GJALLARHORNET
Utges av Svenska Arkeologiska
Samfundet
Årgång 30. Nr.3/4. 2010
Reservera 2-3 maj för
Arkeologmötet 2011 redan nu
Som ni alla förhoppningsvis upptäckt har
internationella samarbete. Samtliga då vid-
nummer tre och fyra slagits samman till
talade är dock överens om att temat är så
ett dubbelnummer lagom till juletid.
pass viktigt och intressant att det vore fel
Gjallarhornet bjuder denna gång på en
att inte genomföra mötet.
reseskildring som med tydlighet visar på
den höga kvalitet de resor Samfundet
Det 9:e svenska arkeologmötet kommer
arrangerar håller. Nils Ringstedts
att äga rum 2-3 maj 2011 i Historiska
entusiasm över upplevelserna på resan
museets hörsal i Stockholm. Temat och
talar för sig själv. Det flaggas även för en
talarna kommer att vara desamma som
resa år 2011! I Birger Nermans arkeolog-
annonserades för det inställda mötet
iska fotspår i Baltikum. Ciceron kommer
2010: Archaeologists without borders?
att vara docent Jan Peder Lamm. Vid
sidan av övrigt arbete tycks det vara en
Bekräftade talare är:
viktig och uppskattad uppgift för
Samfundet att erbjuda kvalitetsresor.
Siân Jones, Manchester University.
Sophie Jackson, Museum of London.
Ni glömmer väl inte heller arkeolog-
Anders Högberg, Sydsvensk Arkeologi
mötet? Efter långa förberedelser fick vi
AB.
ställa in det förra då den isländska
vulkanen effektivt satte stopp för vårt
1
Nathan Schlanger, INRAP (Institut
Niklas Hillbom. Vi börjar resan i
National de Recherches Archéologiques
Damaskus. Efter lång bussfärd norrut är
Preventives).
första målet den mycket välbevarade
Liv Nilsson Stutz, Emory University.
korsriddarborgen Crak de Chevaliers
Cornelius Holtorf, Linnaeus University,
belägen på en strategisk höjd strax
Kalmar.
nordost om Libanon. En gång byggd för
att försvara Homsdalen, en viktig led in i
I övrigt kan vi glädjas åt att det än en
Syrien, hade den en garnison på ca 2 000
gång är dags att betala in årsavgiften. På
korsriddare. Fästningen hölls i 160 år men
sista sidan finns all information.
intogs slutligen av Sultan Baibars. Saladin
misslyckades ta borgen, som har impo-
Hoppas att ni finner läsningen nöjsam
nerande murar och valv.
och att Er jul blir god.
Nästa mål är bronsåldersstaden Ugarit
Redaktören
(Ras Shamra) ca 16 km norr om Latakia
vid kusten. Staden påträffades en gång av
en plöjande bonde. Utgrävningar har
konstaterat fem bebyggelsenivåer. De är
från ca 6 500 till 1 200 f Kr. Blomstrings-
Samfundets resa 2010
tiden var mellan 1 400 och 1 200 f Kr.
Väst i öst: Sagolika lämningar i Syrien
Stora arkiv av brända lertavlor har på-
och Jordanien. Reserapport från
träffats, bl a en tavla, funnen i det stora
Svenska Arkeologiska Samfundets
palatset, med det första alfabetet. Tavlan
resa 17 -29 oktober 2010 (arrangör
ser vi i Damaskus museum. Bland ler-
Paradisresor).
tavlorna påträffades ordböcker på 4 språk
samt privata brev, poesi mm. Dock har
Ytterligare en fascinerande och upplev-
lertavlor på inte mindre än 9 språk grävts
elserik resa har genomförts med ett 20-tal
fram! Ugarit var en av de viktigaste hamn-
deltagare och vår ytterst kunnige ciceron
städerna vid Medelhavet, låg nära kusten
och omgärdades av floder. Staden hade ca
2
6 000 – 8 000 invånare och är grävd till ca
bråkdel är tolkade. Vi passerar även flera
en fjärdedel av fransmän. En synnerligen
”tell” på steppen och i öknen – sandkullar
väl bevarad kammargrav går vi ned i.
som döljer forntida städer och byar.
