Marinarkeologisk förundersökning Etapp II Ostindiefararen Götheborg Göteborgs kommun Rapport 2000:34 Thomas Bergstrand Marinarkeologisk förundersökning Ostindiefararen Götheborg Göteborgs kommun Ur allmänt kartmaterial frlm lantmateriet medgivande 90.80. 12. Framsidan: Utdrag ur F. H. af Chapman. Architectura Navalis Mercatoria 1768. Bohuslans museum 2000:34 Thomas Bergstrand INNEHÅLL Sammanfattning...................................................1 Inledning ................................................................1 Förundersökningens två etapper Frågeställningar.................. .................................. 2 Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial Fornlämningsmiljön .............................................2 Förlisningsplatsen Landskapet Metod......................................................................4 Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial II ndersökni ngsresu Itat......... ............................... 5 Resultat av kartering Fornlämningens utbredning Äterdeponerat fyndmaterial Slutsatser...............................................................9 Förslag till åtgärder Referenser............... ............................................. 12 Figur- och bildförteckning ................................ 12 Tekniska och administrativa uppgifter...... .... 13 Bilagor u ~ skären :-·';1 Toqrqockbr 3 L_____~_ _, D sborgshamnen / .// '- . / ,. i, . II II II II Z I I I .. \ \ \ , \ pple kären , - -­ ,, .... . +­ I \ I '­ , " \ \ -'-$ . \ . \ ........ "'­ ~o o \ \ \ "­ / \ \ \ \ I \ \ \ \ --,"-.rY.,Nya Älvsborgs\ \ \ \ I ~I fästning \ \ G '{; 65:193 I \ J I \ \ J / I Knippeiholmen --, -- . - "'­ ./. ........... / /' . ---­ ......... ...; //®,l!""ei~~~: ._.---l-~----_ ----~-------~. " eskär \ \ / \ l, l' \ ~' \ {, .' \ I l t {Ullbå, I' I I / Svi holmsskär I I I I \, Vrak 319, Götheborg. Utdrag ur ek. karta 7102. Skala 1:10 000. \"Hamm Polismäsflit:en "­ j- --"'­ .01 Sammanfattning Under mars månad 2000 genomrorde personal från Bohusläns museum den an­ dra etappen aven förundersökning av ostindiefararen Götheborg~ Raä 319 ~ Göte­ borgs stad. Syftet var dels att bestämma fornlämnings utbredning och dels att kartera och bedöma det återdeponerade fyndmaterialets omfattning och status. Genom provgropar och provschakt kunde man konstatera att det finns ett 130 m2 stort område med bevarade kulturlager, företrädesvis i undersökningsområdets norra deL De fyndförande lagerna varierar i tjocklek och innehåller ett brett spek­ trum av fyndkategorier. Det återdeponerade fyndmaterialet härrör från tre olika deponeringsfaser och lig­ ger inom två områden: dels i ett koncentrerat område mot berget~ övertäckt av muddermassor och viktsäckar, och dels utspridda konstruktions timmer som lig­ ger helt exponerade inom ett stort område. Undersökningens slutsats och rorslag till åtgärder är att en kompletterande un­ dersökning av kulturlagerna skulle kunna tillföra viktig kunskap~ särskilt med avseende på stratigrafiska förhållanden och deponeringsfaser. Det återdeponerade fyndmaterialet bör bärgas och genomgå en kompletterande dokumentation. Där­ efter görs bedömningen huruvida fynden skall återdeponeras, konserveras och! eller destrueras. Slutligen bör resultaten från den tidigare undersökningen mellan 1986-1992 och den kompletterande kulturlagerundersökningen~ utmynna i en ordentlig slutrapport. Inledning Göteborgs hamn AB samt Sjöfartsverket har i projektet Säkerhetshöjande åtgär­ der i farleder till Göteborg planer på att förbättra farlederna i anslutning till Gö­ teborgs hamn. Arbetet innebär bl a muddringar och sprängningar vilket rorväntas medrora ingrepp i Raä 319 -Göteborgs stad~ lämningen efter fartyget Götheborg (Delrapport 2~ 1999~ Göteborgs hamn). Med anledning därav har Bohusläns museum utfört en arkeologisk rorundersök­ ning i två etapper. Förundersökningens två etapper Den arkeologiska förundersökningen har genomförts i två etapper med anledning av att fornlämningen tidigare har undersökts mellan åren 1986 och 1992 (Weibull 1995). Uppdelningen motiverades av att resultaten från den tidigare undersök­ ningen är svårgreppbara~ i den mening att projektets rapportering är undermålig. Den första etappen genomfördes under november månad 1999 och syftade till, att med utgångspunkt från den tidigare undersökningen sammanställa kunskapsläget om fornlämningen, och utifrån detta göra en bedömning av fornlämningens sta­ tus och eventuella kunskapspotential (Bergstrand 2000). Sammanställningen visade att den tidigare undersökningen är väldigt summa­ riskt rapporterad, vilket har resulterat i flera problemområden: l *Brist på