Linda Bakkman

Matspjälkning (67-77)
Linda Bakkman 1 nov 2007
Fotosyntes
Sol  Potatis  Kolhydrater  glukos  ATP  Energi
Kolhydrater
Polysackarider
Disackarider
Monosackarider
Kolhydrater = Stärkelse, kostfiber
Strösocker, dextrosol, laktos, maltos
Det som blodet tar upp
Proteiner
Proteiner
Peptider
Aminosyror
Många peptider
Max 50 aminosyror i kedja
Proteinets minsta beståndsdel
Fett

Glycerol +
Fettsyra
Fettsyra
Fettsyra
Metabolism
= Triglycerid
Mekanisk nedbrytning
Tugga och knåda, transport (relaxtion/kontraktion,
segment/pendelrörelse)
Sekretion
Utsöndring av saliv (basiskt), magsaft (surt), bukspott (basiskt),
galla (basiskt)
Tre syften:
– Utsöndra enzymer som kan spjälka
– God miljö (utsöndra ämnen som påverkar Ph-värdet)
– Slemproducerande (tarmväggen skyddas och
påskyndar/underlättar transporten)
Enzymatisk spjälkning
Kemisk nedbrytning (PH-beroende = de enzymer som är
verksamma i munhålan (basiskt) kan inte vara verksamma i
magsäcken (surt)
Absorption
Passiv (ej energiberoende) och aktiv (energiberoende) upptagning
av näringsämnen.
Beroende på behov
Absorptionsplats
Autonoma nervsystemet Styr centralt
ANS
Inte viljestyrt
Långa reflexer (reagerar tidigt genom smak och lukt)
Parasympatikus (när vi är lugna)
Sympatikus (ex stress, vid träning)
Enteriska nervsystemet Styr lokalt (Enbart i tarmarna)
ENS
Undergrupp till ANS
Korta reflexer (känner av tryck, PH, temperaturskillnader)
Matspjälkningens uppbyggnad
Munhåla (Basiskt)
Mekanisk nedbrytning
 Tuggning
Enzymatisk spjälkning
 Spottkörtlar som utsöndrar saliv.
Saliv
 Innehåller enzymer
– Amylas som bryter ner kolhydrater
– Tunglipas finns hos spädbarn och bryter ner fett.
 Gör maten mjuk och smidig
 Bakteriedödande funktion (Skyddar tänderna, neutraliserar
syran = Bikarbonat)
 Indikerar vätskebrist
 Frisätter smakämnen
Svalg/Matstrupe
Transportsträcka
Magsäck (surt)
Fortsatt mekanisk bearbetning
 Magsäcken knådar maten och blandar den med magsaften
(saltsyra)
Kemisk bearbetning
 Huvudcellerna i magsäcken producerar Pepsinogen som
tillsammans med saltsyra bildar Pepsin. Detta enzym bryter ner
proteiner till peptider.
 Saltsyran inaktiverar Amylaset.
 När vi äter mycket protein bildas ett hormon som kallas
Gastrin som stimulerar saltsyraproduktionen och
pepsinogenproduktionen. Detta gör att vi kan ta upp mer
protein.
 Vatten, alkohol och vissa läkemedel kan tas upp i magsäcken.
 I magsäcken finns det slemkörtlar som skyddar mot magsaften.
 När maten lämnar magsäcken producerar vi Sekretin för att
göra magsäcken mindre surt. Hämmar även rörelsen i
magsäcken
 Maten som lämnar magsäcken är en form av välling som man
kallar för Kymus.
 Maten stannar i magsäcken i ca 2 timmar beroende på fetthalt.
Tunntarmen (basiskt)
Uppbyggnad
 Tolvfingertarmen (första delen av tunntarmen)
 Det inre lagret som har kontakt med maten kallas för Muccosa
och består av epitelceller, bindväv och muskulatur.
 Muccosan är veckad och dessa veck kallas för Villis
 Muskellager består av cirkulära och longituda muskelceller, ett
som reglerar längden och ett som reglerar diametern.
Mekanisk nedbrytning
 Transport
Kemisk nedbrytning
 Här sker den huvudsakliga nedbrytningen
 Bukspott (vätska från bukspottskörteln)
- Består av bikarbonat som neutraliserar PH-nivån
- Exokrina delen (enzymdelen)
– Innehåller Amylas som fortsätter att
spjälka polysackarider. (Finns även
ytterligare individuella enzymer för
kolhydratnedbrytningen av disackarider
så som sackaras, laktas och maltas.)
– Innehåller Lipas som påbörjar
fettnedbrytningen
– innehåller Trypsin som fortsätter
proteinnedbrytningen
- Endokrina delen (hormonell)
– Insulin och Glukagon
Tjocktarmen

Gallan (vätska från gallblåsan)
- Tillverkas i levern av kolesterol. Lagras i
gallblåsan.
- Emulgerar fett (bryter ner fettet till mindre delar)
- Detta gör fettet åtkomligt för Lipas att bryta ner det
ytterligare.