En stor och fascinerande ruinstad visar
Så anländer vi till Ebla, en plats som anses
sig Aphamea vara på vägen till Aleppo.
vara ursprung för världens äldsta civil-
Staden grundades av en seleukidkung på
isation! Den fick sedermera namnet Tell
300-talet f Kr. Den har hellenistisk prägel
Mardik. Staden påträffades genom ett
med en över 1 km lång bevarad kolonn-
fynd av ett gammalt basaltaltare. I Ebla
gata. I gatstenarna ser vi brädspel in-
pågår fortfarande italienska utgrävningar i
huggna på flera ställen – förutom slitna
de 10 – 15 m tjocka kulturlagren – och
hjulspår. Staden är i övrigt till stor del inte
ännu har inte botten nåtts. Vi ser här det
utgrävd. Stadsmuren är på sina ställen
kungliga palatset, som grävs ut, och
fortfarande flera meter hög och är 6,3 km
Damaskusporten. Ett stort fynd av ca
lång med 7 portar. År 64 f Kr intog
16 000 lertavlor har gjorts 1975 i palatsets
Pompejus staden, som då lär ha haft ca
administrativa byggnad. Lertavlorna upp-
117 000 invånare! Staden är indelad i
ges vara de tidigaste skrivna dokumenten i
insulae och med vinkelräta gator. Belgiska
Syrien. Staden hade troligen ca 20 000 –
expeditioner har grävt i Aleppo sedan
30 00 0 invånare. Runt staden ser vi en
1920-talet.
enorm upp till 20 m hög mur, på sina håll
ca 30 m tjock. Palatsets väggar står kvar
Ett ”bonusbesök” görs i en av de ca 780
upp till ca 7 m och är delvis putsade.
bysantinska ”spökstäder”, som finns i
Staden tycks delvis ha förstörts ca 2 250 f
norra Syrien. Vi vandrar i Tergella, som
Kr, då Sargon i Akkad intog staden men
övergavs av okänd anledning på 500-600-
existerade lite längre.
talet e Kr. Stenbyggda, välbevarade hus
har väggar upp till ca 7 m fortfarande i
I Aleppo ser vi det stora med vallgrav
behåll. Här finns bad, bysantinska kyrko-
omgivna citadellet. Aleppo är en mycket
rester och fynd har gjorts av hundratals
gammal handelsstad, Syriens andra i stor-
lertavlor med akkadisk text, varav en
lek. Här har karavanvägarna passerat
3
under tusentals år. Abraham påstås ha
över tiden. En enorm vattenreservoir är
slagit läger och mjölkat sin ko, där
bevarad. Den höll ca 15 000 m³ vatten.
citadellet nu ligger och vi besöker
Abrahams moské, som byggdes 1 167.
Efter vidare ökenfärd anländer vi till
Saladins son Rasi lät bygga det stora
Halabiye – en ganska välbevarad romersk
tornet vid ingången till citadellet. En
gränsfästning intill Eufrat (som överraskar
imponerande tronsal i citadellet har res-
genom att inte vara någon särskilt bred
taurerats med ett tak, som är mycket dek-
flod). H byggdes på 200-talet som försvar
orerat och utsirat – imponerande trä-
mot perserna och har en motsvarighet på
arbete. Vi ser också de djupa fängelse-
den östra flodbanken, Zalabiye. Vi ser på
hålorna.
höjden citadellet och praetorium, de
romerska soldaternas förläggning. Här
Färden går vidare över öknen österut mot
känt för de fina fynd av textilier, som
Eufrat och anländer till den romerska
gjordes i ett närliggande torn. Här har
garnisonsstaden Resafa – som senare blev
påträffats ett tjugotal skelett. Kläderna
ett bysantinskt centrum. Staden har
bevarades genom att spillning från
imponerande ruiner men grävdes slarvigt
fladdermus täckte dem. 28 textilfynd
(närmast rovgrävning) efter kriget av
gjordes, varav ett 20-tal intakta plagg.
tyskar. Det syns på de jordhögar och
gropar, som finns innanför murarna.
Ytterligare en romersk gränsstad invid
Diocletianus gjorde Resafa till garnisons-
Eufrat besöker vi – Dura Europos. Den
stad på 290-talet e Kr. Staden ligger längs
började grävas på 1920-talet och grund-
dåtida vägen Strada Diocletiana.
ades troligen på 300-talet f Kr av en
Justinianus restaurerade och nybyggde
makedonisk furste. Därav namnet
staden men dess nedgång inträffade efter
Europos. Den är grekiskt och romerskt
den arabiska invasionen. Vi besöker en
präglad. Perserna förstörde staden i
stor och välbevarad basilika med upp till
mitten av 200-talet e Kr. Stora delar av
20 m höga väggar bevarade. Den första
stadsmuren är bevarad till hög höjd
kyrkan på platsen kan ha byggts på 400-
beroende på att romarna täckte den med
talet. Jordbävningar har skadat staden
sand i försvarssyfte mot sassaniderna. En
4
stadsport är helt bevarad. D. E. hade
Det är ett av de mest berömda, kända
internationella kontakter och var en
bronsålderspalatsen i världen. M. kont-
handelsstad med sitt fina läge invid
rollerade öken- och vattenvägen. Tull
Eufrat. Här passerade t ex rökelse och
upptogs på bl a tenn från Afganistan.