dokumentation och tolkning runt skeppet som konstruktion, dess ut­ rustning samt den rumsliga fyndspridningenIkontextuella sammanhang inom undersökningsområdet. *Fornlämningens utbredning är, i motsatts till vad som tidigare angetts, ej defini­ tivt definierad. Detta innebär att fornlämningen troligen inte är totalundersökt. *Brist på dokumentation angående återdeponerade respektive konserverade fynd. Ovannämnda problem bildade utgångspunkt för den andra etappen av förundersökningen, vilken genomfördes av Bohusläns museum under mars månad 2000. Fältarbetsledare och rapportansvarig var Thomas Bergstrand. Frågeställningar Fornlämningens utbredning I rapportmaterialet från den tidigare undersökningen finns olika uppgifter om fornlämningens utbredning. Framför allt råder en osäkerhet om var gränsen mot norr går. Uppgifterna varierar från 10 ti1114 meter åt norr, räknat från den fiktiva mittskepps linj en. Det är ej heller klarlagt om denna gräns baseras på förekomst av delar från skeppskonstruktionen och/eller kulturlager i varierande omfattning. Förutom att undersöka den faktiska utbredning var det av vikt att klargöra kulturlagernas karaktär i form av innehåll, stratigrafi och bevaringsgrad. Resulta­ tet kom sedan tjäna som underlag för dels beräkning av återstående yta, och dels för bedömningen av det vetenskapliga värdet av detsamma. Till det senare kan räknas möjligheten att beskriva formationsprocesser, deponeringsfaser, och för­ utsättningen att kunna göra en återkoppling till den tidigare undersökningen. Aterdeponerat fyndmaterial Genom samtal och intervjuer med några av de tidigare undersökarna (Joakim Severinson, utgrävningsledare, Anna Holgen, fyndhanterare, Max Svensson, kon­ servator, Anders Wästfelt, projektledning) har det framkommit att merparten av fyndmaterialet återdeponerades under eller efter avslutad undersökning. Med två undantag finns det ingen dokumentation över hur många fynd det rör sig om, och var det lades ned inom området. Bristen på noggrann dokumentation gör det där­ för svårt att bedöma materialets vetenskapliga värde, varför en kartering och be­ dömning var nödvändig. Fornlämningsmiljön Förlisningsplatsen Fartyget Gätheborg var ett drygt 40 meter långt kravellbyggt handelsfartyg som ägdes och drevs av Svenska ostindiska kompaniet. Det användes för handeln med framför allt Kina under 1730-1740-talen, och kom att göra flera resor innan det förliste utanför Göteborg vid hemkomsten från en sådan resa år 1745. Efter­ 2 som handeln med varor från Fjärran östern var av stort ekonomiskt värde fick fdrlisningen stor uppmärksamhet, och ett antal bärgningar av både last och delar av fartyget genomfdrdes både under 1700-, 1800- och början av 1900-talet. (Wei­ bull 1995). Förlisningen skedde vid ett undervattensgrund i Göta älvs mynning kallat Hunnebådan, men som kom att ändras till Götheborgsgrund med anledning av den uppmärksammade arkeologiska undersökningen mellan 1986 och 1992. Grundet består aven bergklack vilken idag är ca 3 meter som grundast. I dess norra del står en sektorfyr som servar de två stora farlederna som omger grundet; Torshamnsleden i norr och Böttöleden i söder (fig l). ) \ , ,, . . ~ IJ Nya Ät~,sbOrgS fästning , .,, ~ \~_ ........ ,.# ......--­ -, ... , ... -_ ... ,."' ...... .............. . . • N /~ Götheborg~d '.~ :\.;~.':.:.:.:.:.>, ; DV-~Q) '; - •.~7..::.~. ,: !( Strandlinje , ... ~ C1:' .", \r'l/:'-I./ I ~. ..... : .,~:~.: ') :... '"l 6 meters kurva~ ( ....- . ,....~~ ...", 3 meters kurvan -....... ,# ,.-\'. .. ... :' /' J' ""~", 'O'" : ". . . . # ..... '.. ,\ ;', '- ~ ~"" \ : ............................. /" " ............. <',,_, l, '.. . \\: ) et / f:' -...;:".,;,'---] : ~I .. : ~ • Fig l. ÖVersiktplan över Götheborgsgrund och Rivöfjorden Fornlämningen ligger i en L-formad ficka direkt väster om sektorfyren, med berg­ grund som avgränsning mot söder och öster. Fornlämningens begränsning kom, under den tidigare undersökningen, att begränsas till ca 36 meter i väst-östlig riktning och 28 meter i nord-sydlig. Mot väst släntrar botten svagt nedåt medan området avslutas abrupt i norr, i och med den muddrade farledsrännan till Tors­ hamnsleden. Vattendjupet i området varierar från 5-6 meter närmast berget till ca 10 meter i den västra delen (bilaga l). 