Lokalt engagemang nyckeln till allt
Idag ägs en stor del av vindkraftverken i Sverige av små, lokala företag. Kanske är en
huvudanledning att det är betydligt lättare att få gehör för vindkraft om det finns ett lokalt
engagemang.
Det tror Niklas Lundahl, från Dala Vind, som bildades våren 2006 med syftet att möta en
växande efterfrågan på förnybar elproduktion. Ambitionen är att i första skedet förse Dalarna
med vindkraftverk på bra lägen, att behålla kraftverken i lokalt ägande och att kunna ge sina
delägare tillgång till el från förnybara energikällor till ett attraktivt pris. Dala Vind AB bygger
vindkraftverk främst åt Dala Vindkraft Ekonomisk förening och åt sig själv. Sedan november
2006 har Dala Vindkraft blivit landets näst största vindkraftskooperativ. Föreningen levererar
el till ca 2000 anläggningar och nästan lika många medlemmar. Äppelbovind och Vindela är
två andra vindkraftskooperativ i Dalarna, Äppelbovind. bildades redan år 2000 och
föreningens vindkraftverk, det första i Dalarna, har producerat el sedan januari 2001.
-Det lokala engagemanget är oerhört viktigt, framhöll Niklas Lundahl, som deltog i
seminarier och workshops om ägandeformer under vindkraftskonferensen i Kalmar i april.
-Regional förankring ger stabilitet tillsammans med ägarnas spetskompetens och förmåga till
helhetsansvar för produktion och drift.
Det regionala ägandet kan ha olika former, som delägande i det kommunala bolaget, som
andelsägare i en ekonomisk förening eller som eget ägande av verk för egen produktion eller
försäljning.
16 av Dalarnas 60 vindkraftverk är regionalt ägda, med ett elpris långt under marknadspriset.
Ersättningen till markägarna uppgår till max 75 000 kr per år.
Tore Wizelius, som skrivit tre böcker om lokalt ägd vindkraft, beskrev kommunernas roll och
ansvar:
Planering – skapa en vindkraftpolicy
Investering – genom egna verk och/eller kooperativ
Investerare – kommunens energibolag, bostadsbolag, fastighegsbolag
Egen projektering
Egen industri
Genom att starta kooperativ överlåts ägandet till kunderna.
-Många kommuner ångrar att de sålt sina energibolag, berättade Tore Wizelius.
Qvinnovindar
Wanja Wallemyr från Falköping startade vindkraftskooperativet Qvinnovindar för att på en
och samma gång värna om miljön, tjäna pengar, skaffa sig kunskap – och ha kul!
-Kvinnor tystnar ofta i manliga sällskap, säger Wanja Wallemyr. Jag ville öppna en möjlighet
för intresserade kvinnor att göra sig hörda, våga ställa frågor.
-Kvinnor måste bli mer delaktiga och även se affärsmöjligheterna! Att bidra och att äga.
Det tog tid att hitta ett lämpligt objekt, men när Wanja Wallemyr hittade det så hade hon fått
ihop insatsen på tre milj kr. Minsta andel var 5 500 kr. Verket döptes till Q2.
Nu är förberedelserna i full gång för resningen av fem vindkraftverk i Falköping i
sommar. Qvinnovindar, som har utökat sig genom att bli en del i en större grupp, Q2
Mularp ekonomisk förening, ska äga en fjärdedel av ett verk i den parken. Andra ägare
är bland annat Göteborgs Energi, Falköpings kommun och inte minst grannar och
kommuninnevånare i Falköping och Tidaholm.
I själ och hjärta
Under en workshop om ägandeformer framkom det att ägande av vindkraftverk inte
bara handlar om kronor och ören, utan också styrs av psykologiska faktorer. Att på
fakturan kunna se att ”nu äger jag min el” är viktigt.
Finansieringen är förstås en knäckfråga. ”Bankerna gilllar inte blandat ägande . man får
sämre villkor” var en kommentar.
Det talades också om spin-off-effekter; nytta för landsbygdens utveckling, fler
rekreationsmöjligheter, ökad tillgänglighet genom bättre vägar etc.
Den ständigt återkommande bygdepengen var också uppe till debatt. Att betala bygdepeng är
att erkänna att vindkraften utgör en belastning, tyckte någon. Bättre då att sprida ägandet med
delägarskap för flera.
Andra hade goda erfarenheter av bygdepeng till lokala verksamheter som idrottsföreningar.
I samband med etablering av vindkraftverk är det inte bara tekniska och ekonomiska
förutsättningar som styr, utan även sociala. Dit hör förankring hos dem som berörs av
utbyggnaden. Forskarna Åsa Waldo, Lunds universitet och Sanna Mels, Högskolan på
Gotland, har behandlat denna fråga i tre rapporter. De har identifierat en rad nyckelfaktorer
som kan underlätta förankringen.
Myndigheternas planering. ”Fysisk planering ör det första steget i förankringen
av vindkraft”
Tidigt skede. ”De första kontakterna med lokalsamhället utgör en mycket viktig
och kritisk fas.”
Lokala aktörers inflytande. ”Ett aktivt deltagande av berörd aktörer i
samrådsprocessen är en nyckelfaktor för förankringen.”
Dialog och info. ”Dialog mellan aktörer är en viktig faktor.”
Risk- och möjlighetstänkande. ”Kunskap om de risker och möjligheter som olika
aktörer förknippar med ett specifikt vindkraftsprojekt skapar möjlighet till
förankring.”
Ekonomiskt deltagande. ”Ekonomiskt deltagande rymmer stora möjligheter för
lokalt engagemang i vindkraftsfrågor och kan vara ett effektivt sätt att öppna för
deltagande och skapa större delaktighet.”
Mediernas roll. ”Medierna är en aktör som på olika sätt kan bidra till att förstärka
eller försvaga den lokala förankringsprocessen.
En insikt i förankringsprocessen kan bidra till att undvika konflikter och låsningar:
Svårt vara positiv om man upplever en negativ stämning.
Rykten och felaktiga uppgifter sprids snabbt.
Projektören blir en misstänkt som inte berättar allt han vet/alla fakta.
Avundsjuka på den som kan arrendera ut sin mark till vindkraftverk.
Man måste få ut info innan samrådsmötet. Lokaltidningen?
Viktigt att allt inte är klart innan samrådsmötet. Då känner man sig överkörd.
Fritidshusägarna en svår grupp att nå. Vill inte ha några förändringar
Bra förarbete viktigt, visa på hur en etablering kan se ut och vilka positiva
effekter det får.
Delägarskap, tidig förankringsprocess.
Dela upp samrådsmötet i olika möten, ex studiebesök.
Hur ser vår kommunpolicy ut?
Förankringen måste vara en del av planprocessen.
Folk kommer först när projektören anländer. För sent!
Inte bara informera - projektören behöver också lära sig.
Forskningsprojektet ingår i kunskapsprogrammet Vindval som är ett samarbete mellan
Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Mer information om projektet kan laddas ner
från naturvardsverket.se/vindval. En Uppförandekod för projektörer finns att ladda ner
från Nätverket för vindbruk, www.natverketforvindbruk.se.
text: Barbro Larson