kryddor från Indien. Varor från väst
Hammurabi besegrade kungen i M ca
mötte varor från öst. Bl a ser vi världens
1 750 f kr och totalförstörde staden
äldsta bevarade kapell, påträffad 1931 i en
genom eld. Staden är 1,9 km i diameter
romersk överklassvilla. Målningar har
och cirkelformad. Lertegel i palatset har
påträffats, bl a den äldsta avbildningen av
varit vitputsade med målade bårder och
Jesus. I närheten finns en gammal
dekorerade med blommor, djur mm.
synagoga. Fransk-syriska grävningar har
Grävning har pågått oavbrutet mellan
skett sedan 1980-talet. Vi besöker soldat-
1933 och 1974, finansierat av Louvren.
förläggningen (praetorium) och ser ett
Bel-tempel på avstånd samt den romerske
Palmyra är kanske den mest imponerande
befälhavarens palats. Krukskärvor täcker
ökenstaden vi ser på resan. Staden ligger i
marken i staden.
en oas längs Sidenvägen, numera med det
arabiska namnet Tadmor. Staden återupp-
Nästan vid den irakiska gränsen kommer
täcktes i slutet av 1600-talet. Den har ur-
vi till den utomordentligt intressanta
sprung sedan 2000-talet f Kr, men rom-
gamla staden Mari – en viktig plats på
arna döpte staden till Palmyra. Det be-
karavanvägen genom öknen. Den på-
tyder ”palmernas stad”. Landskapet runt
träffades av beduiner, som fann en staty
om är öken och sten. Stadens glansperiod
och rapporterade till en fransk löjtnant i
inträffade på 200-talet e Kr. Drottning
området. Vid grävningar påträffades
Zenobia härskade då i östromerska riket.
fantastiska fynd, bl a alabasterstatyetter.
Hon var änka efter Odenatus, kejsare av
De äldsta fynden är från minst ca 2 900 f
Östrom. Zenobia stred mot perser, egyp-
Kr och väldiga byggnadsverk från gam-
ter och mot romar-riket. Till slut tillfånga-
malt och nyare palats har frilagts. Ca
togs hon av Aurelianus och fördes i
20 000 lertavlor med kilskrift har grävts
triumftåg genom Rom. Hon skonades
fram i M. Palatset lär ha mer än 250 rum.
och levde i Rom i exil. Vi ser ruinerna
5
utspridda i öken-landskapet. De täcker ca
privatpalats, Al Azem, byggt 1753.
6 km². Vi vandrar längs den långa kolonn-
Palatset visar med vaxdockor i tidstrogna
gatan – mer än 1 000 m lång och med 150
kläder hur en förmögen familj bodde och
bevarade kolonner av ca 375. Kring den
levde på den tiden.
ligger olika officiella byggnader. Jesper
Blid tar ett gruppfoto av Samfundsrese-
Vi beger oss mot Jordanien och innan
närerna sittande på trappan upp till
gränsen besöker vi den romerska staden
Diocletianus garnisonsbyggnad (se foto).
Bosra byggd i svart basalt. Här korsade
Härifrån ser vi ut över ruinlandskapet, där
flera karavanvägar varandra och det
de flesta monumenten är från första och
gjorde staden betydande. En ytterst väl-
andra århundradet e Kr. Vi besöker också
bevarad romersk teater från ca 100 e Kr
det imponerande, väl bevarade Bel-
finns i staden, sammanbyggd med en
templet med höga väggar och kolonner.
fästning från 1200-talet. Vi vandrar på de
Det är ett av de största och mäktigaste,
utgrävda gatorna, besöker bl a badet och
bevarade tempel som finns. Stora djur-
teatern och går i fästningens valv. Teatern
offer gjordes en gång i templet. Vi beser
rymmer ca 15 000 åskådare. Ursprunglig-
även mycket väl bevarade gravar, ut-
en var B huvudstad i det nabateiska riket
grävda i relativt sen tid. De har fort-
men Hadrianus erövrade staden och gjor-
farande de ursprungliga stendörrarna och
de den till huvudstad i provinsen Arabia.
svänger på sina ursprungliga gångjärn!
Kejsare Philip Araben kom från B. Den
var en viktig station för pilgrimer.