3 Landskapet Götheborgsgrund ingår i Rivöfjorden som utgör själva Göta älvs mynning. Som sådan f6rbinder fjorden älven med skärgården och bildar därmed gränsen mellan olika transportzoner som troligen har varit de samma under lång tid; mellan inland och kust. Som farvatten räknat har Rivöfjorden behållit sin funktion i modern tid som huvudled in mot Göteborg och dess hamnar, då de mest trafikerade lederna löper på bägge sidor grundet. I egenskap av farvatten med långt och intensivt utnyttjande samt den höga andelen landbundna fornlämningar får dock antalet kända fartygslämningar anses som få. Utöver koncentrationer vid Vinga och de militära stödjepunkterna Nya Älvsborgs fästning, Gamla- och Nya varvet finns det få bekräftade lämningar från 1600- och 1700-talen. Som brukligt är det också örlogsskepp eller större handelsskepp som är mest representerade medan lämningar efter den kustnära sjöfarten är dåligt kända. Metod Fornlämningens utbredning Berggrunden utgör fornlämningens naturliga avgränsning mot öster och söder, varf6r arbetet kunde koncentreras till den norra delen. Totalt grävdes 15 mindre provgropar med ca 0,4 meters diameter. Syfte var att göra en översiktlig kartering av undersökningsområdet (bilaga 2). Utgångspunkten var att provgroparna skulle ge klarhet avseende f6rekomst eller icke f6rekomst av kulturlager och därmed utgöra ett underlag f6r en bedömning av fornlämningens utbredning och kulturlagernas ungefårliga tjocklek. För att komplettera karteringen, gjordes även mindre gropar, så kallade 'vifthål' , i fornlämningsområdets västra respektive nordöstra del. Med karteringen som underlag lades ett provschakt inom en område som visat sig ha de tjockaste lagren. Schaktet orienterades i nord-sydlig riktning och var 2 m2 stort. Meningen med detta var att undersöka mer kvalitativa aspekter som typer av fynd, stratigrafi och bevarandef6rhållanden. Volymen grävdes i möjli­ gaste mån kontextuellt och lagren sållades separat. Inga fynd, varken från provgroparna eller schaktet, tillvaratogs. Fyndregistreringen inskränkte sig till att omfatta beskrivning av respektive fyndkategori, dess mängd och bevaringsgrad. Materialet emballerades, märktes och lades ned i ett schakt som grävdes senare inom återdeponeringsområdet, se nedan. Provschaktet doku­ menterades genomprofilritning, stillbildsfotografering och videofilmning. 4 Aterdeponerat fyndmaterial Detta moment omfattade två delar: *Okulär kartering av det gamla undersökningsområdet samt ett lika stort område väster om det samma. Det senare området visade sig vara viktigt eftersom det finns spridda konstruktionstimmer över en väldigt stor yta. Dokumentationen gjor­ des med hjälp av översiktplan samt stillbildsfotografering och videofilmning. *Delvis friläggning och besiktning av övertäckt återdeponerat material. Besikt­ ningen föregicks av sondering inom det område där man enligt uppgift hade pla­ cerat merparten av fyndmaterialet. Efter att ha bildat sig en uppfattning om deponeringens utsträckning frilades ca 3 m 2 från muddermassor och viktsäckar. Säckar med fynd togs upp i arbetsbåten och besiktigades enligt följande kriterier: fyndmärkning, typ av material, volym/antalfynd, bevaringsgrad, emballeringens typ och kondition. I de fall det fanns fyndmärkning bokfördes dessa for senare matchning mot fyndlistor. Slutligen fotograferades materialet och lades tillbaka i samma schakt. Undersökningsresultat Resultat av kartering Stora delar av det centrala undersökningsområdet är idag täckt med muddermassor som tippades 1995. Avsikten var att massorna skulle täcka och skydda det återdeponerade fyndmaterialet. Muddret är av liknande sediment som den naturliga bottnen varfor det vid en forsta anblick är svårt att avgöra dess precisa utbredning. Lagret är som tjockast upp mot berggrunden, ca 0,3 meter. Lagret tunnas ut och upphör ca 25 meter åt norr. fuga distinkta fördjupningar kan skönj as efter de tidigare schakten, vilket möjligen kan förklaras med strömmarnas inverkan på bottentopografin i området. En indikation på strömmarnas betydelse är de ljocka mattor av musslor som täcker en stor del av fornlämningens grundare område. Musslorna får antas ha en positiv inverkan, då de binder sedimenten och därmed forhindrar fortsatt erosion av kulturlager och friläggning av återdeponerat fyndmaterial Karaktäristiskt for fornlämningsområdet är att det ligger porslinsskärvor över stora ytor. Då porslinet även forefaller täcka ytor som idag är täckta av muddermassor, kan detta antingen tyda på starka och kontinuerliga formationsprocesser, vågor/ strömmar, som har eroderat intakta kulturlager eller att fynden härrör från återdeponerat material som av någon anledning av spridits över området. Utmärkande för området är också förekomsten av återdeponerat skeppskonstruktionstimmer som till stora delar ligger helt eller delvis exponerat. Materialet finns dels i en koncentration vid kanten av berget; område A och dels utspritt över en stor yta i och utanför undersökningsområdet; område B, C och D (bilaga 3). 