Språkkontakt
[email protected]
Introduktion
•
•
•
•
•
•
•
Vad är språkkontakt? (kap. 1)
Vem er i kontaktsituationer?
Hur gammal är språkkontakt?
Var finns språkkontakt?
Vad händer med språk i kontaktsituationer?
Hur kommer språk i kontakt? (kap. 2)
Stabila och ostabila språkkontaktsituationer
2
Vad är språkkontakt?
• Väldigt många i hela världen är två- eller
flerspråkliga, och använder flera språk varje
dag. (ex. Montana, Singapore)
• Det är faktiskt svårt att definiera språkkontakt.
• ’När flera än ett språk användes på samma
plats på samma tid’
• ’Non-trivial language contact’.
3
Typer av språkkontakt
• Indirekt språkkontakt: ex. Koranen
• Engelska: sprider sig genom internet och
andra media
• Delvis flerspråkliga, dvs. de kan läsa och skriva
engelska, till exempel, men inte prata det.
• Definitionsproblem: vad är et språk?
– Gränsen mellan språk och dialekt (t.ex.
danska/norska/svenska).
4
Vem er i kontaktsituationer?
• Grannar, ofta tvåspråkliga
• Kan vara vänlige och samarbeta, men det kan
också vara rivaliserande grupper.
• Ofta blir någon utan ifrån med i gruppen,
genom äktenskap, slaveri, immigration, etc.
• Vid slaveri har det ofta uppstått pidginspråk
och kreoler.
5
Osymmetrisk flerspråklighet
• Osymmetrisk flerspråklighet: dvs. att en
grupp pratar två eller flera språk, mens andra
grupper är enspråkliga, ex. Schweiz.
• Om det är en minoritetsgrupp och en
dominerande grupp, pratar minoritetsgruppen
språket till den dominerande gruppen, men
inte vice versa.
6
Språk i Schweitz
7
Stabil och ostabil tvåspråklighet
• Tvåspråklighet kan vara stabil, (ex. Kupwar i
Indien), eller tillfälligt, som en fas i språkskifte
eller även språkdöd.
• Det är sociala faktorer som bestämmer hur
det blir, som oftast:
– institutionellt stöd
– social och lokal stöd
8
Sociala konsekvensar
• Det kan vara positiva sociala konsekvensar (ex.
Guarani i Paraguay) eller negativa, som nog
händer som oftast.
• Negativa:
– diskriminering av minoriteter, med förbud mot att
prata vissa språk,
– under apartheid i Syd- Afrika , undervisade man
många olika afrikanska språk i skolarna, så de inte
skulle ha et gemensamt språk och därmed kunde
organisera sig.
– nationella språk ger föremåner talarna av det språket,
men nackdelar för andra.
9
Hur gammal är språkkontakt?
• Troligen sidan början, från då det var flera än
ett språk som blev talad av människor
– 100 000-200 000 år?
• Flera tidliga berättelser om språkkontakt, inkl.
Rosetta stone, från 196 BC (Hieroglyfer,
demotiska symboler och grekiska).
10
Rosettastenen
11
• Första antäckning om språkskifte: 400-talet BC
(Herodutus och Nehemiah)
• Väldigt lite information finns om samfund utan
skriftspråk
• Men det vi vet, är att språkkontakt alltid har
funnits, och det har haft stora lingvistiska,
sociala och politiska effekter i hela den
mänskliga historien.
12
Var finns språkkontakt?
• Det är knappast något språk som är helt isolerad
från andra, det är i sådana fall för en begränsad
tid och väldigt sällan.
• Men några platser är språkkontakten mera
intensiv än andra, och då uppstår det ofta
språkskifte eller även språkdöd.
• Vi har också sett exempel på stabila
språkkontaktsituationer, som inte leder till
språkskifte eller död, även som språken
säkerlegen blir påverkad av varandra, till exempel
spansktalande i USA och i byn Kupwar i Indian.
13
Vad händer med språk i
kontaktsituationer?