Damaskus är nästa mål. Här besöker vi
Nationalmuseet med fornfynd från de
Efter visst gränsbesvär kommer vi till slut
platser vi besökt. Vi ser även Saladins
in i Jordanien och besöker den fasciner-
grav och den stora moskén, som går
ande stora ruinstaden Jerash. Den var en
tillbaka till 700-talet e Kr. I moskén finns
av de största städerna i romerska Arabia
rester av det stora Jupiter-templet.
och ingick i Decapolis – tio stora städer i
Johannes Döparen ligger begravd i en
Syrien/Jordanien, kanske en lös konfede-
stor sarkofag, som vi passerar i moskén.
ration. Efter viss nedgång, när partherna
Besök görs även i ett ottomanskt
expanderade västerut, blomstrade staden
6
på nytt under tidig bysantinsk tid och in
Färden går vidare upp på berget Nebo på
på 500-talet. Staden blev så småningom
ca 1 300 m ö h. Vi står på den plats, där
även biskopssäte och även viktig pilgrims-
Moses enligt Bibeln skådar ner på Det
ort på väg mot Mecka. Från Hadrianus
Heliga Landet, som han aldrig får besöka,
stora port vandrar vi förbi hippodromen
eftersom han dör. På avstånd ser vi en
in till den kolonnförsedda ”piazzan” från
trädsamling, som döljer Moses heliga
vilken en lång, bevarad kolonngata utgår.
källa. På berget finns ruiner efter 3 gamla
Staden har en sydlig och nordlig teater
bysantinska basilikor. På avstånd ser vi
och flera tempel längs gatan. Vi besöker
Döda havet, floden Jordan och Jericho.
det stora Artemistemplet med en 105 m
bred trappa upp till detta.
Vi tar den slingrande Kungsvägen ner till
Petra. Vägen var under antiken en viktig
Vid rundtur i Amman ser vi rester av
karavanväg genom nabatéernas rike. Här
antika ruiner, bl a en teater och besöker
fraktades bl a kryddor. Det blev under
på citadellkullen det mycket intressanta
100-talet en romersk väg, Via Trajana, i
museet. Här finns neolitiska statyetter och
syfte att snabbt förflytta legionerna. Längs
Qumrahrullarna – de judiska texter, som
vägen lades arméförläggningar och post-
påträffats i grottor på västra Jordan-
eringar. Vid vägen ligger korsfararborgen
stranden och som dateras till ca 100 f K –
Karak, en välbevarad borg, som vi besök-
ca 70 e Kr. Bl a har handskrifter i perga-
er. Den föll för Saladin 1188 efter 8 mån-
ment och kopparbleck med texter på
aders belägring. Den mest kände kors-
hebreiska och arameiska grävts fram. En
riddaren i borgen var Reynald de
fullständig version av Jesaja finns liksom
Chatillon, som trots fredsavtal med
stycken ur Gamla Testamentet. Från
Saladin rövade karavaner och slog ihjäl
Amman far vi till Madaba för att i en gam-
muslimer. De kastades levande ned från
mal kyrka se en berömd mosaikkarta över
den höga höjd, där borgen ligger. För att
Det Heliga Landet. Kyrkan byggdes ca
de skulle veta vad som skedde skyddades
560 e Kr. Det är en karta i mångfärgad
huvudet av en vadderad låda. Saladin lär
mosaik och gjordes på 500-talet.
efter slaget vid Hattin personligen ha
huggit huvudet av korsriddaren.
7
Vi anländer till Petra, inhuggen i sandsten
en lång gata längs vilken tempel ligger.
för över 2 000 år sedan av nabatéerna.
Också bysantinska kyrkor har påträffats.
Staden ”upptäcktes” år 1812 av den
De nabateiska husen är till 95 % outgräv-
schweiziske upptäckaren Johann Ludwig
da. En fransk undersökningsledare infor-
Burckhardt. Över 800 olika monument
merar oss om de senaste utgrävningarna.
har påträffats i P – till 90 % rör det sig
Det är inte möjligt att här beskriva P:s
om gravar inhuggna i sandstenen. Vi
skönhet och alla anläggningar, som finns i
vandrar den långa klyftan in till Petra och
området. P måste upplevas!
ser längs sidorna vattenledningar uthuggna i bergssidorna. Under promenaden ser
Vår färd går mot Amman igen. På vägen
vi olika anläggningar, bl a en tvåspråkig
besöker vi och badar i Döda havet och
skrift – grekisk och nabateiska. Till slut
fortsätter sedan mot Betania, platsen där
når vi den smala öppningen och den i röd
Jesus döptes av Johannes döparen. Vi ser
sandsten inhuggna vackra Skattkammaren
tre utgrävda bysantinska kyrkor. Möjligen
visar sig. I P finns längs bergsväggarna
kan dopet ha förrättats vid en av dessa.
olika typer av gravar, en teater och även
En annan möjlighet är den plats vid
8
Jordanfloden som vi kom till. Kanske
tiva kompendium vi fick med kartor och
floden inte är bredare än 8 – 10 m. På
beskrivningar av de antika monumenten!
andra sidan är Israel och här är trappsteg
för pilgrimer att gå ner till dopplatsen.