5 I område A finns bl a en stor del av skeppets akterspegel. Denna återdeponerades 1997, alltså efter muddertippningen, varfor den endast är övertäckt med sandsäckar. Täckningen är otillräcklig då flera ändträ är synliga och exponerade för nedbrytning. Upp mot berget ligger ett tiotal grova timmer längs en sträcka av ca 10 meter och är till största delen exponerade. Timren har färska spår efter angrepp av skeppsmask. Av de exponerade ytorna som kunde besiktigas bedömdes ingen ha bevarad originalyta. Det är ej känt om timren deponerades fore mudder­ tippningen eller, i likhet med akterspegeln, 1997. I områdena B, C och D finns ytligt liggande konstruktionstimmer av varierande dimensioner. Spridningen begränsas inte bara till det gamla undersökningsområdet (B-C) utan fortsätter ca 30 meter åt väst (D). Bland annat kan man iaktta bordläggnings-linnergarneringsplankor, en formodad forhydningsplanka och en trolig häckbalk. Därtill finns ytterligare ett lO-IS-tal konstruktionstimmer av mindre dimensioner. Timren uppvisar inte samma grad av nedbrytning vilket troligen har att göra med tidigare bevaringsfOrhållanden framfor nuvarande deponeringsmiljö. Den nuvarande exponeringen kommer dock att leda till en snabb nedbrytning. På inga av de ovan beskrivna timren kunde fyndmärkning iakttas. Inom den västra extensiva ytan finns även en koncentration av fragmentariskt porslinskross. Detta härrör sannolikt från kollapsade återdeponeringssäckar eller utsorterat material vid vattensållning. Att koncentrationen befinner sig utanfOr undersökningsområdet kan tyda på att sållets avlopp runnit ut här. Fornlämningens utbredning En av fOrundersökningens fOrtjänster var att konstatera bevarade kulturlager. Lagerna breder ut sig från den gamla schaktkanten i syd och upphör 8-10 meter åt norr. I väster finns en mindre yta med ett tunt lager på ca 0,1 meter. En anomali är att prov groparna nr 5 och 11, som är upptagna i tidigare undersökt yta, innehöll ett forsvarbart tjockt fyndfOrande lager; nr 5112 cm och nr 1115 cm. Detta faktum ger anledning att ifrågasätta den tidigare undersökningen på vissa punkter (bilaga 4). Bevarade kulturlager beräknas uppgå till ca 130 m2 och är 20125 cm som tjockast. Schaktet som grävdes mätte 2 m 2 och den undersökta volymen uppgick till ca 0,6 m 3 • Anmärkningsvärt är att den samlade vikten av porslinsfynden var hela 4,7 kg. Stratigrafin i det upptagna schaktet är relativt okomplicerad, och består av fyra lager (bilaga 8 och 5). Överst finns ett tunt lager av muddermassor, med fynd på bottenytan av enstaka porslinsskärvor och del av kärl (Ll). Därefter foljer ett kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan muddret påfOrdes. Fynden inskränker sig till enstaka porslinsskärvor (L2). Det tredje lagret är en svart-mörkgrå syresatt gyttja med stort inslag av framfor allt porslin men även träfragment, lergods, tågvirke och blyplåt. Till de större fynden hör en långsida till en tekista i trä och två delar av konstruktionstimmer (L3). Sist kommer den ursprunglig botten, som består av glaciallera (L4). Den undre delen av L3 är avsatt ned i den mjuka leran. Värt att notera är även hur lerans nivå varierar och med det också tjockleken på L3. 6 Stratigrafin är som sagt enkel medan det är inte lika självklart vilka processer som ligger bakom. L2, musselskalen, tyder på att områdets goda forutsättningar för denna biotop har varit likartad över en längre tid. Som tidigare nämnt antas beväxtning ha haft en skyddande effekt på kulturlagren då det har hindrat erosion. Porslinet som ligger i detta lager visar troligen på en senare deponeringsfas till följd av bärgningar på vraket. Enligt skriftliga källor har upprepande bärgningar av lasten och fartygsdelar förekommit, den sista år 1909 (SOG 1985 :28fi). L3 är väldigt fyndrikt och representati vt for stora delar av fartygslämningen; porslin och teemballage från lasten, lergods från personliga tillhörigheter/ skeppsinventarier, timmer och tågvirke från skeppskonstruktionen. Även om lagret är kompakt finns det tecken på att det är avsatt under en längre period, troligen som ett resultat av både naturliga och mänskliga processer. Två större timmerdelar är hårt eroderade och kan därför tjäna som exponent för ett re- eller post­ deponeringsskede till följd av naturlig och/eller mänsklig inverkan. Detta måste ha skett efter att den biologiska nedbrytningen av fartyget hade tagit fart. Under dessa timmer låg däremot en mycket bra bevarad del till tekista i trä. Förutsättningen for den goda bevaringsgraden är ett hastigt deponeringsforlopp där objektet blivit nedbäddad i ett skyddande och relativt syrefattiga sediment. Möjligen visar denna diskrepans på