Tidslinjen
Miljoner år sedan
15 000
Big Bang – universum uppstod.
4500-5000
Jorden bildas.
3500-4000
De första encelliga organismerna uppstod - bakterier.
DNA – avsmassa
Ribosom – översätter
informationen i arvsmassan till
proteiner
Cytoplasma – cellvätska
Plasmamembran – omger cellen
och håller cellvätska on de andra
organen samlade.
Cellvägg – av socker som ger
bakterien dess form.
2000
De första blågröna algerna uppstå och börjar producera syre.
Bakterier med fotosyntes.
1500
De första cellerna med cellkärna bildas. Även dessa har
cytoplasma.
1200
De första flercelliga organismerna bildas.
570-500
Kambrium: Organismerna har fått skyddande skal och allt fler
fossil kan hittas.
Nu uppstod t ex leddjur, havsborstmaskar och blötdjur.
500-440
Ordovicium: Många grävande djur uppstår t ex trilobiter
(spindeldjur), musslor, maskar, kräftdjur, snäckor, koralldjur.
Rovdjuren representeras av jättebläckfiskar och havsskorpioner.
I början av ordovicium täcks land av alg- och bakteriemattor och i
slutet av perioden av levermossor och lavar (består av en svamp
och en alg i samarbete).
Växtcellen
Kloroplast – har fotosyntes
Cellkärna – nucleus
Cellmembran
Cellvägg – av cellulosa. Växtens skelett.
Svampcellen: Ser ut som växtcellen men saknar kloroplaster. Cellväggen består av kitin och
är svampens skelett.
440-400
Silur: De första käkförsedda fiskarna uppstår.
På land har det bildats lummer- och ormbunksväxter.
De första landlevande djuren är kvalster och i rask takt kommer
även tusenfotingar och kräftdjur upp.
De första primitiva insekterna uppstår t ex i form av silverfiskar.
400-370
Devon: I början av perioden uppstår benfiskarna som är anfäder
till dagens fiskar.
Moderna spindlar uppstår och i slutet av perioden uppstår de äkta
insekterna med vingar.
I slutet av perioden uppstår krypande växter och träd.
370-270
Karbon: Trollsländor, kackerlackor och gräshoppor uppstår. I
skogarna finns lummerträd, ormbunkar och fräkenväxter. De
moderna amfibierna uppstår.
I slutet av karbon kan man se insekter med fullständig förvandling
t ex tvåvingar, steklar, fjärilar, och skalbaggar.
270-220
Perm: Fröväxterna har uppstått. Lummerskogarna börjar ersättas
av barrträd, de först nakenfröiga växterna.
Reptilerna uppstår
220-220
Meteoritnedslag. 75% av alla reptiler och amfibier försvinner. 90%
av de ryggradslösa djuren försvinner.
220-180
Trias: Torrt och artfattigt. De första däggdjuren utvecklas. De
nakenfröiga växterna sprids allt mer.
180-130
Jura: Under tidig jura kan man hitta fossil från de första
däggdjuren och kloakdjuren.
130-70
Krita: För 125 miljoner år sedan uppstod de första djuren med
moderkaka t ex sengångare, myrslok, jordsvin och elefantdjur.
Under mellersta krita uppstod urprimaterna. På växtsidan uppstod
de gömfröiga växterna t ex lövträd, buskar, örter och gräs. I vattnet
uppstår äkta benfiskar.
I stort kan man säga att jura och krita dominerades av
dinosaurierna.
70
Meteoritnedslag. Dinosaurierna dog ut. Även krokodilerna
minskar kraftigt i antal.
70-2
Tertiär: I början av perioden uppstår allt fler små och medelstora
däggdjur som lever som insektsätare. De tar alltmer över
reptilernas nischer. Under tidig tertiär uppstår även känguru,
flygpungekorre, pungrovdjur och koala.
Fåglarna sprider sig alltmer över jorden. Och även däggdjuren
sprids och ökar i storlek.
Senare under tertiär blir de stora hovdjuren allt vanligare.
Människan utveckling
För ca 5-8 miljoner år sedan skiljde sig apor och hominoider åt. Det äldsta hominoidfossilet
som hittats är ca 4,5 miljoner år gammalt. För 3 miljoner år sedan uppstod Lucy – den första
savannlevande hominoiden. Efter detta växer den mänskliga hjärnan explosionsartet och
minne, medvetande, planering och kommunikation utvecklas. För 1.8 miljoner år sedan spred
sig Homo erectus från Afrika För 600 tusen år sedan uppstod Neandertalarna i Europa. För
500 tusen år sedan kunde vi göra upp eld och hade ett primitivt tal. För femtiotusen år sedan
uppstod Homo sapiens någonstans i östra Afrika och har sedan spridits över världen.