Nu återstår frågan vart Samfundet skall
Två israeliska soldater betraktar oss och
resa 2012? Tunisien, Egypten eller varför
den jordanske soldat, som håller vakt på
inte ”i svenska arkeologers spår på
vår sida.
Cypern”? Kom gärna med förslag!
Vi flyger från Amman efter en fullkomligt
Nils Ringstedt
fantastiskt intressant färd och med en
”Resehandläggare” för Svenska
utomordentligt kunnig och påläst ciceron,
Arkeologiska Samfundet
Niklas Hillbom. Tack, Niklas, för en lär-
[email protected]
domsresa utan like och för det informaTill Kurland i Birger Nermans fotspår med Jan Peder Lamm
Birger Nerman under utgrävningarna i Grobin
Följ med på en spännande specialresa i
Nermans järnåldersutgrävningar i
den berömde arkeologen Birger Nermans
Baltikum, de skandinavisk-baltiska bo-
fotspår. Vi besöker de två mest kända av
sättningarna i Grobin och Apoulė. Under
9
kunnig ledning av Birger Nermans sekreterare i Svenska Fornminnesföreningen
och sentida efterträdare på Historiska
museet, docent Jan Peder Lamm tar vi del
av utgrävningsresultaten.
Resan börjar på Tallinkbåten med att Jan
Peder Lamm berättar om Birger Nerman
och hans tid som professor i Tartu/Dorpat
på 1920-talet. Ola Olsson Berättar om
Lettland och Baltikums historia. Efter
ankomst till Riga far vi med buss västerut
till mytomspunna Kurland (lettiska
Kurzame). Detta bördiga och böljande
land, som under sekler sett främmande
härskare kämpa om dess överhöghet och
lämna sina avtryck. I Grobin besöker vi
Nermans gamla utgrävningsplatser.
På museet i Liepāja/Libau möter vi
lettiska arkeologer och historiker som
visar och diskuterar fynden från utgrävningarna bl a den omtalade gotländska
bildstenen från Grobin.
Andra dagen i land åker vi med buss över
gränsen till Litauen och besöker fornborgen i Apoulė, där Nerman gjorde omfattande utgrävningar 1931.
Ruinen av manegen i Karosta. I samband med
firandet av Romanovättens 300-års jubileum på
tsartronen 1895 utspisades här 4000 sittande
matroser
På resan får vi även ta del av Tyska ordens historia i Baltikum med besök på
borgruinen i Grobin. I Liepāja möter vi
en stad i törnrosasömn sedan 1914, då
den omfattande ryska emigrant- och handelstrafiken stoppades av krig och revolutioner. I angränsande örlogstaden
Karosta besöker vi tsar Alexander III:s
väldiga flottbas, grundad 1890, som ett
värn mot ett expanderande Kejsartyskland. Sentida lämningar i basen omfattar
även kalla krigets apokalyptiska missilsilos
och atombombssäkra ubåtshangarer. På
Östersjöns strand besöker vi det gripande
minnesmärket i Skede över en av de mörkaste händelserna i Baltikum, massavrättningen av Liepajas judar hösten 1941.
I Pape naturpark möter vi forntiden i form
betande uroxar och europeiska vildhästar,
10
vilka framavlats under mer än 80 år. Goda
Birger Nerman i Svenska Fornminnes-
möjligheter att knyta kontakter med let-
föreningen på 1960-talet. Under de
tiska och litauiska arkeologer och histor-
senaste åren har han bl a varit sysselsatt
iker ges bl a på en gemensam middag.
med att slutföra Nermans grävrapporter
Under resan njuter vi av det bästa ur det
från Baltikum.