en kronologi inom L3; en första fas i samband med eller strax efter forlisningen foljt aven senare fas efter att konstruktionstirnret varit utsatt för nedbrytande faktorer. Det är givetvis svårt att bestämma orsakerna till deponeringsförloppen men troligen har den mänskliga inverkan varit kort och periodisk men till stor del avgörande för den aktuella stratigrafin och lagrens karaktär. En mindre andel musselskal i övre delen av LA får tolkas i paritet med L2, d v s detta utgjorde bottenytan innan fartyget förliste och bröts ned över området. Lerlagrets ojämnhet uppfattades dock som problematiskt, särskilt den djupare rännanlfordjupningen i norra delen av schaktet. Förklaringen kan både vara en effekt av säsongsmässiga starka strömmar liksom ett mänskligt ingrepp i samband med forlisningen och/eller bärgningen. Det vore naturligt att jämföra och diskutera lagerbeskrivningarna från den förra undersökningen med den nu genomförda. Eftersom sådan dokumentation inte finns till hands får man använda sig aven syntes sammanfattad av Joakim Severinson, som var gräv ledare under senare delen av undersökningen (Severinson 1991, se även Bergstrand 2000:6). Severinsons tolkning av deponeringsforloppen kan till delar föras samman med ovanstående resonemang. Snart efter forlisningen påbötjades den första bärgningen av last och fartygsdelar, vilket resulterade i att ett tjockt lager av te spreds ut runt om vraket. I detta begravdes lösa delar av fartyget, föremål från lasten, personliga tillhörigheter och souvenirer. Det material som fanns kvar i fartyget, framför allt porslinskross, antas ha rasat ut i takt med att fartyget bröts ned och/eller drogs sönder vid återkommande bärgningar. Tolkning av förloppet bygger på undersökta lager med större mäktighet och fyndkomplexitet men det synes finnas gemensamma nämnare över stora delar av fornlämningsområdet, framför allt vad gäller upprepade deponeringsfaser. Den tidigare slutsatsen är dock fel vad gäller kulturlagrens utbredning; här anges gränsen ca 10 meter åt nord, från den tänkta mittskeppslinjen medan den korrekta siffran är, utifrån resultaten från förundersökningen, upp emot det dubbla. Fornlämningen kan således inte sägas vara totalundersökt. 7 Aterdeponerat fyndmaterial Det är oklart vilka hanteringsrutiner man hade för fyndmaterialet under den tidi­ gare undersökningen. Problemet diskuteras förövrigt i förundersökningens första rapport (Bergstrand 2000). Det står dock klart att mycket, troligen största delen, av omhändertagna fynd återdeponerades efter fyndregistreringen. Detta material omfattar emellertid inte den stora mängden av porslinsskärvor, vilken är magasi­ nerad av Sjöfartsmuseet i Göteborg. Likaså finns en mängd konserverade fynd, men hur mycket och vilka fyndnummer dessa omfattar är i skrivandets stund ovisst. Man kan, de disparata uppgifterna till trots, belägga tre faser av återdeponering: 1. Under pågående utgrävningssäsong, 1986-92. Detta innefattar framför allt de­ lar av skeppskonstruktionen som togs upp för dokumentation och sedan lades åt sidan på botten i avvaktan på täckning (Weibull 1995 :28). 2. Efter avslutad fältundersökning, bl a 920728 och under perioden 930703­ 930715. För 920728 finns en lista på 39 fyndposter, vilket också anger att det lades ned inom rutorna 10:01, 14:02 och 05:01 (bilaga 7). 1995 täcktes utgrävning­ sområdet med muddermassor. 3. Tillbakaläggning av akterspegelskonstruktionen 971109, inom rutorna 01 :11­ 13 och 02:11-13 (bilaga 7). Utifrån sonderingen kan det centrala området för återdeponerat material uppskattas till ca 10m2 och ligger längs med berggrunden i söder (bilaga 3: område E). Detta område bör då rimligen höra till, åtminstone delvis, deponeringsfas 2. Material från fas 1 rapporteras ha blivit tillbakalagt längs mittskeppslinjen, vilket då till delar sammanfaller med fas 2-området. Eftersom denna yta/volym var långt större än förväntat kunde inte den ursprungliga målsättningen att kvantifiera hela materialet genomföras. Istället avtäcktes och besiktigades en mindre volym, vilket förhoppningsvis kan sägas vara representativt. Det kontrollschakt som gjordes i fas 2-området mätte ca 3 m 2 och 1 meter djupt. I relation till den gamla undersökningsplanen är rutkoden ca 05:02, och gränsar direkt mot deponeringsruta 05:01 från 1992, se ovan. Överst låg ett 0,3 meter tjockt mudderlagret följt av mindre sandsäckar (viktsäckar). Ur schaktet togs totalt fem fyndsäckar upp ror besiktning. Säckarna var av plast, av typen polyetylen med mjukgörare. Som framgår av tabellen nedan saknas fyndmärkning för mycket av det material som besiktigades. I de fall som fyndnummer förekom har den ursprungliga beskrivningen återgivits i tabellen. Syftet är att ge en bild av den något ojämna kvaliten i dokumentationen (fig 2). 