1. Språkforändring till följd av språkkontakt
2. Extrem språkblandning
3. Språkdöd
• Mest vanliga resultat: språkförändring i alla eller bara några
av språken involverad i kontaktsituationen.
• Vanligaste påverkan: lånord. Engelska har väldigt många
lånord, opp mot 75% av vokabulären är inlånad, mestadels
från franska och latin.
• I andra situationer med intensiv språkkontakt blir få ord
lånade, t.ex. i Montana Salish.
14
Vad kan bli lånad?
• Alla delar av språkstrukturen kan bli lånad,
beroanda på kontexten (social och språklig).
– Latviska har blitt påverkad av livoniska, i fonologi och
morfologi: aksent-systemet har blivit ersätt med fast
tryckplacering, och en dialekt har förlorat grammatiskt
genus i substantiven.
– Finska har ändrats från SOV ordföljd till SVO numera,
påverkad av Indo-Europeiska språk, troligen svenska.
– Lingvistiskt finns det ingen gräns för var som kan
lånas.
15
Pidgin och kreolspråk
• Om den ena gruppen inte lär sig det andra språket fullt
ut, kan det uppstå et blandspråk, till exempel pidgin
eller kreol.
– Et pidginspråk talas bara som andraspråk, i specifika,
begränsade situationer.
– Kreolspråk, på andra sida, är modersmål och användas i
alla domäner.
– Pidginspråk kan utveckla sig till kreoler, men det är kanske
inte alltid så det går till.
• Grammatiken i pidgin och kreoler antas att inte komma
från ett speciellt språk, men att vara en kombination av
olika drag som dels är delas av språken i fråga och dels
universella drag som är lätta att lära.
16
Hawaii Pidgin/Kreol
• Hawaii Pidgin English, Hawaii Creole English,
HCE
• Numera kreolspråk, och talas
som modersmål
•
http://www.youtube.com/watch?v=O7X9AAeDCr4
17
Språkbyte, nötning, blandspråk
• Vid språkkontakt kan ett av språken i fråga
försvinna, oftast vid att de som talar språket byter
till ett annat språk.
• Det språket som försvinner går genom en större
eller mindre förändring, som förlust av vokabulär
och struktur, utan at det blir ersätt av något
annat. Det heter ’attrition’, eller nötning.
• Et annat sätt som språk försvinner är at språket
under tryck från et majoritetsspråk byter ut
vokabulär och grammatik till materiale från det
andra språket, så man får extrema blandspråk.
18
Hur kommer språk i kontakt?
• Historiskt vet vi lite om hur språk har kommit i
kontakt med varandra.
• Men vi vet något om några få tillfellen, som kan
kasta ljus på hur situationerna uppstår.
• T.ex. i Södra Afrika, kontakt mellan khoisan, bantu och
europeer.
• Några kontaktsituationer har föregått över lång tid, och vi
vet inte hur det var innan.
• Till exempel i nordvästra USA, New Guinea. Man kan
se på språken att det har varit kontakt länge, men man
vet inte mycket om historien.
19
Vänliga och fientliga grupper
• Ofta kan det ha varit så att två grupper flyttar till
en ny plats, där ingen andra bor häller. Då är båda
grupperna inflyttare, och har inga krav på jorden.
De kan troligen leva ihop utan stora problem.
• Men oftast handlar det om en grupp som flyttar
in i en annans grupps territorier. Det kan vare i
frid eller fientligt: jfr. européernas intagande av
USA. Ofta är det vågor av invandrare, och nya
invandrare ar över äldre invandrares land, jfr.
New Zealand och de brittiska öarna.
20
Gästarbetade och slaver
• Andra gånger er det små grupper eller av invandrare
eller individer som sluter sig till en befolkning, till
exempel senare invandring båda i USA och Europa (jfr.
gästarbetare).
• Att importera arbetare har händ flera gånger, bland
annat i Sydafrika, där asiater blev ”importerad” för att
jobba med sockerplantagerna. Men också slavhandlen
är exempel på detta.
• Motiveringen för flyttet och immigrationen har stor
inflytande på attityder till språk och får konsekvenser
för de lingvistiska resultaten av immigrationen.