robusta lettiska köket och går även på en
traditionell tebjudning med folkmusik-
Ola Olsson
uppträdande. Den svenske dokumentär-
Ola Olsson är kultur-
filmaren Calle Biörsmark som sedan 1990
historiker och musei-
är bosatt i Lettland ger oss en initierad
man. Under det sen-
bild av landets utveckling under de
aste decenniet har han
senaste 20 åren. I Riga avrundar vi vår
främst arbetat med
Baltikumbesök med ett kortare stopp för
kulturkontakter mellan Sverige och Öst-
egna besök och shopping innan vi tar
och Centraleuropa bl a på Svenska inst-
Tallinkbåten hem med gemensam avslut-
itutet och Historiska museet. Ola har där
ningsmiddag. På resan ges goda möjlig-
varit djup engagerad i flera av de större
heter till samtal och umgänge vid bl a
kulturhistoriska utställningarna på svensk-
måltider, kaffepauser samt vid en drink
rysk/baltiskt tema som genomförts, samt
innan middagarna.
även varit medproducent av flera historiska jubileer. Han har speciellt intresserat
Ciceroner:
sig för de historiska relationerna mellan
Jan Peder Lamm
Skandinavien och Östeuropa.
Docent Jan Peder
Lamm är redaktör
på Fornvännen och
tidigare mångårig chef för forskningsavdelningen på Historiska museet. Han är
en av de främsta experterna på Skandinavisk vikingatid. Lamm började sin
akademiska bana som sekreterare till
RESEFAKTA
Tid:1-5 juni 2011
Pris för medlemmar i Historiska Museets
Vänner, Svenska Arkeologiska Samfundet
och Svenska Fornminnesföreningen: 7650
SEK
Detaljerat program resevilkor: Se
hemsida www.herodotos.se och länk
11
http://herodotos.se/resor/Birger_Nerma
Vi förbehåller oss rätten till ändringar i
n_i_Kurland_detaljprogram.htm
programmet
Info, Ola Olsson Herodotos resor tel.
0704-220174 www.herodotos.se
Bronsålder i Stockholms län –
Anmälan senast 15 mars till Ola Olsson
aktuell forskning
tel. 0704-220174 [email protected]
Obs! Begränsat antal platser
Ett bronsåldersseminarium ägde 18-19
Anmälningsavgift 900 kr (dras av från
september rum i samarbete mellan Stock-
priset) till Täby resebyrå Bankgiro 759-
holms läns museum och Stockholms läns
8220, Plusgiro 770963-7
hembygdsförbunds arkeologisektion. Ett
Slutbetalning 2 maj på 6750 SEK på
drygt 50-tal personer deltog i museets
samma konto
lokaler i Dieselverkstaden, Nacka. Den
Resorna bokas av www.tabyresebyra.se
första dagen ägnades åt föredrag och den
I priset ingår, del i A2 fönsterhytt tur
andra
och retur med Tallink Stockholm – Riga,
bronsåldersboplats. Efter välkomstord av
sjöfrukost och middag (smörgåsbord inkl,
museichef Peter Bratt och undertecknad,
dryckespaket) på båten, samt del i dubbel-
berättade Sven-Gunnar Broström om
rum på bra medelklasshotell i Liepāja,
länets hällristningar.
åt
studiebesök
på
Hallunda
hotellfrukostar, lunch (inkl dryck) torsdag
- lördag, middag (inkl dryck) i land
Länet tillhör inte någon av de stora kända
torsdag och fredag, förmiddagskaffe
hällristningsregionerna. Det har dock en
fredag och lördag. Samtliga inträden och
rik bronsålder, som har satt sina spår i
transporter, Jan Peder Lamms ”Apoulé
block och hällar. I länet finns ca 1600
Ausgrabung und Funde 1928-1932” ingår
kända
också. Drink innan middagarna ingår ej i
figurristningar. Särskilt Södertörn är rikt
priset.
på hällristningar, främst i Turinge med ca
Tillägg singelhytt A1/B1 och enkelrum
230
kontakta Ola Olsson.
senare år har inventeringar ökat antalet
Täby resebyrå har gruppreseförsäkring
skålgropar. Hällen i Slagsta, Botkyrka, är
hos Kammarkollegiet
länets mest ristningsrika plats. Den
12
skålgropsytor,
vartill
hällristningsförekomster.
kommer
Under
påträffades i början på 1970-talet i
dryckeskärl av samma typ, som påträffats
samband med arkeologiska grävningar i
i Mälarområdet! Ca 70-80 % av keramik-
närheten. Här finns 170 skålgropar, 17
fragment på boplatserna i Mälardalen är
skepp, en människofigur, en fotristning
rabbad – här är Darsgärde det enda
mm. En planerad väg fick flyttas 10 m för
undantaget. Formgivningen är enklare i
att ristningen skulle finnas kvar. Ett
Mälardalen än på andra ställen. Kemiska
nyfynd 2010 av skålgropar visade sig
analyser av matrester i keramiken påvisar
finnas på en sten intill Söderby-Karls
en differentierad kost och framställning
kyrkoruin i Roslagen!
av sötade, troligen jästa drycker.