8 !Pvndnr Matrial 3301 4116 Trä Trä 7824 Trä Saknas Saknas Saknas 7533 7069 Trä Trä Trä Trä Trä Trä 6524 I 4124 5888 Saknas Saknas Saknas Saknas Trä Trä Trä Trä Trä Glas Trä Saknas Metall Beskrivning DEL AV BORDLAGGNI NG GJORD AV EK alt. LI STAVSLUTNI NG. [Måttsatt skiss] DEL AV SKEPPSKONSTRUKTION. KILFORMAD, SPIKHÅL. SPÅR AV DREV PÅ BAKSIDAN. SE SKISS pA REG.BLANKETTEN. [Mållsall skiss.] I L=665 mm, B=163-41 MM, TJ=34 MM. TRIANGELFORMAD DEL TILL SKEPPET? • ENA LÄNGSIDAN FÖRMODLIGEN TAPPAD EV SPIKAD (SAKNAS •••• ! KORROSI ONSRESTER I HALET) FYRKANT I GT HAL 5X5 MM BRETT. [Mållsalt skiss) I Timmer, fasat. Ek. Ved? Del av tekista? Kl LFORMAT TRASTYCKE. [Måttsall skiss] BORDLAGGNINGSPLANKA. TJ: 7,5 CM. b: 22 CM. I: 40 CM. I DALlGT SKICK. DEL AV BORDLAGGNI NGSPLANKA. STARKT MASKANGRI PEN. TVA SPI KHAL. 4·, KANTIGA + 1 CIRKELRUNT HAL 22 MM DIAM. [Måttsall skiss] , DEL AV PLANKA. 23·27 X 28 CM, 5 CM TJOCK. DEL AV SKEPPSKONSTRUKTION. MANGA SPI KHAL, STORA OCH SMA. BLY· UTSORTERAT [Planka, tunn. Gran/furu. ~~. ed kvadratiskt snitt. t:~. Planka, tunn. Två mindre plastpåsar (ca 2 I vardera) med flaskskärvor. Tre lök säckar. BI a del av lock till krutkoger , ände av laggstav, flera rundstavar om 2-3 cm diam. Två lök säckar. 40-tal blykulor och mindre korrisionsklum p. Fig 2. Tabell över besiktigade fynd. Ursprunlig beskrivning med versaler. Märkning finns framfor allt på de större timren, och då i fOm1 av dymotejp fastsatt med fiske lina. De fynd som packats i nätsäckar saknar både individuell och samlad märkning. Det finns ej heller någon åtskillnad mellan olika material utan trä, glas och metall förekommer blandat i samma emballage. En bedömning av bevarandegraden kan i detta skede bara bli rudimentär men anses överlag vara god. Emballeringsmaterialet som består av plastsäckar och nätkassar (typ löksäck) är emellertid under nedbrytning och kommer därfor infor en eventuell framtida hantering att bli ett problem (bilaga 6). Slutsatser Den tidigare undersökningen mellan 1986 och 1992 har producerat en stor mängd arkeologiskt källmaterial. Med ra undantag !ar detta i dagsläget betecknas som rådata, d v s analyser, bearbetningar och rapportering saknas. Man kan i princip säga att stora delar av undersökningen är ogjord eftersom icke tillgänglig kunskap är icke existerande kunskap per se. Det finns dock möj ligheter att forfarande ta tillvara den befintliga dokumentationen. I de fall väsentlig dokumentation saknas finns det möjligheter att på nytt undersöka bevarade kulturlager. Lagernas källvärde är dock något beskuret, eftersom de utgör en perifer del av fornlämningen, även om för­ undersökningen har visat på fOrekomst av ett flertal fyndkategorier och intressant stratigrafisk infom1ation. Vilket kunskapsvärde materialet har är till stora delar avhängigt vilka frågeställningar man vill besvara i en ny slutrapport och om den tidigare dokumentationen håller tillräcklig kvalite. En samlad bedömning efter fOrundersökningens genomforande är att den tidigare undersökningen har fokuserat 9 mer på fyndmaterialet och mindre på stratigrafiska samt kontextuella fårhållanden. Det genomfårda provschaktet har tydligt visat på möjligheten att tillfåra ett sådant källmaterial, och därmed väsentligt fårbättra fornlämningens tolkningspotential. Intentionen med att återdeponera det aktuella fyndmaterial, var att säkerställa ett forsatt bevarande. Resultaten från fårundersökningen visar dessvärre att åtgärden är dåligt genomförd, både vad gäller den praktiska hanteringen och dokumentationen. Dessa tillkortakommanden har bl a resulterat i att flera större konstruktions timmer är exponerade får nedbrytning. Fyndmaterialet som är övertäckt av bottensediment uppvisar dock bra bevarandefårhållanden. Jämfårelsen mellan fyndnummer och dess beskrivning uppenbarar svagheter i dokumentationen. För att kunna ge en bredare bild av fornlämningen bör detta kompletteras. En avhängig faktor i detta arbete, nu och får framtida forskning, är bevarandet och tillgängligheten till materialet. I praktiska ordalag betyder det att materialet bör bärgas, genomgå en kompletterande dokumentation och, om möjligt, återdeponeras under de rätta formerna. Förslag till åtgärder Kompletterande undersökning Resultaten från fårundersökningen visade framfår allt på viktig stratigrafisk in­ formation, vilket saknas från den tidigare undersökningen. Provschaktet uppen­ barade flera deponeringsfaser som troligen härrör både från fornlämningens na­ turliga nedbrytning och från upprepande bärningar på vraket. Fyndmaterialet