Sista delen av matspjälkningprocessen
Tillbakatagande av vatten
Fermentering
– Jäsningsprocess av kvarblivna kolhydrater (fibrer)
som sker genom bakterier. (ger upphov till gaser)
Rikligt med slemkörtlar som ska göra konsistensen på
avföringen bra.
Avföringen består av avstött tarmepites, kostfiber som vi
inte lyckats bryta ner, 75% är vatten och en del bakterier.


Levern



Blodet med monosackarider, aminosyrorna och fria fettsyror
kommer hit.
Här sker en avgiftning och en tillverkning. Ska vi lagra
kolhydrater, fett och protein eller behöver vi använda dem
direkt?
Kolhydraterna lagras som glykogen.
Proteinets spjälkning
Munhålan (basiskt)
Mekanisk nedbrytning
Magsäcken (surt)
Pepsin bryter ner proteinerna till peptider (pepsinogen + saltsyra)
När vi äter mycket protein bildas något som kallas Gastrin som
stimulerar saltsyraproduktionen och pepsinogenproduktionen.
Detta gör att vi kan ta upp mer protein.
Tunntarmen (basiskt)
Proteinerna har gått från att ha varit peptider till korta kedjor som
kallas dipeptider genom enzymet Trypsin
Dipeptiderna måste brytas ner till aminosyror och detta görs
genom aminopeptidaser.
Detta sker genom en aktiv upptagning.
Tjocktarmen
?
Kolhydraternas spjälkning
Munhålan (basiskt)
Mekanisk bearbetning
Amylas från spottkörtlarna spjälkar kolhydraterna.
Magsäcken (surt)
Mekanisk bearbetning
Amylas inaktiveras på grund av det låga PH-värdet. Här kan det
ändå bildas disackarider.
Tunntarmen
Nytt amylas från bukspottkörteln bryter ner alla polysackarider till
disackarider, därefter bryter specialformade enzymer ner
disackariderna till monosackarider. (exempel: sackaros genom
sackaras, laktos genom laktas, maltos genom maltas.)
Tas upp av blodet och lagras i levern so glykogen och i blodet som
glukos.
Tjocktarmen
Fermentering av fibrer genom bakterier
Fettets spjälkning
Munhåla
Mekanisk bearbetning
Tunglipas hos spädbarn
Magsäcken
Mekanisk bearbetning
Fettmängd bestämmer hur länge maten stannar här.
Tunntarmen
Gallan emulgerar fettet så att det görs mottagligt för Lipaset.
Triglycerider blir monoglycerider och fria fettsyror.
Dessa plockas upp av epitelceller och packas in i chylomikron där
monoglycerider blir triglycerider och dessa förs sedan genom
lymfan och töms ut i blodet. (Ej chylomikronet)
Fett, proteiner och kolhydrater är de energigivande livsmedlen.
Mäter det i KJ och KCAL (kcal x4, 2 = KJ) (KJ x 0.24 = Kcal)
Tjej 1400-1500 kcal / dag – inte göra någonting, sängliggande 1kcal/ minut
Kille 1400-2000 kcal / dag – inte göra någonting, sängliggande 1kcal /minut
Skulle du promenera i 4/km i timmen gångrar du kcal med 4
Alkohol
ger även energi men är inget näringsämne.
Tas upp utan sönderdelning
Passiv transport
Största delen absorberas i tarmen
Snabbt upptag
Omsätts i levern
Slutlig utsöndringsprodukt  CO2 och H2O
1 gram kolhydrat ger 4 kcal
1 gram protein ger 4 kcal
1 gram fett ger 9 kcal
1 gram alkohol ger 7 kcal
Laktas
Laktat
Pancreas
Lipas
Trypsin
Gastrin
Villi
Kostfibrer
Aminosyror
Peptider
Kymus
Fermentering
Galla
Anabol
ATP
Pepsin
Amylas
Endokrin
Enzym som bryter ner mjölksocker
Mjölksyra
Bukspottkörteln
fettnedbrytande enzym
Enzym som fortsätter proteinnedbrytning i tunntarmen
Stimulerar saltsyraproduktion och pepsinogenproduktion.
Veckad yta av tunntarmen
Intakta kolhydrater
Minsta beståndsdel av protein
Många aminosyror (max 50)
Välling i magsäcken
Jäsningsprocess i tjocktarmen som bryter ner fibrer genom
bakterier
Emulgerar fettet och gör det möjligt att spjälkas av Lipas.
Produceras av kolesterol
Uppbyggande fas, motsats till Katabol
Kemisk energiform som kroppen använder
Bryter ner protein i magsäcken, aktiveras av saltsyra
Enzym som bryter ner kolhydrater i basisk miljö
Hormonell del av bukspottkörteln
Sackaros
Triglycerid
Chylomikron
Muccosa
ENS
Glukagon
Glycerol
Tack hej!
Disackarid (strösocker)
En glycerol och tre fettsyror
Transportprotein för triglycerider via lymfan
Innersta lagret av tunntarmen
Lokalt nervsystem
Ett katabolt hormon
En triglycerid som består av en glycerol och tre fettsyror