Thomas Eriksson höll ett spännande
Mattias
föredrag om kärl, seder och externa kontakter
föredrag om skärvstenshögar i hällristnings-
under bronsåldern. Keramiken under brons-
täta Turinge i en inlandsfjärdmiljö och på
åldern i Mälardalen berättar om både
Ornö i Stockholms skärgård. Ön låg
vardagsliv och riter. Den påvisar också ett
under bronsåldern i en ytterskärgård.
samhälle med goda kontakter med hela
Mattias och Roger Wikell, som på grund
Östersjöområdet. Dessa kontakter har
av utlandsresa inte kunde delta, har ett
berört Sydskandinavien och Central-
projekt med namnet ”Skärgård genom
europa. Det finns till och med i
10 000 år”. Mycket litet keramik påträffas
Norditalien liknande keramik. Gemen-
i ytterskärgården. På Ornö finns flera
samma traditioner för riter, bordsskick
skärvstenshögar. Den grävda uppvisade
och kultur är förklaringen. Dock saknar
ett 40 cm djupt lager av skärvsten och
keramiken i Mälardalen vissa kontinentala
enstaka kolbitar. Ett inre röse föreföll
och sydskandinaviska drag. Här har
finnas i högen. Fragment av rabbad
funnits en annan tillämpning av trad-
keramik kom fram liksom 7 stycken
itioner och föreställningar om keramik,
löpare. Underst påträffades sot, brända
som skiljt sig delvis från sydliga områden.
ben, enstaka kvartsföremål, bränd, skalad
Framförallt gäller det gravritualerna. Det
säd samt fragment av fin keramik. C14-
var fascinerande att se en bild på en
datering utifrån al visar 760 – 400 f Kr
dryckesscen
med 95,4 % sannolikhet. Fascinerande är
från
Hallstatt
med
ett
Pettersson
höll
ett
initierat
13
att redan för 9 500 år sedan fanns
Martin Rundkvist berörde i sitt lika
bosättning på långt ut liggande skär (i
intresseväckande föredrag samhörande
nuvarande Tyresta, Södertörn)!
frågor. Han talade om landskapsperspektiv
på bronsålderns offerplatser i Mälarområdet.
Susanne
Thedéen
berättade
om
Offerplatser har inte, menade Martin,
intressanta rön avseende demonstrativa
studerats lika intensivt som bronsålderns
depositioner. Hon nämnde exempel på
landskap i Mälarområdet. Skälet är att
deponerade föremål från bronsålder tiden
kunskaperna är ringa, om var offer-
ca 1500 – 500 f Kr i Stockholmstrakten
platserna finns. Det var främst fram till
och satte in dem i sitt lokala sammanhang
första världskriget som offerplatser på-
i landskapet och föremålens relation till
träffades. Förr gick bonden bakom
berg och rösegravar. Depåer förefaller
plogen och såg föremål komma fram – nu
ligga på utvalda platser. Inte bara flera
sitter han på traktorn och ser inte vad
föremål tillsammans utan även enstaka
som sker bakom denna. Det går att
föremål kan utgöra en depå. Det rör sig
bestämma lägen för offerplatser, särskilt
om yxor, halsringar och svärd. Ofta
om åkrar undersöks med metalldetektor.
förekommer yxor och ringar tillsammans.
Martin strävar i sin forskning efter att
Det rör sig om rituella depositioner,
finna ett mönster/en regelbundenhet i
kanske offer till gudar, fruktbarhetsritual
hur offerplatser är belägna och tycker sig
för att nämna några möjligheter. De kan t
ha fått lovande resultat efter att ha
ex ligga i våtmark eller under stenar.
granskat lägen för tidigare funna platser.
Depåer på olika ställen än i graven kan
Det finns en tendens att välja dramatiska,
höra till begravningsritualen. Det kan
sublima lokaliteter. Det kan vara forsande
förklara, att föremål saknas i rösegravar.
vatten mellan branta klippor, bergs-
Istället kan föremål t ex placeras ett stycke
toppar, stora stenar, våtmarker och i ett
ifrån vid foten av ett berg men rumsligt
fall i en grotta (Pukeberg). Boplatser,
knutna till rösen på berg. Alltså ben läggs
bergkonst och strand är aldrig långt borta
i röse och föremålet på annan plats i en
– kanske en kilometer från depån!
depå. Susanne nämnde flera exempel på
detta i trakten runt Stockholm.