hade även en representativ prägel, som tillsammans med övrig dokumentation ger en bred bild av fornlämningen. Syftet med en vidare undersökning av kulturlagret är därfår att få ett bättre under­ lag får frågor som rör den rumsliga spridningen av fynd och olika formations­ processer över tid. Med tonvikt på stratigrafiska och kontextuella fårhållanden, ges dessutom en bättre möjlighet att tyda dokumentationen från den tidigare un­ dersökningen. Kompletterande slutrapport Trots att det är ett antal år sedan undersökningen avslutades finns fårutsättningar att göra en kompletterande rapport. Då det finns vissa brister i dokumentation­ smetodiken skulle en bearbetning få vissa inskränkningar. Bristerna kan dock i viss mån överbryggas aven kompletterande undersökning av kulturlagerna. För­ slag på moment presenteras nedan. * Utifrån rutindelning och stick göra lager- och fyndspridningsplaner. En spatial analys med tonvikt på stratigrafiska fårhållanden är ett villkor dels får att kunna fårstå fartygets naturliga och maskinella nedbrytnings faser, och dels får att sam­ manställa och tolka fyndens rumsliga spridning. * Den befintliga fynddatabasen överfårs till Intrasis. För en vidare analys av fyn­ den fåreslås att de inordnas i olika kategorier. Syftet blir att, om möjligt, disku­ tera dess inbördes placering i fartyget, vilket skall jämfåras med uppgifter från andra källor som dagsboksanteckningar, fårordningar och andra skriftliga beskriv­ ningar. 10 Exempel på fyndkategorier: 1. 2. 3. 4. 5. FartygskonstruktionIFartyget Lasten Riggdetalj er Skeppsinventarier Personliga ägodelarifOremål * Det mest problematiska uppslaget är att analysera och tolka skepps­ konstruktionen. Eftersom det återstod relativt få sammanhållna delar av konstruktionen är det svårt att fOra diskussionen särskilt långt. Dock finns det öppningar att göra översiktliga summeringar och analogier från tiden då det byggdes. Aterdeponerat fyndmaterial Det återdeponerade fyndmaterialet bör omhändertas, eftersom det de facto utgör en väsentlig del av fornlämningen. En bärgning innefattar då även genomgång och kompletterande dokumentation, vilket sedan kan tillfOras slutrapporten. Eftersom det rör sig om en stor volym, vilket allt är i behov av konservering, fOrslås att merparten återdeponeras på nytt under former som kan styras och kontrolleras över tid. Konservering av enskilda fynd kan komma ifråga då det finns ett särskilt vetenskapligt intresse eller att fyndet inte skulle klara en omdeponering. Som sista alternativ finns destruktion, fOr fynd som inte anses uppfylla kraven för varken återdeponering eller konservering. För Bohusläns museum Thomas Bergstrand, antikvarie Uddevalla 2000-09-04 Jl Referenser Ej publicerat Bergstrand, T. 2000: Marinarkeologisk undersökning, etapp 1. Ostindiefararen Götheborg. Göteborgs kommun. Bohusläns museum. Rapport 2000:6. Göteborgs hamn AB 1999: Delrapport 2. Säkerhetshöjande åtgärder i farlederna till Göteborg. Handläggare: Carina Björkman. Severinson, J. 1991: Utgrävningsrapport för ostindiefararen Götheborg 1990. Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg. Stiftelsen Ostindiefararen Götheborg, (SOG). 1985: Berättelsen om Svenska ostindiska kompaniet och skeppet. . SMG, doss: 145.13. Weibull, J. (red) 1995: Ostindiefararen Götheborg. Slutrapportför den marin arkeologiska utgrävningen av Ostindiefararen Götheborg 1986-1994. SMG, doss: 145.13. Figur- och bilageförteckning Figur 1: Figur 2:. Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: Bilaga 8: Översiktsplan över Götheborgsgrund. Digitalt sjökort, Sjöfartsverket. Fyndlista ror återdeponerat fyndmaterial från provschakt. Plan över undersökningsområdet från 1986-1992. Plan över undersökningsområdet. Förundersökningens provgropar och provschakt inlagda. Plan över undersökningsområdet och område väster om detsamma. Markerade områden med återdeponerat fyndmaterial. Plan över undersökningsområdet. Skrafferade ytor med kulturlager av varierande tjocklek. Fotografi över del av västprofilen från provschaktet, jmfbilaga 8. Lager gränserna markerade. Foton av återdeponerat fyndmaterial. Fynden upptagna från provschakt inom område E. Tabell över återdeponerade fynd. Rapport till Länsstyrelsen, utrord av Joakim Severinson. Profilritning mot väst. Provschakt inom kulturlagerområdet 12 Tekniska och administrativa uppgifter Lst. Dnr: 220-39195- 99 BM dnr: 459/99 K BMpnr: 754 Fastighet: Götheborgsgrund, Rivö fjorden (vattenområde) Socken: Göteborgs stad Kommun: Göteborg Län: Västra Götalands län Fornlämnings nr: 319 Ek.karta: 7B Oc Vattendjup: 5-12 meter Koordinatsystem: ej tillämpat Höjdsystem: ej tillämpat Uppdragsgivare: Göteborgs hamn AB och Sjöfartsverket Ansvarig institution: Bohusläns museum Fältansvarig: Thomas Bergstrand Rapportansvarig: Thomas Bergstrand Fältpersonal: Anders Gutehall, Kjell Åshede, Thomas Bergstrand Fältarbetstid: 2000-03-06 t o m 2000-03-17 Arkeologitimmar: 168 (fålt) Undersökt yta: 200 m 2 Redigering och layout: Thomas Bergstrand Kartritning: Schaktprofil, mot väst. Arkiv: Bohusläns museum Fynd: Återdeponerade inom område E, se bilaga 3. 