2005) Diffusion of innovations in Service organizations: A systematic literature review. Malden: Blackwell
Publishing
Grol et al. (2005) Theories on implementation of change in health care. In: Improving patient care: The implementation of
change in clinical practice. Edinburgh: Elsevier.
Insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. (2012) Socialstyrelsen.
Kitson et al. (1998) Enabling the implementation of evidence-based practice: A conceptual framework. Quality in health care
7, 149-58.
Köhler, M. (2012) Barn i Malmö. Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa. Malmö kommissionen
Lång väg till patientnytta – en uppföljning av nationella riktlinjers inverkan på vården i ett decentraliserat system. (2015)
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Nilsen, P. (2015) Making sense of implementation theories, models and frameworks. Implementation science: 7:71.
Nutley et al. (2007) Using evidence: How research can inform public services. Bristol: Policy press.
Oxman et al. (1995) No magic bullets: A systematic review of 102 trials of interventions to improve professional practice.
Canadian medical association Journal, 153: 1423-31.
Linda Sundberg, Umeå universitet