14
Kjell Andersson berättade fängslande om
samhälle i ljuset av ett yxmord vid Mälarens
en forskningsundersökning rörande en
strand. Det finns ett osedvanligt rikt
kult- och begravningsplats vid Sjurån, som
bronsåldersmaterial i Mälardalen liksom
Länsmuseet företagit för några år sedan i
en av Nordens viktigaste hällristnings-
samarbete med länets hembygdsförbunds
koncentrationer
arkeologisektion. Lohärads hembygdsför-
Och förstås det unika fyndet av den
ening påträffade på 1980-talet en märklig
mördade
Granhammarsmannen!
Han
hästskoformad stenvall och några sten-
framhöll
även
fick
rösen i skogen vid Sjurån, ca en knapp mil
underskatta storleken på bronsålderns
från Rimbo i Uppland. Sjurån är en
befolkning. Det fanns nog fler människor
punkt, där sju byars rågångar tidigare har
än som hittills antagits, menade Jonathan.
stött samman liksom tre – fyra socknar.
Han presenterade en konkret modell för
Det har medfört att många imponerande
utvecklingen av samhället under brons-
gränsmonument har uppförts på platsen.
åldern i Mälardalen utifrån bronskoncent-
Vid inventeringen påträffades ett 60-tal
rationer längs med den dåtida kusten.
tidigare inte uppmärksammande gravar i
Längs norra Mälardalkusten låg ett tiotal
form av rösen och stensättningar i
storbygder. En bygd kanske omfattade ett
området. Några röseliknande gravar var
tiotal gårdar och en storbygd ett tiotal
belägna inom och i anslutning till sten-
bygder. Olika ”farleder” fanns under
vallen. Den har därför tolkats som grav-
bronsålder i Mälardalen med rösen
hägnad. Här fanns även röjda ytor med
liggande längs lederna. Ett tydligt mönster
keramik och brända ben. Undersökningen
kan skönjas i samhällsbilden. Boglösa
visade att lämningarna huvudsakligen var
med sina ristningar kan antas ha varit ett
från bronsåldern. Tidstypisk keramik på-
centrum. Här kan ”möten” ha skett ända
träffades i och mellan gravarna och inom
från senneolitikum – en rik bygd liksom
gravhägnaden.
Hågaområdet. Det senare förstörs ca
i
att
Enköpingsområdet.
man
inte
1200 f kr och nya konstruktioner
Avslutningsvis talade Jonathan Lindström
uppfördes, t ex en 40 m stor stenhus-
inspirerat utifrån sin spännande bok
grund och en enorm fornborg, Predik-
”Bronsåldersmordet”
stolen. I denna miljö skedde mordet på
om
bronsålderns
15
Granhammarsmannen, troligen bördig i
Årsavgift 2011
östra Skåne. Jonathan anar ett möjligt
Ett nytt år är i antågande och med detta
politiskt förlopp under bronsåldern.
en ny årsavgift. Avgiften är numera 200
kronor och kan betalas in redan nu.
Söndagen den 19 följde, trots valdagen,
ett stort antal deltagare Sven-Gunnar
Om du ännu inte betalt årsavgiften för
Broström på en visning av Slagstahällen,
2010 (100 kr) går det även bra att betala
gravfält i Hallunda och den stora bronsål-
bägge årsavgifter samtidigt.
dersboplatsen med sina tydliga husterrasser, rösen och skärvstenshögar. En bra
Årsavgiften
avslutning på ett intressant seminarium.
Arkeologiska Samfundets plusgirokonto
sätts
in
på
Svenska
351210-0.
Nils Ringstedt
Ordförande i Stockholms läns hembygds-
Glöm inte att notera avsändare
förbunds arkeologisektion
och att inbetalningen avser
[email protected]
årsavgift för 2011, alternativt för
2010 och 2011.
GJALLARHORNET
Adressändring eller e-post?
Vi vill påminna alla som bytt adress eller
e-postadress att meddela detta till Anders
Högberg som har tagit över ansvaret för
Samfundets ledamotsregister.
Anders nås på e-post:
[email protected]
eller på adressen Sydsvensk Arkeologi AB
Box 406, 201 24 Malmö.
16
Deadline för nästa Gjallarhornet är 28
februari. Bidrag skickas till Anders
Hansson, helst med e-post:
[email protected]
Alternativt: Anders Hansson, Jamtli, Box
709, 831 28 Östersund.
HEMSIDA
Besök Samfundets hemsida !
www.arkeologiskasamfundet.se