13 Bilaga 1 Tidigare undersökt yta gr~skrafferad o (0 P-ring, fäste för g-lina Mättorn Skala: 1:200 D C B A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 J----t--+__~ 1 ~-+__~__+-~__~__+--11 : ~~_-+_-+_~_+-_+-~9 p---~~--~---+---+---r--~--18 +---r---r-~---+---+~~--~--~--+---+---r---r-~--~2 Bilaga 2 Provgropar och provschakt • • Provgropar Vifthäl ® P-ring, fäste för g-lina (@ Mättorn Skala: 1:200 > ~ D C B A 1 2 3 4 5 6 7 9 8 10 11 12 13 14 1· r 11 11 1· 1: 1: 1 1f 9 .1 .2 .4 8 3 7 6 5 4 • • • 3 2 1 -I' , BI aga 3 I I Omr~de A-E med Merdeponerat fyndmaterial /: ~ PMRÅ DED V~ ~ ~ ~ • • Provgropar Vifth~1 0 G i ~~ r t: P-ring, fäste för g-lina Mättorn 2 ~O' ~" D~~ Skala: 1:200 ~O~ ~ I?-"",; D C B A 1 2 3 4 ~ ~ ~ J 5 7 6 8 9 10 2 J 11 12 I l 13 14 2 "..... 1 1 1­ l' 1­ 1: 1: B 1 1( 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Bilaga 4 Ytor med kulturlager gr~skrafferat Värdena anger lagernas tjocklek i cm ® P-ring, fäste för g-lina Skala: 1:200 D c B A 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 L1 L2 L3 L4 10 cm Lager Lager Lager Lager 1: 2: 3: 4: Muddermassor. Ljusgrc'l gyttja. Inblandning av organiskt material. Fynd pc'l bottenyta n av enstaka porslinsskärvor och del av porslinskärl. Kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan lager 1 pc'lfördes. Fynd av enstaka porslinsskärvor. Svart-mörkgrc'l sy resa tt gyttja . Stort inslag av framför allt porslin men även träfragment, lergods, tc'lgvirke och blyplc'lt. Glacial lera. O':J ­ DI ~ DI U'I BILAGA 6 Mindre träföremål förpackade i nätkassar Blykulor förpackade i nätkassar Delar av konSlmktionstimmer Fragment av glasflaskor och träföremal Delar av konstruktionstimmer Exponerad del av akterspegeln. Angripen av skeppsmask. Aterdeponerade fynd 920728. Trä Fnr Beskrivning Aterdeponerad del av akterspegel 971109 Fnr Ruta 945 Del av list 05:01 05:01 1026 Div småbitar av tra 05:01 2996 Tekistdelar 05:01 3094 Tekistdelar 3095 Kil av ek 05:01 3150 Tekistdelar 05:01 3214 Del av bordläggningsplanka 05:01 05:01 3258 Tekistdelar 05:01 3285 Tekistdelar 05:01 3322 Tekistdelar 05:01 3325 Tekistdelar 05:01 3408 Tekistdelar 05:01 3480 Tekistdelar 05:01 3492 Del av knä 05:01 3493 Maskäten träbit 05:01 3546 Tekistdelar 05:01 3576 Tekistdelar 05:01 3592 Del av förhydningsplanka 05:01 3598 Del av bordläggningsplanka 14:02 3599 Del av förhydnin~spJanka 05:01 3637 Maskäten träbit 05:01 3667 Maskäten träbit 05:01 3758 Maskäten träbit 05:01 3777 Maskäten träbit 4994 Maskäten träbit 05:01 5190 Del av däcksplanka 10:01 5194 Del av list 05:01 14:02 5195 Del av planka till aktersPeQeln 5196 Del av bordläggningsplanka 10:01 10:01 5198 Del av bordläggningsplanka 10:01 5199 Del av bordläggningsplanka 10:01 5416 Kloss av ek 10:01 5420 Del av bordläggningsplanka 5421 Del av bordläggningsplanka 10:01 5422 Del av bordläggningsplanka 10:01 5428 Mindre knä 14:02 5570 Planka till skott 10:01 10:01 5026 Del av bordläggningsplanka 10:01 6503 Planka till skott Sammantagna rutor: 10:01 14:02 05:01 Antal poster: 38 I l 4611 Objekt IBB halvan av akterspegeln 5833 IDel av list till aktersQegeln Beskrivning Antal spegeltimmer fyllnadstimmer vid roder brunnen kanonport lucka ovandel av kanonport (porttrymplar) förhydningspiakor bordläggningsplankor ! 1 1 7 2 1 3 5 ! I 4611 IDel av låringsgalleri sju st plankor märkta G1-G7 balk märkt Bi Iprofilerad list märkt L 1 I I 1 7 1 1 947 ! Del list till låringsgalleri !Qassar med fnr 4611 ! 1 5427 IPlanka till låringsgalleri IQassar med mr 4611 I I 1 Rutor: 01 :11-13 och 02:11-13 32 OJ _. iii ~ DI "" -o -. o :!:! CD -- . . . . . - ........CD - - --- ----------- - o 10 20 30 40 ::l. t'"t" ::J - TIMMER -- --- CD - --- SOCM ::; lO 3 ot'"t" < OJ: Vl r-t" -o a < Vl n ::J'" OJ ~ ::J O 3 7' C r=f C -. OJ ro O:J _. 3\0 lO a Lager 1: Muddermassor. Ljusgrä gyttja. Inblandning av organiskt material. Fynd !lä bottenytan av enstaka porslinsskärvor och del av porslinskärl. Lager 2: Kompakt lager av musselskal som har utgjort den naturliga bottenytan innan lager 1 päfördes. Fynd av enstaka porslinsskärvor. Lager 3: Svart-mörkgrä syresatt gyttja. Stort inslag av framför allt porslin men även träfragment, lergods, tägvirke och blyplät. Lager 4: Glacial lera. el äkel o.. (lO ~