21
När kontakt över tid
• Om folkgrupper bor nära varandra över lång tid, man
det komma till att ha när kulturell kontakt, också. Nye
former för kontakt kan uppstå, och man får ett närmare
eller annorlunda förhållande än man har haft tidigare.
Till exempel gifter folk sig mera över gränser, eller
adopterar, eller åker till ett annat land som
utbytesstudent eller au pair.
• Ibland kan språkkontakt uppstå bara vid undervisning
och genom skriftspråk, som latin under medelåldern
och engelska för många nu för tiden
22
Stabila och ostabila
språkkontaktsituationer:
• Det är svårt att förutse hur en kontaktsituation kommer
utveckla sig. När det kommer till förändring eller utveckling
i en kontaktsituation så är det bare sociala faktorer som
spelar in; inte lingvistiska.
• Det finns några generella mekanismer för språkskifte och
ändring av språkkontaktsituationer, som at en flerspråklig
situation går över till att bli enspråklig.
– urbanisering och industrialisering, som gör att minoritetsspråk
ofta försvinner.
– institutionell stöd och ett visst antal talare.
– etnicitet och identitet er viktiga faktorer
• Det är inte förutsägbart, men man kan hitta solida
korrelationer mellan vissa faktorer och vissa resultat.
23
Faktorer som påverkar processen
• Man kan också hitta faktorer som kan försena
eller accelerera processen vid språkbyte.
– Antalet talare är viktigt, så väl som gruppens
identitet och attityd till sitt språk.
– Kulturella drag som exogami eller endogami spelar
också roll.
• Tsonga-talande kvinnor i SA nekar att byta till Zulu, då
de har en hög status i deras kultur, vilket är reflekterad i
deras språk.
24
Dominerande och underordnade
grupper.
• Det mesta av forskning på språkbyte har haft
fokus på socioekonomiska och politiska relationer
mellan dominerande och underordnade grupper.
• Man pratar om fyra olika positioner för grupper i
situationer som kan leda till språkbyte:
1) infödd dominerande grupp
2) migrerad dominerande grupp
3) infödd underordnade grupp
4) migrerad underordnade grupp
25
• Grupp 1 vill aldrig byta till någon underordnad
grupps språk, enligt teorin, medan grupp
nummer 2 kan. Grupp 4 vill oftast skifta
snabbt till det dominerande språket, och
grupp 3 också, fast inte så snabbt.
• Det händer i store delar av världen, även om
det inte alltid er klart vilken grupp är den
dominerande och vilken er underordnad. Det
är inte alltid så klart hierarki.
26
Lingua franca
• Om en kontaktsituation har vart i flera
generationer, är det sannolikt att den vill
fortsätta, om inte det händer något radikalt
socialt eller kulturellt.
• Områden med et lingua franca är per definition
flerspråkliga. Dessa kontaktområden kan vara
mer eller mindre stabila, även om de flesta lingua
franca är använda över lång tid (t.ex. grekiska,
latin, swahili och hausa i Afrika, spanska och
engelska på Filippinerna, putonghua (mandarin)
kinesiska i Kina, ryska i nordöstliga Eurasien.
27
Engelska som globalt lingua franca
• Ödet till de olika lingua franca beror på den
politiska och sociala utvecklingen; många har
försvunnit och nya har uppstått.
• Det är svårt just nu att se före sig at engelska
kommer försvinna, och ingen andra språk har
varit så stora och så utspridta, så det kan vara at
det är en unik position som engelskan har och
kommer att ha i världshistorien. Men det kan
också försvinna som världsspråk om något
dramatisk händer.
28
Stabila och ostabila situationer
• De mest stabila kontaktsituationerna är de med
kontakt över lång tid mellan grannar. Det finns
överallt i världen.
• De minst stabila är de som uppstår vid invasion
och sen en stor migration. Om de infödda blir
överväldigad och totalt dominerad av den nya
gruppen, kommer de till att försvinna helt, eller
överta den nye gruppens språk rätt snabbt. Det är
det som har händ i Amerika och Australien, till
stor del.
29
